CBRN-fåne

Kanske det. Men industristöd ska inte gå över försvarsbudgeten. OT: Vilket det har gjort till svensk flygindustri (läs SAAB) i alla år. FoT 25 är inte mycket annat än ett direkt industristöd.

I ett tidigt stadium av det nyare amerikanska missilförsvaret gjorde man försök med laser mot missiler under boost-fasen då missilen är relativt känslig (lasern de använder nu är ett arv från den tiden). Missilkroppen är ganska tunn och fylld med bränsle och de kunde utan några större problem förstöra fast monterade missiler. Ryssarnas motdrag var lika enkelt som genialt, de lät nästa generation missiler rotera från start så att lasern inte belyste samma punkt hela tiden. Man får samma problem idag med granater och RV som roterar ganska snabbt. Flygplan och kryssningsmissiler är en annan femma.

Hmmm... Riktigt så svårt tror jag inte att det är, beroende på den politiska viljan att ta konsekvenserna av handlandet. 1: Mät in satelitens bana 2: Fyll en raket som kan nå den banan med en massa småspik eller annat skrot 3: Sprid skrotet i målets bana och i motsatt riktning. 4: Wait for effect... Detta räknades ut redan av Arthur C. Clarke... Dock så blir det som sagt konsekvenser. Man har f*rbaskat mycket skrot i rymden redan som det är, och man har en hel bana som är obrukbar för allt och alla. Skrotet kommer efterhand att bromsas upp och dras ner mot Terra Firma, men efterhand som det lämnar banan så lär det ställa till med än mera elände. Visst, och man kan använda kärnvapen för att bekämpa terrorister (upplägget på Rysslands stora missilövning för en tid sedan) men ingen skulle komma på ide'n att göra på det sättet på allvar. Hur skulle man komma åt manövrerande satelliter med den metoden?

Nej, det är helt enkelt s**tsvårt att skjuta ner en satellit. Själva raketen måste ha tillräckligt stor impuls för att kunna "jaga ifatt" satelliten och det är i sig inte helt enkelt. Det riktigt svåra är ändå styrsystemet inklusive radar och mjukvara. Lite förenklat har det hela liknats med att träffa en gevärskula med en annan gevärskula.

NIKE-ZEUS, F-15 ASAT och troligtvis F-22 också Nike-Zeus var kärnvapenbaserat och försvann redan på 60-talet. ASAT är ett samlingsnamn för alla amerikanska anti-satellitsystem. Det du menar är nog det F-15-baserade ALMV (Air-Launched Miniature Vehicle som las ner 1988 efter att kostnaden hade tiodubblats jämfört med den ursprungliga budgeten. F-15 kunde även bära ASM-135 som togs ur bruk 1988 även den. Tidigare fanns även KE-ASAT som var markbaserat och påminde mycket om GBI-systemet. USA jobbar mest med laserbaserade system, till exempel MIRACL och NFIRE. Det forskas dessutom en hel del om deras missilförsvar kan användas mot missiler, framförallt GMD- och SM-3-systemen.

Slut i chassierna, dyra att underhålla. Självklart har rikets roligaste pansarfordon körts ganska hårt och chassiet var som en stor box utan någon egentlig inre struktur utom väggen mellan stridsrummet och motorrummet. Torosionsstavarna var också rätt utsatta. Jag hörde mig för hos några gamla kontakter och enligt dessa var Ikv 91 varken slut i chassiet eller dyra att underhålla. Tvärt om var de, för att vara pansarfordon, tämligen billiga i reparationskostnader. Vad har det för betydelse att chassiet är en stor låda? Menar du att andra pansarfordon är konstruerade på ett annat sätt? Vad menar du att torsionsstavarna var utastta för, solljus, väder och vind eller något annat? Väggen mellan stridsrummet och motorrummet var för svag för att kunna ge stadga åt chassiet så det skjuvades så att höger och vänster sida blev förskjutna i längsled i förhållande till varandra. Ingen av de vagnar vi hade var rak. Samma sak med de 12 vagnar som togs ut till KFÖ:n jag gjorde några år efter GU. Vagnen mättes upp vid GT och siffrorna fördes in i böckerna, det var bara att läsa. När vagnen blev sned så tog drivlinan mycket stryk liksom torisionsstavarna vilka från början var underdimensionerade och därför utsatta för överdrivet slitage. Gången på vagnen blev onödigt rå varför både besättning och framförallt vagnen tog stryk. Din raljerande ton skjuter lite vid sidan tycker jag och lämnar bara en trist eftersmak. Tycker du att den tillförde något bra till diskussionen?

Nåja, VC kan ju fortfarande rikta in skytten utifrån UPM:er ex. VC: Röda huset, vänster, hitom, stridsfordon! VC: Rikta mer höger.... höger... rätt! SK: Kontakt stridsfordon, skott kommer! Man ska inte nedvärdera möjligheterna att finna mål genom 1:1-utblickarna, även om PERI/TIM är att föredra för effektiv mål-obs. Laddaren hittar exemplvis betydligt fler mål i sin enda utblick än vad man kan tro, detsamma gäller föraren. Även om inte de är direkt inblandade i striden med tornet så ska deras roll i observationen inte heller underskattas. En aktiv förare och laddare är guld värt. Nu skiljer sig säkert våra gamla häckar från de nyare fräcka vagnarna men när obs-huven la av så vred den sig med tornet så när skytten letade efter målet så vreds det undan för VC vilket gjorde att VC inte kunde leda in skytten. I normalfallet var obs-huvens rotation frikopplad från tornets (när manöverknappen var intryckt) så VC kunde fixera ett mål.

Nä den har ju inte det Kalla mig gammalmodig men jag förlitar mig hellre på muskelkraft i ett trångt läge än en elmotor som är tänkt att funka när en annan elmotor redan havererat. Vad som e bäst kan älltas till leda så jag föreslår att vi håller här och konstaterar att smaken är som baken Jag vågar påstå att man är helrökt så fort man måste lite på något annat än huvudrikten i en strid med någon som skjuter tillbaka med något som kan ge verkan. Detta grundar jag på erfarenheten av hur totalt pucktvåa min vagn blev de två gånger vi hade bortfall. Första gången var det bara VC-huven som la av under en skarpskjutning. Huven på en IKV-91 kan med lite möda vridas för hand men ensningen faller bort -> VC kan inte leta mål -> pucktvåa. Andra gången la tornrikten av och då var det bara att kasta in handduken, och då är tornet ändå mer lättvevat än jag mistänker att tornet på en strv 12X är.

Jag har en hel del på gammalt hederligt fotopapper. Jag ska se om jag kan hitta dem och sedan orka scanna in dem. Se det som ett långtidsprojekt...

Nu är det iofs säkert 2 mån jag gjorde patron ur senast. Men va?? När infördes detta? Å andra sidan så: Äntligen! Slippa ha en massa vapen viftandes när vissa härken bockar sig ner för att ta upp hylsfångaren.. Var hittar jag detta? Säki Ehv/pv? Hm, jag har ingen källa på detta förutom att det instruerades på våra baskrav under 2006 i Uppland iaf. Det här har vi harvat förut i en tidigare tråd men eftersom du nämner Uppland så kan jag (så som varandes skjutledare där) tillägga att det är knästående eller liggande som gäller, efter situationens krav. Det är ett lokalt tillägg hos U/V-gruppen eftersom vi har en så pass medveten och noggrann säk-chef...

Var inte hela Västtyskland liksom Västberlin indelat i sektorer mellan de allierade, och jänkarna hade ansvar för just den sektorn? Natobaserna låg/ligger i den del av det forna Västtyskland som "tillhörde" fransmännen. USA:s sektor var det sydöstra hörnet av VT. Den förklaring som jag har läst är att man vill maximera avståndet (i tid) mellan baserna och de framstormade sovjetiska pansartrupperna. Avståndet spelade ingen roll för det taktiska flyget men var en viktig buffert för att undvika att baserna blev överkörda. När man i efterhand har läst Östs kärnvapenbudget så tror jag att det inte hade spelat någon roll var baserna låg.

Man ska inte heller gruppera i ett välbyggt ståvärn om skytten är lång och lutar sig framåt på värnkanten. Det blir liksom ingen plats kvar till laddaren, framför allt inte om skytten vrider lite åt vänster i färdriktningen. Laddaren måste då hänga (vänd bakåt såklart) i en spännbåge över värnkanten med ryggen inkörd i den skarpa kanten för att i alla fall få bort nunan från eldklotet. Det är skönt med lånkisar.

Huvudorsaken till att B25 uppfattades som väldigt bullrigt av besättningen var att piloterna satt precis i jämnhöjd med propellrarna. Ett antal piloter strök också med när en propeller flög i bitar på grund av stridsskador.

Jupp, dom kommentarna har funnits i flera tidningar, men problemet ligger väl i att Iran inte vill tillåta kontroll av vad dom gör med sitt klyvbara mtrl. Annars hade man inte haft synpunkter på det hela (taget ur minnet) Iran har fått erbjudande från både Frankrike och Ryssland att köpa bränsle till civil kraftproduktion med garantier om långsiktighet vilket skulle täcka deras legitima behov. Iran har tackat nej till dessa erbjudanden och istället insisterat på att utveckla hela produktionscykeln inom landet. Det har de all rätt till enligt NPT men avtal går åt båda hållen och de är inte så pigga på att låta sig inspekteras fullt ut idag. Omvärlden vill dessutom att Iran undertecknar tilläggsprotokollet som tillåter oanmälda inspektioner i alla lokaler (som inte har deklarerats som militära och därför off-limits) och inte bara som nu anmälda inspektioner i lokaler som har anmälts som del av kärnkraftsprogrammet. Detta tvärvägrar Iran att göra. Om man dessutom tar i beaktning att Iran har ganska små uranreserver, som skulle räcka till ett mindre vapenprogram men inte ett fullskaligt energiprogram, så blir hela bilden ganska tydlig. Det är därför som omvärlden är så intresserad av Irans nukleära förehavanden.

Du blandar inte ihop Yak 141 med någon annan Yak produkt? Med tanke på att den inte kom längre än till prototypstadiet... Visst är det så, jag har fått uppgiften från en man som jobbade som ytbärgare på ett fartyg i USN som ofta hade som uppgift att "skugga" ryssarna under deras övningar. Han brukar ha koll på detaljerna (och har ett till synes outtömligt förråd på historer, real deal - inget fejk) men jag slarvade och kollade inte källan utan skrev ur minnet. Det är självklart Yak 38. Så här skrev han: I vaguely remember the early 135s taking off from Sky Harbor making the whole house shake when I was a lad, but the loudest jets I have personally experienced were Yak 38 Forgers. Running up all three engines for takeoff on the ship next to ours (approx 1 mile off to port), guys on our weather decks had to yell to be heard over the thunder of those little awful jets. We could easily hear them passing by while we were out generating our own noise in a rather un-quiet helicopter. Enligt många kännare så ser bullertopplistan ut så här (utan inbördes ordning): B-1 (inte B-1B) Tu-160 EA-6B T-37 KC-135A (med vatteninsprutning vid start)

Jag pratade lite med en av de som var med och jobbade på buller-"problemet" med Gripen under utvecklingsfasen och hans lakoniska svar var att om man vill ha en liten, stark och säker motor så blir den helt enkelt inte tyst. Det är en ekvation som inte går ihop. Jämför med USAF:s träningsplan (T-38 ? Minne av betong) som anses vara enormt jobbigt att lyssna på med ett högt, vinande motorljud. Yak-141 anses av många vara ett av de bullrigaste plan som finns. Besättningsmän på västerländska skepp som skuggade ryska skepp med Yak-141 stationerade ombord tyckte ofta att ljudet var jobbigt på nästan en kilometers avstånd.

Kruxet är alltså en osmidig övningsledning som inte klarar av att planera in vapenvård på slutet? Visst kan det kännas "viktigare" att öva i ytterligare 30-45 minuter, men inse nu att "den kalla hårda verkligheten" inte är den du kanske önskar. ATT det fungerar med kasuninlåsta vapen och vapenvård direkt efter övningen behöver egentligen inte diskuteras, det praktiseras redan bland annat i göteborg. Tycker det tjatats igenom en hel del i andra trådar också. Se det som en stunds avkopplande skitsnack och använd vapenvården för sådant utvärderings-tjôt, se det inte bara som slöseri av övningstid. Självklart fungerar det med kasunförvarade vapen, det har inte ifrågasats, svårigheten kommer när endast ett fåtal kasunförvarar och verksamheten anpassas till majoritetens behov. Om alla kasunförvarade så skulle läget givetvis bli ett annat.

Men avtalspersonalen är väll sällan utbildad på KSP? Vad är det då som hindrar att avtalspersonalen vårdar egna vapen och gruppvapnen vårdas av hv-soldaterna? Alla kan väl dra en pipa eller rensa en gasregulator, det måste man inte vara utbildad KSP-skytt för. Vill man dess utom bygga någon form av gruppkänsla där även avtalspersonal hör hemma så väljer man inte ut några få som får specialbehandling. Alla vårdar understödsvapen tills dessa är klara, annars blir det vi och dom.

Nej, avtalspersonals vapen skall av någon outgrundlig anledning alltid kasunförvaras. Lite eländigt att måsta ta time-out för att vårda före hemfärd när det kört ihop sig tidsmässigt, men nu blir det ju lite skit samma då nycklarna till patronlägeslåsen skall förvaras centralt. Ja, det är ju satan att man ska behöva lägga 30 minuter på slutet av övningen på vapenvård och lite skitsnack. Planera om. Hur svårt kan det vara? Kruxet uppstår när 30 man kan och vill vårda hemma och två inte kan det och övningsledningen vill utnyttja de sista 30 minuterna av 6 timmar för att öva. I en perfekt värld har man tid för båda delarna, i min värld så prioriteras gruppens vapen om det finns vårdtid och det blir ett jämrans liv om man står och gnider på sin Ak när det finns KSP med vårdbehov.

Jag skulle inte bli ett dugg förvånad om blaskan hade tagit fel på LSS och Upplands regemente. Texten anger Uppsala som ort och på LSS dräller det av örlogskaptener (jämfört med S1).

1 GW? Är det verkligen säkert? FVs största monster hade aldrig mer än 20 MW uteffekt. 1 GW på en betydligt mindre station låter mycket. 1GW är trams. Det skulle krävas en reaktor av Forsmarkstyp för att driva en sådan radar. Tre storleksordningar mindre anses vara en kraftig anläggning. Förklaringen på OP:s skyltfråga, att det är en radiakbana, känns så här efteråt väldigt uppenbar.

Om jag får peta lite här: strålning är inte radioaktiv, radioaktiva ämnen kan avge joniserande strålning, vilket skylten varnar för...

Skylten varnar för joniserande strålning och EM räknas inte dit. Det är absolut inte nyttigt att vistas nära en kraftig antenn (kolla in reglementet kring SPY1/A) men skylten sitter där på grund av något annat. Min gissning är att det sitter/har suttit en hel del självlysande visartavlor i anläggningen och många av de äldre typerna har defenitivt ohälsosamma strålnivåer, framför allt om glasen är trasiga.

Marma var det slutgiltiga himmelriket då vi efter 9 dygn i ösregn på vår slutövning blev körda dit och fick basta och byta om under ett uppehåll i övningen. I duschrummen stod det några flak nödraketer* och väntade. Resten av övningen gick mycket lättare. *nödraket = öl 2.8%

Blev de förbjudna efter det att den kraftigare mätlasern ursprungligen placerades på vagnen eller är det som vanlig att det bara är Sverige som bryr sig om förbud?