-
Posts
2,045 -
Joined
-
Last visited
-
Days Won
10
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by weekendwarrior
-
-
Ingen jag har diskuterat detta med har kunnat lägga fram en hållbar idé för vad du ersätter fasta försvarsanläggningar (bemannade med små lokalförband) med.
De syftade ju till att hålla stånd tills förstärkningar kom på plats och rörlig strid kunde inledas. Vad kunde dessa små lokalförsvarsförband göra utan de fasta anläggningarna som skydd och dess pjäser som beväpning? Att befinna sig utanför anläggningen men fortfarande i försvarsområdet lär ju inte vara en trygg tillvaro när det faller bomber och artillerigranater, för vem inbillar sig att en kvalificerad fiende nöjt sig med att skicka några robotar mot kända mål?
-
Anders Jallai har blivit en av mina favoritförfattare. Jag har tidigare läst Spionen på FRA, Landsförrädaren och Nato-agenten. Nu har jag även läst Bilderbergsmötet och på väg hem är även Anton Modin - I rikets tjänst. Samtliga böcker är grymt bra och kan varmt rekommenderas, med undantag för den fjärde boken som jag tycker inte håller samma klass som övriga.
-
Eldrörs-lv och system som exempelvis Bofors Abraham borde vara det mest kostnadseffektiva mot inkommande robotar. Frågan är hur de sensorsystem vi har/hade (till 40/48'an exempelvis) lämpar sig för det specifika ändamålet?
Det pratas mycket om Iris-T här, finns verkligen ett beslut på anskaffning av systemet?
-
Fast frågan är väl inte vad som är 70 år gammalt nu och som skulle fungera i 20-30 år till, frågan är väl vad som skrotas nu/nyss men som skulle kunna användas i 20-30 år till i fasta befästningar?
så kän dig fri att svara på det
Eftersom att vi knappt har något försvar så har vi ju inte speciellt mycket som skrotas just nu.
Men om man nu skulle lägga x antal Leo2 på skroten (det är väl bara några som ska uppgraderas?) skulle vi kunna använda deras torn. Går vi tillbaka till 80- och 90-talet så skulle vi kunna använda alla allmålskanoner och andra kanoner från alla fartyg vi skrotade då, så även alla tornen från centurion-vagnarna. Man kan även använda alla gamla ksp som satt i vagnar till ksp-nästen för närskydd av befästningarna. Vi skulle även kunna använda massa gamla artilleripjäser som har skrotats genom åren. Som sagt så sätter nog en 10-12cm-granat en strv-besättning ur stridbart skick även om den nödvändigtvis inte slår sönder vagnen mekaniskt. för att inte tala om de gamla fartygskanonerna, som faktiskt är 70-90 år gamla och som fortfarande skulle fungera, man kanske slänger på ett IRV-sikte för att hotta upp den lite.
Så visst finns det material som jag är övertygad om skulle funka i 20-30 år till i form av fasta befästningar.
har du tänkt på luftvärn till de där eller hoppas du att ryssen inte är okamratlig nog att använda flyg och kryssningsmissiler. för att pulverisera allt som finns på ytan. art radar för att lokalisera pjäserna och sen dessutom skjuta art mot dem. Nackdelen med fasta betong konstruktioner är att de inte går att flytta på under tio minuter.
Allt på marken behöver luftvärn. Hade man utvecklat skyddet (delvis med modern teknik) hade de kunnat bli betydligt svårare att slå ut.
-
93
Lv2 Visby som KSP-skytt/Robotman
Samma år som jag på P18.
Vi lånade en tross-grupp från Lv2 när vi drog ner till Skåne på årets pansarövning.
-
Kopierat och inklistrat:
Sovjetiska kärnvapen i Sverige – kärnvapenhotet som verkligast 1981 – Hämta nyskriven artikel om "kalla kriget"http://www.militart.nu/landn-sovjetiska-karnvapen-a.php?gclid=CJCf_6X38sgCFcEMcwodl6MOsw
-
Tack för tipset, då mindes jag rätt om storleken till rps.
Nej, jag kan inte beställa från förrådet och dessutom ser jag en fördel i att ha nycklar i samma fattningsstorlek, men med längre skaft, så som köpeverktygen är i jämförelse med de i kompaktformat som ingår i kitten som förhoppningvis varje brukare ändå har med sig när de hanterar vapnet.
Jag passar på att lägga till tre system, ifall även där behövs nycklar...
Gevär .22 LR, Psg 90 och granattillsats.
-
Jag hoppas följande fråga är okej att ställa här, jag hittade ingen lämplig tråd och tycker det är onödigt att starta en ny för en fråga...
Jag håller på att plocka ihop en låda/väska för skjutledare...
Om man ska gå till den vanliga verktygsleverantören och köpa nycklar i de storlekar som finns i vård- och reservdelskitten till Ak4B, Ak5C/D, ksp 58, ksp 90B/C och Grg 48/86 samt till rödpunktssiktena, vilka storlekar behöver jag då?
-
En uppsats från FHS där detta med fast kustartilleri belyses på annat sätt...
http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:531648/FULLTEXT01.pdf
-
Var detta ett aprilskämt?
-
Kan ni tipsa om böcker om svenskt kustartilleri och svenska befästningar under 1900-talet, exempelvis Kalixlinjen, Bodens fästning, ERSTA m.fl.?
Jag har böckerna Bunkerboken, Rörligt kustartilleri, Kanonerna på Djurmåsa, Hit men inte längre.
-
På hemvärnsmuséet finns 3 mm stålplåtar som beskjutits med kpist och 9 mm m/39 och m/39B på 50 meters avstånd. m/39 ger rejäla märken men ingen penetration, m/39B penetrerar plåten helt och hållet.
Jag tror inte pläteringen på 39B-kulan är tombak utan snarare ren koppar. Iblandningen av zink gör manteln hårdare och ger en gulare ton, det behovet finns inte med stålmantel jämfört med en vanlig helmantlad kula. Jämför även färgtonen på kulan mellan en 39B och valfri kula med tombakmantel, exempelvis den vanliga 39'an, 39B har då en mer rödaktig ton.
-
-
Speculatores: Det blir en förbannat många industriområden när du ska ha förråd till åtskilliga brigader med utrustning, vapen, förnödenheter, ammunition, fordon och artilleripjäser. Två brigader i trakten runt Boden så tror jag inte att det spelar någon roll hur små man gör skyltarna, en femåring kommer att räkna ut vad som finns i de där nya industriområdena. Jag behöver bara dra mig till minnes mobförråden för min artilleribataljon på det glada 90-talet. Så tillkommer pansarbataljoner, pansarskyttebataljoner, luftvärnsbataljon och underhållsförband. En j-a massa fordon blir det. Och all ammunition till stridsvagnar, stridsfordon, artilleripjäser etc. Kan inte gärna förvaras i anslutning till bebyggelse för en direktträff med kryssningsrobot och det blir inte roligt.
Jag menar inte att det inte finns en lösning men det är något man måste tänka igenom med en värnpliktsarmé. Antingen lagrar man grejorna, åtminstonde det som är känsligt, centralt och får leva med en mer utdragen mobilisering. Eller så lagrar man dem utspritt och måste sörja för att de är skyddade på något sätt i fredstid så inte det är fritt fram att ta för sig. Sådant hände ju faktiskt en hel del av förr om åren och jag misstänker att toleransen för att kriminella av olika slag förser sig ur militära förråd har minskat med åren.
Vid central förvaring är det inte främst den förlängda mobiliseringstiden som är en nackdel utan att skyddet av anläggningen. 1 träff och mtrl/utr x 10 eller 100 ryker.
-
-
Jag hittade ingen lämplig tråd för ny mtrl i finska marinen, så jag lägger upp det som en militär nyhet här sålänge...
Ny stridsbåt för finska amfibieförband:
http://svenska.yle.fi/artikel/2015/06/03/nu-kan-vi-strida-ocksa-pa-havet
http://navaltoday.com/2015/06/03/new-landing-ships-delivered-to-finnish-nav
http://ipaper.ipapercms.dk/Scania/Suomi/FI/ScaniaMaailma/2014/ScaniaMaailma32014/?Page=26
http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Jehu_class_landing_craft
-
Jag kan bara hålla med allt som redan sagts och lägger till några tankar...
- Du har under tjänst/övning väldigt lite egentid och väldigt mycket tid tillsammans med andra och där du måste lösa uppgifter tillsammans med andra.
- Anta utmaningar med glädje och motivation, de har alla ett syfte för din utbildning.
- Fokusera på att lösa de uppgifter du/ni/gruppen fått och se förbi alla hinder, åkommor, trötthet, hunger mm. Se även framåt och på den vila, mat, värme mm du kanske får när uppgifterna är lösta, det hjälper till att motivera en att uthärda.
Bra förberedelser:
- Vara med i militär ungdomsverksamhet, om man inte hunnit bli för gammal för att det ska vara meningsfullt (man får vara med från 15-20 år, men jag tvekar till om det är meningsfullt i detta syfte efter 18 års ålder).
- Prova livet i det militära genom 'Military Weekend'.
http://www.forsvarsutbildarna.se/utbildning_31/military-weekend
- Träna styrka och uthållighet.
Exempel på sätt att träna:
-Cykla, börja med 10 km, men sikta på att så småningom klara 50.
-Gå 10, 20, 30, 40 km med 10, 20, 30 kg packning. Börja lätt och stegra långsamt.-Jogga med lätt packning (max 15 kg, men du kan börja med 5 kg) och gör dig en egen hinderbana genom att kliva och klättra över hinder, krypa under hinder mm, den behöver inte vara lång, kanske 1000 meter. Spring flera varv när du känner att du ökat din förmåga för det.
-Campa 4-10 dagar i sträck utan elektricitet och så lite kontakt med civilisationen som möjligt. Rör dig gärna mellan ställena du campar på.
-Styrketräna med fria vikter och kör mycket sk balansträning. Relativt lätta vikter och många repetitioner.
-Simma med kläder och gärna även vikter som spänns fast runt handleder, vrister och midja. Ta simmärkena med de längre sträckorna och livräddningsmoment.
-Lär dig orientera efter karta och kompass och gärna även mer primitiva metoder.
-
I min skiss så särskiljer jag på krigsförband och utbildningsplatser.
Utbildningsplatser är de regementen/truppslags centra som finns idag, de utbildar soldater från grunden upp till befattningsuppgift. Rent ekonomiskt är det mest försvarbart att inte återskapa gamla regementen för utbildning utan istället öka kapaciteten på de regementen som vi har idag. Ett sätt är att ha flera inryckningar under året och på så sätt skapa ett jämt flöde i förbandsproduktionen, samtidigt som bieffekt så har man ständigt en numerär som ligger i slutet av sin utbildning och samövar till färdiga förband. Den personal som bemannar utbildningsenheterna är krigsplacerade även vid Mobiliserande krigsförband med värnpliktiga.
En undring kring hur du resonerar kring truppslagsförband som artilleri, luftvärn, ingenjörstrupper etc: Skulle du tänka dig med bibehållandet av nuvarande garnisoner - där jag för övrigt håller med dig - att koncentrerar dessa till ett utbildningsregemente vardera som idag? D v s allt artilleri i Boden, allt luftvärn i Halmstad o s v. Eller tänker du dig att de får sin funktionsutbildning på respektive regemente men är därefter, även i fredstid, grupperade geografiskt efter krigsförband? Jag ser många likheter i ditt försvar med det gamla invasionsförsvaret men då hade vi ett flertal truppslagsregementen vilket gjorde att vi hade artilleri, ingenjörstrupper, luftvärn, träng och signaltrupper spridda från norr till söder.
Jag frågar för att jag personligen känner att nuvarande system är hål i huvudet, av flera anledningar.
Truppslags förband så som Luftvärn, artilleri, mm. Personalen Utbildas upp till förbandsutbildning. Sedan överförs de och slutövas de i det krigsförband de tillhör.
För de stående förbanden så utbildas personalen helt färdigt och sedan överförs till krigsförbandet och den plats detta förband är stationerad.
Dagens regementen blir enbart utbildningsenheter vars uppgifter är att utbilda och fortbilda tillräckligt mängd personal till krigsförbanden. Även svarar de för infrastrukturen så som behövs för att öva krigsförbanden.
Givetvis så stationeras även stående förband på dagens Regementen/installationer. och även utgör de depåer för förnödenheter, underhåll och reparationer, mm.
Ett ställe där vi behöver skapa nya installationer på är Gotland. Övrigt så bör vi utnyttja de platser som Försvaret redan finns på. På så sätt håller vi ner investeringar i infrastruktur och kan lägga mer medel på att bygga upp krigsförband och den utrustning och förnödenheter dessa förband behöver för att kunna verka i beredskap, kris och krig.
Ser inget problem med att exempelvis Luftvärnspersonalen utbildas på LV6 i Halmstad för att sedan när de är färdigutbildade överföras till sitt krigsförband uppe i Boden. För LV6 del innebär detta att de ska personalförsörja 8 LV bataljoner och ytterligare 20 tal LV kompanier till de olika krigsförbanden. Samtidigt blir de truppslagscentrum för all LV verksamhet i försvarsmakten, utveckling och implementering av ny teknik och taktik mm inom sitt segment. Givetvis kräver detta en expansion av verksamheten. Samma sak gäller även alla andra truppslagsförband som finns i singular.
Var övar de (inget förband är så färdigt att de inte behöver fortsatt övning), var mobiliserar de och vilka enheter stödjer med utrustning, ammunition och underhåll till krigsförband under freds- och krigstid?
skulle de behövas nya utbildningsplattformar borde de vara geografiskt spridda så att vi kan ha ett i norr och ett i söder. Kanske tom att vi har tre utbildningsplatser. När de gäller geografi skiljer Norrland och Skåne lite åt.
Då är vi två om den tanken.
-
Som jag ser det har stående förband med anställda soldater sitt stöd med underhåll och förråd på respektive regemente/flottilj i dagens organisation, med få undantag, så ska man ha stående förband på andra platser så måste underhållsorganisationen byggas ut även om man inte upprättar fler regementen.
Rätta mig om jag har fel.
-
Något jag kom att fundera på efter inlägget med mitt 'Drömförsvar' är flygpersonal, d.v.s. folk som till vardags jobbar på civila flygbolag eller flygplatser med allehanda jobb kopplade direkt till själva flygplanen och flygtrafiken...
I tider av oro eller rentav krig kan man tänka sig att civila flygtransporter minskar eller t.o.m. måste upphöra helt och då borde nämnda personalkategorier bli tillfälligt friställda. Skulle man då kunna nyttja dessa inom flygvapnet med lite tilläggsutbildning att göra ungefär samma saker där? Skulle det funka att civila piloter skulle flyga militära transportplan, civil flygplatsräddninspersonal blir militär flygbasräddningspersonal, civila radaroperatörer blir militära dito och liknande för olika typer av underhåll och assistans som flygplan, flygtrafik och flygbas behöver på marken?
-
weekendwarrior: de är där jag anser problemet ligger, en eller två extra robot är inte att förakta, inte heller möjligheten att roboten kan komma från en plats fienden kanske inte räknat med att pansarvärns vapen kan finnas. Sen kan soldaten lämna avfyrningsplatsen omedelbart efter skott.
Oerhört viktiga fördelar på de avstånd RB 57 kan och ska verka på, men mindre viktigt på längre avstånd. Själv blir jag lätt skitnödig av tanken på fientligt pansar så nära inpå mig.
Jag ser behov av ett pv-system med längre räckvidd och de fordon vi hade till RBS 55 finns inte kvar...
-
Begränsningarna i RBS 56 ligger i robotens osäkring= lämpar sig ej för närstrid (minsta avstånd 150 m) och att den ej kan skjutas från små slutna utrymmen, i övrigt klarar den allt du önskar.
Lavetten väger 11,5 kg.
RBS 55 anser jag så tung att den bör användas med fordon.
-
Jag gillar din idé Spartan och idén om regementsstridsgrupper varav vissa stående förband är en lösning som känns lite utanför boxen, men ändå inte tokig.
Jag skulle gärna vilja höra om dina tankar på kustförsvar, flottan och luftvärn.
-
Weekendwarrior: Jag har sett uppgifter på rb 57 på upp åt 600 m, hur mycket längre än så tror du att du behöver och vad blir priset i form av utbildad trupp.
frågan om de är ett vapen som söker sin användare. någon har kommit på att HV inte har någon egen in direkt eld. Kompanianfall är tydligen häftigt att leda. Då måste ju bataljons strid vara än häftigare för en gammal invasionsförsvars officer. för att de skall funka måste dock hela bataljonen vara samlad inom en radie av mindre än en halvmil. Där ligger min tveksamhet. allt utom den radien kan glömma understöd från GRK.
Storleken på en brigad i Stockholm är ok, Hade jag haft obegränsat med folk hade nog en Division/arméfördelning nog kunnat agera i Mälardalen eller Göteborg med omnejd. sammansättningen bör ju vara lite annorlunda om man jämför med en norrlandsbrigad.
Det är ingen som helst problem att hitta terräng för skjutavstånd på 1000 meter eller mer om man har grupperat utanför tätbebyggt område och tät skog.
I sådan terräng står det i valet och kvalet mellan att vänta och skjuta eller dra fortare än ögat om räckvidden inte är mer än 600 meter.
I tätbebyggt område räcker 600 meter ofta gott.
Edit
RBS 56 är lätt att utbilda på och utbildning sker mycket med simulator. När jag gjorde värnplikten så provade man hur det funkade att utbilda en repövande pv-pjäsomgång och det tycktes fungera väl.
Jag har även gått en helgkurs med repeterande utbildning på RBS 56 och en av deltagarna hade GU på RBS 55, inget problem därheller.


Luftvärn - nuvarande och framtida behov?
in Vapenkassunen
Posted
Jag gillar hur du tänker Chassi och tackar för informationen kring sensorsystemen.