Capt. Morgan
-
Posts
5 -
Joined
-
Last visited
Content Type
Forums
Events
Gallery
Posts posted by Capt. Morgan
-
-
Ehuruvida en avsliten kroppsdel blöder friskt eller inte vet jag inte med förstahandsuppgifter, men enligt uppgift från en sjukvårdare från 82. luftburna i Irak bör man ha sin CAT (avsnörande förband) på stumpen inom 15 sekunder från tillfället. Kroppens försvar mot utblödning klarar inte av att stänga av stora kroppspulsådrar. Är dessa kaputt blöder man ur, toto-finito! "Superior firepower is the best battlefield medicine"
Militär sjukvård går mer och mer mot TOS (taktiskt omhändertagande av stridsskadad) (TCCC - tactical combat casulity care på engelska va?) då man har sett att utblödningar och ventilpntx står för en verklig majoritet av dödsfallen. Skadad nacke står för i runda slängar 1% av dödsfallen i strid. Här gäller det att tänka ekonomiskt. En soldat som har blivit skadad så illa att denne slutat spontanandas, denne är då så svårt skadad att livet mycket osannolikt kan räddas. Skador kan delas in i dödliga och icke dödliga där tyvärr många dör av icke-dödliga skador på grund av felaktigt omhändertagande. Där bör man lägga utbildningsfokus - dvs att rädda alla som kan räddas!
Därför har man satsat på TOS, och där står fokus på de största mördarna.
Jag vill flika in att det är jättebra att vi HVSJV kan hantera trafikolyckor, nedkylningar, brännskador och psykosociala omhändertaganden men: vi måste bli bättre på taktisk sjukvård, så är det bara. Tyvärr så visar inte SRK något intresse för att anamma detta koncept.
Edit: Det är en spännande tid för hemvärnssjukvården, och du har fått en bra praktisk och teoretisk grund att stå på, men jag tror att vi alla hvsjv har ett utbildningsbehov inom taktiskt omhändertagande av stridsskadad. Det pågår ett projekt i göteborg där försvarets sjukvårdscentrum (FSC) utbildar sjukvårdare till insatsorganisationen, vi får se vart detta leder.
Slutligen tycker jag att det rimmar J*VLI*T illa för RK att beblanda sig i en nationell försvarsmakts angelägenheter då en av RKs grundpelare är bland andra.... *trumvirvel* opartiskhet, neutralitet och självständighet. Slut!
Jag har faktiskt aldrig hört talas om TOS förän nu, jag läste artikeln på mil.se och det verkar onekligen spännande. Det vi har lärt oss idag bygger helt enkelt på ordspråket (som förmodligen röda korset uppfunnit) "Ingen andning, inget liv". visst lär de upp anpassad LABCDE som tillämpas vid störra blödningar, om det tex är en artärblödning prioriteras skadan först, även om personen inte andas.
Som ett tillägg kan jag säga att i regel påbörjars inte HLR om personen inte har puls, eftersom det är för resurskrävande (låser upp en person tills det att en ambulans kommer) så lite "ekonomiskt" tänkande finns. Vad som också kan tilläggas är att civilit påbörjas HLR vid andningsstopp, i hv påbörjas det vid hjärtstillestånd (men det kräver i princip att du får en hjärtattack utanför sjukhuset).
men det är nog som du säger, jag tycker det är en spännande tid. Det kommer bli mycket förändringar. Jag anser också att det är en bra grund att stå på, oavsett vad många andra känner, även om det kan förbättras.
-
Det är för att uttrycka sig milt väldigt olyckligt att RK inte tar till sig nya rön vad gäller vård av stridsrelaterade skador. L-ABCDE är sprunget ur det CIVILA ATLS (Advanced Trauma Life Support). De studier främst jänkare har gjort av stridsrelaterade skador och dödsfall är att det finns vissa vanliga behandlingsbara skador på slagfältet och de är enkelt uttryckt förblödning och ventilpneumothorax. De flesta andra skador antingen dör man ändå av eller så dör man inte, dvs oavsett vad en sjukvårdare gör så spelar det inte någon större roll. På slagfältet är det prehospitala omhändertagandet oerhört viktigt för vissa skador medan det för andra inte spelar någon större roll. Det blir därmed inte helt rätt att prata om Gyllene timme som vid ATLS utan det kan vara gyllene 5 min för att förhindra blodförlust.
Jag skulle vilja se en annat förlopp vid en skada än det du beskriver. När DS skadas och skriker efter hjälp så ska man mer eller mindre inte göra ett smack med honom/henne utan grpch/plutch ska "hantera" striden. När striden då håller på kan man behöva vidta sådana åtgärder som blir bortkastade om man vänter några minuter, t ex bortskjutna lemmar måste få avsnörande förband annars kommer det snart att blöda friskt. Att ta fram bår och kunna bära bort den skadade på ett "strukturerat" sätt och då även "gardera" sig att man inte ställer till några andra skador genom själva evakueringen kanske inte heller finns möjlighet till. Det är ju dock inget specifikt för Hv/RK-sjukvårdare att man bara kliver in i en farlig situation utan att tänka på skydd och låga ställningar och tror att armbindeln gör en skottsäker, utan jag vet ex på när detsamma skett i beredskaps-/insatsförband och motståndaren har kunnat skjuta först den skadade, sedan sjukvårdaren, nästa sjukvårdare som skulle hand om de två innan och sedan nästa soldat som ska försöka dra hela högen i skydd.
Tack för ditt svar. jag måste dock tillägga att vissa skador visst uppkommer i ett senare skede. En bortslitem lem tex blöder inte frisk till en början, utan efter ca 15 - 20 minuter. Andra skador som också måste ses över är tex blodförlust, som inte kan märkas när man är har ett adrenalin påslag. Sen har vi ju även kunskap om nedkylsning, överhettning, psykiskt trauma och chock. Dessa skador är det mycket viktigt att komma till hjälp snabbt.
man måste bryta tänket överleva eller inte och börja tänka stridsduglighet eller inte. självklart är målsättningen att alla ska överleve, men ibland händer det att man pririterar en skottskada i armen där personen är vaken än en öppen bukskada. Allt beror på resurserna som finns (det är möjligt att jag har fel där, en grpch för gärna rätta mig).
jag vill dock tillägga att en sjukvårdare går inte in i strid. det är bara om personen ligger illa till vi drar han/hon i skydd, men om det finns risk för t.ex. prickskyttar så sticker man inte ut en kroppsdel.
-
Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.
Hej Rikard!
Läs på mer om genévekonventionen, första konventionen 22.a artikeln, jag citerar: "Art. 22. The following conditions shall not be considered as depriving a medical unit or establishment of the protection guaranteed by Article 19:
(1) That the personnel of the unit or establishment are armed, and that they use the arms in their own defence, or in that of the wounded and sick in their charge..."
Alltså har du tvär-totalfel och dina instruktörer skall ha backning med besked för att du blivit itutad detta felaktiga beteende!!
Men välkommen till organisationen! Alltid kul med nytt blod, men tyvärr så finns det gamla uvar i orgen som helt enkelt böjer sanningen för att den skall passa med deras verklighet.
Ps: Har du fler frågor om organisationen, var vänlig fråga om du vill via pm. Vidare så finns det flera andra trådar som rör ämnet. Ds.
Tillägg: Pneumothorax = kollapsad lungsäck - utjämnat lufttryck i lungsäcken. Ventilpneumothorax = övertryck i lungsäcken -> överskjutning av och ihopklämning av hjärta och frisk lunga = obra.
/Johan stf sjvgrpC 61.IKL
Hej.
Intressant svar! Det hade jag ingen aning om. Antar dock att det ligger i rk:s intresse att inte vilja att vi använder vapen. Men det är bra att du säger det.
-
När jag skulle bli hemvärnssjukvårdare saknade jag en egentlig beskrivning på vad hemvärnssjukvårdare egentligen gör.
Hemvärnssjukvårdare utbildas av Röda Korset i Sverige. Detta innebär att så länge de är hemvärnssjukvårdare bär de inte vapen. En sjukvårdare har dock rätt att försvara sig själv, då med hjälp av den skadades vapen (troligen en AK4B). Om läget är sådant att det är fara för en egna liv ska man inte gå in och hämta den skadade, alternativt be några hemvärnsmän att skydda dig.
Hemvärnssjukvårdare tilldelas alltdå varken pistol, k-pist eller automatkarbin. Enligt Geneve-konventionen behöver inte sjukvårdare i krig bära vapen, och det är dessutom förbjudet att öppna eld mot sjukvårdare. Dock är det så att om en sjukvårdare använder den skadaes vapen i självförsvar, har han/hon förbrukat sitt skydd under det röda korset/halvmånen/rektangeln. Därför bör inte en sjukvårdare skjuta tillbaka.
så återigen: Nej, du får inte vapen!
Det finns en annan aspekt i varför man inte ger sjukvårdare vapen. Om en fiende ser någon på avstånd så ser han två saker, ett rött kors och en automatkarbin. De flesta skulle inte bry sig om att det finns ett rött kors, utan skulle öppna eld. Detta är också skälet till att en sjukvårdare inte bär den skadades vapen själv, utan låter en hemvärnsman göra det.
En hemvärnssjukvårdares uppgift är att rädda liv. Detta är oberoende vilken stat, land, religon eller hudfärg en männsika har. Alla ska hanteras på samma sätt och få lika vård. En hemvänssjukvårdare skall alltså även hjälpa fiendesoldater.
Den sjukvård som utförs är akuta livsuppehållande åtgärder enligt något som kallas L-ABCDE.
L - Livsfarligt läge
A - Airways
B - Breathing
C - Cirkulation
D - Disability
E - Exposure
detta flödesschema bankas in i huvudet på alla hemvärnssjukvårdare.
Du lär dig inte att gräva ut kulor, åtgärda ventilpneumothorax (när lungsäcken kollapsar, väldigt enkelt uttryckt) eller hur man kapar ett ben. Det mest avacerade enligt mig är att man lär sig reponera benbrott. Annars är det en uppsjö olika förband och metoder man lär sig för att den skadade ska överleva tills han/hon når kvalificerad vård.
En hemvärnssjukvårdare får administrera syrgas, vilket är ett läkemedel. Detta gäller dick bara i krigstid samt på övningar. En hemvärnssjukvårdare får alltså inte ge syrgas till någon under fredstid.
Jag ska nu illustrera hur ett omhändertagande kan gå till.
Tänk ett scenario där du har en skadad (kallas för DS nedan) och en hemvärnssjukvårdare (kallas HS nedan)
DS blir skadad och ropar på hjälp
HS hör ropet och tar sin sjukvårdsväska nio samt patienttäcke med sig.
HS kolla så att situationen är säker.
HS påbörjar arbetet enligt flödesschema. Eftersom personen pratar är A och B klara (luftvägar är rena och han andas, annars så kan han ju inte prata).
HS börjar med C, cirkulation, och upptäcker en allvarlig blödning vilket han lägger tryckförband på.
HS börjar jobba med D, disability, där man söker efter andra skador.
DS klagar på smärta i magen.
HS klipper upp tröja och upptäcker ytterliggare ett skottsår där tarmarna hänger utanför.
HS ropar på förstärkning samt bår.
HS får nu återgå till C och lägga ett ringförband samt våt kompress och elastisk binda på såret.
HS bestämmer sig för att göra resten av D i sjukvårdstältet.
HS bär DS till uppsammlingsplatsen för skadade där gruppchefen larmar via radio.
i sjukvårdstältet ges syrgas för att minska risken för cirkulationschock. benen läggs i högläge.
HS kontrollerar att förbanden ser bra ut och slutför D.
därefter börjar E, exposure, där man helt enkelt ser till att personen hålls varm och gör så gott man bara kan för att göra det bekvämt.
sen upprepar man flödesschmat till sjuktransport kommer.
det är förstås inte säkert man gör i denna ordning, så inga kommentarer om att det är fel. det är bara ett exempel för atat få en bild av arbetet.
Det var nog allt!
jag skulle gärna uppskatta om någon från nån annan organisation skrev vad som görs där.
mvh
Rikard
nyexaminerad hemvärnssjukvårdare

vad hemvärnssjukvårdare gör
in Hemvärnet och Frivilliga försvarsorganisationer
Posted
jag vet att ansvaret är på mig. och det gillar jag. Tro mig, jag kommer vara med på varenda övning jag kan. jag ska kolla upp det där med TOS och TCCC.
Du har helt rätt. men det blir inte så på GK1 och 2. där bär vi själva. men självklart är det så att skyttesluskarna skall bära.