S-TANK

vafalls.. då är det nåt jag fått om bakfoten. Men det är någon skillnad mellan A och B vad gällande gradtalet, inte sant? Ja, B kan elevera mer. Kan inte elevationsvinklarna utantill. Lite begrepp: Övergrader: Över 45 graders elevation Undergrader Under 45 grader. Egentligen är gränsen den elevationsvinkel som ger längst skottvidd, ca 43-45 grader Kastbana Över ca 20 grader. Man kan räkna med inträngning när granaten slår ner. Flackbana Under 20 grader. Man kan räkna med att granaten studsar vid nedslag. Man kan skilja på kanon och haubits genom att kolla på förhållandet mellan eldrörets längd och dess kaliber, den sk kaliberlängden. En haubits är kortare än en kanon med samma kaliber. Haubitsar har alltså kortare kaliberlängd än kanoner. Jag vet inte exakt var gränsen går, förmodligen finns ingen bestämd. FH77 har tex så pass längt eldrör att den benämns kanonhaubits. Vet inte dess kaliberlängd. Strv 122 har L44 och strv 103 hade L63 S-Tank, amatörartillerist

P7 utbildade strv 102 bataljon 88-89, Mekbat F. På skyttekompanierna hade man tgb934 istället för Pbv 302! 89-90 hade vi en 102-pluton på 103-kompaniet. Fredsorg alltså. Gissa vem som var B-styrka... S-Tank

Vältningsrisken var framåt! Vid kraftig inbromsning med olastad 11:a och reservhjulet på taket (ovanför förarplats) lättade bakhjulen... S-Tank

Styrningen blir av PBV-typ: koppling/broms. Lite OT: När man kör separat gasturbin funkar inte fotbromsen => bakåtföraren får utföra hastighetsdämpande åtgärder med p-bromsen. P-broms = helt mekanisk utan någon servohjälp. S-Tank

Helt rätt. Riktbegränsningsområde bakåt. I driftnivå stab till och observation går det inte att rikta in i bakpansaret, kanonen eleverar automatiskt till 4 graders elevation. Vid reservriktning finns det ingen riktbegränsning, vare sig i höjd eller sida, så då får man ha koll på vart eldröret pekar. Å andra sidan går det inte så våldsamt fort... S-Tank

Alla som uppfyller grundkraven kan söka till Yoff. FM väljer ut de som passar bäst. S-Tank

Kan bara säga att du nog tyvärr gjort fel val. En av dessa andra tjänster hade nog kunnat ge dig minst en fribiljett till Utlandsstyrkan.... Samt att det i det fallet varit en intressaantare tjänst än många tror....... Samt under den tiden spaningsflyget fanns kvar i sverige, och det fanns en fiende i öst, så var dne tjänsten tillsammans med FRA så nära fi man kunde komma som VPL.... Som fd repplutonchef i utlandsstyrkan kan jag säga att en befattning som reservdelsman ICKE minskar dina möjligheter att komma med. Det är ofta vakanser på såna specialisttjänster. S-Tank

Det finns som du skriver ingen bajonett till ak5:an. När man använder ak4:ans bajonett är det vid högvakt motsv. Fästet skruvas fast på bössan. Duger inte mycket mer än att se stilig ut med. Allstå ingen bajonett i strid eftersom det inte finns några... S-Tank

Svar på din fråga: Nej Svar på dina påståenden: 1) Nej 2) Beror på uppgiften 3) Ja Jag väljer att citera mig själv i ett tidigare inlägg i tråden. Förtydligande: Pansarbatljon = 2 strvkompanier och 2 pansarskyttekompanier S-Tank

Han sa att antalet berode på om man räknade de gånger som han rekat som en eller två missioner... KS07 PL/DP (C Repplut) S-Tank

Ur SoldF sid 192: "En rapport ska innehålla 7S". De andra nymodigheterna är inget jag har lärt mig. B) S-Tank

Ur "Vintersoldat" S-Tank

Rätt princip men fel pryl som adderas på riktsignalen. Det är rätt att signalen från vapengyrot läggs till riktsignalen men inte i detta fallet. Vad jag förstår så handlar frågan om max rikthastighet. Vapengyrots uppgift är att stabilisera kanonen dvs den vill hålla kanonen stilla i rummet. Om man sidriktar kommer vapengyrot att vilja motverka rörelsen. I både stab och observation går signalen från riktdonet till riktsystemet. Den stora skillnaden mellan stab och observation är att i stab så går signalen även till siktet. Man styr kanonen genom att styra siktet (siktets vridbara toppspegel) och låta kanonen följa siktet. Så fort det blir en vinkelskillnad mellan siktet och kanonen (tex pga att skytten styr siktet med riktdonet) kommer denna vinkelskillnad gå som signal till riktsystemet. Riktsystemet kommer då att "jaga i kapp" siktet. Det är alltså signalen från siktet som adderas på riktsignalen från riktdonet. Hoppas det inte blev för "besserwissrigt". Jag ville passa på dela med mig när det var en topic om nått jag kunde! B) S-Tank

Detta stämmer med den version jag hört. (Men reservation för generalens citat) Källa: Stund: Någon gång 95-96 Ställe: Samlingssalen på Karlberg Styrka: 1 Slag: Övlt (namn glömt) delaktig i m/90-systemets utprovning och införande. Verksam på FMV. Sysselsättning: Föreläsning för 150 kadetter på KHS-A Symbol: En krona och två stjärnor Sagesman: S-Tank

Föreningen P5:s hemsida. Njut av bilden som kommer efter välkomstsidan. B) S-Tank

Jag har en Advizor som jag haft i 3 år. Mina erfarenheter och synpunkter: "Water resistant 30 m" Har snorklat med den ner till 6-7 meter några gånger, använder den alltid vid normal bad-vht samt användt knapparna under vatten. Inga problem. Display: Håller med 106. Stor och tydlig. Bra belysning. "Sekundvisaren" inte helt logiskt eller snabbavläst. Boett: Lite plastig look. Har också misshandlat min batterilucka. Höjdmätare: Lite långsam uppdatering, ca var 5 s, alltså inget för fallskärmshoppare! I och med att lufttrycket ändras från dag till dag beroende på vädret måste man kalibrera höjdmätaren när man ska använda den. Man behöver inte alltid veta lufttrycket vid havsnivån för att ställa in aktuell höjd. Man kan även använda sig av referensplatser som man vet höjd över havet på (hemmet, träningsrundans start, Årekabinens dalstation, div punkter i terrängen som avläses på karta, osv) där man ställer in höjden. Användningsområde: Hålla höjden när man går på skrå på en sluttning, kolla hur många höjdmeter det är kvar till toppen, kolla hur många höjdmeter och antal åk man gjort under dagens utförsåkning/cykeltur/vandring. Jag hade velat haft en omställare där man kunde välja om man skulle mäta höjd över havet eller dykdjup. Kanske onödigt på en 30 m-klocka... (borde inte vara svårt, bara en omräkningsfaktor från luft till vatten) Barometer: Min visar fel med 2 mbar, jag skulle vilja kunna kalibrera den. Någon som vet hur? Loggar lufttrycket de sex senaste timmarna samt därefter var sjätte timmes lufttryck fyra dygn bakåt. Inget jag använder mig av ofta... Alla barometerfunktioner gäller bara om man har befunnit sig på konstant höjd under mätningarna. Termometer: Kroppstempen värmer upp klockan. Enligt I-bok ska klockan ligga i minst 15 min för att inta rätt temp innan man läser av den. Går snabbare vid tempmätning av vätskor (t.ex badvatten) Kompass: Lite väl känslig för att användas vid snabb orientering. Man måste hålla klockan absolut i våg (finns ett litet vattenpass för detta) för att den ska visa rätt. Känslig för störningar (el), funkar dåligt inomhus. Om man kalibrerar den med jämna mellanrum verkar den vara lite stabilare. Pulsmätare: Även för mig var detta huvudfunktionen. De andra funktionerna (ovan) är mest skojiga leksaker. Bra med max-, min- och medelpuls. Bra att man kan ställa in övre och undre pulsgräns där man sen kan kolla hur lång tid man hållit sig i, resp. utanför intervallet. Jag saknar överföring till pc. Man kan kombinera/koppla loggning av puls- och höjdmätaren så att man loggar båda värdena samtidigt Man kan även ställa in hur ofta loggning ska ske. Ju tätare loggningar desto kortare loggperiod. S-tank

Hej och tack för svaret. Jag hade helt glömt bort nålarna i VC-siktet. Jag--> <--VC-sikte S-Tank

Rotar in gammal tråd. @MMZ: Hur menar du? Jag kommer inte ihåg någon ensningsfunktion på 103:an. Det var ett tag sedan jag höll på med vagnen och har sedan dess fyllt min överbelastade hjärna med en massa andra bra-att-komma-ihåg-saker. S-Tank

Även den andra "robotvagnen" var nere i Kosovo. Under KS07 var en av stri-vagnarna (kommer inte ihåg vilken) inne på rep. I repjournalen stod att läsa: "1994-nånting... Byte motor pga robotträff..." Det var med stor sannolikhet den vagn Unicorn åkte med. Läs han fantastiska berättelse här! S-Tank

Förtydligande: I dagens FM spelar även kostnaden för reparationen en viss roll ;) 121:an har inga demonterbara pansarmoduler i tornet. Det har 122:an, två i tornfronten och två på tornsidorna. Båda två har pansarmoduler (moduler med kompositpansar) integrerat (insvetsat) i tornkroppen. 122:an har moduler även i torntaket. Svaret på din fråga blir hypotetisk. Sitter inte pilen i vägen för något och mekarna har andra saker att pyssla så får den sitta. Annars tror jag inte den skulle vålla några stora problen att skära bort. Man har en schyst skärbrännare med sig på reppluton, Prime Cut heter den. Men ska man återställa vagnen till "nyskick" är det nog en annan femma. Men beror ju naturligtvis helt och hållet på exakt var och hur pilen tagit. Att reparera trasiga pansarmoduler (komposit) till nyskick kan man nog säga att vi har svårt för, speciellt i fältmiljö. Israelerna reparerade sina vagnar genom att fylla tomrummet i modulen med sand och svetsa igen hålet på enklaste sätt. Men som jag skrev tidigare, detta är något som vi övar ytterst sällan (aldrig) på. S-Tank

Var har du fått dessa uppgifter ifrån? På denna bilden ser jag tydligt ett prisma i vardera dörr De första C-vagnarna hade bara prisma i stf-dörren. Jag kommer ihåg när jag var och kollade på miloverkstaden när de höll på att bygga om vagnarna inför KS01. Både jag och en kollega reagerade Spekulerade i att KS kanske skulle ha en annan indelning och gruppering i vagnen. Jag kollade aldrig upp (har varit ifrån 302-vht ett tag) vad som gjordes sedan, eller varför det blev som det blev, men jag misstänker att det gjordes några misstag när vagnarna i stor hast skulle byggas om under sommaren 99 (fort och fel). OBS, ingen skugga på miloverkstaden! Snarare på den svenska konstruktionstjänstfirman som utförde konstruktionen... ;) eller var det en jämtlänsk teknikbyrå? Kommer inte ihåg. Någon annan som vet? S-Tank

Jag misstänker att du menar stridsskador. Väldigt svårt att svara på. Främst pga att vi har väldigt lite erfarenhet på att reparera stridsskador på våra vagnar. Sådana övningar brukar bedrivas med skrotbilar som skjuts sönder och samman och som sedan ska pysslas ihop. Åter till frågan. Ett ingångsvärde är tillgänglig tid. Med tillräcklig tid kan du göra det mesta. Är det strid är det ofta ont om tid. Alltså går långa reparationer bort. Jag skulle kunna tänka mig att några sådana skador är: Minskador med omfattande skador på chassit. Plåt och svetsarbeten altså Omfattande kabelbrand. Det finns några meter kabel och alla sitter inte lätt åtkomliga... Brand. Mycket kablage och komponenter som måste bytas Taktiska omständigheter kan göra att man måste lämna en skadad vagn som egentligen inte är så himla skadad men man har ingen möjlighet att reparera den på plats eller ta med den bakåt. En annan parameter som kan avgöra om en vagn kasseras är tillgången på reservdelar. Har man ont om resdelar kan det bli så att en vagn som är svårt skadad och som man inte får reservdelar till bedöms göra bättre nytta som reservdelsförråd åt mindre skadade vagnar, dvs att man kannibaliserar vagnen. I ett gynnsammare läge kanske samma vagn hade reparerats. En stor del av vagnens komponenter utbytesenheter som är relativt enkla att byta och som finns som ganska långt fram i organisationen. Om man har två kassa vagnar, en med kasst torn och en med kasst chassi kan man göra en stridsduglig vagn av dessa genom att byta tornen mellan vagnarna. Man ju naturligtvis en helkass vagn samtidigt. Sammanfattningsvis: Vi kan fixa det mesta om det rör sig om att byta komponenter (de ska inte vara för många till antalet eller svåra att få tag på) Hoppas att du blev lite klokare, annars får du fråga igen. S-Tank

En 122:a är i grunden en 121:a som man monterat på extrapansar. Vissa delar är påskruvade: - De två spetsiga modulerna på tornfronten - De två svängbara modulerna på tornsidornas främre del - Modulerna på frontpansaret på chassit - De invändiga linerplattorna Andra delar är fast monterade som skyddsmodulerna på torntaket. I övrigt är chassi och torn uppbyggt på i stort sätt samma sätt på strv 122 som på strv 121. 121:an har inga demonterbara skyddsmoduler förutom bandaggregatets främre sidoskydd. En strv 122 väger 7 ton mer än en 121:a och då kan du räkna med att den största delen av extravikten kommer från mer pansar. Hur stor del skydd som är demonterbart jämfört med hur stor del som är inbyggt i torn- och chassikroppen får du skapa dig en egen uppfattning om med hjälp av ovanstående. S-Tank Kolla på tillverkarens hemsida för bilder. KMW:s Leosida

Strv 122s pansar i tornfronten motsvarar en bra bit över 1 meter homogent pansar, jag lovar... Inget genomslag med de strv-kanoner som är operativa i dag. Inte ens Pil90 från en 103:a ;) Anledningen till att man pratar om relativt homogent pansar (RHA) är för att få ett jämförelsevärde så att man kan jämföra hur effektivt olika vagnars pansarkonstruktion är. S-Tank

Erik_G! Vi vill ha en ny bild! S-tank