CBRN-fåne

Angående lagcitatet: det är först när man skrivit under sekretessförbindelsen som man är skyldig att knipa igen. Innan dess ska man inte ta del av något hemligt. Det finns ingen automatik i systemet. Om man som värnpliktig sitter i ett hemligt objekt så ska man skriva under men hur ofta sker det ...

En enskild person kan berätta vad han/hon vill så länge det inte finns något avtal undertecknat om att han/hon inte får berätta vad det nu kan vara som de får reda på. Vissa tjänster lyder under sekretesslagen, tex. hos polisen och i sjukvården. Då får man skriva under en sekretess- förbindelse det första man gör. Samma sak gäller om man jobbar med skyddsklassade saker, t.ex. på FOI eller om man haren känslig tjänst inom försvarsmakten. Har man inte skrivit under en sådan får man berätta vad man vill för vem man vill (även om det självklart kan vara väldigt olämpligt). Tyvärr slarvas det oerhört med detta. Folk förväntas hålla tyst utan att de har blivit informerade om detta. Man blir visad en kul sak av en ivrig officer som sedan säger att man inte får berätta detta för någon. Vad som sedan är skyddsklassat (vi har gått från H och KH till TS, S, SR, SC ganska nyligen) är en helt annan historia. Lagen är oerhört luddig i frågan. Det är i princip upp till den enskilde handläggaren. Jag bestämmer om mina arbetspapper od ska vara hemliga. Man kan skyddsklassa hela objekt, delar av objekt eller bara ritningarna.

Förutom motoroverallen (och säkert andra typer som jag har missat) så finns det en brandskyddsoverall M/90 i nomex

Ämnet har diskuterats i en annan Iran-tråd. Rent militärtekniskt går det men frågan är om Iran är redo att betala priset. USA är rädd om "sin" olja.

Kollen består i att pappren gås igenom och att de körs genom en portalmonitor som mäter n och gamma. Det kan göras i 5 km/h så det sker av bara farten när de flyttar dem. Det finns likande monitorer i några hamnar på ostkusten som mäter gods från öst som ska till Sverige och de ger rätt så ofta utslag på grund av lätt kontaminerat skrot från baltikum. Oj, nu blev det OT. Hur som helst, den som vet hur USA:s system fungerar i hyfsad detalj kan föra in ett kärnvapen oavsett storlek men det är inte trivialt men det är inte heller trivialt att framställa kärnvapen till att börja med.

Nu vet jag inget om hamnarna i USA eller övriga Sverige, men hamnen i Göteborg anser jag mig ha ganska bra koll på och att man där skulle kolla igenom varenda container, tt man ens skulle kolla var tionde container håller jag för mycket osanolikt. Gissa på att det är så i de flesta internationella hamnar. Det är helt enkelt för mycket gods som lossas och man har varken tid eller råd eller plats att låta det lika vid kaj eller utanför hamnen och vänta på att bli genomsökt. <{POST_SNAPBACK}> Om man följer boken så ska ALLA containrar som ska till USA undersökas. Om det inte görs så är det fel men jag kan förstå varför det inte görs. Berätta inte det för amrisarna bara.

För den som kommer åt tidningen Military Technology så kan jag rekommedera nr 2, 2005, s. 18. Där finns en artikel som ger en mycket bra introduktion till moderna explosivämnen från en icke-MÖP-synvinkel. Det finns dessutom bra referenser i artikeln.

Vad det gäller smutsiga bomber finns det jättebra råmaterial inom industrin och sjukvården. Nog om detta. Vill man skicka en tydlig signal till någon är N i mina ögon mycket bättre än R. Skräckpotentialen är mångfallt större.

De två första överlämnades 13 oktober 2003. <{POST_SNAPBACK}> Om jag inte är helt felunderrättad så har de nu fått viss B- och C-funktionalitet. C vet jag finns, det är B jag får be att sväva lite om. Eftersom det inte fanns något behov av maximal framkomlighet eller skydd så var det klokt att välja ett fordon som redan fanns i infrastrukturen och som kan rulla långt med lite vård. Vi skulle ändå köra vårt eget race när det gäller utrustning så det var lika bra att börja från grunden.

Att bygga riktigt små kärnvapen är inte lätt och de ritningarna hittar man inte på nätet. Iran är nybörjare så de skulle nog landa på en tidig andra generatins design. Oavsett om man lastar vapnet i en container, minibuss eller resväska så måste det förbi de olika n- och gammamonitorer som finns utplacerade på förvånansvärt många ställen i och runt USA. Till exempel måste varje container som ska till USA från Sverige mätas i den svenska stationen.

Visst, men det är ju ingen fet mening med att göra en resväskebomb om det krävs två man för att bära den. Det ser ju inte suspekt ut USA och Ryssland har tagit fram 10,5:or men de stöp på PNI:erna.

Vagnen används idag av nationella och internationella NBC-insatsstyrkorna. Om jag inte minns helt fel så finns det tre stycken vagnar. Det finns en liten bild på SkyddC:s hemsida (www.skyddc.mil.se), upp i övre bildraden. Vagnen har flera intag för luftprovtagning under färd av N, B och C och detektorer monterade i sprutet bakom de bakersta hjulen för kontinuerlig mätning av markgamma. Inne i vagnen finns det flera instrument för noggrannare mätning N och C samt inkubatorer och mikroskop för B. De är fortfarande lite av försöksvagnar så untrustningen ändras då och då. De sägs vara trånga! Jag har bara sett en utifrån så det kan jag inte säga något om. Edit: grishänder och förtydligande

Nu är ju detta ingen tråd om kärnvapen men: -Väskbomben har antagligen funnits men de har inte varit på drift. -Ryssland har benkoll på sina kärnvapen. De säljer inga och de delas inte ut till pengabehövande överstar. Med de sydligare regionerna i det skick som de är så är det en fråga om ren överlevnad. -Kolla in vikten på en 15,5 cm klng, inget som man stoppar i handbagaget och ser oberörd ut när man släpar på. Den lättaste laddningen som tagits fram (amerikanernas SADM) krävde två man, en (stark rackare) som bär fysikpaketet och en som bär resten (batterier, tändsystem mm). Nog om detta. Om Iran vill ha kärnvapen så får de lov att göra dem själva!

SkyddC har fina bilder på kärran, de finns med i deras utb-material. Jag ska fiska lite och se om jag kan få tag i några.

Han kanske helt enkelt var uppriktig? Om hans stab INTE hade planerat för en militär lösning så vore de inkompetenta. Att det sedan är en högst osannolik händelse är en helt annan sak. Journalist: Har ni planerat att använda vapenmakt mot Iran? Bush: Visst, vi har ett scenario när vi anfaller Iran. Journalist: Så ni utesluter inte ett anfall? Bush: Nä, helt kan vi väl inte utesluta det. Journalist: Så ni kan tänka er att anfalla? osv, osv

Man måste titta på vem Bush vänder sig till när man tolkar hans uttalanden. Talet på ranchen var ett ganska typiskt tal till det amerikanska folket (via Israelisk TV). Även om hela världen lyssnar så får man ta på sig hemmaopinionsfiltren. En av de starkaste grenarna av den är den pro-israeliska lobbyn. Retoriken styr. Vänd på det: vad skulle han kunna säga? Att USA viker sig och låter Iran gneta på och att Irak får sköta sig självt?

Hur många av dem var vältränade och framförallt välutrustade? Vår massarme' var en papperstiger. I förråden låg (till de stora massorna) uråldrig materiel och övningsstatusen på de allra flesta förbanden var pinsamt låg. Jag skulle kunna fortsätta men nöjer mig med att åter igen konstatera att man aldrig ska förväxla kvantitet och kvalitet.

Om det var bandet till IKV:n du syftade på så tror jag inte det. Det var mer frågan om att hylsan komprimerades och tröcks ut åt sidorna. Dessutom skulle en fettnippel aldrig överleva i ett band. De utsätts för otroliga påfrestningar.

Antik referens: Banden till IKV-91 hade en teflonhylsa där man slog in bandbulten så det bandet var relativt tyst. Hylsorna nöttes och åldrades så därför mättes bandlängden med en tolk. När bandet blev för uttänjt så byttes det.

Hållbarheten hos räcken har provats vid flera tillfällen. Ett av de bättre: December -90 på P10. När man kommer från Norra övningsfältet in mot motorområdet passerar man en bro över R55. Innan bron är det en lång, flack nedförsbacke. Det är glashalt på vägen så förare K rullar nerför backen, det går ca 35 km/h. Strax innan bron gör vägen en knyck så K behöver svänga lite. Och kära vänner, vad händer när man frikopplar ena bandet på en IKV-91 som motorbromsar? Den svänger åt motsatt håll mot vad den gör när man har driv på banden. K rycker till hårdare i spaken för att aktivera bandbromsen varvid hela vagnen sladdar in i räcket på bron. Vinkelsergant S står uppluckat på VC-platsen och ser hur vagnen far ut mot vägen 5 meter ner och stannar först när något mindre än halva vagnen hänger utanför. K slänger utan tvekan i backen, tar sig in på bron igen och kör hem. Sgt S har en något generad min när han kliver ur vagnen. Han går något ihopkrupen snabbt från vagnshallen och ropar åt Sgt V att följa med. Sgt V berättade senare att det var fråga om brunt läge för Sgt S. Vete' tusan om jag inte hade gjort samma sak. Jag åkte i vagnen bakom. IKV-91 hade en rökbegränsare som ställdes in efter diselkvaliten. På P10 hade de frökendisel så då skulle rökbegränsaren ställas upp och på INFSS hade de riktig diesel. Nu var det så att rökbegränsarna aldrig ändrades så hade man INFSS-inställning på P10 gav motorn runt 250 hk (nominellt 340) och tvärt om gav den över 400 hk. Min vagn hade P10-inställning vilket gjorde att den orkade varva ur 4:an nere på INFSS. Det orkade varken banden eller turbon så vi fick byta två band och en turbo, totalkostnad ca 500 kkr. Men jämrans vad den gick. På en KFÖ lyckades VC F med konstycket att vända upp och ner på en IKV-91. Han skulle leda av den från en hög släpa och missade rampen varvid vagnen välte av och hamnade på tornet. Föraren trillade ur och klarade sig helt oskadd. Trevligt nog var det bara skyddsplåten till OBS-huven och stativet till KSP:n som gick sönder men det var rätt så roddigt att vända den på rätt köl. För den som undrar, ja tornet sitter fast och trillar inte ur när man vänder och skakar på vagnen.

Självklart är det B30 A. Fem snabba bandplattebyten i nollgradigt slaskväder, gärna i ett surhål, som påminnelse. Man ska inte posta 00:17 efter två veckor i en liten stuga långt ut i skogen med en överaktiv 7- och 3-åring. Det är i alla fall rätt sift som tur är.

Det finns översättningstabeller på de flesta bensinmackar. Jag använder helst NGK, antingen BPR6HS eller BPR6HIX. Motorn heter B30E och är i princip samma som i Volvo 164.

Ni har ju pratat om mycket annat men den här frågan blev hängande. Det är en sgr m/54-77 så vitt jag vet, men jag ska fråga Svante på måndag.

Precis som Hamilton eller?

En av anledningarna till att just tyskarna klotade så mycket (vilket visar sig inte vara så himla mycket) är att de flög avsevärt mycket lägre än amerikanarna men med färre flygtimmar. Planet är utvecklat för jäkligt snabb jakt på hög höjd och inte att snoka runt i buskagen med. (Källa: Ed Rasimus, pensionerad pilot från US-AF med många flygtimmar i F-105 och F-4 men kunning på F-104)