Krigsmakten

Ja det var ett jäkla liv på de där gamla I3 befälen, att vara infanterist och tvingas övergå till arvfienden artilleriet måste ha varit tungt. Jag låg inne några år efter dig, då hade de hunnit dämpa sig Samma visa var det när I2 flyttade till Kristinehamn, då var det extra viktigt att uppvisa infanteristernas dygder. När deras officerare var dagbefäl stod de i matsalen och övervakade matkön med brickan runt halsen och glocken i hölstret. Något sådant hade inte förekommit tidigare, att 19 åringar förutsattes kunna köa utan övervakning var något nytt för infanteristerna! Låg du inne samtidigt som en Eliasson, han blev Yoff senare? En riktigt trevlig kille, överlag var det kul med befälen som hade rötter i västsverige liksom smålänningarna från gamla A6, avspända och duktiga. Det var ju bättre förr som man säger Eliasson var fänrik när jag låg inne 94 - 95, han var med oss ett par månader under befattningsutbildningen innan 7,5 månaders soldaterna ryckte in. Han var kompis med vår plutonchef, kn Jonsson också han en bra person, de var för övrigt lika gamla men Eliasson hade pysslat med lite annat innan OHS. När det gäller märken på vapenrocken var det så att vissa befäl hade brigadmärket på uniformen, om jag inte missminner mig. Eliasson hade västgötabrigadens märke, med lejon på blå och vitrandig bakgrund. Här styrde alltså krigsplaceringen! Jag minns i vart fall tydligt att chefen för regementsstabens utbildningskompani hade IB2:s märke,värmlandsörnen, han var bataljonschef för en av de två haubitsbataljonerna på Värmlandsbrigaden.

Väl talat! Amerikansk utrikespolitik är närmast att betrakta som skatteåterbäring, en slags omvänd fördelningspolitik. Åter till ämnet, är det någon som kan säga vad de där 15 soldaterna gjorde på iranskt vatten? Var det Special boat squadron? Ska inte lägga mig i den här diskussionen, ville bara veta om det är helt klart att det var Iranskt vatten. Var lite oklarheter om det vill jag minnas. I dagens DN står det att soldaterna tillhörde royal marines och att Blair är fullständigt övertygad om att de befann sig på irakiskt vatten i sina gummibåtar. Tonläget är dämpat, det kanske finns anledning att misstro honom, soldaterna blir säkert utväxlade snart.

Väl talat! Amerikansk utrikespolitik är närmast att betrakta som skatteåterbäring, en slags omvänd fördelningspolitik. Åter till ämnet, är det någon som kan säga vad de där 15 soldaterna gjorde på iranskt vatten? Var det Special boat squadron?

Jag har instruktionsboken till FHF liggande i mitt kassaskåp Jag har skjuttabellen. Vem har pjäsen?

Kanonidé! Det vore av stort värde om alla svengelska termer som kommit i omlopp inom FM översätts. T ex monitorera, menar man bevaka?

Så här skriver ÖB "Vad vi ytterst försvarar är inte svenskt territorium utan vår demokratiska frihet, vårt rättssystem och våra möjligheter att utveckla vår välfärd i självvald samverkan med andra länder. Vi försvarar också det öppna globala samarbete på vilken vår ekonomiska välfärd bygger." Källa: ÖB Håkan Syhrén, Både och - en liten bok om dubbla uppgifter och framtidens krav, sida 46. Med den inställningen är försvaret av Sverige villkorat, det är inte heller vår befolkning som skall skyddas utan våra institutioner. Som jag ser det är det yttersta försvaret alltid av territoriet och befolkningen, statsskick kommer och går. (Lyckligtvis även tjänstemän och politiker.) Det finns tusen ting att säga om ÖB:s inställning, men en sån man kan aldrig styra mig. Att försvaret av Sverige är nedlagt det vet vi ju, svaret är enkelt, vi har inget att sätta emot.

Ja det var ett jäkla liv på de där gamla I3 befälen, att vara infanterist och tvingas övergå till arvfienden artilleriet måste ha varit tungt. Jag låg inne några år efter dig, då hade de hunnit dämpa sig Samma visa var det när I2 flyttade till Kristinehamn, då var det extra viktigt att uppvisa infanteristernas dygder. När deras officerare var dagbefäl stod de i matsalen och övervakade matkön med brickan runt halsen och glocken i hölstret. Något sådant hade inte förekommit tidigare, att 19 åringar förutsattes kunna köa utan övervakning var något nytt för infanteristerna! Låg du inne samtidigt som en Eliasson, han blev Yoff senare? En riktigt trevlig kille, överlag var det kul med befälen som hade rötter i västsverige liksom smålänningarna från gamla A6, avspända och duktiga.

Kanske finns det ingen koppling alls mellan kompani och vapen på A9. Den här beskrivningen kommer sannolikt från 50 års boken, men återges på en heraldisk hemsida. "När Bergslagens artilleriregemente i sin barndom skulle bygga kaserner i den nya garnisonen i Kristinehamn lade man ner stor möda vid att finna lämpliga namn åt byggnaderna. Beväringarna förväntadades rekryteras från Värmland och Dalsland, Närke, Västmanland och Dalarna och man ville att de skulle känna sig hemma i sina tillfälliga bostäder. Därför gavs kasernerna geografiska namn från de fyra landskapen (Dalsland fick som vanligt inte vara med, även om ett förslag fanns om att döpa ett av husen till Dalbo efter Dalbosjön i Vänern). Man undvek medvetet ortsnamn som gav oönskade associationer, vilket kunde ge anledning osämja mellan beväringarna. Visserligen kunde närkingarna ha problem att uttala Riseberga, men detta fick passera." http://www.geocities.com/wermlandsheraldik/militaria.htm

Håller med din teori! Men när artilleriet skapade värnpliktsregementen/bonnläppsregementen kunde man lika gärna damma av en gammal tradition med folklig förankring. A9 tillkom under andra världskriget. Under artilleriets äldre historia tillhörde man olika infanteriregementen, i vilka mängder av värvade soldater också deltog. Perioden när man var "lite finare" handlar om 150 år av 500 års historia, visserligen de viktiga 150 åren då indirekt eld utvecklades.

Fd A9 i Kristinehamn var väl det sämsta Artilleriförbandet när det gäller komp märken och när det gällde förbands märket så hade vi vanliga soldater rullbands märke medan KB PB osv hade det runda förbands märket! Alla kompanier på A9 hade kompanimärke, de hängde i matsalen på vapensköldar i trä. Varje kompani fick symbolen för den socken, stad eller härad som lånat namnet. Det är långt ifrån alla förband som har en så rik flora av kompanimärken! Träsköldarna var originalen till de järnskyltar som gjöts och sattes upp på varje kasern. Snyggast märke hade enligt mitt tycke Riseberga (1) kompaniet med rött hjärta på vit och blå bakgrund lånat från det medeltida klostret Riseberga. A9 var landets största artilleriregemente och utbildade en rad brigadhaubitsbataljoner, det var endast då man utbildade sitt eget regemente som de där vapnen hade någon betydelse. Sen kan man tycka att det var synd att vapnen inte fanns som uniformsmärken, det runda regementsvapnet hade alla på vapenrocken oavsett grad, du måste ha utsatts för någon trist spariver.

Jag tror att du har helt rätt! Dålig journalistik är ett lika stort problem för oss på andra sidan. Varför ställs inte en enda relevant fråga som får människor att tänka istället för att presentera ett färdigt idiotpåhitt som många till och med tycker är bra! (Att svenska soldater skjuter "talibaner")

Ett folk en stat - det har ju varit sanningen sedan 1815. Problemet är vad som menas med ett folk - därom har man slagits sedan dess, i alla länder har olika nationaliseringskampanjer bedrivits. Sen någon gång på 1960 talet började man tala om egen identitet som en mänsklig rättighet, men den starkes rätt gäller. Det nya är ju att synen på vem som är en aktör har förändrats och därmed vem som är starkast. Kontentan är att en framtvingad lösning inte alls behöver vara bra för någon av de bofasta i konflikthärden! Ett starkt internationellt engagemang parat med en stark nationalism på orten leder till en ny statsbildning där alla fundamentala institutioner saknas. Sedan växlar den internationella aktörens intresse och plötsligt skall en ny stat fungera. Detta gäller inte bara nya stater i geografisk mening utan även de där makten kullkastats t ex i Irak eller Afghanistan. Den styrka som finns i Kosovo ökas antagligen på kort sikt vid statsbildningen, minskas sedan för att senare förstärkas med mera militär närvaro i olika brandkårsutryckningar. Alla insatsförsvarets anhängare kan se framtiden an med tillförsikt, det blir fler och mer krigiska insatser.

Europas karta fragmentariseras ytterligare, det behöver nödvändigtvis inte vara ett problem. Alla dricker Heineken, tittar på jeopardy, äter GB glass sortimentet, läser samma tidskrifter och surfar på samma porrsidor. Trots en kulturell likriktning tycks nationalism och etnocentrism betyda mer och mer. Det är lite som om vi alla vore andra generationens invandrare som överdriver nationell särart för att inte gå förlorade. De stämningarna skapar serbisk fundamentalism och frågan är hur Kosovos muslimska befolkning skall skapa enhet mot det stora hotet i norr, en starkare muslimsk identitet? FN insats i två generationer, är det lösningen? Kanske hade det varit bättre att dra fördelarna av Kosovoalbansk arbetskraftsinvandring?

Till er som såg hela programmet. (Själv fick jag faktiskt viktigare saker att göra trot eller ej) Varför skulle den där killen gripas? Vad skulle hända med honom sedan? Av vad jag hann se hade han frikänts tidigare i någon slags domstol, i SvD idag skriver de att man tidigare försökt ställa honom inför rätta men misslyckats. Hur var det? För övrigt är det uppenbarligen ett problem med att ha engelska som arbetsspråk.

Nu har ju värdetransportrånen minskat det senaste året. Jag undrar om det beror på förbättrade rutiner hos säkerhetsbolagen eller att kampen mot terrorismen är lyckosam

Jag tror inte att man kommer använda andra ord än de nödvändiga för att få fram budskapet. Om antalet dödade blir stort tappar media dessutom intresset för sådana nyanser som dödades, avled eller omkom. FM vet att det bästa sättet att hantera den här typen av information är att säga sanningen, det underlättar för anhöriga och tömmer händelsen så att den inte växer.

Jag läste en artikel där det stod att Frankrike behåller de 1100 ISAF soldaterna men tar hem de 200 i OEF styrkan. Varför vet jag inte, kanske pga av stundande presidentval, kanske pga av femdubblingen av hemmagjorda bomber 2006 jämfört med 2005. Någon förklaring gavs inte vid NATO toppmötet i Riga den 29 november. Man utökar däremot sin flygstyrka med ytterligare ett par helikoptrar.

Naturligtvis går det att vara modern i en gammal organisation, den som aldrig är riktigt inne är aldrig riktigt ute

Ett land politiska ledning och dess invånare är inte samma sak, det gäller i synnerhet en odemokratisk nation som Iran. Därför är invändningarna mot att dela upp landet högst legitima. De frågor du exemplifierar som dumma är ju de mest relevanta när Bushadministrationen skall överväga nästa steg. De vinster du ser går att uppnå med andra medel.

Brittiska marinkåren har en reklamkampanj som är en bild av en soldat som tar i av hela sin kraft, den enda finstilta texten lyder "99,99 % need not apply". I fallet med flygförare är det faktiskt sant.

Bra läsning Danne! Du tillför perspektiv.

Det finns en ständig hotbild mot ISAF, hittills har man ansett den hanterbar utan JAS, vad är det som har förändrats eller som man räknar med skall förändras? Att det står några plan i beredskap på en bas tror inte jag påverkar afghanernas förtroende, men frågan är om de får stå och samla damm så länge. Våra politiker är ju "jagsvaga" och vill hemskt gärna vara med i stora grabbars gäng, inträdesbiljetten kostar mer än några ljudbangar över en uppretad folkmassa.

Med vilken rätt tycker du omvärlden kan genomföra ovanstående? Grunden för ett mänskligt samhälle är att människor själva får bestämma över sin identitet.

Mckinley är helt ok, ofta överdriver vi behoven av heavy duty kvalitet, hilleberg är ju kungen men smakar det så kostar det...

Nu var det ju du som tog upp hitler Men jag håller med dig, det är bedrövligt att andra världskriget ständigt är slagträ för allehanda åsikter. Självförsvar är att freda sitt land på dess eget territorium, att förfölja motståndaren in på dennes är inte självförsvar, däremot förståligt, man kan likna det med nödvärnsexcess. När USA angreps den 11 september av en terroristgrupp mestadels bestående av saudier med vag koppling till talibanregimen gav FN USA ändå mandat att ta sig an Afghanistan i "självförsvar". Det var naturligtvis inte självförsvar, men vad skulle omvärlden säga med en ledare för världens mäktigaste stat som säger att ni antingen är med oss eller mot oss. I det läget var det inte möjligt att göra såsom sedan skedde inför Irakkriget, känslorna var för upprörda.