AdamAdam
-
Posts
296 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by AdamAdam
-
-
Händelse ur utlandstjänst: jag stod på sisun och fipplade under någon slags verksamhet utanför campen, varpå min tämligen illasittande basker bestämmer sig för att lämna inhavd gruppering (15 cm norr om näsan) och *flopp* landar i balkanleran ett par meter ner. Satan! Snabbt ner och rädda vad som räddas kan, då finner jag att baskern faktiskt ser helt, öh, opåverkad ut. Det var då jag insåg varför en balkanbasker ska vara gyttjebrun och inget annat...
Eller annorlunda uttryckt, som en färgblind medic uttryckte det (på go göteborgska): "den här basskern, den e bruuun som nypissad sand, eller?".
Det om det. Stämmer det att den nya mörkblå baskern är nån slags "allmän"-basker för svensk militär personal? Det hade jag ingen aning om, verkar ju helrudis. Varför hade man isf en brun basker och varför tog man bort den?
-
Jag skulle tycka det var utmärkt om jag blev stoppad gång på gång, det betyder att jag får bekräftelse på att dem kollar alla, och att dem inte slutar med det. Det är ju trotts allt för våran säkerhet.
Det är bra att du tycker att det är "utmärkt" att bli stoppad gång på gång. Men hur mycket "stoppad" kan du tänka dig att bli? Vill du få din väska genomsökt varje gång du ska kliva på tunnelbanan? Kan du tänka dig en halvtimmes frihetsberövan i väntan på att få komma ut från Ica-affären där du handlar mjölk? Är det ok att du utsätts för "full body cavity search" varje morgon när du kommer till jobbet? Tänk efter lite så inser du att även du drar gränsen någonstans. Förstå sedan att andra människor kan dra gränsen tidigare än du gör, så har du förstått problemet med "massingripanden".
Lägg sedan till att den som stoppar dig är en soldat från främmande makt, som tillika har en månadslön som överstiger din samlade förmögenhet. Då ser vi genast ett problem som kan uppstå när man bedriver peacekeeping. Men vi lär inte komma ifrån att sådana här metoder likförbannat kan vara nödvändiga ibland.
-
Ser onekligen lite sissådär ut.
Ingen här som har någon vettig förklaring? För inte är det väl KL som vill smälta in i mängden?
Apropå KL... ett citat från en maskingruppchef (sagt på bredaste norrländska): "När KL åker skidor, blir det spår efter dem då?"
-
Jag gillar live-musik även när det är simpla covers och tänker särskilt på diverse spelningar på Muddy Mess: "If it makes you happy" (Sheryl Crow) med Linda från fältartisterna på oförglömlig sång, campbandets klockrena version av Blink 182:s "All the small things" med stexgruppchefen på gitarr och travel/S2 på kör, och campbandets tolkning av Kiss "Lick it up", med helt oväntad sånginsats av en inhoppad SISU-förare! De låtarna minns jag. Tyvärr fick jag stå längst bak för att ha en chans att höra Motorolan, men det var drag ändå även om vi aldrig vågade genomföra vårt piratradio-projekt "rock i kanal 8"...
Sen har man ju förstås musiken som snurrade i vagnen: Bruce Springsteen, Björn Rosenström och diverse 60-talsrock med tillhörande allsång. Och så låtarna som gick i CD-spelaren på kvällarna i barren och som bitit sig fast: "Claim to Fame" med Mark Knopfler, "Good Times" bad times med Zep, vad som helst med Penguin Cafe Orchestra, etc, etc...
Jag har faktiskt tänkt att bränna ett "Kosovo-soundtrack" någon gång, men det har inte blivit av. Det vore iaf kul att ha en riktigt nostalgisamling på CD.
-
Äh, ni skulle ha sett det finska campbandet "Los Mungos Litoris and the Kili-Kili Boys" rocka loss på camp Ville. Där snackar vi ös!
Eller... ok, de sög. Men finnar med elgitarr och afroperuk var i alla fall en upplevelse som jag skulle ranka som "minnesvärd". ;)
-
Ingen utrustning eller tekniskt kunnande saknades och det saknades heller inte idérikedom så dörrarna in i verkstaden svetsades igen från insidan. Sedan kunde festen börja.
Det spelades musik på högsta volym och drycken flödade. Klackarna i taket.
Ok, det var en bra story, men mitt mer säkerhetsmedvetna jag ryser ändå en smula... när jag var nere körde vi en övning på campen med brand i verkstaden, det hade kanske inte varit lika kul om det var brand och ambulans som fick stå och hacka sig in i verkstaden?
Men visst, det var en bra historia. Och eftersom det hände i historien och uppenbarligen gick bra så kan vi väl tillåta oss att garva åt det (ursäkta mina surkuk-fasoner)
-
Jag blir lite förvånad när jag hör att många betraktar Liberia som ett "dött" missionsområde. Jag uppfattade Liberia som ganska hett när uppdraget startades igång (det finns väl någon anledning till att man åker Strf90 och patrullerar på plutons bredd), men tydligen har jag dålig koll. Någon som vill utveckla sin syn på situationen i Liberia? Och var skulle truppen behövas bättre? (knappast på Balkan, väl?)
-
@Armywoman: någon sa till mig en gång att Genevekonventionen (eller nåt sånt) säger att concertina inte får användas mot människor, endast som fordonshinder. Så om du hittar den som lagt ut concertinan i terrängen kan du ju släpa honom inför Haag-tribunalen...
-
Jag fick höra en skröna, säkerligen alldeles sann, om en PIO som åkt vilse i Bosnien och ringde staben i desperation för att få vägledning. Signalisten undrade om det fanns några skyltar el. dylikt i närheten, varpå han svarade "jorå, det står 'Vulkanizer' här...".
Nästan lika kul som standardskämtet "...och nu närmar vi oss den lilla byn Auto Larje"...
-
Höga hästar eller inte, det intressanta med skandalartiklarna om sexköp i Kosovo är ju att (en representant för) yrkeskåren "journalister" försökte utmåla yrkeskåren "officerare" som torskar och perversa sexköpare. Tyvärr visade det sig att den skyldiga inte var särskilt mycket officer, däremot journalist! Man kan alltså lugnt säga att journalisterna som drog upp affären snöt sig i handen, och det ganska grundligt.
-
Nu när du säger det så har jag faktiskt för mig att någon visade mig en Hugo-öl och drog nån historia om Kinneviks tentakler i Kosovo. Kul att Stenbeck hade sina fingrar med i spelet överallt, även på Balkan.
Sen kan man ju fundera på om mer ölförsäljning är vad Kosovo behöver. Ett mer hum-inriktat projekt hade väl varit smakligare, men jag antar att TV3 gick på det som låg närmast till hands.
-
Var det någon som såg treans serie "Rivalerna" häromveckan, där deltagarna reste till Kosovo? För den oinvigde är "rivalerna" en kopia på femmans "the apprentice", alltså en dokusåpa där deltagarna tävlar i att bedriva olika former av affärsverksamhet. I det här avsnittet var uppgiften alltså att marknadsföra öl och cider från ett lokalt kosovoalbanskt bryggeri. Eftersom jag inte följt serien hade jag lite svårt att hänga med i de såparelaterade händelserna, men det var kul att se bilder från Kosovo. Jag kan inte påstå att jag kände igen några stadsdelar, jag misstänker att serien var inspelad i de södra delarna av Kosovo. Seriemakarna hade valt att visa relativt "välstädade" delar av Kosovo, snarare än krigshärjade och fattiga delar (nåt KFOR-fordon skymtade förbi för syns skull, dock).
Var det någon mer än jag som såg serien? Någon som har bättre koll på var avsnittet spelades in?
-
Efter kravallerna i Caglavica den 17:e mars gjordes det en ganska intressant utredning som framför allt konstaterade att vapenverkan var det som saknades: utan vattenkanon, batongprojektiler och dylikt blir det hart när omöjligt att driva folkmassor eller "plocka" ledare och uppviglare, vilket får till följd att soldaten inte kan göra mycket mer än att hålla linjen och parera stenar. Utredarna förordade alltså att slagkraftiga precisionsvapen (naturligtvis icke-dödande) används för att slå till mot prominenta bråkstakare. Någon som var med i de främre leden den 17:e mars får gärna kommentera baserat på egna erfarenheter, jag kan inte bedöma huruvida utredarnas slutsatser stämmer med situationen på plats.
I den taktik som beskrivs här verkar principen vara likartad. Det är möjligen en vettig inriktning som kanske bidrar till att "stämma i bäcken" innan oroligheter utbryter på bred front. Och visst fasen går det att stävja demonstranternas aggressivitet med väl avvägd polisiär aggression: frasen att "poliserna provocerar" har mer bäring på rationalisering och snyftrubriker än en verklig analys.
Förresten, "dialog" och "förståelse"... är det fler än jag som kommer att tänka på polismannen i "Hipp Hipp" som försett sin hjälm med diverse personliga symboler för att få en mjukare och mer personlig framtoning? Kanske något för polisen?
-
men varför är det kvinnliga bilkåren, varför kan inte män få köra?? sen undrar jag om de e så smart att välja sådana förare som bara gått med på att köra, i krig är det väl mer påfrestningar än att bara köra bil, klarar de dessa påfrestingar
Vad är det som får dig att tro att kvinnor skulle klara den psykiska påfrestningen sämre än män?
All avtalspersonal som skriver "gröna" avtal skall genomgå TFU-G.
Det stod inte ett ord om att kvinnor skulle klara påfrestningar sämre än män. Frågan som inlägget ställde var huruvida en soldat med huvuduppgift som förare kan väntas stå ut med de ytterligare påfrestningar som tillkommer som medlem i ett stridande förband. Läs noggrannare nästa gång, va?
-
Jag förstår vad du menar. En sida av mig vill också såga honom så mycket det bara går, men just för att jag tycker så illa om hans arrogans och uppförande så väljer jag att inte göra som han gör.
Du har förstås en poäng. Se det som att jag sågar hans argument: en av Kallbergs infallsvinklar är ju att han själv har större rätt att tycka till om FN-tjänst, eftersom han gjort mycket tuffare saker än FN-svenskar som bara vikit servetter. Det var framför allt det jag ville slå hål på. Men visst är det mer elegant att låta sådant här passera över huvudet utan att sänka sig till samma nivå.
-
Jag tolkade det som att Kallberg drog upp sina erfarenheter just för att förringa svenskar i utlandstjänst, och framhäva hur mycket häftigare han själv är än FN-soldaterna som bara viker servetter. Därför tycker jag att det finns anledning att skärskåda hans skrävlande.
Och visst, naturligtvis är hela diskussionen om Kallbergs eller FN-svenskarnas utlandsmeriter "beside the point". Men om man sågar andras erfarenheter förtjänar man IMHO att bli sågad själv.
-
Krook: stort tack för skildringen! Och en klapp på axeln för en bra insats.
Googlar man på "Ton Karremans" så hittar man diverse dokument. Bla en del bilder där holländaren skålar med serbernas befälhavare. Många texter gör också en grej av att Karremans fick en gåva av serberna ("for my wife"?) när truppen drog sig ur.
Dylikt ser förstås märkligt ut för den oinvigde, men jag tror att det är förklarligt med hänsyn till omständigheterna. Karremans insåg att slaget var förlorat och gjorde sannolikt vad han var tvungen till för att rädda sina mannar. För detta har han alltså hängts ut som syndabock och quisling i bla SVT. Det är lite beklämmande att befälhavare som tvingas till förnedrande eftergifter skjuts ner på det sättet: tex fick Sveriges ÖB under WW2 klä skott för att han tog emot en nazitysk utmärkelse, vilket skedde på en direkt order från regeringen. Det finns fler exempel, och jag tycker att det är ojuste att döma utan att se till hela bilden.
-
Några kommentarer om Kallbergs "äventyr":
1. Det heter "strafing" när flygplan beskjuter mål på marken (och jag kan inte se varför detta skulle utföras i roteformation, men jag är ingen expert). En mer korrekt term vore "beskjutning", men det kanske skulle avslöja att berättelsen ligger lite för långt från sanningen?
2. Såvitt jag vet är "bushfire" en benämning på gräsbränder. Hamna i minfält kan man förstås göra om man går vilse, har man dessutom dålig koll kan man bli överraskad av bushfire. En och annan kanske tänker på "brushfires", dvs mindre militära konflikter där legosoldater och andra brukar delta. Något dylikt tror jag dock inte att Kallberg varit med om. Alternativt kan han inte stava, vilket väl må vara förlåtet ett gammalt trupparsvin.
3. Självmordsbombare kan man antagligen råka ut för om man turistar i Israel. Att vara med om en "close call" kan ju betyda antingen att man stod så nära att man hörde/såg explosionen, eller att ha bevittnat när ordningsmakten haffade en misstänkt självmordsbombare. Med tanke på det uppskruvade läget i mellanöstern kan vi nog anta att Kallbergs "close call" bestod i att israelisk polis sög in en palestinier som helt enkelt såg misstänkt ut, vilket väl i dagsläget är tämligen godtyckligt.
Så. Någon som vill tippa på hur mycket Kallbergs erfarenheter hade varit värda i Sarajevo, Stupni Do eller Caglavica?
-
Kallberg påstår att de som läst hans krönika missar poängen. Det kan jag väl hålla med om, men vad väntar han sig när han uttrycker sig på ett sätt som direkt förolämpar utlandsveteraner, och sedan följer upp sin tirad med ett ännu värre inlägg i sin blogg! Låt vara att en och annan yxa tar sig själv på lite för stort allvar, men jag tycker inte heller att man ska glömma att tillräckligt många faktiskt har sett och gjort en del verkliga insatser. Diskussionerna om granatbeskjutning, Stupni Do eller Srebrenica visar det med all önskvärd tydlighet.
Att som Kallberg påstå att utlandstjänst går ut på att "vika servetter på camp whatever" är inte särskilt lyckat med tanke på att flera av hans landsmän faktiskt har lemlästat och dödats i utlandstjänst. Låt vara att det inte är standardfallet, men tillräckligt många har det i bakhuvudet för att lite mer respekt skulle vara påkallat. Servetter förresten, att motivera någon att vika servetter kan vara nog så svårt om det sker 100 mil hemifrån och flickvännen i Sverige precis har gjort slut (räck upp handen alla utlandssoldater som inte upplevt bråk om skitsaker). Tyvärr tror jag inte att kadett Kallberg lyssnade under de svåra lektionerna i ledarskap som han utsattes för på OHS, mer sannolikt är väl att han satt längst bak och väntade på att få runka upp stridskuken med en näve vapenfett 101 och senaste Guns And Ammo.
Summa summarum: ja, vi missar poängen, och det är ingen annan än Kallbergs eget fel! Kan man inte uttrycka sig smidigare så når man inte fram. Och om avsikten är att provocera så är det ju förbannat patetiskt att inte ens den ursprungliga provokationen når fram, utan att man retar upp folk av skäl som man inte hade tänkt sig!
-
Jag håller nog inte helt med om att holländarna specifikt utmålas som skurkar. Däremot pekar programmet på att FN som helhet totalt misslyckades.
Visst kan man tycka att holländarna skulle gjort mer, men jag tycker det framgick i programmet att dom gjorde vad som stod i deras makt - förutom att försöka kriga mot BSA i full skala, som nog blivit en kort historia, och sedan att ännu fler blivit mördade.
Nu var det ett tag sedan jag såg programmet, men såvitt jag minns framstod chefen Karremans som oförklarligt eftergivlig, dessutom verkade man vilja ge sken av att han i själva verket hyste beundran för serberna och deras "taktiska sinne", bla påstods det att Karremans kallat intagandet av Srebrenica för en "lysande militär operation" eller något dylikt. Jag minns också att man visade hur de holländska soldaterna festade och drack öl efter att de kommit levande från byn, vilket väl är en ganska naturlig reaktion men förmodligen sticker i ögonen på den som inte kan förstå vilken situation de befunnit sig i.
Mitt intryck är att media helt ville sabla ner holländarna. Mina sympatier ligger hos soldaterna, som med all sannolikhet ville göra ett så bra jobb som de bara kunde.
-
Det låter ju på beskrivningarna i tråden som om holländarna gjorde vad de kunde för att hindra händelseutvecklingen. Har någon en aning om varför bla SVT var så pigga på att utmåla holländarna som skurkar?
-
Många bedömare verkar framhålla chefen för de holländska styrkorna, Ton Karremans, som totalt undfallande inför serberna och därmed ansvarig för Srebrenicas fall. Det är den bild som förmedlades i nämnda SVT-dokumentär, och även en artikel i DN, som jag läste för ett par år sedan, verkar anse att holländarnas undfallenhet var orsak till att serberna fick härja fritt.
Själv är jag övertygad om att situationen var något mer komplicerad, vilket väl ovanstående diskussion visar. Men den mediabild jag fått mig till livs är att holländarna mer eller mindre lämnade byn i sticket. Om inte annat tyder det på att man bör förhålla sig skeptisk till medias rapportering, särskilt när det gäller utländska aktörer.
-
Jag roterade hem den 13:e. Tyvärr fick jag samma intryck som flera andra: Livgardet är inte på långa vägar mogna för att ta emot utlandsstyrkan. Bristen på mäss och matsal är ju en sak, jag hade också det tveksamma nöjet att stifta bekantskap med förrådspersonalen som visade en osmidighet av sällan skådat slag. Visst kan man tycka att officerarna ska få ha sin mäss för sig själva, men tänk till lite: hur länge hade I1 överlevt utan Swedint? Har I1:s officerare någon slags fåfäng förhoppning om att fortsätta med sina stads-fajt-övningar även efter nästa försvarsbeslut? Vakna, för katten!
Med tanke på att Swedint de facto verkar ha räddat Livgardet från sotdöden tycker jag också att man kan vänta sig att LG bjuder till och ser till att Utlandsstyrkan blir en integrerad del av förbandet och inte som nu ett gäng i lustiga hattar som mest kommer dit och är till besvär. Se då till att öppna upp mässar och annat och lär av varandra istället för att hålla folk på sin kant. Precis som i Almnäs behöver LG också lära sig skillnaden mellan ANSTÄLLD personal och VÄRNPLIKTIGA, och klyka att allt inte sitter i graden (en ambulanssjv/furir på 50 bast är INTE samma sak som en fjunig PB-elev med samma grad). När ska det militära systemet visa sig förmöget att göra en sådan distinktion?
Dock ser jag flera fördelar med Livgardet, miljön är hundra gånger trevligare än Almnäs risiga gamla kaserner. Platsen för medaljutdelningen var också riktigt somrig och stämningsfull. Om bara förbandets personal kan skärpa till sig och gå in för uppgiften tror jag att Livgardet kan bli ett utmärkt hem för BÅDE utlandsstyrkan och förbandets egen personal.
PS: Tjena SteveO! Läget? DS
militärgrad vid avslutad tjänstgöring
in Internationella insatser - Utlandstjänst
Posted
...eller "private", om du redan nu vill anpassa dig till Utlandsstyrkans särpräglade språkbruk (där kulspruta heter HMG, men APC får heta pbv...)