44EBrage

Sista veckan, i maj under slutvården på P4 1990, fick vi montera ett "nät-kit" på en av vagnarna. Det var mycket hemligt, inga foton fick tas och alla fick lova att inget säga. Det tog kanske 15 minuter att montera för en såklart ovan besättning, relativt självklar montering som inte behöver mycket till bruksanvisning - minns inte om det fanns någon. Efteråt fick alla skyttar provsikta och "nä, gallret skymmer inte". Befälen verkade vara rätt bekanta med nätet, men jag vet inte om de kände till det sedan förut, eller precis blivit briefade. Om det var svårt att knacka loss stolparna sedan minns jag inte heller, men vi hade ju bara haft i dem c:a 30 minuter på en stillastående vagn. Jag har också fundrat över varför kapitel 15 "Fältreparationer" i instruktionsboken aldrig delades ut - kanske finns nätet beskrivet här?

Taktiken var samma för 103:orna som för Centurion, dvs ett vapen för främst anfall. När den utvecklades gjorde i princip alla stridsvagnar halt för att skjuta, eftersom gyrostabiliseringen var för dålig. 103:ans tid från målupptäckt till skott var inte sämre än den tidens tornvagnar, och dessutom hade den oftast kortare tid till just målupptäckt tack vare de utmärkta observationsmöjligheterna. I slutet av karriären var den förstås underlägsen, men taktiken ändrades inte. För oss på P4 var ofta "anfallsmålen" luftlandsättning på slätterna i Väster- och Östergötland, eller sjölandsättning på ostkusten. Vi skulle slå dessa innan de hunnit skapa brohuvuden, och då var det anfall som gällde. Visst övade vi på försvar också, och personligen kändes det lättare mest pga den rätt sega vagnen med dålig acceleration, (upplevd) låg fart och dålig framkomlighet om underlaget ville jävlas med dig. Vår kanon var däremot utomordentlig, med bra tryck, hög eldhastighet och en träffsäkerhet som gjorde att vi aldrig behövde använda lasern.

Pipkrökning var inget vi upplevde som ett problem på 103:an. Visst kan det uppstå, om solen ligger på ordentligt efter en kall natt. Befarade man kraftig pipkrökning riktade man i målets andra kant med första skottet, sedan var problemet borta. Som skjutelement kom det på 5:e plats, efter vind. Och ja; här följer elementen i turordning: Vapen/amslag Avstånd Målets sidfart Vind Eldrörskrökning Sidlutning Kruttemperatur Lufttemperatur De tre första beaktas alltid, övriga om tid och behov finnes.