gpd
-
Posts
316 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by gpd
-
-
Visst är det en rumänsk flodkanonbåt eller s.k. monitor med stridsvagnskanoner som huvudbeväpning. Dessa fartyg har ju ett så lågt fribord att de ser ut som om de redan är på väg att sjunka

Och klassen är rätt oxå! Enligt Combat fleets 2002-03 så har de tre monitorerna av Mihail Kogalniceanu-klassen en bestyckning av 2 st 105 mm tankkanoner, 1(2? enligt bilden nedan) fyrställigt lavettage och två dubbla lavettage med 14,5 mm lvkulsprutor, 2 st fyrställiga lavettage SA-N-5 med 16 9K-32M Strela närlvrobotar, samt 2 st 40-ställiga lavettage för 122 mm BM-21 artilleriraketer (de sistnämnda dras in i överbyggnaden vid omladdning). Tonnaget är 474 / 550 fl ton och maxfarten är 18 knop. 52 mans besättning. Byggda 1992-98. Är baserade i Braila. Det finns även 5 st något mindre monitorer på 370 ton byggda 1988-93 och med 1 st 105 mm tankkanon, samt 18 små monitorer på 127 ton byggda 1974-77 med 1 st 76 mm kanon i den rumänska flottan.


Den underligaste medlemmen i den rumänska monitorflottan torde ändå vara en monitor med namnet Grivita av Brutar-1 klass byggd 1986 och med 320 tons fl deplacement. Hon uppges praktiskt taget sakna överbyggnad, men är utrustad med två periskop (!) och ett styrhus framför och nedanför det pansrade tornet midskepps. Tyvärr har jag inte hittat någon bild på henne

gpd håller välförtjänt i frågan!
/Per
Combat Fleets är ett ekonomiskt sunt alternativ till Janes.... Tyvärr är precisionen sämre, finns rätt mycket fel i 2002-2003 (har den själv). Jag är övertygad om att det är samma pjäs som på T54-55, dvs 100 mm och inte 105.....
Skall se om jag kan hitta någon bra bild i gömmorna......
-
Är inte hemma i veckan så jag får tyvär passa bollen vidare...

Här kommer en ny bildfråga då. Den här gången räcker det med fartygstyp och land.

/Per
Intressant bild. Tornet ser ut som ett stridsvagnstorn med luckor för chef och riktare. Pjäsen har krutgasejektor vilket aldrig frlrekommer på fartygspjäser där man har andra system för att evakuera eventuella krutgaser ur tornet. Eldröret ser ut som D-10 100 mm pjäsen från T-55. Även lv-pjäsen till babord ser ut som en ZSU-23 fyrpipig sak. Dck ingen aning för närvarande om vad det är för något typ av fartyg.
Och nu vet vi nog vad det är också.
Rumänsk flodkanonbåt (monitor) av Mihail Kogalniceanu klass
Ryssarna har också fartyg enligt samma koncept med torn från PT-76 eller T-55 vagnar.
-
Är inte hemma i veckan så jag får tyvär passa bollen vidare...

Här kommer en ny bildfråga då. Den här gången räcker det med fartygstyp och land.

/Per
Intressant bild. Tornet ser ut som ett stridsvagnstorn med luckor för chef och riktare. Pjäsen har krutgasejektor vilket aldrig frlrekommer på fartygspjäser där man har andra system för att evakuera eventuella krutgaser ur tornet. Eldröret ser ut som D-10 100 mm pjäsen från T-55. Även lv-pjäsen till babord ser ut som en ZSU-23 fyrpipig sak. Dck ingen aning för närvarande om vad det är för något typ av fartyg.
-
Två andra bilder från 3:es hemsida...

...men jag ser inga ELMA-kastare längre som flankerar kanonen på bägge sidor. Dom ska väl inte ta bort dom hoppas jag?Förhoppningsvis har man precis som Psilander säger helt enkelt inte monterat tillbaks kastarna ännu, någon vågbrytare kan jag dock inte se!?
Om man kikar lite noggranare så ser man även att pjäsens eldrör inte är monterat ännu!

ELMA systemet är på väg ut ur FM. Befintlig ammunition är på väg att falla för åldersstrecket och det verkar inte finnas intresse för att förnya den.
-
Det jag inte riktigt förstår det är varför det skulle vara freon som släckmedel, freon används som köldmedia i kyl/frysanläggningar och utvecklar vid kontakt med heta ytor fosgen vilket räknas som en stridsgas.
Halon som vi använde tidigare (och fortfarande i ubåtar och flygplan) släcker, precis som mdn har sagt, redan vid 3-5 % inblandning, men blir inte toxiskt förrän vid ca 80% inblandning. Bildar ev toxiska restprodukter vid släckning.
FMV rekommenderar HI-FOG i träfartyg motsvarande och INERGEN motsv i andra fartyg. INERGEN är en blandning av Argon och CO2 och släcker genom att tränga undan syret och därför kväva förbränningen men lämna kvar tillräckligt med syre för att tillåta andning. Detta kräver en viss precision i beräkning av kapacitet i förhållandet till det skyddade utrymmets volym. En del fartyg använder även Novec 1230 som släcker på kemisk väg.
-
Om jag använt google rätt så tror jag att en sk. A-slup är en speciell fartygstyp som byggdes i stor skala på svenska småvarv på 30,40-talet. Marinen hade ett antal A-slupar i form av den sk. 39 och 40 serien av Minsvepare. Om jag tolkat rätt vill säga...
Någon mer kunnigare kan nog utveckla det svaret lite mer.

A-slupen Dristig

M-båtarna är en helt annan fartygstyp, de är 27 meter långa och deplacerar 70 ton.........
-
Vad är det för rektangulär "låda", med utstickande plattor i ändarna, som sitter på akterskeppet på den högra av stridsbåtarna på bilden? Den ser ut att kunna rotera, och jag funderade på radarantenn men normalt har ju inte båtar sådana antenner akterut(?).
Och vad menas med "bordläggning" som det står i bildtexten (heter det inte "bordning" förresten?)? Av bilden att döma ser det ju annars ut som ett vanligt möte.
Någon som vet vilka versioner av stridsbåt 90 som är med på bilden?
Jag är dålig på Marinens terminologi genom att jag gjorde lumpen på ett haubitskompani.
(Ja, jag har sökt på forumet, både på "radar", "radarantenn" och "stridsbåt 90" utan resultat)
/Stocken
Edit: Det är en helt vanlig bordning. Radarapparaten skymmer själva fören ("som på alla båtar"
) vilket gjorde att jag först uppfattade att antennen sitter i aktern *gör rättning mittåt*.Bordläggning är det som klär båten.. dvs borden (plankor för landkrabbor) som förr i tiden bildade skrovet utanpå spanten.... Hemvärnet är en arméorganisation vilket ofta visar sig när det gäller HvM och sådant som plaskar på havet....
-
Katamaraner har den nackdelen att de är volymsbegränsade i undervattenskroppen, dvs det får inte plats så mycket i skroven utan nyttovolymen måste befinna sig ovanpå, till skillnad mot ett enskrovsfartyg där undervattensskrover är ganska stort och kan rymma mycket.
En annan sak är att de har en extrem metacenterhöjd, för att tala klarspråk är de extremt stabila i sjön vilket medför att de blir väldigt stötiga i stället för att rulla. Detta kan utsätta både personal som utrustning för kraftiga påkänningar (höga g-krafter).
-
Fick fram detta:
"Det där är ORP Sokół på väg hem i från DANEX 07."
http://www.navy.mw.mil.pl/index.php?vhost=...1740&limes=
Tack

Bravo!
Fartygsklassen var ju rätt iaf. Tydligen fler än Norge och Danmark som nyttjat/nyttjar denna fartygstyp.
Följdfråga som tangerar ursprungsfrågan. Varför för den inte nationsflagg. Trodde det var internationell lag på det, och det hade underlättat identifieringen?
Danmark har numera inga ubåtar, man tog (2005 eller 2004) beslutet att lägga ner ubåtsvapnet för att spara pengar. Därmed lämnade man också tillbaka Kronborg (leasad!!) ex HMS Näcken som numera ägs av Kockums. Ubåten på bilden är helt riktigt Sokol ex Kobben.
-
Intressant att skroven är av trä. Trodde man slutade använda träskrov efter vk2.
Hur gamla är fartygen som kolliderade? Finns det någon särskilld anledning till att man inte byggde dem i stål?
/E
Landkrabba
Magnetminor.
Men epoxy, glasfiber, aluminium och rotfritt är inte heller så magnetiskt.
Är det en kostnadsfråga?
/martinator
Grundkonstuktionen härstammar från 60-talet ( det fanns flera numera utrangerade liknande klasser före denna) och på den tiden kunde man inte bygga glasfiber eller kompositfartyg så stora.
Rostfritt är inget bra material för ändamålet, det blir väldigt styvt och därmed sprött dessutom dyrt.
Aluminium vet jag inte, förutom att det är jämförelsevis dyrt och dessutom kräver specialkunskaper. . Dessutom så var nog trä vid den tiden ett relativt sätt billigt material samt att det fanns kunskap om hur man byggde träskrov.
-
Någon som vet ifall FMV eller Marinen har sålt av några stridsbåtar som begagnade? Tänker då främst på "udda" båtar som 915 och 947.
Vad jag vet endast 90E. Huruvida rena försäljningar genomförts än vet jag inte men SJövärnskårens kursgård på Märsgarn har fått två enkelbåtar som avvecklingsmateriel. 90E skall försvinna helt.
-
Helt rätt PB-syte. Din boll
-
Vilken klass, vilken individ och varför är hon speciell ?? Med tanke på kalibern på deltagarna på forumet så har jag raderat IK nummret.

-
Idag finns inte den tiden, eller personalresursen, inom FM som krävs för att på ett godtagbart underhålla ett antal träbåtar.
De som gör lumpen som timmermän vad gör de som de inte sysslar med att fixa trädetaljer?
(OF940, Timmerman, Marinen)
Jag tror, men är inte säker, på att den befattningen endast finns på skonerterna, eller eventuellt på skoldiv som ännu använder två M-båtar i trä. Tillståndet hos de befintliga valbåtarna av trä tycker jag är en bra indikation på flottans förmåga att vidmakthålla träbåtar. M-båtarna är ett undantag, men de kostar också mycket att underhålla och skall ersättas med början i höst.
fogel02 hann före!
-
En sak som jag fortfarande undrar är varför den andra båten som blir "påkörd" inte girar.. den fortsätter bara i sin kurs..
Man måste väl ändå upptäcka något sådant från bryggan?!
Det är givetvis omöjligt att uttala sig om men för mig ser det ut som om den girande robotbåten fortsätter sin babordsgir så att han är mer än 90 grader mot fregattens kurs för att sedan gira SB. Kanske trodde man att han hade för avsikt att gå akter om den andra robotbåten. Det kan han ha haft men sedan ändrat sig eller så kom SB giren alldeles för sent. För sen order eller påverkan från fregattens kölvatten, vem vet.
-
Hela tillställningen var en steam-past och photoex så det kanske kan förklara att man utförde vissa manövrar som man kanske inte hade gjort annars.
Ja det var kanske en mindre genomtänkt manöver, hoppas att ingen blev skadad HC1. Frågan är om det blir reparation eller utrangering, robotbåtarna sjunger väl på sista versen ändå.....
Det är skillnaden mellan de oceangående flottorna och oss, de kolliderar och vi bränner upp på någon (o)lämpligt placerad grynna.

-
Nej, inte fler plastbåtar.

Vad har hänt med de fina traditionerna?
Plast kan mycket väl vara billigare i inköp och underhåll. Men tänk på hur länge en träbåt håller. Jag skulle vilja se hur plastbåten ser ut om 100 år.
Dessutom är det mycket svårt att laga en platsbåt på ett bra sätt.
Det som har hänt är att den moderna verkligheten har hunnit i kapp oss. En träbåt kräver betydligt mer underhåll än en plastdito, däremot kan jag hålla med om att en väl underhållen träbåt troligen har längre livslängd. Idag finns inte den tiden, eller personalresursen, inom FM som krävs för att på ett godtagbart underhålla ett antal träbåtar.
Valbåtarna har degenererat under flera åt(tionden) och i princip är de endast de som finns i Karlskrona som är användbara. Båtarna behövs för grundläggande sjömanskapsutbildning samt i kadettutbildningen. Dessutom nyttjas de av Sjövärnskåren under sommarskolorna och här har bristen på fungerande valbåtar varit ett stort poblen under lång tid.
-
Per, hon har fören nedåt till vänster så bygget är på styrbordssidan........

Visst är det en Essex, babordshissen sticker ut på ett tämligen karaterisktiskt sätt, sedan har du dubbetornen för och akter om bryggan. Fartygen hade öppen för tills ombyggnaderna på 50 talet. Kamoflagemålningen gör att jag nog satsar på att bilden togs under VKII.
/Göran
-
Amerikansk Essex klass. Foto taget i slutet av VKII eller möjligen Korea kriget. I mitten av 50-talet fick de flesta vinklat flygdäck och de övriga blev ubåtsjakt hangarfartyg med hkp. Svårt att identifiera individen p g a upplösningen. Hangarfartyg men det är kanske uppenbart

-

Quite right HC1. Taget den 1 maj 06 när hon precis hade åkt i plurret efter vinterförvaringen.
Din tur HC1. Nästan lika varmt på Hasslö idag som på Cypern. Särskilt i maskin med värmarna till.......
-
Och lite till

-

Lite mer
-

Vad är detta ??
-
Det här var rätt svårt men jag får väl försöka mig på en gissning

Det aktra fartyget kan vara DD-830 Everett F Larson en Gearing jagare (FRAM I) modifierad och det främre halva fartyget kan vara aktra halvan av aV DD-754 Frank E Evans (Allen B Sumner klass) som klövs av det australiensiska hangarfartyget HMAS Melbourne under en övning den 2/6 1969.
Inte trodde jag att någon skulle försöka gissa på det bortre fartyget som knappt syns.

Har faktiskt ingen aning om vad det är för fartyg, men det är riktigt att det närmaste fartyget är en Gearing FRAM 1 jagare men det är inte DD-830. Den här Gearingklass-jagaren har precis råkat ut för nånting allvarligt som till sist medförde att hon ströks ur rullorna och sedan såldes som reservdelsfartyg till annan nation.
/Per
DD-843 USS Warrington. Gick på en (troligen) amerikansk mina i Tonkin bukten i juli 1972. Såld till Taiwan som reservdelar.












Fartygsquiz
in SJÖ-farkoster
Posted
Har inte tid att leta upp någon bild just nu, någon annan får Gärna ta stafettpinnen.........