32LvTropp
-
Posts
660 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
10
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by 32LvTropp
-
-
40/48:an hängde med ända tills man avskaffade Kustförsvaret. Dvs till 2003 någon gång. Vi hade dem till exempel på batteri TE1 ända till nedläggningen. Syftet var luft och närförsvar för 12/70 pjäserna. Rörlig spärrbataljon med 12/80 hade också 40/48:or fast då så klart den rörliga varianten som länkades till tidigare. De styrdes av Arte 725.
Undertecknad på nämnda kanon på batteri TE1 då det begav sig.
-
OK det kan ju vara en fördel för prickskyttar med parkinson.
-
3
-
-
Är det inte bara ett onödigt stort sikte med inspelningsförmåga?
-
Håller med om att det är dåligt att inte svara på mejl. Om man nu av någon anledning inte kan få ut grejerna i tid så är det minsta man kan begära att man meddelar kunden det på något sätt.
-
2
-
-
Beställde ett märke på prov i onsdags och det damp ner i brevlådan i fredags, så han verkar ha fått ordning på leveranstiderna av lagerhållet mtrl i alla fall.
Kan också konstatera att det har kommit in en del nya grejer, så han verkar vara på banan igen.
-
La en beställning på nyårsafton, sent på kvällen. Damp ner i brevlådan idag!!! Visserligen lagervara men ändå..
/07
Vad beställde du?
-
Tack för svaren, då kan jag konstatera att inte alla får salutbevis.
@ ERK var det denne medaljen?
"Marinbasens medalj för förtjänstfullt deltagande vid afgifande af salut"
-
Undrar om alla som skjuter salut på någon av försvarets salutstationer tilldelas salutbevis eller om det är olika beroende på station?
Någon här som skjutit salut utan att få ett salutbevis?
I så fall var och när?
lägger in en bild på två av de fyra sidor som salutbeviset bestod av på KA 3 1981 för att illustrera vad jag talar om.
-
Eftersom jag har en länk till Nametag på min hemsida (vars namn pga reklamförbudet skall förbli oskrivet, men det har med brandgula band att göra) så har jag lagt till info om långa väntetider och en länk till denna tråden.
Man vill ju inte att någon stackare skall bli lurad pga en länk jag har lagt in.
-
Just det!
De böckerna var det, tack så mycket.
Jag har googlat på minst 6 olika konstellationer innehållande polstjärna och nordstjärna utan att hitta rätt.
-
Jag söker namnet på en bok som kom ut på 90-talet. Det är inte en dokumentär utan en roman.
Den handlar om en eller flera svenskar som åker till Finland och deltar i finska vinterkriget.
Det kom ytterligare två böcker om de här gossarna, bok två handlar mest om vad de gjorde efter kriget, när de var lediga, och den är inte särskilt bra. trean har jag för mig handlar om fortsättningskriget.
De såldes bland annat via annonser i hemvärnets tidning om jag minns rätt.
Jag tror den första boken hette något med polstjärna eller nordstjärna eller något liknande, men jag är inte säker.
Och nej, det är inte "här under polstjärnan" av Veinö Linna.
Någon som minns?
-
å andra sidan, vilken amatörgrupp i svithjod har gjort något sådant?
Om du menar dåliga amatörfilmer så finns det speciellt en jag minns.
Jag kommer inte ihåg titeln och den ligger begraven någonstans på vinden så jag kan inte kolla.
Men så vitt jag minns det är det en grupp män som beväpnade med K-pistar medelst ubåt tar sig till en ö och genomför något slags anfall, minns inte varför.
K-pistarna är riktiga och gissningsvis lånade från någon FBU förening (filmen är från 80-talet när sånt fortfarande var möjligt).
Skådespelarna är amatörer och riktigt dåliga, ubåten är den gamla ubåten på tekniska museet i Malmö,osv.
Den var så dålig att den var underhållande.
Jag skall försöka leta upp den vid tillfälle och lägga upp den på TPB,
Den såldes via en videoklubb som fungerade ungefär som en bokklubb i slutet av 80-talet. Alla deras filmer var udda produktioner som inte fanns att tillgå någon annanstans.
Liten update. Filmen heter Eagle Island, även känd som Örne öen (med danskt ö) och Ninja Mission 2.
Det är en av Mats Helges alster, han har även gjort bland andra Ninja Mission och War Dog.
En hemlig militärbas på en ö skall erövras och förstöras, en blandning av kommandosoldater och ninjor! tar sig dit i en ubåt och genomför uppdraget. Bo F Munthes dåvarande Ninja Center på Havregatan i Stockholm har försett hans filmer med en del skådespelare och statister. Jo ni läste rätt, det fanns ett ninja center i stockholm på 80-talet!
Vapnen är inlånade från det lokala hemvärnet och lösskjutningsanordningen på k-pistarna togs bort för att det inte skulle se för töntigt ut. Så i praktiken skjuter de skarpt i filmen, om än med plastplugg. Ack ljuva 80-tal.
Här är en klassisk scen från Ninja Mission, alltså inte Eagle Island utan en annan av Mats Helges klassiker, men den är så bra att jag inte kan undanhålla er den.
-
Japp, myteriet på Storozhevoy var 1975, History channel har gjort en mycket bra dokumentär om det hela med, bland annat, autentiska svenska radarbilder. sök på The.True.Story.The.Hunt.for.Red.October på en fildelningssite nära dig.
-
Man får ju en liten nostalgitår i ögat, och så minns man den usla filmmusiken från den tiden och inser att vissa saker har blivit bättre.
Men tänk vilken höjdarrulle det kunde blivit med modern klippning och musik.
-
Jag kanske skall tillägga att jag inte vet säkert om de andra regementena och hemvärnet verkligen var mobiliserade, det var bara vad som sades mig, jag kollade aldrig sanningshalten i utsagan, och jag såg ingen anledning att göra det heller.
Om någon som tjänstgjorde på något av de andra regementena på Gotland vid den här tiden minns någon höjd beredskap just då så berätta gärna.
Det kan ju också tänkas ha varit en koll av KA 3:s beredskap, där det ingick i scenariot att Gotland var i högsta beredskap, vilket skulle kunna förklara de vaga svar jag fick när jag frågade vad som var på gång.
Men då tycker jag att det skulle meddelats oss när övningen var över.
Jag fick istället ett intryck av mycket hemlighetsmakeri och folk, även befäl, som inte riktigt visste vad som skedde.
-
Det skulle jag verkligen uppskatta.
Det kan ju tänkas att det bara var en realistisk övning avsedd att kontrollera beredskapen på Gotland.
Men samtidigt så pågick det mycket jävelskap i Polen och Sovjet just vid denna tiden. Och senare framåt sensommaren kom ju Zapad-81.
-
Jag hade i egenskap av förbandsnämndsrepresentant under några dagar i början av februari 1981 varit på en konferens i Visby tillsammans med representanter för de andra förbandsnämnderna på Gotland, och diskuterat en del av de krav som en arbetsgrupp formulerat till värnpliktsriksdagen.
Konferensen slutade på eftermiddagen torsdagen den 4 februari 1981.
En värnpliktig chaufför hämtade mig efter konferensen i en 11-bil för vidare transport till KA 3.
På vägen upp berättade han att det var högsta beredskap på regementet och vad han förstått av befälens prat, även på de andra regementena på ön. Jag blev så klart nyfiken och frågade vad som var på gång, men han svarade att han hade inte mer info.
När vi kom fram till regemente så blev jag genast transporterad ut till en fast förberedd skarp eldställning och tilldelad skjutgräns och allt annat som hör till en tilldelad eldställning.
Därefter transporterades jag in till logementet och fick byta om till 59:an och ta på full stridsutrustning.
(Jag hade haft 60:an under konferensen (se bild längst ner i denna tråden).
Jag fick därefter hämta ut slutstycket (vapnet förvarades i skåpet utan slutstycke) och en hel massa 39B.
Sen fick jag hjälpa till att lasta skarp materiel på lastbilarna, bland annat skarpa stridsvagnsminor och en hel del annat som jag inte minns exakt vad det var förutom att det var gulmärkt, men vi fyllde fem lastbilar med diverse skarp materiel, och flera hade kört iväg tidigare till olika destinationer.
Jag frågade vad som var på gång och fick till svar att det var skarpt läge och samtliga regementen på Gotland samt hemvärnet hade grupperat på sina skarpa grupperingsplatser och Gotlandsroten var startberedd (eller i luften, minns inte helt säkert).
Jag frågade varför, men fick inget klart besked annat än att det var skarpt läge.
Att det gällde Sovjetunionen var liksom underförstått.
Hursomhelst, när lastbilarna var lastade och ivägskickade så kördes jag ut till min eldställning igen, och där stod jag och frös i åtskilliga timmar med ganska mycket adrenalin i kroppen och en stilla undran hur det här skulle sluta. Man känner sig ganska sårbar när man står vid kusten i ett värn och spanar ut över havet efter en annalkande sovjetisk invasionsstyrka.
Efter ett antal timmar så sänktes beredskapen och jag fick gå in i värmen, och senare så blåstes det hela av.
Vad jag undrar nu är vad det egentligen var som hände då?
Jag har letat på internet utan att kunna hitta någon information så därför kastar jag ut frågan här i hopp om att någon kanske tjänstgjorde just då, eller på annat vis har info om vad som egentligen hände då.
-
Har själv aldrig strävat efter en hård tjänst. Jag tycker om när det smäller och jag fick skjuta luftvärnskanon och se på när kompisarna sköt med 12/70 och 15,2 cm torndubbelpjäs m/51 och det small nåt rent överjävligt, vilket gjorde mig överlycklig.
Jag tycker inte om att vara våt, frysa eller vara trött. Jag tycker inte heller om långa marscher.
Nu blev det en del enmila marscher när Fanjunkar Fridlund upptäckte att vi hade lyckats få lite dötid i alla fall. Plus en tvåmilamarsch på tid, Jag tyckte inte om dem och fick kämpa som en gnu för att inte bryta. Och givetvis så hade vi tjänst där vi fick frysa och gå upp två på natten och kriga mitt i ett ihållande ösregn. Faktum är att det var en jävla massa markstrid när jag tänker tillbaka på det.
Och ett skarpt läge när en Sovjetisk invasion befarades och jag frös i en förberedd eldställning vid gotländska kusten i väntan på invasion och säker död. Det sista var visserligen lite adrenalinhöjande och spännande om ni förstår vad jag menar.
Jag tryckte inte om de bitarna och hade valt bort dem om jag kunnat, men i efterhand när jag genomlidit dem så kändes det jävligt bra att klarat av dem och inte ha bangat ur.
Jag gissar att just den känslan får en del att söka sig till fysiskt hårda tjänster.
-
Det var samma under den gamla goda vpl tiden. Utbildning på Ksp 58 kom efter gröntjänsten.
-
Kan du inte bara fråga ansvarig person om du får förvara bössan i hemmet eftersom du behöver öva mer än vad som ges tillfälle till inom nuvarande ram.
-
Jo, det är det väl, kikarsikte är civil benämning och optiskt riktmedel militär benämning.
Men det finns ju en del gränsfall, är inte ett rödpunktsikte med förstoring egentligen ett optiskt riktmedel?
-
Ser vacker ut, vem vet, om det håller samma låga pris som andra kinesiska produkter kanske vi kan köpa några.
Fast det är klart, det bör ju då inte hålla samma kvalitet som andra kinesiska produkter.
Någon som vet vad det kostar?
-
-
På tal om Operation Garbo, i någon av böckerna nämns ett ryskt örlogsfartyg som kapas av den estniska besättningen och man försöker fly till Sverige. Dock hinner ryska flyplan upp fartyget och bombar det.
Jag är ganska säker på att något liknande har hänt i verkligheten men har inte hittat något om det på internet (och då snackar jag inte om incidenten under slutet av andra världskriget för det fartyget kom väl verkligen fram till Gotland?). Hur är det med den händelsen, är den sann?
Jodå, det är sant och BBC (tror jag det är) har gjort en dokumentär om det hela som finns i tre delar på tuben.
FM "elitistisk & rasistisk "?
in Luckan -Allmänt militärt forum
Posted
Det är faktiskt sant att vi alla ser likadana ut, i alla fall för asiater och svarta, För ett antal år sedan gick det ett program på Discovery som tog upp just detta. De olika raserna har svårt att urskilja ansikten på andra raser. Hittade en artikel om det här, http://healthland.time.com/2010/11/24/they-all-look-the-same-how-racism-works-neurologically/ det verkar som om det här uppmärksammades i en studie redan 1914. Sen tycker jag det är lite fel att kalla något som är medfött för rasistiskt.