I somras gjorde jag min mönstring i Göteborg så här kommer mina tankar. Schemat var ungefär som de andra redan skrivit så det är inte mycket att tillägga där. Däremot har jag några andra reflektioner.
Nu är jag lite till åren kommen och jag upplever det som att många yngre är nervösa inför mönstringen. Speciellt för psykologen. Jag resonerar såhär: Det finns inget att vara nervös inför eftersom det enda man kan göra är sitt bästa. Räcker inte det så...too bad...
Psykologen
Det psykologen försöker göra är att få dig ur balans. Min påpekade t.ex. ett årtalsfel i mitt cv, sa att min hobby var dyr, sa att jag nog ljög när jag sa att min fru gett sitt godkännande till min utbildning mm. Det är liksom inget konstigt. Svara på frågorna ärligt. Ja, min hobby är dyr, men mina sponsorer betalar en hel del. Tack, då vet jag till nästa gång jag ska skriva ett cv. Jo, jag och min fru har diskuterat detta mycket och jag skulle inte kunna gå utbildningen om inte vi var överens. Var ärlig, det är som att snacka med vem som helst.
Cyklingen (arbetsprov)
Jag trodde detta var ett prov på kondition. Har du en jättedålig kondition är det kanske det, men för de flesta är det ett prov på uthålligheten i benen och hur länge du orkar med mjölksyran. Mängder av squats och cykling i uppförsbackar borde vara en bra förberedelse. Den som skötte testet höll oss hela tiden uppdaterade om var vi låg och hur långt det var kvar till nästa nivå.
I slutet på sommaren börjar jag min GMU på P7 och tills dess tränar jag med Toughest i Malmö i maj.
