Jump to content

Trekker

Nivå 9
  • Posts

    183
  • Joined

  • Last visited

Posts posted by Trekker

  1. Vi har SimFire som inte klarar buskage; vi lär våra soldater att bara de tar skydd bakom en hög mossa så överlever de. FX-ammunition är mest ett löst rykte.

     

    Vidare klarar SimFire bara av att simulera direktriktad eld. Simfire för grg-spräng, grt, hgr, minor mm existerar icke i denna mans armé.

     

    FX ammunition finns, har själv skjutit med den på MSS.

     

    Simfire ska inte klara indirekt eld, ingen skjuter väl indirekt med Ak4/5 eller KSP längre. Skjuta grg-spräng fungerar, dock ej mot osynliga/nedgrävda mål. STA har förmåga att skjuta indirekt eld och göra mineringar som slår ut fordon/soldater.

     

    I denna mans armé finns allt detta.

  2. Att genomföra en övning utan styrningar och utan blågul ger undefär lika mycket som en paintball match. Man lär sig hur man ska skjuta och hur man ska undvika att skjutas, mer är det inte.

     

    Eller så tar man det man övat och använder i praktiken efter bästa förmåga utan att ett befäl står över en och skakar på huvudet för att man inte rapporterade enligt ett visst sätt. man måste få känna att man verkligen får använda det man lärt sig under utbildningens gång och även att man får modifiera något för att det ska flyta smidigt.

     

     

    Självklart, det befälet som säger mot det är inkompetent. Målet med en övning ska ju vara att öva alla befattningar, från att skytteslusken byter magasin fortare än övningen innan, till att bataljonstaben gör en klockren bedömning. Men tid, pengar, resurser är styrande även i försvaret.

     

    Dessutom kanske övningen inte är riktad mot just din befattning, det kanske är någon annan funktion som ska övas denna övning, då lägger man mer kraft på att följa upp rätt saker. Resultatet blir då att andra funktioner blir lidande. Vet själv inte hur många timmar man suttit i en vagn och bara väntat på att anfallet ska dra igång, tillsynes helt i onödan. Men målet kanske var att andra sidan skulle öva fördröjning och gavs då tid att föröva detta, det vet bara övningsledningen.

  3. Att genomföra en övning utan styrningar och utan blågul ger undefär lika mycket som en paintball match. Man lär sig hur man ska skjuta och hur man ska undvika att skjutas, mer är det inte.

     

    De flesta som gnäller ser inte högre än till sin egna nivå, "fan vi fick inga BT-västar, hur ska vi nu kunna öva." Det är rätt mycket som ska övas, allt från marscher, ordrar, samarbete, kommunikation, chefer, underhåll, återhämtning, gruppering, förövning av försvar/anfall osv. Detta behövs ingen B-styrka för inte heller någon BT utrustning, men det måste ändå övas. För det är det som ett militärtförband sysslar med huvudddelen av tiden.

  4. BT är ett bra övningssystem, det har sina nackdelar men det är bättre än ingenting alls. De nya systemen reagerar inte på att man skjuter vid sidan om eget vapen, dessutom är 70% av alla fel handhavande. De gånger man haft hjälp av BT-officerare och ensat lasern, kontrollerat västar, kalibrerat de tyngre vapnen osv, krånglar det nästan aldrig.

     

    Lägger man sedan till STA-systemet så är det så verkligt det kan bli.

  5. Det som jag har hört är att en ordentlig kran hade kostat för mycket. Att kompanirepgrupper kan behöva klara motorlyft ser åtminstone jag som en självklarhet.

     

    I Liberia löstes det med lastbilsmonterad kran i fält.

     

    kompanirepgrupper= DSG (driftstödsgrupp), deras jobb är inte att lyfta motorer, deras uppgift är att bistå kompaniteknikern i förebyggande underhåll samt skadeklassning. Om det behöver bytas motor gör repplutonen eller teknisktkompani det, dom har resurser och framför allt har dom den nya motorn. Kunskap om att göra motorlyft har DSG självklartklart, men inte mtrl resurser. Inte heller tid.

  6. Det skadar inte att ringa upp något gammalt befäl man hade under GU och se om inte han kan kontakta någon på det regementet man söker till, eller skriva ett brev som man inkluderar med betyg och övriga ansökningshandlingar. Sådana grejer brukar oftast vägas tyngre än GU betygen. Men det kanske är lite sent nu?

  7. Ett sista elakt litet inlägg ska jag försöka åstadkomma innan jag accepterar att de inte ville ha mig.

     

    En del här påpekar att det inte är ekonomiskt och/eller tidsmässigt genomförbart att kalla alla sökande på intervju, men det borde inte vara svårt att lösa. För hur vi än räknar på det så måste det i längden bli billigare och bättre att lägga ner mer tid och pengar på antagningsprocessen än att kosta på någon en 3-årig utbildning för att då upptäcka att personen ifråga inte är lämplig för yrket, man har faktiskt ansvar för andra människors liv och då håller det inte att bete sig hur som helst.

     

    Detta är mina tankar, men självklart är jag öppen för de som har en avvikande åsikt.

     

    Men varför ska man kalla alla på antagning när man likaväl kan gå på folk man känner eller haft under hans/hennes värnplikt. Det borde ju ge mest rättvis utdelning, då får försvaret personer som de vet hur de fungerar och hurdana dom är. Allt handlar om meriter och vilka man känner, välkommen till verkligheten i Sverige.

  8. Om jag inte missförstått hela processen så fyller den sökande i den av FM framtagna blanketten med de obligatoriska uppgifterna om sig själv. Utöver detta så är man fri att skicka in alla andra handlingar som man tror gynnar den egna ansökan. Utifrån dessa papper så väljer förbandet vem de vill kalla till nästa steg. Det är här som "kändisskapet" kommer in i bilden, eftersom det inte utifrån några papper går att avgöra vilken potential någon har för officersyrket, så väljs de som någon på förbandet känner igen eller de som har bra betyg från värnplikten.

     

    Min åsikt är att alla sökande som uppfyller de grundläggande kraven och inte för tillfället gör värnplikt bör kallas till någon form av intervju, för att på så vis ha chansen att ge en rättvis bild av sig själv. Det finns faktiskt en hel del som inte fick x-9-9 i betyg, men skulle bli ruskigt bra officerare om de bara fick chansen. I dagens läge så anser jag att man inte har råd att välja bort folk pga att de inte känner någon på förbandet eller har fina papper att visa upp. De flesta förändras trots allt ganska mycket efter att de har muckat och varit ute i verkligheten några år. Den som påstår att rekrytering funkar kan alltid börja med att fundera på hur många rötägg och dåliga pedagoger det finns inom officerskåren och hur de kan ha kommit dit.

     

     

    Alla som inte blir bättre eller mognar under tiden efter värnplikten då?

    Klart man antar sådana man känner eller gjorde bra ifrån sig under värnplikten, varför chansa?

    Någonstanns måste man börja sålla, annars har antagningsnämnden att göra under större delen av året.

  9. Jag citerar mig själv ur tråden Befälssystem från 7/9 -05:
    Jag siar:

     

    Nästa utbildningssystem kommer att ge två kategorier officerare.

    Alla genomför År 1 på OHS.

    Yrkesofficerare genomför År 2 och fortsätter som nu.

    Övriga anställs efter År 1 på kontrakt för att ge truppofficerare att fylla leden i insatsorganisationen. Dessa skulle då motsvara "underofficerarna" och tjänstgöra upp till 10 år.

    Jag tror även att denna kategori kommer att ersätta Reservofficerarna.

     

    Kom ihåg vart ni läste det först!

     

    /Krook

    Jag har väl fel ang. RO och ev. tjänstgöringstiden men annars...

    Hyggligt nära.

     

    /Krook

     

    Sorgligt att man måste snabbproducera officerare för att vi inte har personal att fylla upp med.

  10. Rycker oxå in som GA804 i jan 07 så vi lär ju ses då!

    Jag fick oxå höra att utb i jan skulle va inriktad på utl.tjänst under mönstringen... det viskades tom lite om NBG :rodna:

     

    Hur din utbildning kommer se ut, har inte pliktverket en aning om. Ni kommer INTE ingå i NBG eftersom ni kommer ligga 6mån efter deras utbildning.

     

    Och du kanske hamnar i min grupp. Rycker in som skyttegruppbefäl strf 90 i januari 2007 om inte jag lyckas tidigarelägga det till juli 2006. Men den som lever får se...

     

    Rycker du in i Januari kommer du inte vara skyttegruppchef strf90, kompaniet har Patgb203.

  11. Just nu håller man på att förhandla med England, som sitter inne med resurser att flytta tyngre mtrl. Våra egna C130 kommer få en taktisk roll, dvs flytta mtrl inom operationsområdet, den strategiska rollen kommer vi låna.

     

    Det kommer trots detta vara en svag och dåligt skyddad BG när det inledningsvis går in i ett område, bandvagnar och bilar, pga att det är omöjligt att frakta ett så tungt förband med annat än båt. Men det vet vi ju alla.

  12. Den där är som sagt misstänkt lik Cv90 speciellt om man hänger på extrapansar på 90:an.

     

    Personligen tycker jag att Cv9056 såg häftig ut men PvRb 56 har ju bara en räckvidd på 2000m jämfört med tex TOW som har 3750m. Utöver det så har den en väldigt lång flygtid jämfört med Akan med tanke på att den i grunden skall användas av infanteri och därför inte får väga för mycket blir det en dålig kompromiss.

    Stridsfordon borde ha robotar men dom skall i så fall vara så pass stora och snabba att dom kan använda kinetisk energi för att slå ut målet. Sedan måste man ha en målsökare på roboten det är inte acceptabelt att man måste leda in misilen under hela flygtiden på ett modernt slagfält.

     

    Det blir en stor robot det, med tanke på LOSATS vikt på en robot som är 80kg.

    Strf90 ska inte ha robotar, en vagn som är designad för att skjuta under framryckning ska inte ha ett system som gör att den måste stanna för att skjuta. Dessutom är Akan tillräcklig för att slå ut strf på väldigt långa avstånd, kom ihåg det är ingen strv, den ska inte kunna slå ut strv på 4 km.

  13. Pvpj1110 hade inskjutningsvapen, men jag har aldrig stött på det i något annat sammanhang.

     

    Dessutom så undrar jag ifall det var en så bra idé att röja sin eldställning genom att börja pluttra iväg spårljuskulor innan man klämmer iväg granaten?

     

    Vi gjorde så i 501an. Dessutom är det frågan om sekunder innan raketen går iväg, så fort man får träff trycker man ner andra tummen och raketen gick iväg.

  14. låg på lätta REP (svartomgång) 2004-2005 och det kördes myket terräng på REP plutonen då vi stod för störe delen av all escort med våra 401or. 9040 i Svart omgång aldrig varit med om ändå kört rätt myket.

     

    Hur tar sig patrian fram bakom STRV/9040 framrykningarna där vi vanligen låg med lätta REP och väntade på att något skulle gå sönder? (ca 500-600m bakom framrykande ett pargånger framför :P)

     

    Min, något begränsade uppfattning, är att patgb203 tar sig fram hyfsat bra, så länge marken är något torr. Om ni framryckte bakom strv/strf var ni väl understälda stridstrossen för att förstärka DSGn? Annars ska bärgaren på kompaniet dra strv/strf i skydd, helst till lastningsbar plats (dvs, hårdgjord yta) där 20t bärgaren eller transportgrupp hämtar objektet och drar det tunga REP eller RQ (tekniskt kompani). Lätta Rep har ju väldigt begränsad förmåga att repa något, utan finns mest till för att stötta och förstärka DSG med skadaklassificering.

  15. Det är patgb203 för hela slanten nu, inga 401or i år. Ialla fall inte på P4.

     

    Hur funkar det då med exempelvis den svarta bataljonstrossen nu när MT-LB:n är borta, för vad jag förstått så finns det en hel del att önska av patgb203:s terrängförmåga...

     

    Svartomgången består ju i normalfallet av,

    -eskort. CV90, 203, 401, whatever.

    -Ledning. patgb eller tgb.

    -Tolo. Dumpers eller lastbil

    -Sjv. Patgb eller tgb

    -Lätta rep. Patgb

    Som du ser finns det inget fordon som har i terrängen att göra. Omgången skall framrycka på vägar/stråk, terrängen är ju redan överrullad av egna kompanier, så dom ska inte heller möta något stort motstånd. Det finns inget behov av terrängförmåga.

×
×
  • Create New...