32LvTropp

Hittade denna tråd som tar upp samma sak. http://forum.soldf.com/index.php?/topic/29064-uniformsbestaemmelser-foer-foersvarsmakten-2009/page__st__780 En grundsats inom juridiken är annars att det som inte är förbjudet är tillåtet. Och ett militärt reglemente är i juridiska termer en lag av lägre dignitet. Av det följer att det är OK att blanda släpspännen och skyttemärken eftersom något förbud inte finns. Dessutom är det innerkavaj M/48 de skall sitta på, och om jag inte missminner mig så har marinen alltid tillåtit blandat bärande. Men var tusan årsmärkena skall sitta, tja där får man nog gå efter HVH av den enkla anledningen att det är den enda publikation som ger någon anvisning. Men det är en djungel, och ett förtydligande tillägg till 2009 års bestämmelser skulle välkomnas. Jag kommer att placera mitt årsmärke över höger bröstficka tills dess annat meddelas. EDIT: För att förvirra det hela ytterligare så hittade jag det här på medaljproffset.se "OBS! Nu gällande bestämmelser säger följande om utmärkelser utan band: Hemvärnets tjänsteårstecken samt veterantecken skall bäras på vänster (bärarens vänster) bröstficka (motsvarande plats). Endast ett tecken bäres. (eget val) Se vidare UniB 2009 v1.2 punkt 7.2.3" Och för att förekomma alla besserwissrar så meddelas härmed att jag vet att innerkavaj M/48 inte har bröstfickor. Så nu vetefan vad jag skall göra, det ser ju inte klokt ut att ha ett märke under en rad med släpspännen, särskilt om det inte finns någon ficka att sätta det på.

I 2003 års upplaga av UniR FM står det "Tjänsteårstecken och veterantecken m/54 för hemvärnet får bäras ovanför vapenrockens/jackans vänstra bröstficka efter eventuella andra utmärkelsetecken. Förteckning över fastställda tjänsteårs- och veterantecken i Bilaga 2." Det skulle ju kunna vara så att någon har tagit fel på höger och vänster. Men att spekulera ger ju inga klara besked och det är ju det jag är ute efter.

"skriva vad som helst" är väl att ta i. Där får givetvis inte stå någonting som strider mot gällande reglemente.

Jag stödjer mig dels på ovanstående och dels på Uniformsbestämmelser 2009 V 13 Kapitel 8 Tjänstetecken sida 32. Där man pratar om ett frivilligtecken ovanför höger bröstficka. (Men man pratar också om ett hemvärnstecken på vänster bröstficka, så det är inte helt solklart, det är därför jag behöver hjälp med att reda ut det hela).

Att årsmärken, skyttemärken/medaljer och medaljer/släpspänne får bäras är ostridigt, men får de bäras samtidigt? Att årsmärke/veterantecken får bäras över höger ficka antyder väl att bärande tillsammans med medalj/släpspänne är OK, och det är inte heller ovanligt att se.

Ja, folk som inte gjort lumpen skall få vara med i HV, förutsatt att de på annat sätt får en för sin tjänst adekvat utbildning.

Vad betyder AO?

Undertecknad när han var chef för luftvärnet på batteri TE1 i slutet på 90 talet nån gång Ksp träning i Marina Hemvärnet Ca -96 Jag på kurs "Fördröjande fältarbete, vägförstöring, minering" i Sälen 1998 Samtliga bilder är tagna från video, därav den dåliga kvaliteten.

OK, tror jag fattar, jag måste lägga upp dem på mitt Photobucketkonto först. Gör ett nytt försök senare.

Hur gör man för att lägga in bilder? Hittar ingen info.

Jag vet att man inte brukar blanda dem, möjligtvis med undantag för HV årsmärken. Men är det uttryckligen förbjudet eller är det bara som det blivit. Hittar inget om detta i reglementena som jag kollat, men jag sitter ju inte på allt.

Jag kan hålla med dig där, men jag tycker ändå att de som tjänstgjort i, säg ett år, borde få någon form av "service medal" Och värnpliktsmedaljen fick ju tidigare bäras även av de som gjort frivillig och avhoppbar tre månaders HV grundutbildning. Ingen skillnad mot de som gör frivillig utbildning nu kan man tycka.

Några frågor till er som vet. Är det inte tillåtet att bära skyttemärken/medaljer och släpspänne samtidigt, eller är det bara något som ogillas? Hur är det med HV årtalsmärken, kan de användas tillsammans med släpspänne? Vet någon om FBU:s föreningsmedaljer är bärbara? Att förbundets är det vet jag.

Ja, eller så kunde man ju bara döpt om värnpliktsmedaljen till tjänstemedalj, eller något liknande, och fortsatt dela ut den.

Är det någon som vet om de som nu gör grundutbildning och/eller jobbar som soldat får en annan medalj motsvarande värnpliktsmedaljen? Alltså en svensk motsvarighet till en "service medal".

Statens vapen omfattas inte av vapenlagen, med undantag för registerhållning. 8 § I fråga om skjutvapen som innehas av staten gäller endast bestämmelserna i 2 kap. 17-21 §§. Lagen gäller inte ammunition som innehas av staten. Lag (1999:74) Lokala vapenregister 17 § Varje polismyndighet skall med hjälp av automatiserad behandling föra ett lokalt register över tillståndspliktiga vapeninnehav och beslut enligt denna lag. Registret skall även innehålla uppgifter om personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden. Uppgifter om vilka vapen som har tilldelats får inte registreras. Ett lokalt register får inte användas för att göra automatiserade sammanställningar över personer som tillhör hemvärnets personal. Lag (2006:386). Lagrumshänvisningar hit (3) 11 kap. 2 § 1 st j p, 1 kap. 8 §, 2 kap. 21 § Ändringar/Förarbeten (2) Centrala vapenregister 18 § Rikspolisstyrelsen skall med hjälp av automatiserad behandling föra separata centrala register över 1. personer och organisationer som enligt denna lag har meddelats tillstånd att inneha skjutvapen eller ammunition eller tillstånd att låna skjutvapen samt personer som tillhör hemvärnets personal och som av Försvarsmakten har tilldelats skjutvapen för förvaring i bostaden (vapeninnehavarregistret), 2. de skjutvapen för vilka tillstånd till innehav har meddelats enligt denna lag samt skjutvapen som upphittats eller anmälts stulna eller försvunna (vapenregistret) och 3. personer och organisationer som har meddelats tillstånd enligt denna lag att bedriva handel med skjutvapen eller att ta emot skjutvapen för översyn eller reparation (vapenhandlarregistret). Det får av vapeninnehavarregistret inte framgå att en registrerad person tillhör hemvärnets personal. Lag (2006:386). Ändringar/Förarbeten (2) Ändrad: SFS 2006:386, 1999:74 19 § De centrala vapenregistren får inte samköras med varandra. Lag (1999:74). Lagrumshänvisningar hit (1) 11 kap. 2 § 1 st j p Ändringar/Förarbeten (1) Vapenregistrens ändamål 20 § Vapenregistren skall ha till ändamål att 1. ge information om sådana uppgifter som behövs för att förebygga, upptäcka och utreda brott med anknytning till skjutvapen, 2. underlätta handläggningen av frågor om tillstånd enligt denna lag. Lag (1999:74). Lagrumshänvisningar hit (1) 2 kap. 21 § Ändringar/Förarbeten (1) Rättelse och skadestånd 21 § Bestämmelserna i personuppgiftslagen (1998:204) om rättelse och skadestånd gäller vid behandling av personuppgifter enligt 17-20 §§ eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 11 kap. 2 § j. Lag (1999:74).

Det finns en gaska stor plastindustri i Stenungsund med en kapacitet bortåt 700 000 ton polyeten per år till kablar och rör. http://www.borealisgroup.com/stenungsund/borealis-anlaggningar-i-Sverige/ I stand corrected.

Here we go again. Det finns mig veterligen inget samband mellan hög hygienstandard och plast. Faktum är att plast är ett ganska dåligt material ur hygiensynpunkt. Det repas lätt och i dessa repor frodas mikroorganismer som kan bära sjukdomar, det är också svårt att hetta upp, det deformeras lätt. Det gör att det är krångligt att sterilisera, man måste i princip strålsterilisera det och det kräver apparater som man kan ha problem att få tag i vid en krissituation. Däremot så är det utmärkt att göra engångsmaterial av, exempelvis sprutor. Den hygieniska standarden på våra sjukhus är inte bättre idag än den var för 30 år sedan. I en krissituation så vill man tvärtom ha tillgång till så mycket flergångsmateriel som möjligt, man vet ju inte när nästa sändning kommer. Sprutor i glas och rostfritt kan användas om och om igen. Och det gäller så klart alla autoklaverbara material. Och, jo jag vet vad jag pratar om, jag jobbade som ortopedtekniker på MAS på 80-talet. Mest på mottagningen, men också på akuten och op. Vad skall vi med elektricitet till? Ja att driva alla de motorer som idag drivs av fossila bränslen så klart. Vad skall vi producera? Tja, vi kan väl fortsätta som nu, vi producerar en massa saker och plast är inte en av dem. (tror jag, så vitt jag vet så producerar Sverige inga plastpellets). @ dxl. Jag tycker inte vi skall debattera via PM, då faller ju hela vitsen med ett forum, som ju bland annat är att delge andra vår oändliga visdom. @ Emil. Din graf är hundans svår att läsa, men jag tycker mig se att den handlar om priset på råolja. Jag pratar om bensin, och priset i justerade kronor ut i pump i Sverige. Det är skillnad på pickar och morötter, som fanjunkare Fridlund sa. Här finns en intressant artikel om bensinpriset, och ett enkelt sätt att räkna ut hur priset ligger i förhållande till tidigare år. http://karlskoga-kuriren.se/nyheter/karlskoga/1.1131001-bensinen-inte-dyrare-an-for-10-20-ar-sedan Där står följande "Det finns ett enkelt sätt att se hur dyr bensinen har blivit över tiden. Multiplicera bensinpriset med tio och jämför summan med snittet på en arbetares timlön. 1970 (Före energikrisen! Min anmärkning) kostade bensinen 1 krona och timlönen låg på tio kronor. I dag ligger timlönen enligt SCB på cirka 142,50 kronor och bensinen kostar drygt 14,28 kronor". Bensinpriset följer alltså ganska väl löneutvecklingen, oavsett råoljepriset, och det är nog ingen slump.

Jo, du har rätt i att mycket har med den mentala grundinställning att göra. Och, ja just det, jag glömde ju tredje världskriget som vi tränade för på lågstadiet. Om vi såg ett mycket starkt ljus så skulle vi genast kasta oss i skydd och ligga still tills vi fick hjälp. Vi blev ingående informerade om starka ljus, svampmoln, tryckvågor, (först på en hållet, från ljuset och sen tillbaka igen, mot ljuset/molnet, fast vi fick inte titta på molnet) och radioaktivitet. Och alla visste var skolans skyddsrum var och hur man kom dit. Men det uteblev också. (Inte för att jag klagar). Så det blir fem scenarier (eller heter det scenarion?) Jag håller med om att man skall vara sunt skeptisk, då är man förberedd. Jag tycker bara att en del skribenter går lite väl långt när de förutspår vår snara svältdöd. Jag har förresten också läst Cornus bok "Midvintermörker" Den kan starkt rekommenderas, tillhör kategorin böcker man inte kan lägga ifrån sig när man väl börjat läsa. Jag brukar också läsa hans blogg med visst nöje. Jag bor själv i ett hus med eldstad och eget vatten och avlopp samt en rejäl vedhög, fall i fall, men jag tror mer på korta men irriterande avbrott i energi och livsmedelsförsörjningen än ett totalt sammanbrott. Men även ett kort strömavbrott kyler snabbt ut ett hus på vintern.

Det ligger en del i det, har man bara tillräckligt låga förväntningar så blir man aldrig besviken Men jag har levt länge nog att se fyra domedagsscenarion inte gå i uppfyllelse. Först, när jag var liten, så skulle maten inte räcka till. Det blev tvärtom, trots en explosionsartad befolkningsökning. Sen så skulle vi bli för många människor på planeten för att alla skulle kunna få det bra eller ens överleva. det blev tvärtom, de flesta länder som var u-länder när jag växte upp har i dag svensk 60-70 tals standard och den ökar snabbt. Sen så skulle oljan ta slut inom 10-20 år (Sagt i slutet på 70-talet). Det blev tvärtom, massor med nya oljekällor har hittats, och trots allt snack om peak oil så kostar bensinen inte mer nu än på 80-talet om man justerar för inflationen. Sen så skulle en ny istid komma när som helst och det borde vi ta hänsyn till i samhällsplaneringen. Det blev ingen istid, nu är modeordet istället global uppvärmning. Om 20 år så kommer det också att visa sig vara fel, tro mig. Så visst skall man vara pessimist, men det är domedagsscenarierna men skall vara pessimistisk om. Se gärna professor Hans Roslings föreläsningar om utvecklingen i världen.

De stora skillnaderna mellan 1800-talet och 2000-talet är att vi har elektricitet, teknologi som inte fanns då, och grödor som ger mycket större avkastning än då. Indien avskaffade svälten i landet tack vare de enorma framsteg som gjordes på -70 och -80 talet när det gällde växtförädling. Utan att ändra brukningsmetoderna nämnvärt. Och då skall vi komma ihåg att vi har betydligt rationellare brukningsmetoder än de har, även utan olja. Svält tror jag inte på, ransonering och minskat utbud, ja. Svält, nej.

Jag vet inte riktigt vad jag skall svara på ditt inlägg, det känns som om det innehåller ganska mycket tyckande istället för fakta. Men jag skall göra ett försök. Vapen görs fortfarande i stål, Ak 5 är i stål till exempel. Det är svårt att göra låda, pipa och slutstycke i något annat material. Plastdetaljerna är framför allt kolv och handskydd. Varför man skulle minska risken för sjukdomar med ett plastkärl istället för ett i aluminium förstår jag inte, en källa på det skulle uppskattas. Det är ju tvärtom så att ett aluminiumkärl kan hettas upp så att vatten kan kokas i det, försök det med ett plastkärl. Ak4 är ett tungt och otympligt vapen, där håller jag med, men det har ju en hel del plastdetaljer, så ditt resonemang håller inte riktigt. Och jämförelsen med K-pisten håller fortfarande. Att plast funkar bättre håller jag inte med om, det är billigare och i vissa fall lättare, men inte bättre, om man med bättre menar hållbarare. Både rent faktiskt, och på sikt, för miljön. Kan för övrigt tillägga att Pansarskott m/86 (den du kallar AT-4) är gjord av glasfiberarmerad epoxy, ingen plast där heller alltså.

Scenariot att allting stannar och vi går tillbaka till någon sorts självhushållning vid en eventuell katastrof är betydligt vanligare i amerikanska filmer och i survivalister/preppers våta drömmar än i verkligheten. Men för er som vill gotta er i det scenariot så finns det en liten grupp likasinnade entusiaster som har gjort en film på det temat, den skall vara klar i sommar om allt funkar. Filmen heter Remnants. http://www.remnants-movie.com/v2/index.html

Det finns inte en enda plastdetalj på K-pisten. och den väger 3,48 kg oladdad 4,37 stridsladdad. Ak5C väger 4,5 kg oladdad och 5 stridsladdad. Det är inte plasten det hänger på. Jag är född -61. När jag växte upp så var det fortfarande ganska ovanligt med plast. Bilarnas inredningar till exempel var av metall trä och tyg, titta inuti en Amazon till exempel, inte mycket plast där. I princip allt som vi använder plast till har vi tidigare använt trä eller metall eller andra material till. Och med tidigare menar jag för 20-30 år sedan. Att man har gått över till plast är enbart för att det är billigare och går snabbare att massproducera plastdetaljer. Alla dragkedjor var gjorda i metall för 20 år sedan, och många är det fortfarande. Min persedelpåse från lumpen har dragkedja i metall. Vattenflaskan jag hade i lumpen, och även den jag fick när jag gick med i hemvärnet för inte så länge sedan var i aluminium. Det är tydligt att en del i den yngre generationen inte har en susning om hur det var för bara 20 år sedan och tror att plast är ett oumbärligt material. Plast är i många avseende ett sämre material än ursprungsmaterialet som det har ersatt. Det är vanligtvis mycket skörare och plastdelar på vapen och magasin som aldrig gick sönder när de var av trä eller metall spricker och splittras numera vid oöm hantering och/eller stark kyla. Grg m/86 (Inte AT4) har inte många plastdetaljer, det mesta är stål, aluminium och kolfiber, och de som finns kan utan problem ersättas med annat material. Nästan alla dessa faktauppgifter kan man enkelt skaffa sig genom att titta på informationen om respektive vapen här på Solf.com innan man postar, så gör man inte bort sig med felaktiga data. Och de flesta delar i en Ak är metall, inte plast. Plast kan dessutom tillverkas av annat än olja, eten, som är det man gör många vanliga plaster av, kan tillverkas. Fast det blir förmodligen dyrare. http://www.idg.se/2.1085/1.116673

Samma som alltid. Våra pigment, våra metaller, våra tyger, osv. Vi kan tillverka allt det själv om det skulle behövas, och en del tillverkar vi ju i massor för export, vapen till exempel. Att vi köper en del saker utomlands nu beror enbart på att det är billigare och staten har fått riksdagens uppdrag att köpa billigast, inte svenskt.