lampros
-
Posts
235 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
1
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by lampros
-
-
Kalla det flow, kalla det "bra soldater som gör sitt jobb framgångsrikt". Det ÄR ett svårfångat fenomen.
Men jag frågar:
- om ett tänkt förband under finska vinterkriget, säg vid Salla-Suomissalmi, och är igång under en vecka oavbrutet, och under denna tid nedgör sovjetiska förband i relationen 10 till 1, om de alltså framgångsrikt försvarar sitt land i en strid som denna och knappt tänker på att äta eller sova men samtidigt löser sina uppgifter framgångsrikt - är det då något vardagligt fenomen eller är det något extraordinärt, dvs något som framkallar ett annorlunda medvetandetillstånd?
- när man har nyinryckta (elit)rekryter så låter man dem första dagen springa hit och dit, exercera, ha kvällstjänst, äta på tid, aldrig ha en lugn stund osv för att markera för dem att de nu är i lumpen - är detta vardagligt eller är det något extraordinärt, dvs något som framkallar ett annorlunda medvetandetillstånd?
- har ni läst "Det stora anfallet" i Jüngers "I stålstormen"? Och när ni gjort det, kan ni då säga mig om det han upplever där är normalt för strid eller om det är något extraordinärt, dvs framkallar ett annorlunda medvetandetillstånd?
Annars ska man väl inte göra flow i det militära till något utbildningsmoment. Det krävs starka nerver. "Don't try this at your local regiment..."
Säger lampros. Som inte varit i strid och som inte är yoff. Men som vet vad han talar om.
-
Jag verkar dela lampros syn om forsvarsmaterielanskaffning
Nu ska jag inte slösa bort denna gratis erhållna goodwill, men jag måste nog säga - att modellen där försvaret säger "nu finns hotbild X, ge oss försvaret Y", den är en utopi. Annorlunda uttryckt: den är bara möjlig då vi har envälde, dvs i moderna termer diktatur.
Så försvarspolitik kommer aldrig att löpa på räls. Den kommer alltid att vara en huggsexa.
Problemet är att stävja särintressena, få det hela att bli så lite kohandling och "pork" som möjligt (detta industriella och "militärkommunala" komplex har historiskt varit ett gungfly). Därutöver gäller det att analysera fram en reell, verklighetsbaserad hotbild, och förankra denna hotbild hos folket och politikerna.
Dagens svenska folk håller kanske (?) inte med Miljöpartiet som säger att vi inte ska ha något försvar alls. Men många tycks gilla Tolgfors & c:o:s modell som säger "internationella insatser skapar fred även här, ergo behövs inget försvar av Sverige".
Och är inte detta vad Tolgfors säger, please rätta mig.
Idag har vi ingen hotbildsanalys att tala om, och detta är i min bok det värsta med dagens försvarsläge. Hur det sedan är med särintressena i försvarspolitiken, well, idag köps ju materiel fördomsfritt från utlandet så det kanske var värre förr.
-
A2Keltainen visar på märkliga intressekopplingar försvar-industri.
Bra det. Och tidigare i tråden har frågor rests inför det faktum att sysselsättningsskäl spelar in på försvarsbeställningar.
Dvs materielköp styrs sällan av att försvaret säger sig behöva vapen X, sedan upphandlar man det helt oberoende, sedan tillförs vapnet.
Istället är materielleveranser, och för den delen försvarspolitik i sin helhet med hotbild, numerär, doktrin osv, en fråga om ett helhetsfenomen som påverkas av alla möjliga saker. Dvs sällan finns hotbild X som leder till organisation Y, punkt.
Den enda gången det hänt i Sveriges historia var under stormaktstiden, då kungen var utbildad officer och hälften av statsbudgeten gick till flotta och armé. Kungen säger: nu finns hotbild X, ge oss försvaret Y. Och riksdagen ställer, efter visst knot, upp med pengar.
Så är det inte längre, på gott och ont. Nu blir försvaret en huggsexa mellan alla möjliga intressenter, inklusive väljarna som inte har något intresse alls av att det finns ett försvar i Sverige. Vad det verkar.
-
Jag har läst ett antal GAMLA REGLEMENTEN i mina dagar, just det som denna tråd handlar om. Det har präglat mig kan man säga, haft en viss positiv inverkan på mitt språk som författare. Vem kan till exempel glömma den inramade rutan i början av "Handbok Stormakten 3" där det står i eldskrift:
Stormakten antas vara en stat eller sammanslutning av stater med personella och materiella resurser som vida övergår vårt lands. Som grund för vår utbildning i fred ska ligga antagandet av vi angrips av en stormakt.Detta är en kärv, subtil poesi på min ära. Inget om Sovjet (så klart, politiska skäl), men samtidigt så vet alla att Stormakten var täcknamn för detta land - och "Stormakten" blir därmed en metafor, en omskrivning. Detta blir ett slags grundkurs i poesi: genom att utelämna understryker man, ungefär så som Phil Lynott inte nämner Elvis i sin "The King's Call", en låt som handlar om just Elvis och när han dog. Just därför är denna låt så minnesvärd, mycket effektivare än att gråtmilt sjunga "I remember Elvis Presley".
Vi snackar poesi, tunga formuleringar i arméböcker. En tung sak är så klart försättsbladet till "Arméreglemente del II/Formella grunder" 1963, där det stod i fetstil:
SLÅ SNABBT - SLÅ HÅRTDetta var som alla vet principen för eldöverfall och bakhåll, Sveriges operativa doktrin på den tiden. Genom att få detta i ansiktet på första sidan vet man vad det handlar om, man väcks ur sina rosenskimrande drömmar och vaknar i en verklighet av krut och bly.
Måttot ifråga användes ursprungligen under beredskapen, av en motorbrigad ledd av Ehrensvärd vill jag minnas. Sedan återkom en variant i något eldöverfallsinstruktion, kanske i "Infanterireglemente Skyttegrupp" 1975.
Reglementen och handböcker kan som ni ser bjuda på mycket poetiskt. Boken "Soldaten i fält" genom åren har också sin beskärda del av lakonismer och metallhård prosa, men till det får jag återkomma.
-
Börjar man ramla in i "trance", flow eller extas eller vad det nu må kallas så börjar det bli farligt. Att styra och leda striden med ett flöde av positiv energi istället för att använda sig av sin utbildning och sina kunskaper och hålla huvudet kallt innebär med all säkerhet att det känns och går bra sålänge man är överlägsen och har ett stort övertag, men om/när bakslaget kommer så kan "flödet" lätt slå åt andra hållet och man blir handlingsförlamad när man som mest behöver fatta snabba och genomtänkta beslut.
Visst kan flow i strid slå fel. Men det kapitel i Jüngers bok som jag nämnde är exempel på när det funkar, så att säga.
Ni vinklar det. Jag säger att ibland finns det flow i striden, man agerar med ett slags inspiration. Och ni får det till något helt annat. Det handlar inte som Born säger att slänga utbildning och kunskaper överbord, dessa har man ju immanent.
Omvänt: om man varje dag vid fronten tänker negativt, känner olust för allt som händer, är man ett föredöme enligt er då?
Det handlar inte om att vara en mordmaskin. Det handlar om att gilla läget.
-
Intressant om atomkrigets spegling i reglementen.
Själv minns jag bland annat SoldF 1986 med en mycket illusorisk tecknad bildsvit: vad som händer när en atombomb slår ner, sett från en enskild soldats synvinkel.
Bild 1: man ser en soldat bredvid sin tg, i bakgrunden en stad. En atombomb fälls, ett svampmoln slår upp.
Bild 2: soldaten kastar sig i skydd bakom ett flyttblock. Han drar en regnkappa över sig som skydd mot radiakstoff.
Följande bilder visar eldklot samt tryckvåg (utgående samt återvändande våg, den senare pga baksuget) Osv osv: förödelse, brand. Och eftersom soldaten hade ett bra skydd så överlevde han och kunde evakuera platsen.
Som antytt: den enskilde soldatens vilja att härda ut har betydelse i fall som dessa.
Ännu 1986 var för övrigt skyddet mot radiak TÄT KLÄDSEL dvs hjälm med doket nedfällt, M58, handskar och regnkappa, gummipjäxor. Alltid något om man bara har tumregeln att evakuera radiaksmittat område och inte strida där.
-
Titeln på denna tråd är "Extas i krig". Och ett bra exempel på extas eller flow i en stridssituation ges i kapitlet "Det stora slaget" i Jüngers "I stålstormen".
Nota bene att han inte löper amok som en galning, nej han strider ärligt så som jag uppfattar det. Dvs lämnar kapitulerade fiender, sänder dem bakåt, och fortsätter framåt för att strida mot dem som ännu strider.
Ni andra som postar i den här tråden skulle behöva läsa denna Jüngertext. Denna tråd tycker jag fokuserar för mycket på det negativa. Ni ser "extas" och tänker "barbar"; jag ser "extas" och tänker (mutatis mutandum,) "inspiration, flow, högre medvetandenivå".
Visst finns det andra saker i livet än att strida. Men jag anser: när det ska stridas ska det stridas väl, och det gör man om man har detta sällsynta flow.
Det moderna kriget bringar onekligen en massa förstörelse, en massa collateral damage. Och sånt vill vi inte ha, vi vill hellre leva i fred. Men för att rädda resonemanget om att känna positiv extas i strid så kan man se till en duell på tu man hand, om det så är mellan samurajer, medeltida riddare eller vad. Svärdsduell, fäktning, get it?
I fäktning har vi inspiration och flow, det förstår väl alla. Utan att man måste koppla in psykologer och beteendevetare.
-
Soldater som besöker bordell, på vilket sätt ska det vara en belastning för karriären? Inget att skylta med men heller inget att göra sak av. Att nämna det i betyg tycker jag verkar rätt onödigt.
-
Det var ju därför SAAB "tvingades" att sluta producera SAAB 90 Scandia, för att alla resurser skulle fokuseras på Tunnan-produktionen. Vem vet, kanske SAAB hade varit en stor spelare på den civila marknaden idag om man hade tillåtits med utvecklingen av civila transportflyplan... (Nu dröjde det ända till 80/90-talet med SAAB 340 och 2000)
Saab fick ekonomisk ersättning för att lägga ner Scandia och istället satsa på militärflyg. Det har jag läst någonstans, jag kommer bara inte ihåg var.
-
Blev nagot overraskad nar jag sag att fienden i bilderna i;
Infanterireglemente Skyttegrupp (InfR Skgrp)
1991 ars utgava
dar det gar att identifiera, uteslutande verkar anvanda sig av materiel fran USA/NATO, som exempelvis Abrams, Apache, Comanche, M113, lastbilar fran MAN, Marder, PASGT-hjalmar, och U-2.
Märkligt kanske, men det var inte politiskt möjligt att framställa dem med motsvarande Warszawapaktsmateriel. Då hade det blivit ett ramaskri från vänstern.
Annars gläds jag åt att SoldF 1986 - en viss fälthandbok hette så - hade en teckning på en T-72:a och en del annan senapsbrun materiel. SoldF 1972 däremot hade allehanda märkliga, påhittade fordon på sina teckningar, som en BTR-60 omgjord till half-track, quelle horreur. Allt för att inte peka ut Sovjet, allt i den politiska korrekthetens namn.
Att det finns saker att inhämta än idag från gamla reglementen och handböcker anser även jag. SoldF 1957 ("Kaninbibeln") hade t ex ett bra kapitel om fångförhör (hur man utsätts för det som fånge) samt om gasbeläggning. Snygg layout i den likt Maskerad Front för övrigt, genomarbetad sak med 99% teckningar, ej som idag mest foton.
-
I juni 2008 skrev jag om Kina vs USA på min blogg, dvs jämförde deras respektive supermaktsstatus.
Det var baserat på info ur en utrikesbilaga i DN (DN Världen, 10 juni 2008) där man bland annat jämförde USA med Kina, två supermakter på frammarsch. Jag skrev i mitt inlägg hur vissa av någon anledning är vissa rädda för Kina, de målar upp Gula Faran och tror landet ska erövra världen - och då kom sagda DN-artikel bra in i sammanhanget, för där stod t ex att Kina bara har 130 kärnstridsspetsar (mot USA:s 5 521), och en försvarsutgift på ynka 49,5 miljarder dollar mot USA:s 528,7.
Det ska med andra ord mycket till innan Kina blir den megasupermakt som USA är. Kina har inte de MILITÄRA musklerna att uppträda globalt, däremot är man EKONOMISKT rätt bra rustade för global imperialism. I vart fall ställvis. I Sverige lär de inte påverka näringslivet så mycket; se till exempel China Gate i Älvkarleby som blev en visa.
En köksmästare jag kände trodde dock på Gula Faran. Han såg alla kineskrogar med deras etniska personal som en tyst invasion. Nåväl, tiden får utvisa. Tills dess äter jag gärna på Kinakrog, ett fenomen jag nyligen återupptäckt.
-
Generellt om Kina och dess säkerhetspolitik, så är jag ingen Kinakramare. Men lite missförstått är nog landet och dess roll.
Man säger t ex att "Kina blir världens nästa supermakt" och kommer med visioner av kinesiska flottstridsgrupper som åker världen runt och intervenerar, som det USA vi känner så väl. Men - återigen utan att "krama" Kina, utan att hylla landet i sig - så tror jag kinesisk imperialism tar sig lite subtilare uttryck. Vilka då? Tja, diplomatiska och handelsmässiga maktmedel tycker jag mer är i linje med "the Chinese way".
Detta skulle i så fall gälla globalt, dvs avse "supermakts-aspekten".
Det Kina sedan gör i sitt närområde (Tibet, Taiwan) har mer med traditionell stormaktspolitik att göra. Dvs man har en geografisk nisch sedan århundraden (-tusenden) och där utövar man hegemoni, liksom Indien i sin nisch, Europa i sin (= Europa) och USA i sin. För sistnämnda makt, se bara hur USA på sistone skaffat (ekonomisk) hegemoni över Kanada i norr och Mexico i söder.
Ekonomisk hegemoni à la USA över Kanada är förvisso mjukare än Kinas ockupation av Tibet, medges.
-
I reglementen för FVK stod det mycket om (vakt)post: fältvakt, lägervakt, skiltvakt osv.
STRID däremot klarades av på några sidor: bara anfall med bajonett och sedan var det klart.
-
I denna tråd har det talats om den USMC-brigad som hade sin materiel lagrad i Nordnorge, på 80-talet, för insats där i ett skarpt läge.
Intressant i sammanhanget är att infanteristerna inte hade SKIDOR utan SNÖSKOR. Fräckt.
-
Tack för det Bappelsinmannen, detta är precis vad denna skitfilm - Der Untergang - egentligen handlar om
-
Men inte är det en helt galen idé och det finns områden i världen där endast djur tar sig fram. För dessa små tillfällen kanske ett mindre elitkommando av åsnefösare eller salta samer kunde nyttjas för att transportera tunga pjäser. Om inget annat är våra fyrbenta vänner en ypperlig källa av nödproviant.
"SÖKES: Svensk medborgare med stor vana av att transportera gods och personal medelst ren. Erfarenhet av åsnor meriterande."
När USA stödde den afghanska gerillan på 80-talet sände man dem, förutom Stingermissiler och pirattillverkade ak 74:or, även amerikanska åsnor. Sant, jag såg detta i ett reportage på CBS 60 minutes.
-
Lite OT: inom internationell vapenhandel sägs det att leveranserna alltid är märkta "maskindelar" eller dylikt. Aldrig "vapen/vapendelar". Kanske ett tips.
-
Man dimensionerade helt enkelt hotbilden efter den forsvarsbudgeten, istallet for att gora en "objektiv" analys av hotbilden, och sedan anpassa forsvarsbudgeten och politiken (vad galler exempelvis ansokan om att bli NATO-medlem) efter den.
Visst var det bakvänt. Men på den tiden hade man i alla fall en hotbild, idag finns ju ingen hotbild alls hos höga vederbörande, bara något vagt om "terrorhot" vilket för mig är ett svar rakt ut i luften. Terrorhot finns men det är inte det enda hotet.
-
@Madeleine:
"Gå i ställning" resp "inför uppställd linje" låter korrekt.
För "övningskompani" skulle jag dock istället sätta "utbildningskompani".
Javisst låter "uppställd linje" bra, som sagt. Det är soldater uppställda i bredd s a s, soldater chefen mönstrar.
-
... elvabilarna lider dessutom en förfärande brist på mugghållare.
(OK admin, radera detta om ni vill, jag kunde bara inte hålla mig.)
-
@Madeleine:
"Gå i ställning" resp "inför uppställd linje" låter korrekt.
För "övningskompani" skulle jag dock istället sätta "utbildningskompani".
-
Mina funderingar i ämnet, först med lite lästips:
"Operation Garbo" (två delar, kanske tre), ett tänkbart scenario av sovjetisk invasion av Sverige. I romanform. Av "Harry Winter" = pseudonym för Lars Christiansson, Ingemar Dörfer och Bo Hugemark.
"Anfall mot Sverige" av Sune Andersson, ännu en pseudonym, ännu en roman om detta. Förtruppen i form av tanks anländer på en Finlandsfärja, så smart, ingen misstänker något...
Så mina egna teorier för kuppartat anfall. Man kan väl säga att Sovjet i ett sånt här fall torde ha varit rätt upptagna på centralfronten = Tyskland-Centraleuropa, varför endast begränsade resurser hade funnits för att anfalla Sverige. Men med det i minne kan man anta att man använt lite smått och gott, dvs förbekämpning i form av flygattacker, rensning av havet med marinstridskrafter, och så lite fallskärmslandsättningar för att säkra ex.vis hamnar och stödjepunkter.
Därefter landsättning av markstridskrafter i Sundsvall-mellannorlland, Stockholm och norra Småland, pansarsvep tvärs genom landet, besättning av viktiga städer... ja osv. Minimum fem divisioner hade krävts - under kalla kriget - men även idag, med ett mindre svenskt försvar att mötas av, så behövs nog en tre divisioner. Eller i brigadtermer, 10-12.
-
Jag har själv aldrig varit i strid så jag är ingen primärkälla till detta.
Dock skulle man kanske vilja att ni varierade ordvalet lite. En soldat i strid erfar sannolikt "extas" och "djup tillfredsställelse", men dessa ord pekar samtidigt i en obehaglig riktning - som om man njuter av att döda eller vad.
Svåra frågor detta. Men alla fall:
En soldat värd namnet torde gilla det han gör på något plan, men för att ge det hela en bättre konceptuell ram skulle jag vilja säga att soldaten i strid befinner sig i TRANS, han är på ETT HÖGRE MEDVETANDEPLAN. Han har vad man på engelska kallar "flow", dvs ens göranden flyter på ett friktionsfritt sätt. Detta är omvittnat av bl a idrottare och sportare, fotbollspelare osv.
Detta fritt flödande tillstånd, denna trans, denna högre medvetandeform erfars även av artister som uppträder, av författare som skriver; det kanske kan kallas INSPIRATION. Även munkar i djup bön, mediterande zenbuddhister osv torde uppleva detta annorlunda medvetandestadium.
Så mitt tips för dagen: variera den soldatiska livsformen, den soldatiska stridsupplevelsen bortom "extas" osv till trans --- högre medvetande --- flow --- inspiration. Då beskriver ni detta sublima tillstånd aningen bättre, då angriper ni denna svårfångade medvetandeform från mer än ett håll.
-
För "skjutstånd" kunde jag gissa "skjutbana". Soldater övar grundläggande skytte på en skjutbana.
Sedan kanske andra anmärker på "exercis i terräng", då "exercis" på svenska ofta är lika med formell exercis, dvs givakt-höger-vänster-om osv, dvs det gamla preussiska uppställning-och-gå-i-takt osv. Som sagt, andra må anmärka härpå men jag tycker "exercis i terräng" passar bra där det står för att undvika upprepning av ordet "övning" alltför ofta, vilket annars kunde varit en synonym.
(Plus "skötsel av vapen", möjligen bättre med "hantering av vapen" då "skötsel" mer associerar till vapenvård, vilket tydligen inte avsågs. Detaljer, detaljer... du kan strunta i detta om du vill.)
Extas i krig
in Luckan -Allmänt militärt forum
Posted
Förvisso. Och de har täckning också:
http://www.fandom.se/svensson/Camo.pdf
Sedan får du definiera "extas" hur du vill. I min bok kommer ordet av grek. EK-STASIS, dvs stå (-stasis av indoeur. rot STHA) utanför (sig själv) (ek-). Dvs man står utanför de inhibitioner man har i dagliga livet, på gott och ont. Men ett tränat sinne undviker eventuella fallgropar, dvs blir inte en dreglande barbar utan en säker typ som handlar synbarligen energifritt, liksom supraledd.
Detta är vad extas, trans, flow och högre medvetande handlar om i min bok.