Jump to content

Leaderboard

Popular Content

Showing content with the highest reputation since 10/25/2019 in Posts

  1. Nej, det blev det inte! Nej, det är det inte sett till den luftvärnsförmåga vi vill tillföra fartygen! Även om mycket av fartygens ursprungliga reservdeplacement har utnyttjats då man genom åren tillfört många nya system och förmågor, så har plats och vikt hela tiden sparats för att kunna tillföra luftvärnsrobot den dag pengar blir tillgängliga. Den föreslagna lösningen innebär dessutom en relativt stor mängd robotar sett till fartygens storlek, och det finns även marginaler för att installera ännu fler, men det är här ekonomin blir gränssättande. Så vi får p
    5 points
  2. Det verkar bli en förlängd version av dagens Visby kallad Visby G2. Förlängd framför allt för att man övergår till enbart diesel maskineri, men även för att man vill ha ett större lastdäck. Även om de beställs före 2025 så ska man nog inte räkna med leverans förrän i bästa fall kanske 2028. Mer realistiskt 2030. De första två ska ersätta de två korvetterna av Gävle klass som då konverteras till patrullfartyg (som var tänkt redan 2014-15 egentligen). Sju korvetter betyder att det blir nästan 400 km mellan varje korvett om man teoretiskt skulle placera ut dem jämnt utefter Sveriges 2.700 km lång
    4 points
  3. Luftvärn ska inte hanteras som en automatkarbin. Hv idag har inte resurserna för att hantera Lv och ser inte ut att få det heller. Lika lite lär de nya "lokalförsvarsbataljonerna" få något luftvärn. Enkla anledningen är att ett fungerande luftvärn kräver avsevärt med system än de flesta andra delarna av armén. Det som satte begränsningarna när vi ursprungligen skaffade RB70 och därefter RB90 var stridsledningen från radarstationerna. PS-70 kunde följa 3 mål manuellt och invisa dessa via data till 9 eldenheter, varje kompani hade 2 ps-70 och 9 eldenheter. Alltså kunde ett kompani föl
    4 points
  4. När jag söp bort en basse under GU tror jag att jag inte behövde ange M-nummer på AFSEn utan det räckte med fben ("BEVSOLD M GR/K"). Hur blev du av med den? Ibland är KompCh grinig och gör polisanmälan när den materielen försvinner, då är det bra att kunna redogöra för omständigheterna. Annars blir det konstigt om/när den dyker upp på Tradera. ... det är väl inte så att du försökt förskingra bassen själv? Jag lovar, de är inget att ha civilt, har själv haft två liggande i lägenheten och de var bara till besvär. Bättre att skaffa motsvarande på civila marknaden.
    4 points
  5. Det är väl inte så mycket "blir Rb 15F-ER" som att det kanske är den som avses. Men det handlar också om vad är det som skall bekämpas, och varför? Skall vi ha en långräckviddig robot som någon form av vedergällningskomponent? Syftar roboten till att bekämpa bas- och uppmarschområden? Bekämpa motståndarens utskeppningshamnar? Skall roboten användas för att trycka ner motståndarens luftförsvar? Välj en eller flera av dessa så kan vi börja diskutera vilken robot som behövs. Behövs verkligen 500 kg Mephisto (Multi-Effect Penetrator HIghly Sophisticated and Target Optimised) i en Tauru
    4 points
  6. Ingen har försökt skylla ifrån sig, försöker bara förklara hur det fungerar! Det är INTE Försvarsmakten som förhandlar med industrin. Det är INTE Försvarsmakten som skriver avtalet med industrin. Det är INTE försvarsmakten som tar fram de tekniska specifikationerna. Det är INTE försvarsmakten som projektleder framtagandet av ny materiel. Allt detta är den externa myndigheten FMV ansvariga för! FM beställer en produkt av FMV, i denna beställning talar FM bl.a. om vad man vill att produkten ska kunna lösa, i vilka miljöer den ska kunna lösa dessa, hur ofta den ska kunna lösa dessa samt
    4 points
  7. Ok, jag förstår. Det stämmer dock inte... Jag glömde inte RBS 98, jag utelämnade den medvetet. Som du är inne på så är RBS 98 i huvudsak inte ett autonomt system utan ingår i Lv-bataljon 103/98. Huvuduppgiften för RBS 98 är att vara närskydd åt RBS 103 och att bekämpa kryssningsrobotar, RPAS, helikoptar m.m som inte är tekniskt lämpligt eller ekonomiskt försvarbart att slösa en RB 103A eller RB 103B på. Ett system med 30-50km räckvidd är just vad som avses (önskas!) införskaffas som brigadluftvärn. Syftet här är då inte att detta systemet ska täcka räckviddssp
    4 points
  8. För att inga av våra nuvarande eller planerade robotar är kompatibla med Sylver! Förvisso ska CAMM kunna bäras av Sylver, men inget land har mig veterligen ännu valt den lösningen, vilket innebär att Sverige i så fall får stå för kostnaden att genomföra integration och certifiering. I fallet Mk 41 har redan Nya Zeeland tagit en för laget och pyntat för det, och MBDA och Lockheed Martin har tillsammans utvecklat och certifierat ExLS. Båda dessa är alltså färdiga hyllvaror och går därmed att få levererade snabbare och till lägre kostnad. Men som sagt är ingenting klart när det gäller Y
    4 points
  9. Det man främst är ute efter är att komma ifrån gasturbinerna. Gasturbiner är bra på många sätt, men de är också väldigt komplicerade och går de sönder så är det väldigt lite besättningen själva kan göra ombord för att laga dem. Ofta krävs det att man monterar ur den trasiga turbinen och byter den mot en fungerande dito. Och det är ju ok så länge det bara är en turbin på ett fartyg, men om plötsligt flera turbiner måste bytas på flera fartyg, då blir det plötsligt besvärligt (och dyrt!). Och om en turbin skulle gå i sönder till sjöss, så är som sagt chansen liten att besättningen själv kan repa
    4 points
  10. Du har förvisso rätt i att det är en prototyptorped och att man samlar in data. Men det är inte kommunikationstråden du ser på filmen, det är en skyddsslang som tråden löper i från trådmagasinet i torpedtub m/8502 och ned till vattenytan. Själva tråden är mycket tunnare, bara ca en millimeter tjock och därför känslig för mekanisk åverkan. Syftet med slangen är därför att skydda tråden från att skadas, och att säkerställa att den kan löpa fritt från fartyget efter att torpedluckan stängts igen. Denna skyddsslang är inte ny för TP47 utan finns även på dagens TP45...
    4 points
  11. FMV börjar nytillverkning av 10.000 skyddsmask 90 nästa vecka. Dessutom ska man tillverka 200.000 sjukhusfilter som är ett billigare filter än det krigsfilter som försvarsmakten använder, men som skyddar mot alla virus och bakterier. Rena turen att man överhuvudtaget kan göra detta. Tillverkningsutrustningen har stått undanställd i ett förråd och är till salu. Hade lätt kunnat vara såld till utlandet. Gummiblandningen som maskerna är tillverkade i är unik och patentskyddad. FMV beställer 10 000 exemplar av Skyddsmask 90 Skyddsmask 90 nytill
    4 points
  12. Som Perman redan varit inne på så är Marinens avsikt att basera utvecklingen av de nya korvetterna på Visbyklassen, då vi överlag är mycket nöjda med dessa fartyg. Man har i förarbetet även tittat på utländska designer, men funnit att inga befintliga lösningar uppfyller våra krav. Som det ser ut baserat på öppna uppgifter från den förstudie som genomförts, så kommer fartygen sannolikt bli något större än VBY, och dom kommer inriktas mer mot ytstrid och luftförsvar (till skillnad från VBY som är mer inriktad mot ubåtsjakt). Exakt hur stora de blir, vilket/vilka material de ska byggas i, hu
    3 points
  13. Ledsen att behöva göra dig besviken, men det är inte mer spännande än att pjäsen är på verkstad för översyn. Den är snart tillbaka ombord igen...
    3 points
  14. Ubåtar är dyra, så är det tyvärr bara! Att det ursprungliga avtalspriset inte skulle räcka kunde man ju räkna ut med rumpan och en krita, däremot är även 4,8 miljarder för en toppmodern ubåt idag förhållandevis billigt. Ett par (ungefärliga) kostnadsexempel på SSK från omvärlden: Malaysia - 2 st Scorpène, ca 5,2 miljarder SEK/st (beställda 2002, byggda i Frankrike) Indien - 6 st Scorpène, ca 4,4 miljarder SEK/st (beställda 2005, byggda i Indien) Brasilien - 4 st Scorpène + utveckling och konstruktion av en SSN, total kostnad ca 87,1 miljarder SEK (beställda 2009, en
    3 points
  15. Tyska industriarbetare ska ha lön och förmåner i enlighet med sina avtal. Företaget ska klara sitt vinstkrav. Maskinparken ska underhållas och uppgraderas. Aktieägarna ska ha utdelning. Skatter ska betalas. Råmaterial ska köpas in i rätt kvalitéer. Certifieringar ska förnyas. Miljökrav ska uppfyllas. Personal ska utbildas. Om produktionskostnaden går ner så kommer det nog snarare översättas i ökade vinster för företaget, inte lägre pris för konsumenten. Haenel (och alla andra) sysslar ytterst med vinstgenerering, inte med välgörenhet. Funktionsprincipen med kort pistong (dvs i
    3 points
  16. Ja, det är dom säkert! Själva robotarna får ju regelbundna översyner och kontroller för att säkerställa att de kommer fungera och att de är säkra. Men systemet består ju av mer än bara robotarna, och dessa komponenter behöver också kunna underhållas och repareras. Vissa delar i systemet är som sagt utvecklade på sent 70- tidigt 80-tal, så att få fram reservdelar (för att inte tala om uppgraderingar) till så gammal elektronik är varesig enkelt eller billigt. Nej det borde det inte göra. Kan med fördel beställas samtidigt som vi beställer integration för YSF 2030. Dock
    3 points
  17. Håller helt med! Ok. Vilka skrifter då? Kan du specificera? Blev nyfiken. Vår beställning av RBS 15mk3+/F-ER uppgår officiellt till totalt 3,7 miljarder kronor. Ursprungsbeställningen var på 3,2 miljarder, och bara några dagar senare lade FMV en tilläggsbeställning om ytterligare 500 miljoner för ytterligare robotar. Hur många robotar som ingår i denna summa är inte offentligt och det är svårt att spekulera om, baserat på vad t.ex. Tyskland betalade för sina mk3, då det är en helt annan robot, en helt annan kund och i övrigt helt andra förutsättninga
    3 points
  18. No offense, men du skriver som att det nästan låter som om det hela tiden skulle ha funnits ett långsiktigt och kontinuerligt planerande och användande när det gäller den flygburna versionen av RBS 15 och dess användande på Gripen. Sanningen är ju dock en annan. Den vapensystemkombinationen var på väg att läggas ner för några år sedan i samband med att den eviga freden hade proklamerats, men räddades uppenbarligen i sista stund av att det thailändska flygvapnet beställde robotversionen till sina Gripenplan. /Per
    3 points
  19. En försvarsuppgörelse mellan regeringspartierna ska nu vara klar enligt DN. Om uppgifterna stämmer innebär det att flottan tillförs fyra YSF 2030, och att tidsplanen tidigareläggs så även fartyg 3 och 4 ska påbörjas innan 2030. Artikel i DN (sannolikt betalvägg!) Storheterna i överenskommelsen enligt DN: - Totalt tillförs ytterligare 13 miljarder kronor till det militära försvaret. - Ett nytt artilleriregemente etableras i Kristinehamn 2021-25. - Två infanteriregementen ska återetableras 2022 för att nå full kapacitet 2026. - Livgardet i Kungsän
    3 points
  20. Justyna Gotkowska på twitter Väldigt knapphändiga uppgifter så här långt. Verkar som om man är intresserad inte bara av de två svenska ubåtarna Södermanland och Östergötland, utan även de två Singaporeanska ubåtarna Archer och Swordfish (av mod Södermanlands klass). En ubåt av Archer klassen ska redan ha tagits ur tjänst i RSN pga. brist på reservdelar och fungerande logistik (läs: sv. stöd), en uppgift som jag varken kan bekräfta eller avfärda. Tydligen så ska (om nu allt detta blir verklighet) SAAB Kockums ta hem dessa från Singapore och sedan renovera dem antingen till operativ
    3 points
  21. Fartygens sjöegenskaper förbättras i.o.m. att toppvikten reduceras inte bara i aktern utan överlag, då bl.a. den ursprungliga masten ersätts med en ny i kompositmaterial, bryggvingarna tas bort (på SVL), livflottarna flyttas ned från sidan på däckshuset till däck (på SVL), och den s.k. kobryggan (gångbron mellan signalbryggan och aktra siktet) tas bort (på SVL). Detta är främst ett steg i fartygens signaturreducering, men har också den positiva bieffekten av att hjälpa till att sänka fartygens metacenterhöjd. Farten höjs av flera skäl, dels hoppas man minska fartygens totaldeplace
    3 points
  22. Nej, det anser jag inte! En ubåt behöver inte bunkra tillnärmelsevis lika ofta som ett ytstridsfartyg. Kanske en gång var tredje-fjärde vecka, medan ett ytstridsfartyg (beroende på verksamhet) kan behöva bunkra var tredje-fjärde dag (ibland till och med ännu oftare). För lagfartyget att åka omkring med den volym LOX som skulle behövas för att kunna bunkra ubåtar vore också högst riskabelt då LOX är både brandfarligt och ganska besvärligt att förvara och hantera ombord. Bättre att lösa det behovet från en tankbil vid någon lämplig kaj.
    3 points
  23. Intressant inlägg på FM:s blogg om hur trängfartygs verksamheten ska se ut i framtiden. Stora stödfartyg eller många små transportfartyg? Själv skulle jag nog förorda två större trängfartyg som kan användas som stödfartyg, ledningsfartyg, helikopterdepåfartyg, flaggskepp och i marina insatser i EU:s eller FN:s regi utomlands (kanske även som hjälpisbrytare?) under fred och som huvudsakligen min- och stödfartyg under ofred. Värdet av att kunna visa flaggan med ett flaggskepp ska inte underskattas, varken vad gäller att motivera den egna personalen eller att visa svenskt
    3 points
  24. Lite beroende på vilken ammunition som strf90 använder sig av just då så kan den ju åstadkomma olika skador, spränggranater kan ju ställa till en del i fronten på sikten som du säger, men också T90 besättningens prismor råkar illa ut, får man in en träff mellan tornet och chassit på T90 så kan ju tornringen skadas. Sen kommer det ju smälla och dunka i T90an eftersom strf90 skjuter automateld, så det gäller ju för T90 att ha is i magen och göra sitt jobb även om det låter som en stenkross i vagnen, även om vagnen inte blir penetrerad så kommer det leva fan där i. Har strf90 pila
    3 points
  25. Intressant! https://saabgroup.com/media/news-press/news/2020-08/saab-reveals-new-decoy-missile-for-gripen/?fbclid=IwAR2_Qa9WPtNpGlIJmx-jsilwH9QGtZycpnTQudHe9CeSOuYwNZwj7YWiw38
    3 points
  26. Efter att ha funderat på frågan ett tag, skulle jag förorda 3-4 st av något som närmast liknar alternativ tre (mindre tankfartyg) i Håkans förslag. Basera designen på ett befintligt kommersiellt produkttankerskrov om 80-90 m längd och ett deplacement på max 4000-5000 ton, och bygg dem på något erfaret civilt varv till anpassade civila klassningar för att hålla nere kostnaden. Fartygen bör ha minst isklass 1C. Förse dem likt nya HMS Artemis med ett dieselelektriskt maskineri med två Azipodar (motsv.) och en bogpropeller, detta ger bra manöverförmåga och bränsleekonomi. En toppfart runt 15
    3 points
  27. Nu svajar tråden betänkligt! Det är Archer, RBS 15, RBS 23, RBS 70/90. Jag har ändrat titeln på tråden till att nu även inkludera om Försvarsmaktens skall anskaffa rakart. Övriga typer av vapensystem såsom sjömålsrobotar, luftvärnsrobotar, eldrörsartilleri tas i respektive trådar. Flyttat några inlägg till /Henke
    3 points
  28. Ok, känner att det behöver redas ut en del fakta om RB 15... Nej, tekniskt sett är det ju inte RBS 15KA som återinförts. I RBS 15KA ingick både organisk ledning, samband och sensorförmåga i förbandet, det gör det inte i den nu operativa versionen. Dock är det precis samma lastbilar som används, även om dessa renoverats och uppgraderats något... När det gäller robotarna så hade RB 15M3 (även känd som RB 15KA) ca 100km räckvidd, inte 150. Om vi tar det från början: - Första versionen av RB 15 beställdes 1979 och blev operativ i flottan 1984 ombord på robotb
    3 points
  29. Continued Imbalances – The Swedish Defence Forces towards 2030 /Per
    3 points
  30. Från försvarsberedningens rapport Värnkraft, Ds 2019:8: 11.1.2 Marinen: ..."Beslut om anskaffning av två nya ytstridsfartyg för att ersätta Gävleklassens två äldre korvetter fattas i perioden 2021– 2025 med leverans efter 2025..." 11.3 Åtgärder efter 2025: " ...När det kommer till marinen kan ytterligare två till fyra ytstridsfartyg övervägas i syfte att utöka det totala antalet ytstridsfartyg..." Önskat antal är från politiskt håll alltså 4-6 enheter på sikt, och från FM önskas betydligt fler än så. Naturligtvis är det tilldelad ekonomi som
    3 points
  31. Lärdom: när du ska lyfta med din hkp 4, se till att den inte är fastbunden i en hoppborg/brylépudding.
    3 points
  32. Enligt polska sajten defence24 så är det troligt att den polska ubåtsaffären kommer att mynna ut i att man bara anskaffar den ena av de två SÖD klass ubåtarna, medan anskaffning av den andra då blir en option. Detta kan ha att göra med att budgeten för affären är fastlagd och begränsad. Vilken ubåt det blir är svårt att säga men det lutar väl åt att man köper f d HMS Östergötland. Detta eftersom hon är tillgänglig direkt för renovering och uppgradering, och för att man annars inte skulle ha någon ubåt av denna klass att utbilda polska besättningar med. Det är en lång artikel men jag lyckades g
    3 points
  33. Edit: $12 Politik https://forum.soldf.com/guidelines/ Vi lämnar diskussioner om andra utgiftsområden och håller oss till ämnet om Visby-korvetterna /Henke - Blågul
    3 points
  34. Förståeligt! Bilderna och siffrorna i det bildspelet är dock mycket preliminära så häng inte upp er allt för mycket på dem! På VBY kommer placeringen bli på lastdäck, där de hela tiden har varit tänkt att de ska sitta. Så däcksluckorna till VLS systemet hamnar i förkant på HKP-däck där de inte inverkar på flygplatsfunktionen... Så är det ju absolut, om det nu blir en sådan placering! Själv skulle jag gärna se CAMM-ER på YSF 2030. Förhoppningsvis skaffar Armèn landversionen av CAMM som nytt brigadluftvärn, och då finns det fina samordningsfördelar oc
    3 points
  35. Att projektets utvecklingstid tog för lång tid är det nog ingen som invänder mot... Antar att du menar HTM? Och vilka saker syftar du på nu? Fartygen är i nuläget planerade att tjänstgöra till 2040, därav behovet av HTM (Halv Tids Modifiering!). Denna är dessutom inte planerad att genomföras än på ett par år (första enhet 2023 och sista 2026!) HMS Visby hade sin första gångdag 2001, dvs 19 år sedan. Första två fartygen överlämnades till marinen 2009, dvs 11 år sedan. Sista fartyget i version fem överlämnades dock 2015 (för andr
    3 points
  36. Sista bevakningsbåten av typ BevB 80 batch 2 HMS Ärlig har nu genomgått fullständig halvtidsmodernisering hos Swede Ship Marine och levererats till FMV. Båtarna kan identifieras från de mindre modifierade batch 1 båtarna (spaningsbåtarna) genom de tre frontala bryggfönstren samt utbyggnaden framför bryggan. Det kommer att vara lättare att skilja på båttyperna när batch 2 båtarna fått en SAAB Trackfire på fördäck. /Per
    3 points
  37. Den erkända ubåtsexperten H I Sutton tar upp den förmodligen unika förmågan att svenska ubåtar i vissa fall kan ladda två torpeder i en och samma torpedtub: Swedish Navy Submarines Have A Unique Secret Weapon Dock så missar han att nämna Västergötland/Södermanland/Archer klassen som har förmåga att avfyra upp till tolv torpeder samtidigt mot upp till 12 olika mål. Han skriver också att det inte finns några andra länder som använder svenska lätta 400 mm torpeder på sina ubåtar, men enligt Jane´s Fighting Ships 2014-15 så använder faktiskt Republic of Singapore Navy's Cha
    3 points
  38. En av världens förmodligen kunnigaste ubåtsexperter ger sin syn på Gotlands-klassens uppgradering: Sweden’s Famously Stealthy Submarine Is Now Even Quieter Intressant att han inte helt utesluter laddning av batterierna med Stirling AIP maskineriet, utan säger att det är ineffektivt. Det tyder på att det inte är förstahandsvalet för att ladda batterierna (vilket många säkert redan har gissat), men att det ändå är en om inte lösning så i varje fall ett alternativ i extrema lägen när ubåten inte kan snorkla eller inta ytläge för att ladda. /Per
    3 points
  39. Det ena utesluter ju inte det andra. Som jag uppfattar det så hade Sjölejon ubåtarna en fast (men vridbar) installation med två 53,3 cm torpedtuber m/36 på akterdäck vid färdigställandet. Sedan gjordes försök också med en dubbel vridbar enhet under skrovet, vilken dock inte kom att användas. Enligt boken Örlogsfartyg så visade sig däckstuberna I boken finns också ett foto på Sjöormen före ombyggnaden. Däckstuberna är indragna/stuvade. De ska som sagt medfört ett betydande fartmotstånd när de fälldes ut i u-läge. Gissar att de även inverkade negativt på ubåtens hydroakusti
    3 points
  40. I dagsläget finns det inget rimligt alternativ på brigadnivå. Att ha i åtanke är att studien "Framtida understöds- och bekämpningskoncept" som blev klar 2018 sträcker sig fram till tidsperioden 2035. Först i perioden 2025-2030 införskaffas ett nytt brigadartillerisystem. Det som kommer ske nu är att ta fram en SUP IBEK, systemutvecklingsplan indirekt bekämpning som ska täcka in tidsperioden 2021-2025 om jag inte minns helt fel. Om man nu ska läsa mellan raderna från det konceptstudien kom fram till så har vi ett behov utav XM2001 Crusader med BAE ADAPTIV, dieselmotor och förmåga att använda DM
    3 points
  41. Huvudanledningen till att 311.Robotenheten organiserades under 3:e Sjöstridsflottiljen var för att det är flottan som sitter på det tekniska och taktiska kunnandet för kvalificerad sjömålsstrid med RBS 15. Den gröna delen av Marinen har inte haft något med RBS 15 att göra på 20 år, och då var förbandet förlagt till KA2 i Karlskrona som ju lades ner i samma veva. Så det skulle helt enkelt ta längre tid och kosta mer pengar att organisera robotenheten under AMF då startsträckan skulle vara längre. Dock har ju Amfibiekåren ambitionen att utvecklas från dagens båtburna skytteförband, mo
    3 points
  42. Ja, det er riktig. Men utgangspunktet for regnestykket er sjøretten og beregningslinjen for 12 mils grensen for sjøterritoriet. Norge har her en linje som går noenlunde rettlinjet fra de ytterste øyer og skjær, noe som gir en betraktelig kortere kystlinje enn den reele på 102 936 km, inkl. Svalbard og Jan Mayen.Som er nest lengst etter Kanada. Det tilsvarende tallet for Sverige er 44 600 km inkl fjorder og øyer - som for Norge. Grunnen er at det ikke er mulig å trekke en linje langs den reelle kystlinjen, det hadde og bl.a betydd at de viktigste fiskefeltene hadde ligget utenfor sjøterritoriet
    3 points
  43. Ska kanske förtydliga ytterligare att DN:s artikel som bekant pekar ut skillnader mellan politikernas drömrapport "Värnkraft" och Försvarsmaktens remissvar på vad som är ekonomiskt möjligt att genomföra av denna. "Värnkraft vill ju bl.a. ha både nya ytfartyg och ytterligare nya ubåtar, men eftersom tilldelad ekonomi inte tillnärmelsevis är tillräcklig för allt som politikerna drömmer om så har Försvarsmakten valt att rekommendera att vi skjuter på anskaffning av ytterligare nya ubåtar till förmån för nya ytfartyg då behovet av dessa är betydligt större. Hursomhelst så har ju politikerna
    3 points
  44. https://news.sky.com/story/paul-farnes-last-battle-of-britain-fighter-ace-dies-aged-101-11921494 Paul Farnes, det sista flygarässet från Slaget om Storbritannien har avlidit 101 år gammal. Han förstörde sex fiendeflygplan, ett förmodligen förstört och skadade ytterligare sex.
    3 points
  45. Ian McCollum från Forgotten Weapons berättar om Carl Gustav m/45B.
    3 points
  46. Polen tittar på nytt antitankprogram. Med ett fordon bandvagn med 3x8 st robotar. förslaget är Hellfire och Brimstone. Samt även CAMM missiler som Polen ska få del i tillverkningen. Tänk också att ha ett lätt raketartilleri med 16 enklare raketer och sedan 8 st styrbara Hellfire/Brimstone robotar. Där Brimstone numera görs i en sjövariant med namnet Sea spear. Eller varför inte bara 8 st CAMM robotar för luftvärn. https://www.milmag.eu/news/view?news_id=3371
    3 points
  47. Bild på det nya Gripenkamouflaget/mönstermålningen: https://images.app.goo.gl/C4cdz4buyE5hx5HB8
    3 points
  48. Efter några dagars betänketid så tror jag att jag kan se lite mer "nyktert" på den erhållna informationen från defence24.com. Eftersom informationen både är intressant (eller uppseendeväckande kanske är rätta ordet) och spekulativ så tillåter jag mig spekulera lite. Den delen att Polen vill köpa HMS Östergötland och HMS Södermanland som en interimslösning innan man beställer nya ubåtar stämmer säkert, även om Polen gärna vill få det till att förhandlingarna är längre framskridna än vad de är. Att sälja HMS Östergötland möter inga tekniska eller operativa hinder eftersom hon utgick ur rullorna
    3 points
  49. Tar man bort namnbrickan slutar jag i försvaret
    3 points
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+01:00


×
×
  • Create New...