weekendwarrior

Det är precis som Pal säger och gärna med taktiska kärnladdningar som lätt slår ut det mesta oskyddade på marken men svårligen har någon verkan mot fortifikatoriska anläggningar, i alla fall de bättre skyddade. Sedan glömmer du det viktigaste speculatores, det fanns inget annat att sätta emot. Styrkor av storlek och med utrustning för rörlig strid skulle ta veckor att få fram, så vad göra under tiden? Sedan så bestod inte försvarslinjerna bara av bunkrar och fast artilleri utan även av en mängd fältarbeten och förberedelser som man dragit nytta av även när man sätter in rörliga styrkor.

Jag gillar hur du tänker Chassi och tackar för informationen kring sensorsystemen.

Ingen jag har diskuterat detta med har kunnat lägga fram en hållbar idé för vad du ersätter fasta försvarsanläggningar (bemannade med små lokalförband) med. De syftade ju till att hålla stånd tills förstärkningar kom på plats och rörlig strid kunde inledas. Vad kunde dessa små lokalförsvarsförband göra utan de fasta anläggningarna som skydd och dess pjäser som beväpning? Att befinna sig utanför anläggningen men fortfarande i försvarsområdet lär ju inte vara en trygg tillvaro när det faller bomber och artillerigranater, för vem inbillar sig att en kvalificerad fiende nöjt sig med att skicka några robotar mot kända mål?

Anders Jallai har blivit en av mina favoritförfattare. Jag har tidigare läst Spionen på FRA, Landsförrädaren och Nato-agenten. Nu har jag även läst Bilderbergsmötet och på väg hem är även Anton Modin - I rikets tjänst. Samtliga böcker är grymt bra och kan varmt rekommenderas, med undantag för den fjärde boken som jag tycker inte håller samma klass som övriga.

Eldrörs-lv och system som exempelvis Bofors Abraham borde vara det mest kostnadseffektiva mot inkommande robotar. Frågan är hur de sensorsystem vi har/hade (till 40/48'an exempelvis) lämpar sig för det specifika ändamålet? Det pratas mycket om Iris-T här, finns verkligen ett beslut på anskaffning av systemet?

så kän dig fri att svara på det Eftersom att vi knappt har något försvar så har vi ju inte speciellt mycket som skrotas just nu. Men om man nu skulle lägga x antal Leo2 på skroten (det är väl bara några som ska uppgraderas?) skulle vi kunna använda deras torn. Går vi tillbaka till 80- och 90-talet så skulle vi kunna använda alla allmålskanoner och andra kanoner från alla fartyg vi skrotade då, så även alla tornen från centurion-vagnarna. Man kan även använda alla gamla ksp som satt i vagnar till ksp-nästen för närskydd av befästningarna. Vi skulle även kunna använda massa gamla artilleripjäser som har skrotats genom åren. Som sagt så sätter nog en 10-12cm-granat en strv-besättning ur stridbart skick även om den nödvändigtvis inte slår sönder vagnen mekaniskt. för att inte tala om de gamla fartygskanonerna, som faktiskt är 70-90 år gamla och som fortfarande skulle fungera, man kanske slänger på ett IRV-sikte för att hotta upp den lite. Så visst finns det material som jag är övertygad om skulle funka i 20-30 år till i form av fasta befästningar. har du tänkt på luftvärn till de där eller hoppas du att ryssen inte är okamratlig nog att använda flyg och kryssningsmissiler. för att pulverisera allt som finns på ytan. art radar för att lokalisera pjäserna och sen dessutom skjuta art mot dem. Nackdelen med fasta betong konstruktioner är att de inte går att flytta på under tio minuter. Allt på marken behöver luftvärn. Hade man utvecklat skyddet (delvis med modern teknik) hade de kunnat bli betydligt svårare att slå ut.

Samma år som jag på P18. Vi lånade en tross-grupp från Lv2 när vi drog ner till Skåne på årets pansarövning.

Kopierat och inklistrat: Sovjetiska kärnvapen i Sverige – kärnvapenhotet som verkligast 1981 – Hämta nyskriven artikel om "kalla kriget" http://www.militart.nu/landn-sovjetiska-karnvapen-a.php?gclid=CJCf_6X38sgCFcEMcwodl6MOsw

Tack för tipset, då mindes jag rätt om storleken till rps. Nej, jag kan inte beställa från förrådet och dessutom ser jag en fördel i att ha nycklar i samma fattningsstorlek, men med längre skaft, så som köpeverktygen är i jämförelse med de i kompaktformat som ingår i kitten som förhoppningvis varje brukare ändå har med sig när de hanterar vapnet. Jag passar på att lägga till tre system, ifall även där behövs nycklar... Gevär .22 LR, Psg 90 och granattillsats.

Jag hoppas följande fråga är okej att ställa här, jag hittade ingen lämplig tråd och tycker det är onödigt att starta en ny för en fråga... Jag håller på att plocka ihop en låda/väska för skjutledare... Om man ska gå till den vanliga verktygsleverantören och köpa nycklar i de storlekar som finns i vård- och reservdelskitten till Ak4B, Ak5C/D, ksp 58, ksp 90B/C och Grg 48/86 samt till rödpunktssiktena, vilka storlekar behöver jag då?

En uppsats från FHS där detta med fast kustartilleri belyses på annat sätt... http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:531648/FULLTEXT01.pdf

Var detta ett aprilskämt? http://www.fortifikation.se/batteri-slite-ateruppstar/

Kan ni tipsa om böcker om svenskt kustartilleri och svenska befästningar under 1900-talet, exempelvis Kalixlinjen, Bodens fästning, ERSTA m.fl.? Jag har böckerna Bunkerboken, Rörligt kustartilleri, Kanonerna på Djurmåsa, Hit men inte längre.

På hemvärnsmuséet finns 3 mm stålplåtar som beskjutits med kpist och 9 mm m/39 och m/39B på 50 meters avstånd. m/39 ger rejäla märken men ingen penetration, m/39B penetrerar plåten helt och hållet. Jag tror inte pläteringen på 39B-kulan är tombak utan snarare ren koppar. Iblandningen av zink gör manteln hårdare och ger en gulare ton, det behovet finns inte med stålmantel jämfört med en vanlig helmantlad kula. Jämför även färgtonen på kulan mellan en 39B och valfri kula med tombakmantel, exempelvis den vanliga 39'an, 39B har då en mer rödaktig ton.

AB 25/5: Se den ryska stridsvagnens pinsamma fadäshttp://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/78736

Vid central förvaring är det inte främst den förlängda mobiliseringstiden som är en nackdel utan att skyddet av anläggningen. 1 träff och mtrl/utr x 10 eller 100 ryker.

Jag hittade ingen lämplig tråd för ny mtrl i finska marinen, så jag lägger upp det som en militär nyhet här sålänge... Ny stridsbåt för finska amfibieförband: http://svenska.yle.fi/artikel/2015/06/03/nu-kan-vi-strida-ocksa-pa-havet http://navaltoday.com/2015/06/03/new-landing-ships-delivered-to-finnish-nav http://ipaper.ipapercms.dk/Scania/Suomi/FI/ScaniaMaailma/2014/ScaniaMaailma32014/?Page=26 http://commons.wikimedia.org/wiki/Category:Jehu_class_landing_craft

Jag kan bara hålla med allt som redan sagts och lägger till några tankar... Du har under tjänst/övning väldigt lite egentid och väldigt mycket tid tillsammans med andra och där du måste lösa uppgifter tillsammans med andra. Anta utmaningar med glädje och motivation, de har alla ett syfte för din utbildning. Fokusera på att lösa de uppgifter du/ni/gruppen fått och se förbi alla hinder, åkommor, trötthet, hunger mm. Se även framåt och på den vila, mat, värme mm du kanske får när uppgifterna är lösta, det hjälper till att motivera en att uthärda. Bra förberedelser: Vara med i militär ungdomsverksamhet, om man inte hunnit bli för gammal för att det ska vara meningsfullt (man får vara med från 15-20 år, men jag tvekar till om det är meningsfullt i detta syfte efter 18 års ålder). Prova livet i det militära genom 'Military Weekend'.http://www.frivilligutbildning.se/vuxenutbildning/kursutbud/soldatutbildning_1/soldatutbildningar/military_weekend http://www.forsvarsutbildarna.se/utbildning_31/military-weekend Träna styrka och uthållighet. Exempel på sätt att träna: -Cykla, börja med 10 km, men sikta på att så småningom klara 50. -Gå 10, 20, 30, 40 km med 10, 20, 30 kg packning. Börja lätt och stegra långsamt. -Jogga med lätt packning (max 15 kg, men du kan börja med 5 kg) och gör dig en egen hinderbana genom att kliva och klättra över hinder, krypa under hinder mm, den behöver inte vara lång, kanske 1000 meter. Spring flera varv när du känner att du ökat din förmåga för det. -Campa 4-10 dagar i sträck utan elektricitet och så lite kontakt med civilisationen som möjligt. Rör dig gärna mellan ställena du campar på. -Styrketräna med fria vikter och kör mycket sk balansträning. Relativt lätta vikter och många repetitioner. -Simma med kläder och gärna även vikter som spänns fast runt handleder, vrister och midja. Ta simmärkena med de längre sträckorna och livräddningsmoment. -Lär dig orientera efter karta och kompass och gärna även mer primitiva metoder.

En undring kring hur du resonerar kring truppslagsförband som artilleri, luftvärn, ingenjörstrupper etc: Skulle du tänka dig med bibehållandet av nuvarande garnisoner - där jag för övrigt håller med dig - att koncentrerar dessa till ett utbildningsregemente vardera som idag? D v s allt artilleri i Boden, allt luftvärn i Halmstad o s v. Eller tänker du dig att de får sin funktionsutbildning på respektive regemente men är därefter, även i fredstid, grupperade geografiskt efter krigsförband? Jag ser många likheter i ditt försvar med det gamla invasionsförsvaret men då hade vi ett flertal truppslagsregementen vilket gjorde att vi hade artilleri, ingenjörstrupper, luftvärn, träng och signaltrupper spridda från norr till söder. Jag frågar för att jag personligen känner att nuvarande system är hål i huvudet, av flera anledningar. Truppslags förband så som Luftvärn, artilleri, mm. Personalen Utbildas upp till förbandsutbildning. Sedan överförs de och slutövas de i det krigsförband de tillhör. För de stående förbanden så utbildas personalen helt färdigt och sedan överförs till krigsförbandet och den plats detta förband är stationerad. Dagens regementen blir enbart utbildningsenheter vars uppgifter är att utbilda och fortbilda tillräckligt mängd personal till krigsförbanden. Även svarar de för infrastrukturen så som behövs för att öva krigsförbanden. Givetvis så stationeras även stående förband på dagens Regementen/installationer. och även utgör de depåer för förnödenheter, underhåll och reparationer, mm. Ett ställe där vi behöver skapa nya installationer på är Gotland. Övrigt så bör vi utnyttja de platser som Försvaret redan finns på. På så sätt håller vi ner investeringar i infrastruktur och kan lägga mer medel på att bygga upp krigsförband och den utrustning och förnödenheter dessa förband behöver för att kunna verka i beredskap, kris och krig. Ser inget problem med att exempelvis Luftvärnspersonalen utbildas på LV6 i Halmstad för att sedan när de är färdigutbildade överföras till sitt krigsförband uppe i Boden. För LV6 del innebär detta att de ska personalförsörja 8 LV bataljoner och ytterligare 20 tal LV kompanier till de olika krigsförbanden. Samtidigt blir de truppslagscentrum för all LV verksamhet i försvarsmakten, utveckling och implementering av ny teknik och taktik mm inom sitt segment. Givetvis kräver detta en expansion av verksamheten. Samma sak gäller även alla andra truppslagsförband som finns i singular. Var övar de (inget förband är så färdigt att de inte behöver fortsatt övning), var mobiliserar de och vilka enheter stödjer med utrustning, ammunition och underhåll till krigsförband under freds- och krigstid? Då är vi två om den tanken.

Som jag ser det har stående förband med anställda soldater sitt stöd med underhåll och förråd på respektive regemente/flottilj i dagens organisation, med få undantag, så ska man ha stående förband på andra platser så måste underhållsorganisationen byggas ut även om man inte upprättar fler regementen. Rätta mig om jag har fel.

Något jag kom att fundera på efter inlägget med mitt 'Drömförsvar' är flygpersonal, d.v.s. folk som till vardags jobbar på civila flygbolag eller flygplatser med allehanda jobb kopplade direkt till själva flygplanen och flygtrafiken... I tider av oro eller rentav krig kan man tänka sig att civila flygtransporter minskar eller t.o.m. måste upphöra helt och då borde nämnda personalkategorier bli tillfälligt friställda. Skulle man då kunna nyttja dessa inom flygvapnet med lite tilläggsutbildning att göra ungefär samma saker där? Skulle det funka att civila piloter skulle flyga militära transportplan, civil flygplatsräddninspersonal blir militär flygbasräddningspersonal, civila radaroperatörer blir militära dito och liknande för olika typer av underhåll och assistans som flygplan, flygtrafik och flygbas behöver på marken?

Oerhört viktiga fördelar på de avstånd RB 57 kan och ska verka på, men mindre viktigt på längre avstånd. Själv blir jag lätt skitnödig av tanken på fientligt pansar så nära inpå mig. Jag ser behov av ett pv-system med längre räckvidd och de fordon vi hade till RBS 55 finns inte kvar...

Begränsningarna i RBS 56 ligger i robotens osäkring= lämpar sig ej för närstrid (minsta avstånd 150 m) och att den ej kan skjutas från små slutna utrymmen, i övrigt klarar den allt du önskar. Lavetten väger 11,5 kg. RBS 55 anser jag så tung att den bör användas med fordon.

Jag gillar din idé Spartan och idén om regementsstridsgrupper varav vissa stående förband är en lösning som känns lite utanför boxen, men ändå inte tokig. Jag skulle gärna vilja höra om dina tankar på kustförsvar, flottan och luftvärn.