Turboharry

Som pansarnörd så måste jag ju på nåt sätt få in stridsfordon i den här tråden. ;) Detta är dock lättare sagt än gjort då filmer med stridsfordon ofta är fyllda med så grova fel att jag bara skulle sparka in öppna dörrar genom att ens försöka räkna upp dem. Men men, mot slutet av Rädda menige Ryan så försöker en av fallskärmsjägarna att bekämpa Tiger stridsvagnen genom att fästa en "klibbomb" på vagnskroppen. Handhavandefel: Tigern är försedd med Zimmerit , en substans som utecklades och användes som skydd mot magnetiska/klibbiga laddningar. Till råga på allt detonerar bomben i förtid till stort förtret för den stackars soldaten. Det andra försöket går något bättre då laddningarna istället anbringas på bärhjulen - BOOM! - bandet går av och glider av spännhjulet. Fordonet fortsätter dock att röra på sig ännu ett stycke. Ack ack, vilket misstag: i verkligheten är Tiger I:ans drivhjul är lokaliserat fram och inte bak - vagnen hade på sin höjd kunnat gira åt vänster. Se vilka oförlåtliga misstag vi modellbyggare måste stå ut med.

Jag antar att du menar i 1:35 och inte 1:1. ;) AK 5:an följer med i Tamiyas JGSDF Motorcycle Reconnaissance Set. Japan på motorcykel Japan på motorcykel 2 Bilder tagna från http://www.armorama.com

Får man lov att fråga i vilket avseende STRV 104 är bättre än STRV 122? - - - - - - - - - - - Nån undrade huruvida T-XX var mindre än "väst"-stridsvagnarna: Bild tagen från http://www.armorinaction.com/

Låter som en ny, hemlig taktik: 1. Piloten landar på lämplig väg/kalhygge/frusen sjö 2. Piloten springer ut i terränglådan för att rekognosera målområdet 3. Piloten angriper målet under trädtoppshöjd. Tror att det t o m har konstuerats ett nytt plan för att kunna utnyttja taktiken till fullo: hehehe

Om du här refererar till ett foto som togs av en amerikan på vänskapsvisit på ett ryskt förband där man kunde se flera ERA-block påskruvade ovanpå varandra så lär det tydligen ha varit ett skämt/desinformation frånden ryske förbandschefen. Bilden utlöste tydligen en del rabalder innan man kom fram till att det helt enkelt inte "bara" var att dubbla ERA-blocken Det skulle vara försmädligt om jag hade gått på en modern vandringssägen men jag vill ändå minnas att jag sett bilder på T-XX:or med dubbla lager ERA på torntaket. Jag får ta och kika runt om jag kan hitta stöd för det. Angående slutfasstyrda granater så är de väl egentligen bara användbara under ren försvarsstrid? För att garantera att de väljer riktiga stridsfordon och inte attraper/skrot så krävs det väl att tre kriterier uppfylls för att den ska låsa på ett mål: 1. Föremålet ger upphov till förändringar i magnetfältet (m a o det är metalliskt). 2. Föremålet avger värme (det har en förbränningsmotor). 3. Föremålet rör på sig (föremålet är ett fordon). Om inte samtliga kriterier är uppfyllda så väljer den inte just det föremålet. Allt för att undvika att slösa bort granaterna på stenar, utslagna fordon o dylikt. Detta ger väl vid handen att sådan ammunition är ganska så värdelös mot en nedgrävd fiende? Likaså skulle de inte fungera som understöd i ett anfall då de lika gärna skulle kunna låsa på de egna fordonen istället för fiendens. Kan någon som är mer påläst inom det här området säga huruvida jag har rätt eller fel?

Som jag har förstått det så kontrade man (=ryssarna) Tandemladdningar genom att förse vagnen med multipla lager av Reaktivt Pansar. Att utlösa modulerna med artillerield tror jag är en ganska så lönlös metod då modulerna ska vara okänsliga för tryck- och värmeförändringar, finkalibrig eld samt primärt och sekundärt splitter. facit: Tyskarna försökte under slutet av kriget att skapa en förbättrad version av Panzerfaust genom att tillföra en brandsats som skulle garantera att interiören tog eld om inte tryck och splitter slog ut fordonet. Tvivlar dock på att man har något sådant i dagens RSV laddningar då besitter en ganska betydande "overkill capacity", antingen så förvandlas målet till skrot eller så kommer man inte igenom.

Ingen Sherman, tur var väl det. *torkar kallsvetten ur pannan* Om det inte är en Sherman så tror jag att det är en amerikansk halvbandvagn från andra världskriget vilket nästan är lika illa som Sherman då de ju fick nya beteckningar stup i kvarten. Sååå...M3(?) följt av en hel rad med siffror, kan dock inte ge registationsnummret den här gången. Hoppas besvikelsen inte blir för alltför stor. Till Andreas Lärka; välkommen.

ARGH! Neeej! Säg inte att det är en Sherman?! Det finns ju femtielva versioner av det där eländet, nu kommer vi att få stirra på det där fotot tills tids ände:"Hmm...kan det vara en M4A3E4G76 (W)?"* The Swede:"Nästan (muhahaha)" osv osv Men min första gissning får bli att det är en Firefly även om bandaggregat verkar komma från en tidig vagn. *Nä, tacka vet jag tyska vagnar med alla deras omissigenkänliga särdrag.

En Leopard I?

Racoon Pioneer: "Ja, det här luktar ju invasionsförsvarstänkande lång väg. Och som bekant så har vi inget invasionsförsvar längre så man kan ju undra varför man gör sånt här. Barmhärtighet mot nyfikna? Ja, inte vet jag, men ett är säkert, det vore mer logiskt att lägga pengarna på folk som krigsplaceras och på ett eller annat sätt får en funktion inom FM" Denna GSU är ett försök från FM sida att stärka och föryngra hemvärnet genom att erbjuda de som hamnar i utbildningsreserven/inte vill göra värnplikten en "introduktionskurs" i det militära systemet. Målet är att alla de som deltar ska gå med i hemvärnet efter utbildningens slut. ... och såvitt jag vet så är HV en del av FM. ;) http://www.soldat.nu/ Jag var med i den grupp som utbildades i Boden sep - dec 2002* och måste säga att den fyller sitt syfte. Man får lära sig grunderna i soldatlivet och sedan är det meningen att man ska bygga på med de kurser som hemvänet erbjuder. Grunt: "Verkar tydligen vara relativt uppskattat åtminstone i min umgängeskrets då de flesta verkar tycka tátt det vore roligt att åtminstone präva på det militära livet under en kortare period" Har de den inställningen så tycker jag definitivt att de ska söka (å till Boden så klart - mig veterligen så erbjuder ingen av de andra orterna på ett uppfriskande isvaksbad ). "Men hur mycket hinner man egentligen lära sig på dessa 3 månader. Tycker nästan att det får lite scoutläger-stämpel över sig" Jag kan ju inte tala för de andra orterna men i Boden var det en mycket seriös utbildning (antalet dödtimmar kunde räknas på ena handens fingrar). Men man blir verkligen inte fullfjädrad soldat efter tre månader, det är det man har kurserna i hemvärnet till. "Kanske borde man utnyttja dessa pengar på annat sätt? Hell yea! Ge mig en Stridsvagn 122! * http://www.mdn.mil.se/norrbottensgruppen/i...c=news&id=12254

Jag vill påstå att det är en T 54 då eldröret verkar sakna krutgasejektorn.

Hmm...att det var en finsk vagn hade jag på känn redan från början men som jag har förstått det så behöll de ju sin ursprungliga benämning Sturmgeschütz 40 G . Eller menar du smeknamnet Sturmi? Eller har du blivit såpass nitisk att du vill ha det specifika fordonet? Ps. 531-19 http://www.andreaslarka.net/ps531019/ps531019.html Tagen från: http://www.andreaslarka.net

Om det där inte är en StuG III G så heter jag Bengt-Olov.

Bärgningsbandvagn 82 månne?

Slår ni det här så gör ni det bra måste jag då säga Mitt sjukaste lumparminne Som en del av er kanske kan dra sig till minnes så drabbas jag av en otrevlig infektion i vänsterhanden under min korta men ärorika värnplikt. Då läkarna inte ville dra fram skalpellen i onödan så fick jag pencilin till att börja med - vilket dock inte bet på det äckel-päckel som frodades i min hand. Kuren fick dock den ack så vanliga bieffekten att magen blev orolig...mycket orolig... Nåväl, min berättelse tar sin början på I 19 värnpliktsrestaurang Tre renar en fredag morgon (v 47??). Med en gipsad hand i högläge så kan jag ju inte vara så till mycket nytta på logementet, så jag sitter kvar och muttrar med eftersläntrarna när de äter för kung och fosterland. Tio minuter blir till tjugo minuter, trettio till...ni förstår. Under hela den här tiden gör sig magen påmind men inte såpass allvarligt att det krävs ett toalettbesök. Så med drygt en kvart kvar tills uppställning blir sista killen klar och vi reser oss för att gå... MULLLER!!! Magen kungör sitt missnöje med att jag behagar lämna stolen. Vid utgången inser jag det ohållbara i att försöka ta mig tillbaka 200 m till logementet och dess hägrande toalett. -"Gå före du, jag kommer sen" kvider jag till killen jag är med och kastar mig nedför trapporna till toaletterna (om ni nånsin äter på Tre Renar så kommer ni förstå vilka jag menar). Jag dyker in, sliter ner byxorna, vänder mig om och landar på toaletten i en enda rörelse. Därefter kom Montezumas hämnd - byggnaden vibrerade i sina vallar. Att säga att det var en befriande känsla är en underdrift. Men allting har sin ände och så även detta toabesök. Med tio minuter kvar till uppställningen så ska här bara torkas så...vad är detta? Dasspappret är slut? Ajdå, även behållaren för pappershanddukarna gapar tom. Nu förhöll det ju sig så att konsistensen på det som hade förpassats ut ur tarmsystemet inte direkt var i den klassen att man drog upp byxorna och oberörd gick därifrån. Hmm...ingen panik, det finns ju fler toaletter här, det måste ju finnas papper på nån av dem tänker jag och spetsar öronen. Frukostrusningen är över och både toalett och trapphus verkar tomma på folk. Jag drar upp byxorna så högt som jag vågar, kikar ut och kollar om kusten är klar. När jag försäkrat mig om att den är det så kastar jag mig snabbt som blixten (en hasande blixt) in på den bredvidliggande toaletten - AHA! Räddad! Tji fick jag, även där lyser cellulosan med sin frånvaro. Nu börjar jag bli lite stressad, vill ju inte komma försent till en uppställning p g a dasspapper. Så jag kikar ut igen, allt är lugnt och stilla. Jag susar (hasar) över rummet till de två andra toaletterna (än en gång; ser ni toaletten förstår ni vad jag menar). Den första, vänstra, dörren är låst men icke så den andra - HAHAHA! Dagen är räddad! Inget kan stoppa mig nu! Jag sidsteppar till höger - detta får kalsongerna och byxorna att åka ner till anklarna, samma rörelse får den nedersta knapparna i jackan att gå upp. M a o hela *host* är synligt, men vad bryr jag mig om det? Jag är ju bara sekunder från räddningen - hahaha! Jag öppnar dörren. Det sitter en kille därinne. Han läser tidningen. När han märker att dörren öpnnas så tittar han upp och får syn på mig. Alla föreställningar han hade om att det var ett pinsamt misstag från hans sida försvann nog ganska snabbt. Där står en kille (d v s jag) med blått hår, en gipsad vänsterhanden i luften, byxorna vid anklarna och blottar sig för honom! Hans sömninga ansiktsuttryck ger snabbt vika för ett där ögonen bara växer och växer. I den längsta tystnaden i mänsklighetens historia stirrar vi på varandra medan jag går igenom tänkbara formuleringar:"Har du dasspapper? - Är du klar snart? - Hej hej! eller öööööh". Det blir det sistnämnda då jag smäller igen dörren och flyger in på min ursprungliga toalett, fast besluten att aldrig mer komma ut därifrån. Men tiden tickar ju på och i ett sista desperat sök efter papper hittar jag faktiskt en minimal bit bakom toalettstolen. Efter att ha begagnat den väl, gör jag världens snabbaste sorti från den toaletten i hopp om att aldrig mer bli igenkänd av någon människa. ...och som en perfekt avslutning på denna dag så fick jag operera handen. Så om ni nu börjar höra rykten om sexuella aktiviter på Tre Renars toalett så vet ni vem ni ska skylla på.

Erik G: "Någon som vet hur många stridsfordon som slogs ut av panzerfausts/schrecks?" Säker kan man ju aldrig bli men följande sidor kanske kan vara till någon hjälp? http://www.geocities.com/Augusta/8172/panzerfaust.htm - allt du ville veta om Panzerfaust...och lite till... Denna sida behandlar i vilken utsträckning de olika pansarvärnssytemen slog ut fientliga "pansarfordon" http://www.geocities.com/Augusta/8172/panz...aust4.htm#destr Jajaja - för att återknyta till den ursprungliga frågeställningen så vill jag lägga min röst på PzKpfW III. En pålitlig design som följde tyskarna genom sötebrödsåren för att sedan ge plats åt arbetshästen StuG III när det började barka åt H-E. Vilken skamlös liten golddigger.

Nej men väl pansarjägaren Ferdinand/Elefant, de 90 st som byggdes slog sammanlagt ut 1800 stridsfordon, en "kill/death ratio" på 1:20! Jag tvivlar starkt på att något annant stridsfordon ens närmade sig dessa siffror.

AK 4. Blev ganska så enkelt med tanke på att det är det enda automatvapen jag skjutit med. Men om det krävs en lite mer utförlig beskrivning så; vapnet är pålitligt/robust*, man träffar det man siktar på (wow!) och den man träffar kommer inte att fortsätta slåss. Jag lovar att revidera min uppfattning så fort jag skjutit med AK 5: an. *Det faktum att vapnet låter som en hel lokomotivfabrik gör det ju bara än mer manligt.

"Har du rökt svamp, eller?" En av våra fänrikar efter att jag lyckats göra ett oerhört förvirrat intryck under ett vapenvårdspass. Bred daladialekt:"Ta på dig hjälmen Isaksson, det ser ju ut som ett jäkla stopplyse" En annan fänrik anmärker på att min hårfärg inte gick hand i hand med uttrycket:"Grönt är skönt". Bred daladialekt: "Jevla Tunnbrönnn" Samma fänrik anmärker på vår plutons starkt (!) varierande fysiska kapacitet.