Jump to content

Kimster

Forumsledning
  • Posts

    5,336
  • Joined

  • Last visited

  • Days Won

    13

Posts posted by Kimster

  1. forts. med lite utvecklande svar. (fortfarande inte JAG som står bakom informationen)

     

     

    Vad innebär det att man är kontraktsanställd soldat?

    Att vara kontrakterat gruppbefäl, soldat eller sjöman innebär att man har en koppling till Försvarsmakten liknande dagens reservofficerare. Man har en anställning i Försvarsmakten men tjänstgör bara tidvis.

    Grunden är givetvis att man har en befattning i insatsorganisationen.

     

    Finns det bara kontraktssoldater i kontraktsförband?

    Nej. Skillnaden mellan stående förband och kontraktsförband är att de stående förbanden har en högre andel kontinuerligt tjänstgörande personal (minst 65 %).

    Kontraktsförbanden har en större andel tidvis tjänstgörande personal (minst 65 %). I extremfall är all personal i det stående förbandet kontinuerligt tjänstgörande och all personal i kontraktsförbandet tidvis tjänstgörande.

     

    Är det bara de stående förbanden som kommer att genomföra internationella militära insatser?

    Nej. Den planering som börjar växa fram innebär att även kontraktsförbanden kommer att ianspråktas för internationella militära insatser, möjligen främst vid lägre konfliktnivåer liknande dagens insats i Kosovo.

    Huvuddelen av arméns bataljoner kommer ju att vara kontraktsförband, inte stående.

     

    Kommer vi verkligen att skicka en luftvärnsbataljon till en internationell militär insats?

    Det går inte att svara på, men sannolikheten är kanske inte så stor just nu. Om vi skickar en luftvärnsbataljon kommer den nog snarare att uppträda som en lätt infanteribataljon än som en luftvärnsbataljon.

     

    Vad innebär begreppen ”kontinuerligt” respektive ”tidvis” tjänstgörande?

    Kontinuerligt tjänstgörande personal definieras som yrkesofficerare samt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän. Dessa kategorier har under sin tjänstgöring Försvarsmakten som sin huvudsakliga arbetsgivare.

     

    Tidvis tjänstgörande personal definieras som reservofficerare samt kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän. I många andra länder benämns dessa ”reservister”. Dessa kategorier har även under sin tjänstgöring i Försvarsmakten en annan huvudarbetsgivare.

     

    Är inte kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän anställda?

    Jo. Försvarsmakten och regeringen har dock valt att definiera de kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen som anställda och de tidvis tjänstgörande dito som kontrakterade.

    Båda personalkategorierna har dock en anställningsrelation med Försvarsmakten, dock av olika karaktär

     

    Hur mycket ska man tjänstgöra om man är kontraktsanställd?

    Det varierar från förband till förband, men en planeringsinriktning kan vara att man tjänstgör under två internationella militära insatser samt tre repetitionsövningar under en åttaårsperiod.

     

    Måste jag delta i insatser utomlands?

    Avsikten är att all personal som tjänstgör tidvis i Försvarsmakten ska ha ett tjänstgöringskontrakt. Tjänstgöringskontraktet är tänkt att vara ett bindande avtal som innebär att du som arbetstagare är skyldig att genomföra verksamhet inom ramen för arbetsgivarens (Försvarsmaktens) aktiviteter.

    De exakta formerna för detta är ännu inte klara.

     

    Gäller detta även om jag tjänstgör i Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna?

    Nej. Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ska inte genomföra internationella militära insatser, endast nationella. Däremot kan en hemvärnssoldat, som individ, självklart söka vakanta befattningar i ett insatsförband som ska genomföra en internationell insats.

     

    Upphör Pliktlagen att gälla nästa år?

    Nej. Det som aviserats är endast att värnplikten (som omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänst och krigstjänst) endast ska nyttjas om regeringen särskilt föreskriver om det.

     

    Pliktlagens bestämmelser om militär krigsplacering kommer sannolikt att gälla även efter den 1 juli 2010.

  2. forts. med lite utvecklande svar. (fortfarande inte JAG som står bakom informationen)

     

     

    Varför behöver vi ett nytt system?

    Det finns flera orsaker.

    Med nuvarande värnpliktsvolymer så kommer Försvarsmakten så småningom inte att kunna rekrytera frivilliga till internationella militära insatser i den omfattning vi gör nu. Det så kallade ”magasinet” kommer inte att räcka till.

     

    En annan orsak är att för att tjänstgöra i de mer riskabla områdena, exempelvis Afghanistan, så blir den så kallade missionsutbildningen väldigt lång om soldaten kommer utifrån och inte har tjänstgjort på länge. Det kan också vara så att soldaten inte har grundutbildats inom den funktion som han eller hon tidsbegränsat anställts för.

    Slutligen visar Pliktutredningens beräkningar att det, per insatsberedd soldat, blir betydligt billigare med det nya systemet.

     

     

    Har Försvarsmakten bestämt detta eller är det riksdag och regering?

    Beslutsläget innebär att något formellt riksdagsbeslut ännu inte finns. Däremot finns det flera dokument som innebär en planeringsinriktning. Exempel på sådana dokument är Försvarsmaktens eget 30-januariunderlag, Försvarsberedningens rapport, Pliktutredningens betänkande och Inriktningspropositionen med följande riksdagsbeslut.

     

     

    Hur har det gått i andra länder som genomfört motsvarande förändring?

    Försvarsmakten har studerat ett stort antal länder som har gjort en liknande resa.

    Vi har valt att inte fokusera på de före detta Warszawapaktsländerna eftersom deras kultur och resväg av många orsaker avviker från vår.

    Det finns ändå ett antal slutsatser av generell natur som vi försökt ta till oss.

     

    En är att den viktigaste förutsättningen för en framgångsrik övergång till frivillig personalförsörjning är att riksdag och regering måste tydligt visa att de står bakom reformen. Det får inte uppfattas som att Försvarsmakten ensidigt byter personalförsörjningssystem.

    En annan slutsats är att det är en stor utmaning att behålla den anställda personalen.

     

     

    Hur genomförs övergången till en frivillig personalförsörjning?

    Den genomförs i flera steg. Grunden är att ingen personal i Försvarsmakten efter den 1 juli 2010 kommer att vara där med pliktlagen som grund, om inte regeringen särskilt föreskrivet om det.

     

    Den årsklass som ”ligger inne” den 1 juli 2010 kommer att erbjudas att göra klart sin utbildning.

    De rekryter som är planerade att rycka in till grundutbildning andra halvåret 2010 kommer att erbjudas att fullgöra den utbildning de är uttagna till.

    Rekryter som är planerade att rycka in från och med den 1 januari 2011 kommer att erbjudas att genomföra den nya kortare frivilliga grundutbildningen om tre månader.

     

     

    Är inte tre månader för kort utbildning för att genomföra en internationell insats i Afghanistan?

    Jo. Den grundläggande militär utbildning (GMU) om tre månader kvalificerar egentligen enbart till tjänstgöring i Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna.

    Vill man ha ett fortsatt liv i Försvarsmakten, som anställt eller kontrakterat gruppbefäl, soldat eller sjöman, krävs det längre utbildning.

     

     

     

    Vad gäller för förmåner under utbildningen och när kan man bli anställd?

    Den grundläggande militära utbildningen (GMU) och den därefter följande kompletterande militära utbildningen (KMU) sker inom ramen för förmåner som liknar dagens värnpliktsförmåner. Man är rekryt och inte anställd.

    Efter KMU blir man tidsbegränsat anställd när man går in i sitt befattningsutbildningsskede om cirka fem månader.

     

    Under befattningsutbildningsskedet sker en kontinuerlig utvärdering av soldaten/sjömannen. Det är först efter detta skede som man kan få en ”riktig” anställning eller kontraktering, syftande till placering och tjänstgöring i ett insatsförband, antingen ett stående förband eller ett kontraktsförband. Även under tjänstgöringen vid insatsförbandet genomgår man kontinuerligt kompetensutveckling och träning.

     

     

    Vad får man för anställning när man ska tjänstgöra i ett insatsförband?

    Avsikten är att man ska få en längre tidsbegränsad anställning om sex till åtta år. Idag finns det inget stöd för detta i författning eller kollektivavtal, men ett arbete syftande till att lösa detta pågår.

     

     

    Varför kan man inte bli tillsvidareanställd?

    Riksdag och regering har pekat på att man inte vill ha ett yrkesförsvar, det vill säga en Försvarsmakt där alla tjänstgör intill pensionen.

    En längre tidsbegränsad anställning, kopplad till aktiva åtgärder för att underlätta en senare omställning till ett civilt liv, kommer sannolikt att bli vår modell. Försvarsmakten har ju ett stort intresse av att dess personal är efterfrågad på den civila arbetsmarknaden.

  3. Hej krigsmän, lösnäsor och annat löst folk. Jag har kommit över lite information i ett mail nyligen som kanske kan vara av intresse. Verkar inte som det dykt upp på mil.se. Jag är inte helt säker på vem som står bakom svaren men jag tror det är personalstaben. Oavsett så kan det kanske ge lite kött på benen.

    Observera att JAG kommer inte svara på några som helst frågor angående det som nämns nedan av den enkla anledningen att jag inte är insatt i ämnet. Utan jag är bara the messenger boy nu.

     

    BlåGul får avgöra huruvida diskussionen ska fortgå här eller fortsätta i redan befintlig tråd. Jag har lite mer information senare att delge tror jag. Det handlar då om lite förklaringar om varför osv.

     

    / K

     

     

    2010-01-29

    Arbetsgivarverket har på Försvarsmaktens uppdrag tagit de första kontakterna med arbetstagarorganisationerna för att förhandla fram anställningsformer för gruppbefäl, soldater och sjömän.

     

    Frågor och svar:

     

    Varför är det så bråttom med att ta fram avtal?

    - Redan till hösten ska Försvarsmakten börja rekrytera anställda respektive kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän. Därför har vi som målsättning att nya avtal ska vara klara senast under april.

     

    Hur många ska anställas?

    - Försvarsmakten bedömer att cirka 4 000 rekryter behöver genomgå sin grundläggande militära utbildning, GMU, årligen. Under tiden som rekryt är man inte anställd. Alla dessa kommer dock inte att bli aktuella för en anställning eller kontraktering eftersom vissa av olika skäl kommer välja att inte fortsätta inom Försvarsmakten. Antalet som anställs eller kontrakteras kan så småningom röra sig om cirka 2 800 individer. Utöver dessa behöver Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna också rekrytera soldater.

     

    Vad är bakgrunden till att gruppbefäl, soldater och sjömän ska anställas eller kontrakteras?

    - Det försvar som våra politiker har beställt bygger på att vi har förband som i högre grad än i dag är användbara och tillgängliga. Värnpliktiga får inte enligt lag tvingas att tjänstgöra utomlands och därför vill vi övergå till ett system med både anställda och kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän som också kan nyttjas för våra internationella åtaganden. Målbilden är att dessa kategorier ska ha längre tidsbegränsade anställningar än vad som är vanligt idag.

     

    Varför måste ett avtal fram?

    - Enligt dagens lagar går det inte att tidsbegränsa anställningar på så lång tid. Det går däremot att förhandla fram kollektivavtal med ATO och det är det vi nu ska göra.

     

    Varför måste anställningarna vara tidsbegränsade och hur lång anställning handlar det om?

    - De ska vara tidsbegränsade eftersom vi inte ska ha ett yrkesförsvar.

    - En längre tidsbegränsad anställning innebär att en individ som varit anställt gruppbefäl, soldat eller sjöman har goda förutsättningar att gå vidare till ett civilt yrke. Försvarsmakten studerar också frågan om hur ett tydligt civilt meritvärde kan växa fram under anställningen i Försvarsmakten.

    - Anställningarna är tänkta att löpa över åtta år och under den tiden följer man insatsförbandets rytm med utbildning, övning, insats och återhämtning.

     

    Hur många militära insatser kan det handla om under åtta år?

    - Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän beräknas göra tre insatser, medan kontrakterade beräknas göra två insatser under åtta år.

     

    Är det internationella insatser vi pratar om?

    - Anställda gruppbefäl, soldater och sjömän ska självklart ha en skyldighet att fullt ut delta i Försvarsmaktens verksamhet, inklusive internationella militära insatser. Den kontrakterade personalen samt reservofficerarna planeras också ha en sådan skyldighet. Regeringen intentioner är ju att Försvarsmakten ska kunna nyttjas flexibelt inom ramen för sina övergripande uppgifter.

     

    Vad är det för lön som är tänkt för de anställda soldaterna och sjömännen?

    - I grunden är alla löner i Försvarsmakten individuella. En överslagsberäkning visar att det skulle kunna handla om ett snitt på drygt 25 000 i månaden. Och det gäller under hela perioden, med utbildning, övningar och insatser, vilket innebär att den kommer att vara lägre och den kommer att vara lägre, från tid till annan.

     

    Vad är det mer för frågor som ska tas upp vid förhandlingarna? Ge exempel.

    - Möjligheter för de anställda gruppbefälen, soldaterna och sjömännen att få stöd för en karriärväxling till ett annat yrke.

     

    Vad är det för personer som Försvarsmakten vill ska söka?

    - I första hand män och kvinnor mellan 20 – 35 år. Det är viktigt att vi får gruppbefäl, soldater och sjömän som representerar Sverige och svenska befolkningen, så att vi inte bara får de yngsta männen. De angivna åldersgränserna ska därför ses mera som ett riktvärde.

     

    Vilken anställningstrygghet har kontrakterade gruppbefäl, soldater och sjömän vid ledighet från sina civila arbeten för militär tjänstgöring?

    - I dag finns det inte reglerat i någon lag, författning eller avtal. Det är en av de frågor som regeringens tillsatta utredning om personalförsörjning tittar på. Utredningens betänkande kommer i slutet av året.

  4. Spaning, Jägare och dom flesta (alla) bågar är utbildningslinjetecken. I regel kan man säga att det är bara märken som finns i metall som är godkända utbildningstecken. Bara att titta i UNIRFM.

    Olika sätt att tolka reglementet finns det dock lika många som det finns förband så...

    Vissa bågar får lokala beslut angående hur det ska bäras t.ex. Jägare-bågen vilket även nämns i reglementet.

  5. RekryC finns inte längre. Det heter HRC numera, det är där du börjar fråga.

     

    Men jag kan försöka sammanfatta vad jag vet just nu.

    Nej det finns inga sidor med information om vad en FM-ingenjör jobbar med eftersom det inte är en befattning utan en utbildning man har tillgodosett sig i syfte att kompetenshöja sig och sitt yrkesområde. Det är ungefär som att be om information om vad en civilingenjör jobbar med... dvs. hur långt är ett snöre.

    Vissa (oftast tekniska) befattningar kanske har kraven att ha just en ingenjörsutbildning och då kan man få läsa upp den examen om så arbetsgivaren önskar det. Men det är upp till arbetsgivaren huruvida det är ett krav eller bara "bra o ha" (osäker på kraven) Du kan vara FM-ingenjör utan att jobba med saker som använder den typen av utbildning.

    Först ska du bli officer, sen kan du läsa vidare om arbetsgivaren anser det är okej. Normalt är det teknisk officer som läser vidare på högskola/universitet och blir efter examen Försvarsmaktsingenjör. Han/hon kan möjligen få en högre befattning iom. Kaptens-nivån och även rätt till högre lön.

     

    Sen finns det AOU Anpassad Officers Utbildning, också, där man kan få in folk med högre utbildning med speciella kompetenser som normalt är svåra att rekrytera utan att de ska behöva göra 3år igen på en högskola. Det är då folk som redan har en civil högskoleexamen (t.ex. civilingenjörsexamen) eller motsv. som man låter dem få läsa lite militära ämnen under 1år för att sen bli anställd som officer. Och kanske har man då även rätten att kalla sig Försvarsmaktsingenjör. Jag är lite osäker på hur det fungerar där, men ungefär så tror jag det är. Återkommer om jag har fel eller tillägg. Annars kan nog FHS berätta mer om AOU.

  6. Tonåringar lockas till Afghanistankriget

    Filmens titel är litet formell och tråkig. Den heter ”Sök utlandstjänst” och ligger på Swedish Armed Forces egen kanal på YouTube.

    Den är en produkt av Combat Cameras - krigsmaktens egen propagandaenhet. Filmen inleds med svartvita bilder på kaos och förödelse: Utbrända bilar, stridsvagnar och sönderskjutna hus.....

     

    Hittade en artikel av en skribent i FiB, som hade analyserat en "propagandafilm" om utlandsstyrkan.

    Hur den är analyserad låter jag var och en tycka till om... men.. ja.. äh ni får själva kolla. :)

     

    http://www.fib.se/visa_kors_info.asp?Sidru...50&Meny=001

     

    Nu är iofs filmen lite gammal så kanske den bör bytas ut mot en mer aktuell.

     

    Kul att läsa ändå ... :rolleyes:

  7. Meckade lite med min nya kamera och provade lite detaljbilder. Efter en stund komponerade jag denna väldigt enkla bild, men den vart ganska sjysst ändå.

    och så tänkte jag på denna tråden som skulle kunna bli riktigt bra.. det saknas bara lite mer nya bilder. Jag vet att tråden med folk fotobilder var en bra tråd. Den verkar möglat lite tyvärr.

    anyway..

     

    Medalj

     

    Kanske svenska krigsleksaker är kul också...

     

    Archer

    HKP15

     

    ..får väl se om det blir mer

  8. ...

     

    Den där artikeln är intressant på tre sätt:

     

    1: M59 mössa (får inte bäras längre)

    2: Adyk ställ (får väl bara bäras av SF förband om jag inte minns fel)

    3: 304K ok till sv2K bälte

    4: Major Skullman ingår i laget

     

     

    2: Adyk används av officerare runt om i landet, framförallt på MSS där t.ex. tester av utrustning bedrivs. Dessutom så tilldelas Adyk till nästan alla som ska till Afghanistan, iaf. vintermissionen. Så nej Adyk-uniform är inte på något sett dedikerad till ett specifikt förband.

  9. Orientering

     

    För er som inte lusläser lediga platser på mil.se så måste jag tipsa om en ny plats.

     

    Det ni ska känna till först är att även om jag snor tråden CombatCamera så är det inte en ren combatcamera-tjänst (fotograf motsv.) utan just en tekniker men arbetet kommer till mycket stor del bedrivas inom Combat Camera område.

     

    Det ni bör känna till också är att det är ett vikariat MEN det finns MYCKET goda chanser till att det övergår till fast anställning.

     

    Källa: mig själv, då det är under mitt funktionsansvar jobbet formellt hamnar.

     

    Kontaktperson står nu Patrick Kärrholm men det är lite fel egentligen, så bäst är om ni mailar mig om det undras något. kim . svensson [snabel] mil . se

    Jag går även att nå via växelnumret, men min närvaro på telefon kommer vara bristfällig under kommande veckor. Ta inte det via PM här då min närvaro är begränsad även här. Ovanstående e-mail är rekommenderat.

     

    http://www.mil.se/sv/Rekrytering/Lediga-jobb/Medietekniker/

     

    Medietekniker

     

    Referensnummer: 40007487

     

    Typ av tjänst: Vikariat i max två år.

     

    Sökande förband/enhet: Högkvarteret

     

    Beskrivning av enheten: Högkvarteret är Försvarsmaktens högsta ledning.

     

    Informationsstaben ansvarar för informationstjänsten inom Försvarsmakten. I uppgifterna ingår kommunikativ strategisk styrning, presstjänst, intern- och extern myndighetsinformation, militär stabsplanering, operativ och taktisk funktionsledning samt medieteknikansvar. Informationsstaben ansvarar också för samordning av kampanjer och evenemang.

     

    Informationsstaben är placerad vid Högkvarteret i Stockholm och har 43 medarbetare. Verksamheten leds av informationsdirektören som är underställd överbefälhavaren.

     

    Informationsstaben har tillförts en utökad förmåga inom området visuell information och stridsdokumentation genom införandet av ett mediecenter och Combat Camera.

     

    Sista ansökningsdag: 2009-11-06

     

    Tillträde: Snarast.

     

    Huvudsakliga arbetsuppgifter:

     

    * Självständigt kunna stödja informationstjänsten i synnerhet och Försvarsmakten i stort inom området medieteknik

    * Samordna och driva uppgiftsområden inom serverteknik, kamerateknik, nätverk eller samband t ex satellitkommunikation

    * Kunna stödja vid utbildning i medieteknik

     

    Andra uppgifter som är dimensionerande för befattningen;

     

    * Förmåga att sätta sig in i och ansvara för ett eller flera fördjupningsområden

    * Efter order kunna fullgöra beredskap och incidenttjänstgöring

    * Enligt schema kunna tjänstgöra som jourhavande informatör

    * Tjänstgöring utomlands kan förekomma

     

    Utbildning och kompetens: Grundläggande krav för alla befattningar inom informationstjänsten;

     

    * God kunskap om arbete med integrerad kommunikation

    * God förmåga att uttrycka sig i tal och skrift

    * Mycket goda IT-kunskaper och kunna hantera publiceringsverktyg

    * Kunskaper om Försvarsmaktens uppgifter och mål

    * Vara samhällsintresserad, ha kunskap om hur samhället styrs och förståelse för arbetet i en politiskt styrd organisation

    * Kunskap om och förståelse för tryckfrihetsförordningen och andra lagar och bestämmelser som reglerar myndigheters arbete

     

    Kompetens

     

    * Akademisk utbildning eller motsvarande inom medieteknik eller systemvetenskap.

    * Utbildning och/eller erfarenhet av medieteknik eller annat relevant teknikområde.

    * Erfarenhet av verksamhet inom Försvarsmakten är meriterande.

     

    Adress: Din ansökan med ett personligt brev och din meritförteckning ska ha inkommit till och registrerats på Högkvarteret senast den 6 november 2009 till nedanstående adress. Kom ihåg att ange refnr 40007487 i ansökan.

     

    FÖRSVARSMAKTEN

    Högkvarteret

    HKV AVD Pers

    107 85 Stockholm

    eller via e-post till:

    exp-hkv@mil.se

     

    Upplysningar om tjänsten kan lämnas av: Kapten Patrick Kärrholm, Combat Camera, (tfn 08-788 75 00 vxl).

     

    Fackliga representanter: är för SACO Fredrik Östman, tfn 08-788 8690, för TCO/Försvarsförbundet Tommy Johansson, tfn 08-788 8407 alt 070-509 8407, för SEKO Jessica Alfvén, 08-788 7707, och för Officersförbundet Michael Groneberg, tfn 08-788 7916 alt 070-609 7916.

     

    Mer information: Då anställningen är placerad i säkerhetsklass krävs svenskt medborgarskap. Säkerhetsprövning med registerkontroll kommer att genomföras före anställning. Med anställning följer skyldighet att krigsplaceras, delta i utbildning och övningar. Innebörden av detta varierar beroende på typ av befattning.

  10. ..och som jag skrev i mitt ursprungliga inlägg, (den delen som Major Disaster klippte bort ur citatet) så kommer det inte heller att komma några skrifter om det. Inte de närmsta 5? åren iaf. vem vet vad som händer sen...

     

    Lokalt eller inte men det är ett igenkänt uttryck på HKV (prod) och ingen traditionsofficer/reglementsansvarig där kommer säga att det är fel att använda uttrycket översergeant till en 1.sergeant, utan det är lite öppet val just nu i hur man säger. (medvetet)

    Kommer ingen använda det alls under kommande år så kommer det väl dö ut och ingen kommer komma ihåg det eller ens bry sig.

     

    Källa: HKV Prod

     

    Hur det sägs på förbanden idag och vad man väljer att säga, OCH om man tycker det är totalt snevridet att använda översergeant, lämnar jag dock osagt.

  11. Som uppdatering så kan jag nämna att en av de ansvariga Cermoniofficerarna på Livgardet inte visste nånting om detta beslut från HKV (och det är dessa befattningshavare som är mest insatta i dessa frågor). Så antingen är HKV Prod ute och cyklar eller så har beslutet blivit hemligstämplat så att inte ens de som berörs av det får reda på det (har ju hänt tidigare så varför inte :P ...)

     

    Jag skrev aldrig att det var ett beslut som sa att de skulle tituleras Översergeant. När jag frågade HKV PROD hur det skulle tituleras sade de att på LG användes översergeant, inte att det var styrt att det skulle användas.

     

    Ursäkta om jag var otydlig.

     

    Jag kontaktade en guru/ansvarig inom FM på detta och fick svar:

     

     

    1.Sergeant är skriftspråket, samt det går även att använda som talspråk...

     

    Översergeant är talspråket för samma grad. Det är alltså inte "fel" att "säga" översergeant till en 1.Sergeant. Det är enklare att "säga" översergeant.

     

    Det är också tillåtet att säga Sergeant till en 1.Sergeant av samma anledning som man säger General till en Generalmajor. Dock sägs det att det inte är okej från just 1.Serganternas håll då de inte vill beblanda sig med just "sergeanterna" ... men det vet vi ju hur det där fungerar :) Men det är inte fel formellt att säga sergeant, bara mindre rätt.

     

     

    Inget av detta kommer det finnas skriftligt beslut på från FM de närmsta 4åren kanske. Utan snarare kommer det utvecklas en kultur hur saker benämns i ord. Ut efter det kanske man senare fattar beslut. Det enda idag som är beslutat på papper är att det heter 1.Sergeant i text.

    Det andra med Översergeant finns inga papper på, men från "de som skriver besluten i FM" så är det inte fel att säga det, snarare enklare.

  12. Hehe...jag förstår att det har kommit både ris och ris till redaktionen så bra som den är...(ironi)

    ...

    Ber om ursäkt för typofelet. Hoppas ingen missstolkade det. Jag menar självklart att det kommit både "bra" och "dålig" kritik.

     

     

    Vilken annan myndighet liknar Försvarsmakten?

     

    En försvarmakt är till stor del en sluten värld som är svår att kunna granska för de vanliga medierna, därför behövs ett oberoende organ/tidning som kan granska och syna förband och befäl och hur man bedriver verksamheten.

     

    Någon form av kritisk granskande öga behövs.

    Men egentligen så har ju inte Värnpliktsnytt några mer rättigheter än de "vanliga medierna". Värnpliktsnytt sitter på kontakter och "traditioner" som hjälper dem i deras arbete. Men rent journalistiskt har de inga fördelar. Snarare tvärtom på vissa förband, där jag upplever att de har svårt att hitta folk att prata med pga. fördomar och sånt som fortfarande existerar kring tidningen. Och läser man artikeln som nämns ovan så kan jag iofs förstå denna misstänksamhet. Men det gäller ju nästan alla granskande tidningar.

     

    Så rent praktiskt skulle vilken tidning som helst kunna skriva om Försvarsmakten, tack vare offentlighetsprincipen.

     

    Vad skulle ske om man gjorde likadant med Polisen idag? Stor, händelserik, "speciell", landsomfattande myndighet som plötsligt får en intern granskande tidning....

    Hur skulle det påverka förtroendet och de anställda?

  13. Värnpliktsnytts publicering stoppad av FM

     

    Utan att informera har Försvarsmakten stängt av tidningen Värnpliktsnytts internetuppkoppling. Sedan i torsdags har redaktionen inte kunnat publicera nyheter och skicka eller ta emot mejl. - Detta är ett grundlagsbrott, en myndighet får inte stoppa en publicering, säger Ulrika Häggroth, chefredaktör för tidningen. -dn.se

     

    Hela artikeln kan läsas på här.

    Jag förstår inte riktigt. Trodde FM på nått sätt var ansvariga eller ägare för uppdraget som värnpliktsnytt har, men det kanske är helt fel? Vem är det isåfall som bestämmer över värnpliktsnytt? Vem betalar lönerna? Det kan ju inte vara gud och Häggroth allena som råder över allt som har med publikationen att göra? Om ägaren säger att nu gäller detta och detta så får ju de anställda rätta sig efter detta, kan man tycka. Men detta kanske är Häggroths privata lilla bulletin?

     

    Jag kanske reda ut några saker.

    Värnpliktsnytt och dess anställda är anställda av Försvarsmakten och får sin löning från sin arbetsgivare.

    Beslutet om dess existens och uppgift tror jag är styrt i ett regeringsbeslut eller vad det nu heter. Men jag låter det vara osagt exakt hur detaljerna ser ut.

     

    Vad beträffa deras internetuppkoppling så skedde det pga. en fördröjning och vad som verkar vara ett icke optimalt system.

    Detta är så som jag fått det förklarat för mig av tekniker - FM håller på att gå igenom alla abonnemang som de har. T.ex. gamla ISDN och andra kommunikationstjänster. Det finns ingen exakt lista som förklarar vem som har vilket abonemang vilket gör att det blir svårt att se vem som har vad eller vad som inte används alls. Vid denna genomgång fanns tydligen Värnpliktsnytts lina med, och man försökte ringa det nummer som var kopplat till abonnemanget, men troligen fanns det ingen telefon var kopplad till numret, och då trodde man att det inte användes. Varav man sa upp det abonnemanget. FM tror att stoppande av tjänsten görs direkt och när ingen hör av sig på 3mån så förutsätter man att ingen drabbats. Grejen är att det tog Telia ca3mån att handgripligen dra ut sladden/stoppa tjänsten, därav att linan dog så långt senare, och att man inte snabbt kunde koppla upp igen.

     

    Det dåliga i detta var att man verkade inte ha kollat upp trafiken på just den linan, då hade man sett att den användes, och visst borde det finnas en detaljerad lista på vem som har vad och kontaktuppgifter på det.

    Så det var lite olyckligt att det blev som det blev. FM erbjöd vad jag fått höra en temporär lösning för att de skulle kunna jobba snabbt igen, men det verkar som Värnplitsnytt tackade nej (?).

     

    Åsikt:

    Så det känns extra märkvärdigt när Värnpliktsnytt skriver en artikel som säger "Försvarsmakten har stoppat Värnpliktsnytts arbete genom att avbryta redaktionens anslutning till internet." Som om det var med mening? Ett dumt misstag bara, och inget man basunerar ut i artikel som påminner om häxjakt.

    Man borde ju ha rett ut FÖRST omständigheterna kring det hela innan man skriver en artikel. Citatet från den försvarsanställde vet jag inte var det kom ifrån men det låter som ett dåligt skämt. Ulrikas egna utredning verkar inte gett en korrekt bild.

     

     

    I grund och botten tror jag, som jag upplever att det alltid är i alla konflikter; att det är problem med kommunikationen emellan parter, medvetet eller omedvetet. Folk är sura och gnälliga för saker som kunde i de flesta fall redas ut genom ett enkelt möte mellan 4 ögon. Det här med internet och telefon är faktiskt ingen bra lösning, det reds inte ut fullt ut. Bara titta på vissa av de konflikter forumet här har och har haft. Text är inte optimalt.

     

     

     

    @Noname + andra med samma åsikt

    Jag tycker ni borde formulera era åsikter i en insändare till FForum, eller i ett mail, och rakt upp och ner lättar på trycket. För är det en sak som inte kan förändras så är det innehåll som inte får feedback. Det har kommit in både ris och ris om tidningen så det finns båda sidor. Tidningen BEHÖVER få reda på vad den kan bli bättre på. Det är ingen information som kommer automatiskt till de som faktiskt lägger ner tid och pengar för att skapa och producera innehållet. Det tror jag du iofs är fullt medveten om, men påminner iaf om att det går att förändra saker via dialoger.

    Precis som du Noname skrev om att kvalitén på forumet blivit sämre, så kan du göra samma sak fast till FForum, konstruktivt givetvis.

     

     

    Appropå....

    Nu läser jag om Värnpliktsnytts uppkoppling i en artikel i DN... ja Försvarets Forum kanske måste skriva "bara" positiva saker för det verkar inte vara någon annan som gör det. Jag håller med ÖB i denna frågan - Vi är för dåliga att aktivt tala om hur faktiskt duktiga Försvarsmakten är. Inte alltid och inte överallt men det är långt ifrån den mörka bild som Värnpliktsnytt ibland visar, tycker jag.

×
×
  • Create New...