gpd
-
Posts
316 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by gpd
-
-
Den här diskussionen kan lätt spåra ur men enligt min åsikt så kännetecknas ett artillerifartyg av "dreadnought" typ:
1. Huvudbestyckningen monterad i torn. Det spelar ingen roll om inte alla torn kan skjuta både BB o SB bredsida, inget fartyg kan ju anvämda alla pjäser både för och akter. ANTALET torn och pjäser spelar ingen roll.
2. EN svår kaliber, i Sverigeskeppens fall 28 cm. Tidigare slagskepp kunde föra en salig blandning av olika kalibrar vilket försvårade ammunitionshanteringen samt nedsslagsobservationen. Man övergick också till att skjuta bredsida/salva i stället för pjäsvis för att underlätta eldregleringen.
3. En medelsvår (oftast ca 15cm) kaliber att användas mot lätta kryssare och jagare. På Sverigeskeppen var de tornmonterade, men på många engelska fartyg behöll man en del pjäser i kasematt (så även på flygplanskryssaren Gotland).
4. Snabbskjutande små pjäser mot torpedbåtar (mindre jagare). Ersattes senare av Lv-pjäser.
5. Relativt snabbgående med turbiner i stf kolvmaskiner.
För att sammanfatta. Det är konstruktionsprinciperna, inte storlek eller antalet pjäser som bestämmer om det är en "dreadnought" eller ej. Dock förutsätter jag att huvudartilleriet har en större kaliber än 20,3 cm, annars är det en tung kryssare.
-
Det börjar bli lite inböredes beundran det här.
Tysk robotbåt typ 145A, den med en OTO 76:a på backen och RAM i aktern. Även kallad S61
Typ 143A och S71 menar du nog.
http://en.wikipedia.org/wiki/Gepard_class_fast_attack_craft
/Per
Suck! klantigt av mig visst är det 143A
Danskarna kallar den för S61 eftersom det fanns en variant med 2 x OTO 76:a där klassbåten var S61 Albatross. -
Eftersom dom äldre Pansarbåtarna var av Pre-dreadnought typ (om man nu kan säga så) så borde den potentiella fienden ha varit en Pre-dreadnought
Samtliga svenska pansarbåtar/-skepp torde definitionsmässigt ha varit av pre-dreadnougthtyp. Jag förstår fortfarande inte vart du vill komma.
Nix, Sverige skeppen var definitivt av Dreadnought typ, med ångturbin (fart 20+ knop) och huvuartilleriet monterat i torn och av enhetskaliber (dvs svårt medelsvårt och lätt en kaliber av varje (28 cm 15,2 samt 5,7 cm)
-
Det börjar bli lite inböredes beundran det här.
Tysk robotbåt typ 145A, den med en OTO 76:a på backen och RAM i aktern. Även kallad S61
-
Helt rätt HC1. Närmare bestämt MHV805 Gemini från HVF 242 Östfyn. Bilden tagen den 20/1 i år i Slipshavn, vilket är det danska Marinehjemmevarnets skola.
Har du något nytt nytt från semesterön att lägga in ??
-
Då kör vi på denna då
-
Jag tror inte fartyg av Ticos eller DDG(X) / DD1000 är någonting för svenska flottan. Varför ? Jo vårt specialområde är just operationer på grunda vatten, där är vi jäkligt bra. De flesta andra länder är vana vid öppet hav och får apspel när de ser oss dundra omkring i skärgården. operationer på öppet hav kan de flesta så låt oss satsa på det som gör oss unika och där vi är världsbäst.
Jag kan inte se att stora fartyg generellt sett är överspelade men de passar inte oss. Redan idag har vi svårigheter att rekrytera besättningar för internationella insatser (de värnpliktiga räcker inte till), hur skulle det fungera med 350 i stället för 35 man ??
-
Hos Ekipagekompaniet används idag bara EN 90E, som ambulansbåt. I övrigt är det främst helge som gäller.
På Säkkomp sjö fanns enbart helge också innan de flyttade till Götet iaf.
PS: Det är ajabaja att kalla oss ekipagejägare för taxichaffisar!!!
När jag var i Kkna för ungefär en månad sen, hade de minst tre 90E-båtar.
90E står på dödslistan, vilket inte är en dag för tidigt. Jäkligt roliga att köra (sjögående gokart) men bedrövliga sjöegenskaper. De som finns i Karlskrona står i princip alla på land och är under avveckling
-
Sökte men hittade ingen tråd om detta så därför startar jag en egen. Likaså visste jag inte riktigt var den skulle ligga då det forumet för krig och konflikter endast gäller aktuella stridigheter så jag tyckte att denna tråden gjorde sig bäst på luckan.
Hursomhelst.
Pratade lite med min morfar idag och enligt honom så ska det ha varit stridigheter vid den norska gränsen då tyskar försökte gå in i sverige. Han berättade att när han gjorde lumpen så kom ett befäl in på natten och sa att det var krig och att de skulle bege sig omgående till någon dal (han kom inte ihåg namnet på dalen) utmed norska gränsen. Jag har aldrig hört talas om att det har varit strider mellan svenskar och tyskar under ww2 och jag ska intervjua min morfar lite mer om det när tillfälle ges men är det någon som har hört talas om detta innan?
Min morfar sköt (M/96) mot både Tyskar och Ryssar under fortsättningskriget 1944 vid övergången vid Torneå när Finska flyktingar skulle ta sig över Torne älv mot Tyskarna mest för syns skull men mot Ryssarna på allvar.
Min far som då var en spoling fick bevittna luftstrider mellan Ryssar/Tyskar/Svenskar vid övergången vid Torneå älv
Min mors fd sambo som gick bort 96 låg under kriget förlagd någonstans mot norska gränsen (troligen i Värmland). Hans förband hamnade i en skottväxling med ett tyskt förband när tyskarna sköt mot norrmän som försökte ta sig över. Han blev träffad av vad som troligen var tysk kulspruteeld, turligt nog bara i höger arm där han hade 3 tydliga ärr efter genomskjutningen. Om jag minns rätt så var det bara köttsår inga benskador.
-
Ett stort handikapp som US Navy har när det gäller ubåtsjakt är att deras sonarer är avpassade för stora djup och stora avstånd vilket var optimalt för att jaga ryska ubåtar under kalla kriget. Det är inte optimalt på grunda vatten där vi normalt opererar. Dock är det inte hela sanningen eftersom Halland under sin medelhavsresa för några år sedan spöade skiten ur dem... med ett vattendjup på 1000-2000 m.
En väsentlig skilnad mellan en atomubåt och en konventionell är att den senare kan lägga sig still på botten och leka stor sten. Det kan inte en a-båt p g a av att den då riskerar att sätta igen kylvattenintagen till reaktorkylningen.
-
Två tidigare spår i denna tråd.
1. Det finns inte längre kryssningsmissiler med nukleära stridsspetsar i det amerikanska försvarsmakten. Många av de som USAF använde i Kosovo var konverterade från nukleära till
konventionella. Efter Kosovo var det brist på kryssningsrobotar ett tag.
2. En tumregel är att när bottendjupet börjar understiga ubåtens längd börjar det bli hårigt. Jag tror inte att Ohio klassen är särskilt lämplig i östersjöns vatten, även USAs SSN är väl stora för att operera här. Dessutom är sensorerna optimerade för djupt vatten.
EDIT: Stafning
-
Måste bara ställa en fråga angående "fiskebåtsminsveparna". Varför byggde man minsvepare i samma stuk som fisketrålare? Var det helt enkelt för att man i krigstid skulle kalla in civila fiskebåtar och bygga om dom till minsvepare och då behövde man under fredstid undervisa matroser på båtar som liknade dom?
Precis.
Spot on BJE. Hjälpminsveparna som man skulle kalla in var krigsplacerade fiskesmackar ( med en vpl Fk/lt alt RO ) som chef. Utbildningen för dessa bedrevs på stambåtarna.
-
Det krävs en hel del för att rusta upp neptun/najad igen
uppenbarligen verkar det som att singapore hellre betalar för att köpa vgd/hgd som redan nu är stridsdugliga
Synd att man låtit dom förfalla såpass som det verkar. Annars tror jag nog marknaden kunde vara ganska stor, speciellt som man kan uppgradera dom med AIP. Polackerna t.ex köpte ju gamla Kobben-båtar av norrmännen som t.om är äldre än Sjöormen. Men om en köpare finns, inte skulle det vara helt omöjligt att rusta upp den ena av dom och låta den andra vara reservdelsubåt? Dessutom skulle Kockums kunna få lite mer jobb...
Sälj dom till USA vetja, så har dom ett par egna AIP-ubåtar att öva mot så slipper dom hyra in Gotland (fast det kanske inte skulle vara så bra affär för Sveriges del)
VGD är en bra mycket bättre ubåt än Neptun och Najad även om de inte är dåliga så jag förstår att Singapore valde att köpa dem i stället.
Neptun var faktiskt rustad till i våras eftersom hon skulle användas som demoobjekt vid eventuell försäljning. Att hon rustades av är kanske ett tecken på att man övergett den tanken.
Näcken tillhör Kockums och ligger på Karlskronavarvet. Hon är säkert till salu om någon skulle vilja köpa.
Ett tag gick det rykten om att Finland var intresserad av Neptun och Najad, men det var flera år sedan.
Det som har hänt med Ormenbåtarna är att man upptäckt att varmare vatten och högre salthalt ökar korrosionen, men det kan man hantera med andra underhållsrutiner och i vissa fall andra material.
-
Troligen var det HMS Halland, Smålands syster. Jag vet att hon skrotades i Spanien, men jag hade för mig att det var några år tidigare.
Det var inte bara pengarna som begränsade långresorna med Halland till medelhavet under de två år hon gick innan Carlskrona kom igång. Hon var helt enkelt inte byggd för så långa resor bl a hade man problem med vattenkvalitén ombord. Dessutom gick hom med krigstidsbesättning 300+ man ombord. Trångt som f-n.
Resan på vårvintern 81 var tämligen äventyrlig. I biscaya fick hon en jättevåg över sig som slet loss förliga AU pjäsen från däcket och lämnade ett stort hål efter sig. Av någon underlig anledning så fastnade den flera ton tunga pjäsen i relingen och stannade kvar ombord. Den fick sedan åka tåg hem från Spanien och var inte hemma förrän efter HMS Halland !!!
På väg in till kaj på Muskö så gick hon på och tappade en av propellrarna, men med gott sjömanskap kom hon på plats i alla fall.
-
Jag är 44 och har en sittande vilopuls på 50. Det är bättre än de flesta som är halva min ålder. Säger mer om dem än mig.
Erfarenhet räknas, problemet med 20 åringar är att man då uppnår testosteron max och omdömesmin. Samtidigt!
Jag tror personligen att erfarenhet väger tungt i situationer som i Iraq just nu, inte krig med inte fred.!
-
Amerikanarna har faktiskt fram till idag varit väldigt medvetna om det bidrag som fransmännen lämnade till det amerikanska frihetskriget, "French bashing" är en nymodighet.
De franska förlusterna under VK2 förbleknar faktiskt i jämförelse med de engleska och amerikanska förlusterna......
-
När det gäller samhällsvetenskapliga samband så gäller statistiska samband, det är inte meningsfullt att hävda att det finns lagbundna vetenskapliga samband på samma sätt som för t ex fysikaliska samband, eftersom ekvationerna påverkas av individernas ställningstaganden, inte underkastade fysikaliska lagar.
Jag skulle nog vilja hävda att det svenska politiska systemet är mera ett oligopol eller monopol än USAs , Frankrikes eller Englands, då det svenska socialdemokratiska partiets maktinnehav är mycket mera kontinuerligt än i något partis i de nämnda staterna, även om de har majoritetsval.
EDIT: Det är inget bra att skriva inlägg 0047, ändrade oligarkiskt (??) till det mera korrekta oligopol/monopol
-
934 var även dragbil i lvakan48 kompanierna, jag vet att det gäller cig790 förbanden, men jag tror att det även var så för fo-lv förbanden ( utan eldledning, blev senare DIRSI )
-
@skalden
Det var Storbrittannien som agerade splittrande.Storbrittanien har alltid hållt en egen linje när det gäller utrikespolitiken och klart deklarerat att man tänker göra så. Dessutom har man hela tiden varit skeptisk till ett EU med större integration. GB har hela tiden varit konsekvent i sin hållning.
Frankrike har däremot hela tiden jobbat för en ökad integration och enligt min mening har detta innefattat en inriktning mot Frankrikes syn på omvärlden.
Jag är skyldig 111SSK bat ett svar om min inställning till Frankrike, men det behöver en längre utläggning som jag för tillfället inte hinner med...
Däremot så håller jag med om att omvärlden inte är så fredlig som många tror utan ett trovärdigt försvar måste finnas. Däremot så är det nog inte samma försvar som för 10 år sedan, men kostar pengar. Tyvärr så finns inte det politiska modet att torgföra detta....
-
hmm. Tja resonemanget med Andra har det så vi behövs inte stämmer inte riktigt. Nog är våra Ubåtar mkt fina men Utländska diselektrisk ubåtar är rätt bra dom med. Tyskland sjösatte nylligen en ubåt (Konventionell) som sägs ha bätre prestanda än Gotlandsbåtarna.
Vi har idag markstridsförband i Kosovo och liberia samt har haft flera i Kongo,Libanon,Egypten,Cypern och bonien(missade jag någon mission) Detta trots att andra har markstridförband(armee förband) tex US army British army Bundeswehr och alla andra länder med försvar.
Vi är inte ensamma om minröjningsfartyg i stort sett alla mariner har dem
Om jag inte har helt fel så har Bevbåtarna i Amf som uppgift att jaga ubåt inom skärs (tillsammans med delar av flottan)
Dessutom så besökte Chefen USMC och Chefen Royal marines AMF 1 för att studera sveriges amfibie kår. Då denna är unikt ampassad för strid i skärgårds och delta områden
Tittade in i tråden igen så det är därför repliken kommer nu
Bundesmarine har sin nya ubåt 212 som är en konventionell ubåt med luftoberoende maskineri med bränsleceller i stället för Stirling. Skillnaden mellan den och Gotlandsbåtarna ( eller Södermanland , de stirlingmodifierade VGD båtarna) är nog marginell. Däremot så har vi större erfarenhet än Tyskarna av operationer på grunt vatten trots att vi bor vid samma "insjö"
Det är rätt, många mariner har minröjningsfartyg, det är dock inte det samma som att de har kunskap att utnyttja dem på rätt sätt. Där har vi visat att vi kan jaga minor på grunda vatten, genom att röja i Baltikum. Flera länder har deltagit men vi har alltid haft en ledande roll. Vi jar också ett försteg genom att vi har utvecklat avancerade minor för eget bruk i kustnära vatten, ett område som varit nonchalerat av många västländer länge. På så sätt har vi vunnit stor kunskap om systemen.
Tapper klassen ( bevb 80 ) är alldeles för liten för internationella uppdrag. Däremot är det en väldigt bra båt i inomskärsmiljö och en dröm att köra ( har gjort det själv )
Jag tror tyvärr inte att Amf:s förmåga till strid i skärgård är tillräckligt unik, men jag kan ha fel.
-
Det brukar vara så att garantivillkoren bestäms i kontraktet och kan variera från system till system. Leverantören kalkylerar ju med kostnaderna för garantierna så längre garantiåtaganden driver upp priset, men köparen kan tycka att det är säkrare med ett högre initialpris men kända kostnader under en längre tid.
Vår lokale FMV representant Elias Mårtensson borde kunna berätta hur det förhåller sig med strf90 familjen.
-
Det enda eldrörsluftvärn som finns kvar är fartygsmonterade 40/48 och 57 mm samt lvkv90.
Allt annat har utgått, såväl DIRSI ( nyanskaffade sikten under 90-talet !!) skrot samt cig790 med pjäser som skänktes till baltikum.
Det finns säker en del enstaka pjäser här och som ännu inte skrotats, det är även möjlig att några behålls för försöksverksamhet. Jag såg en i Vidsel i november 2003.
-
Enligt Maastricht-fördraget ska EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) föras i enlighet med FN-stadgans grundprinciper. EU ska med andra ord föra en utrikespolitik i enlighet med folkrätten. Så gott som alla folkrättsexperter i världen anser att Irakkriget stred mot folkrätten. Ur det perspektivet är det väl rätt tveksamt att hävda att det var Frankrike som var splittrande i Irakfrågan. Dessutom bör man påpeka att Frankrikes linje var exakt densamma som Sveriges, Tysklands, Belgiens, Finlands, Irlands och Luxemburgs (och Greklands, tror jag) - d.v.s. låt resolution 1441 få verka och låt inspektörerna göra sitt jobb innan säkerhetsrådet beslutar om vidare aktioner mot Irak.
Stämmer, och Grekland var med. Jag kritiserar inte Frankrike för det faktiska ställningstagandet utan på det sätt man genomförde det, om mitt lätt dementa minne inte sviker mig så spang man iväg tillsammans med Belgien och Tyskland och ställde sig i en hörna utan att konsultera resten. Detta påskyndade tror jag, att några länder snabbt ställde sig på USA:s och Englands sida. Polackerna blev t ex asförbannade när Chirac mer eller mindre öppet hotade med att störa deras inträde i EU. Tyvärr är min skepsis mot Frankrike djupt rotad oftast så handlar man i egen sak utan tanke på EU:s gemensamma bästa. Det är ofta som jag upplevt att Frankrike försökt tala för EU i utrikespolitiska frågor utan att ha täckning bakåt.
-
@skalden
Men Dahran-basen är ju USA:s nav i Persiska viken idag. Den ligger väl i Saudiarabien. Den basen är ju uppbyggd sedan 1950-talet vill jag minnas. Inte kan de väl ge upp den och ombasera hela navet i ett nafs?Nu svek mig minnet lite, 5:e flottan är baserad i Baharein och det man gjorde var att man flyttade sina flygstyrkor från Prins Sultan Air base i Saudi till al-Udeid i Qatar, eftersom Saudierna värgrade att låta USA använda dem i kriget mot Iraq. Det genomfördes sommaren 2002, men enligt rykten fanns planerna redan ett år tidigare. Det finns ytterligare 2 baser (armé) i Qatar.
Läget med Dahran vet jag inte. Men eftersom USA tänker lämna de flesta baser i Tyskland som funnits lika länge ( och åka österut ) så kan de väl rycka upp bopålarna här också. Qatar, Baharein, Oman och i viss mån Yemen är ju möjliga alternativ.
Danskarna kallar den för S61 eftersom det fanns en variant med 2 x OTO 76:a där klassbåten var S61 Albatross.
Fartygsquiz
in SJÖ-farkoster
Posted
Det här var rätt svårt men jag får väl försöka mig på en gissning
Det aktra fartyget kan vara DD-830 Everett F Larson en Gearing jagare (FRAM I) modifierad och det främre halva fartyget kan vara aktra halvan av aV DD-754 Frank E Evans (Allen B Sumner klass) som klövs av det australiensiska hangarfartyget HMAS Melbourne under en övning den 2/6 1969.