Jump to content

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 06/05/2019 in Posts

  1. 4 points
    FMV börjar nytillverkning av 10.000 skyddsmask 90 nästa vecka. Dessutom ska man tillverka 200.000 sjukhusfilter som är ett billigare filter än det krigsfilter som försvarsmakten använder, men som skyddar mot alla virus och bakterier. Rena turen att man överhuvudtaget kan göra detta. Tillverkningsutrustningen har stått undanställd i ett förråd och är till salu. Hade lätt kunnat vara såld till utlandet. Gummiblandningen som maskerna är tillverkade i är unik och patentskyddad. FMV beställer 10 000 exemplar av Skyddsmask 90 Skyddsmask 90 nytillverkas /Per
  2. 4 points
    Litet glada nyheter: Källa: FMV order for R-410 G3 Stock Assemblies Spuhr Press Release FMV 2019-10-24.pdf
  3. 3 points
    Sista bevakningsbåten av typ BevB 80 batch 2 HMS Ärlig har nu genomgått fullständig halvtidsmodernisering hos Swede Ship Marine och levererats till FMV. Båtarna kan identifieras från de mindre modifierade batch 1 båtarna (spaningsbåtarna) genom de tre frontala bryggfönstren samt utbyggnaden framför bryggan. Det kommer att vara lättare att skilja på båttyperna när batch 2 båtarna fått en SAAB Trackfire på fördäck. /Per
  4. 3 points
    Den erkända ubåtsexperten H I Sutton tar upp den förmodligen unika förmågan att svenska ubåtar i vissa fall kan ladda två torpeder i en och samma torpedtub: Swedish Navy Submarines Have A Unique Secret Weapon Dock så missar han att nämna Västergötland/Södermanland/Archer klassen som har förmåga att avfyra upp till tolv torpeder samtidigt mot upp till 12 olika mål. Han skriver också att det inte finns några andra länder som använder svenska lätta 400 mm torpeder på sina ubåtar, men enligt Jane´s Fighting Ships 2014-15 så använder faktiskt Republic of Singapore Navy's Challenger-klass (f d Sjöormen-klass) svenska torpeder av typ 431. Den modernare Archer-klassen (f d Södermanland-klass) ska även använda typ 451 i sina 400 mm tuber. Det är nog lätt att tro att denna förmåga uppstått på de modernare ubåtsklasserna (läs fr o m Sjöormen), men faktum är att redan Draken-klassen från 60-talet kunde ladda två eller tre 400 mm torpeder i en 533 mm tub (de hade inga 400 mm tuber). Dock vet jag inte om eldledningssystemet tillät att dessa avfyrades mot olika mål. /Per
  5. 3 points
    En av världens förmodligen kunnigaste ubåtsexperter ger sin syn på Gotlands-klassens uppgradering: Sweden’s Famously Stealthy Submarine Is Now Even Quieter Intressant att han inte helt utesluter laddning av batterierna med Stirling AIP maskineriet, utan säger att det är ineffektivt. Det tyder på att det inte är förstahandsvalet för att ladda batterierna (vilket många säkert redan har gissat), men att det ändå är en om inte lösning så i varje fall ett alternativ i extrema lägen när ubåten inte kan snorkla eller inta ytläge för att ladda. /Per
  6. 3 points
    Det ena utesluter ju inte det andra. Som jag uppfattar det så hade Sjölejon ubåtarna en fast (men vridbar) installation med två 53,3 cm torpedtuber m/36 på akterdäck vid färdigställandet. Sedan gjordes försök också med en dubbel vridbar enhet under skrovet, vilken dock inte kom att användas. Enligt boken Örlogsfartyg så visade sig däckstuberna I boken finns också ett foto på Sjöormen före ombyggnaden. Däckstuberna är indragna/stuvade. De ska som sagt medfört ett betydande fartmotstånd när de fälldes ut i u-läge. Gissar att de även inverkade negativt på ubåtens hydroakustik. Även kustubåtarna U1 - U9 från 1941-44 hade f ö en 53,3 cm däckstub på akterdäck av modell m/39, men den var fast (inte vridbar) vad jag förstår. Även denna togs bort efter hand. Jag är ingen expert på torped eldledning men det bör ha varit en utmaning att skjuta torped i 90 grader från fartygets långskeppslinje. Med en bestyckning av två moderna 40 mm luftvärnsautomatkanoner m/32 och två ksp (8 mm m/36?) på Sjölejon-klassen från 1936-41 så visar det väl att man även i Sverige tidigt insåg att fientligt flyg skulle komma att utgöra ett betydande hot mot ubåtar. /Per
  7. 3 points
    I dagsläget finns det inget rimligt alternativ på brigadnivå. Att ha i åtanke är att studien "Framtida understöds- och bekämpningskoncept" som blev klar 2018 sträcker sig fram till tidsperioden 2035. Först i perioden 2025-2030 införskaffas ett nytt brigadartillerisystem. Det som kommer ske nu är att ta fram en SUP IBEK, systemutvecklingsplan indirekt bekämpning som ska täcka in tidsperioden 2021-2025 om jag inte minns helt fel. Om man nu ska läsa mellan raderna från det konceptstudien kom fram till så har vi ett behov utav XM2001 Crusader med BAE ADAPTIV, dieselmotor och förmåga att använda DM72-laddningar. Att vi skulle beställa fler utav dumpervarianten utav Archer finns det inte en chans i helvetet att vi skulle göra, det är inte värt besväret att använda ett midjestyrt fordon i den rollen. Det enda rimliga vore Archer NG med modifikationer på både magasinet och laddsystemet för att kunna använda bankorrigerande tändrör typ M1156 PGK. Jo du har helt rätt i det. Problemet idag är att du i praktiken bara kan lösa en elduppgift med en Archerbataljon innan du måste gå till en påfyllnadsplats för att fylla på magasinen igen. Du har i praktiken bara tillgång till 18st granater per pjäs, 15st Sgr 77BFL och 3st BONUS. Det är ett provlag/salva och sedan en eldreglering och 7st eldstötar. Det bara till att lösa en elduppgift mot ett mål. Sedan måste pjäserna fyllas på vilket tar ca 15-20 minuter beroende på yttre omständigheter. Har du däremot inget bekämpningshot så är en dragen pjäs kung, det är bara att markställa granatkollin bredvid pjäsen och sedan stå och slunga granater tills det det inte längre finns några mål inom räckvidd. Problemet är att vi ska slåss mot en kvalificerad motståndaren. Och då kommer det inte finnas några pjäser krav 15 minuter efter första eldöppnandet om dom inte har omgrupperat. Därför är det inte ett alternativ att gå tillbaka till vare sig ett draget artillerisystem eller ett där servicen måste göra avsittning för att betjäna. Danskarna är välkomna att öva artilleriduell nån gång. Dom kan till och med få öppna eld först...
  8. 3 points
    Av de sex fregatterna av den australiska Adelaide-klassen (eg. mod am O H Perry-kl) så återstår nu endast HMAS Melbourne i tjänst. Hon och systerfartyget HMAS Newcastle var en tilläggsbeställning och kom i tjänst 1992-93, vilket är ungefär tio år senare än de fyra första fartygen i klassen. Hon tillhör också de fyra fartyg av klassen som genomgick den s k FFG Upgrade Project 2005-09, varvid Mk 13 lavettaget modifierades för SM-2 MR och Harpoon (2011 uppgraderades sedan lavettaget för att kunna använda SM-2 MR Block IIIA robotar). Dessutom installerades ett Mk 41 VLS system med 8 st Evolved Sea Sparrow robotar framför Mk 13 lavettaget på fördäck, och torpeder, robotar, CIWS, ledningssystem och sensorer uppgraderades till den senaste versionen. Fartygen kan även härbärgera och operera 2 st medeltunga helikoptrar av Sea Hawk storlek, vilket är mer än vad de flesta andra fregatter i samma storlek kan. Man kan säga att man med fartygstypen har prioriterat helikopterkapacitet framför sonar kapacitet. Därmed får man väl anse att dessa fartyg fortfarande är förhållandevis moderna och kapabla ubåtsjaktfregatter med bra luftförsvarskapacitet, och åtminstone Melbourne och Newcastle borde kunna göra god tjänst i många år till.Frågan är bara vart fartygen kommer att hamna. Adelaide-class frigate Jag har sett upprepade uppgifter de senaste åren om att Melbourne och Newcastle kommer att säljas till den polska marinen och ersätta de två existerande OH Perry klass fregatterna (som är äldre och inte genomgått motsv. uppgradering), men det verkar som om förhandlingarna inte har lett till något resultat. I stället så har nu den grekiska regeringen uttryckt intresse för dessa två fartyg till det australiska försvarsdepartementet ( Greece shows interest in buying RAN FFGs ). Som om detta inte skulle räcka så var även den chilenska marinen beredd att slutföra förhandlingar i maj 2019 om att köpa dessa två fartyg ( Chile Ready to Finalise Frigate Acquisitions ). Så den stora frågan är nu alltså vilket land som slutligen kommer att överta dessa fartyg. Chile med en bättre ekonomi än Grekland och vana sedan lång tid att kunna inköpa förhållandevis moderna och kapabla utländska örlogsfartyg borde ligga bra till. Man behöver bara nämna de fyra brittiska County jagarna och de tre Duke fregatterna (för att inte tala om våra egna fartyg Göta Lejon och Älvsborg), men frågan är om inte Grekland och Polen behöver dessa australiska fartyg mer än vad Chile gör. Time will tell som man brukar säga på engelska. /Per
  9. 3 points
    Huvudanledningen till att 311.Robotenheten organiserades under 3:e Sjöstridsflottiljen var för att det är flottan som sitter på det tekniska och taktiska kunnandet för kvalificerad sjömålsstrid med RBS 15. Den gröna delen av Marinen har inte haft något med RBS 15 att göra på 20 år, och då var förbandet förlagt till KA2 i Karlskrona som ju lades ner i samma veva. Så det skulle helt enkelt ta längre tid och kosta mer pengar att organisera robotenheten under AMF då startsträckan skulle vara längre. Dock har ju Amfibiekåren ambitionen att utvecklas från dagens båtburna skytteförband, mot att primärt bli ett sjörörligt sjömålsbekämpande förband - så det blir säkert riktiga sjömålsrobotar på AMF 1 också i framtiden!
  10. 3 points
    Ja, det er riktig. Men utgangspunktet for regnestykket er sjøretten og beregningslinjen for 12 mils grensen for sjøterritoriet. Norge har her en linje som går noenlunde rettlinjet fra de ytterste øyer og skjær, noe som gir en betraktelig kortere kystlinje enn den reele på 102 936 km, inkl. Svalbard og Jan Mayen.Som er nest lengst etter Kanada. Det tilsvarende tallet for Sverige er 44 600 km inkl fjorder og øyer - som for Norge. Grunnen er at det ikke er mulig å trekke en linje langs den reelle kystlinjen, det hadde og bl.a betydd at de viktigste fiskefeltene hadde ligget utenfor sjøterritoriet.Kystområdene har jo for Sverige betydd mindre økonomisk enn for Norge, særlig i nord. For Norges vedkommende hadde det og betydd at 12 mils (22 224m) grensen hadde blitt liggende innenfor landterritoriet, da fjordene går opptil 200 km inn i landet. Sverige har jo også en delvis forevet kyst, men jeg mener at utregningslinjen i hovedsak her følger den reelle kystlinjen. I forhold til hvor mange ubåter som man behøver for å dekke ett område er ett utall varibler relevante. I utgangspunktet er nok størrelsen på området innenfor 12 mils grensen mer relevant enn antall km grenselinje, da vertsnasjonen her har ubegrenset suverenitet, lik den på land.Mellom den trukne of relle kystlinjen dreier det seg for Norge om 125,313 km2 bare i indre farvann, i tillegg kommer 12 mils territoriet, tilsammen 240 014km2.Hvis man regner i dybdemeter og m3 vann blir summen enda større. Legger man til hele den økonomiske sonen og fiskerivernsonene så får Norge ett område å forsvare på hele på 2 039 951km2. Det er mer enn det kombinerte landarealet til Sverige, Norge og Finland.Men her snakker vi om graderte former for våpenmakt, primærtpå overflaten. I praksis vil det si det si at det er indre kystfarvann som er mest relevant for ubåtopeasjoner, og da særlig i den nordlige delen av landet. Selvsagt hadde det vært fint med 6-8 ubåter, da hadde vi vært jevnbyrdige med Nordflåten (7 båter av Kiloklassen) i konvensjonell kapasitet. Legger man til de kjernefysiske klassene på 8000 tonn og oppover blir regnestykket ett helt annet. Men vil russerne operere slike ubåter i trange kystfarvann? Neppe. For Sveriges del kan lignende regionale og styrkemessigeforhold vektlegges, særlig i syd og rundt Gotland. Itilegg kommer oseanografiske forhold. Feks kan Bottenviken være for grunn for litt større konvensjonelle ubåter, unntaket er miniubater som trolig opererer både i nord og syd forholdsvis regulært.I det hele syntes provokasjon undergravning, sabotasje og etterretning å være større trussel enn selve invasjonsalternativet. Når det gjelder danskenes nedleggelse av ubåtvåpet tror jeg det skyldes en selvstendig dansk omleggingen av sikkerhetspolitikken, fra fotnoteland til intervensjonmakt under USA,s ledelse. Det betød maktprojektering til fjerne strøk med vekt på store overflatekapasiteter. Sovjet hadde implodert og de danske stredene forsvant rett og slett fra det sikkerhetspolitiske sakskartet, etter at Sovjet trakk seg ut fra både Polen og DDR. Uten tilsvarende offensiv kontroll på landsiden ville fremskutte sjøoperasjoner blitt både meningsløst og høyst risikabelt.
  11. 3 points
    Justyna Gotkowska på twitter Väldigt knapphändiga uppgifter så här långt. Verkar som om man är intresserad inte bara av de två svenska ubåtarna Södermanland och Östergötland, utan även de två Singaporeanska ubåtarna Archer och Swordfish (av mod Södermanlands klass). En ubåt av Archer klassen ska redan ha tagits ur tjänst i RSN pga. brist på reservdelar och fungerande logistik (läs: sv. stöd), en uppgift som jag varken kan bekräfta eller avfärda. Tydligen så ska (om nu allt detta blir verklighet) SAAB Kockums ta hem dessa från Singapore och sedan renovera dem antingen till operativt skick eller för att användas som reservdelsbåtar. Om dessa uppgifter stämmer så är det naturligtvis en framgång för Kockums och Sverige. Visserligen ingen försäljning av A26 till Polen (åtminstone inte de närmaste åren), men det var ändå ganska liten chans för detta. Vad gäller SÖD så jag tror jag inte att det är några problem att renovera henne för vidare bruk, men hon är mig veterligen planerad att genomgå livstidsförlängning för vidare tjänst fram till åtminstone leveransen av den första A26. Däremot så är det mer osäkert hur det står till med ÖGD. Hon har inte varit i aktiv tjänst sedan 2014-15 och utgick ur rullorna förra året. Hon verkade vara i dåligt skick om man tro bilder på henne hos Kockums som publicerats här tidigare. Inget är väl dock omöjligt om det finns pengar. Kockums är ju i behov av jobb de närmaste åren nu när man tydligen inte ska halvtidsmodernisera Halland (endast vidmakthålla) och livstidsförlängningen av SÖD låter vänta på sig. Efter leveransen av de bägge A26 båtarna finns just nu inget ubåtsjobb inplanerat så vitt jag vet. I bästa fall så kanske man kan få fram tre operativa ubåtar av denna klass om några år för den polska marinen, men mer realistiskt är väl att man måste använda två båtar för övning eller reservdelar och att man då bara får två operativa. Ändå en förstärkning jämfört med dagsläget med den gamla Kilo ubåten och de två ännu äldre Kobben ubåtarna. Vad gäller Archer och Swordsfish så borde RSN vara intresserade av att fortsätta operera dessa ytterligare några år, eftersom det dröjer innan de tyskbyggda ubåtarna är i tjänst. Dock så kan ju problemet med det uteblivna stödet från Kockums framtvinga en förtida försäljning, men det är bara spekulationer. UPDATE: enligt defence24.com så ska avtalet med SAAB gälla inköp eller leasing av de bägge svenska ubåtarna av SÖD klass för en kostnad av 2,5 miljarder SEK, vilka då skulle renoveras och moderniseras med A26 komponenter och sedan ersätta de bägge Kobben båtarna. Vad gäller Archer klassen så skulle dessa då inköpas för den svenska marinens räkning och ersätta SÖD klassen fram till att A26 levereras. Därmed så skulle den svenska marinen kunna operera med fem ubåtar redan innan A26 levereras. Kommentar: Nu förstår jag varför det inte lagts en beställning på livstidsförlängning av HMS Södermanland! En synnerligen intressant utveckling både för den polska och (inte minst) den svenska marinen. För den oinvigde så kanske det inte låter som en jättestor skillnad om det finns fyra eller fem operativa ubåtar, men operativt kan det betyda att chanserna att kunna sätta in två ubåtar samtidigt mot samma företag (avseende en eventuell motståndare) på andra sidan Östersjön ökar väsentligt med fem båtar tillgängliga. För att detta ska bli verklighet så krävs naturligtvis också att det finns fem ubåtsbesättningar tillgängliga, och det är lite tveksamt om det finns i dagsläget. Alternativet kan vara att bara bemanna en av de singaporeanska ubåtarna och använda den andra för övning/reservdelar, men det återstår att se om så blir fallet. Poland to Acquire Second-hand Submarines from Sweden? Head of the MoD Confirms the Negotiation’s in Progress Poland could buy Swedish submarines to update its Kobben-class fleet /Per
  12. 3 points
    Ska kanske förtydliga ytterligare att DN:s artikel som bekant pekar ut skillnader mellan politikernas drömrapport "Värnkraft" och Försvarsmaktens remissvar på vad som är ekonomiskt möjligt att genomföra av denna. "Värnkraft vill ju bl.a. ha både nya ytfartyg och ytterligare nya ubåtar, men eftersom tilldelad ekonomi inte tillnärmelsevis är tillräcklig för allt som politikerna drömmer om så har Försvarsmakten valt att rekommendera att vi skjuter på anskaffning av ytterligare nya ubåtar till förmån för nya ytfartyg då behovet av dessa är betydligt större. Hursomhelst så har ju politikerna flera månader på sig att bråka om detta då försvarsbeslutet inte väntas fattas förrän sent i höst, så vi får helt enkelt vänta och se. Försvarsmakten gick dock ut så sent som idag och meddelade att det militära rådet inför nästa försvarsbeslut står fast! Nja, CKR är klassad som stöd- och ledningsfartyg. Hon må av oklara orsaker ha kvar sitt P på bogen fortfarande, men hon blev faktiskt tilldelad ett "A" nummer för flera år sedan, även om detta aldrig har målats dit. Dock kan hon absolut användas för sjöövervakning i fredstid. Både hon och TRÖ planeras dessutom utgå utan ersättare 2025... Just nu är förhoppningen att Brasilien ska köpa LDO och ARH. Förhandlingar har pågått i några år nu och Brasilianska officerare är på besök titt som tätt. SKAB skulle i så fall renovera och modifiera båda fartygen till motsvarande KSR klass innan övertagande. Några direkta underhållsåtgärder har inte genomförts på varesig LDO, ARH eller GBG och KLR sedan de togs ur tjänst. Men även fartygen i spökdivisionen måste dock kontrolleras med jämna mellanrum för att säkerställa att de inte sjunker till kaj, därför dockas de in med ett par års mellanrum och bottenplåtar, skrovgenomföringar, offeranoder och dyl. kontrolleras för att säkerställa att fartygen förblir vattentäta...
  13. 3 points
    https://news.sky.com/story/paul-farnes-last-battle-of-britain-fighter-ace-dies-aged-101-11921494 Paul Farnes, det sista flygarässet från Slaget om Storbritannien har avlidit 101 år gammal. Han förstörde sex fiendeflygplan, ett förmodligen förstört och skadade ytterligare sex.
  14. 3 points
    Ian McCollum från Forgotten Weapons berättar om Carl Gustav m/45B.
  15. 3 points
    Inte längre, BAE ORKA är mer eller mindre nedlagd. De förlorade upphandlingen av det som nu är mk 332 High Explosive-4 Bolt Guided Cartridge ammunition! ALaMO vann - sannolikt då det var en tekniskt mindre komplex och mer kostnadseffektiv lösning! MAD-FIRES är fortfarande ett utvecklingsprojekt och ligger ännu flera år bort från att komma ut på förband... Studeras görs den, diskuterade projekten med Bofors senast i höstas! Det är riktigt häftig teknik, men det är av flera skäl ingenting som är aktuellt för anskaffning i närtid - framförallt för att vi inte ser behovet! Det finns också flera nackdelar med denna typen av granater - utöver styckpriset - t.ex. mycket mindre verkan i målet, då utrymme i granaten som vanligtvis kan fyllas med sprängmedel och/eller splitter, istället tas upp av styrsystem, batterier och elektronik. I det här fallet har Amerikanarna (som vanligt!) valt att fixa ett enkelt problem med en otroligt avancerad lösning. Hela anledningen till att dom valde 57mm/mk3B till sina LCS var för att kunna bekämpa anfall från svärmar av småbåtar (som t.ex. Iran gillar!). Man ville därför ha en pjäs med hög eldhastighet och stor magasinskapacitet för att kunna bekämpa många båtar på kort tid. Eftersom hotet ansågs enkelt att träffa så skaffade man dock inte någon riktig artillerieldledning till fartygen, utan bara en enkel och billig optroniskt baserad lösning. Nu har det i efterhand visat sig att det utan riktig eldledning minsann inte alls är så enkelt att träffa små snabba manövrerande båtar, och då har man valt att lösa det genom att ta fram svindyra avancerade målsökande granater, istället för att förse fartygen med en riktig eldledning. Då vi har en riktig eldledning på våra fartyg, och framför allt att hotet från svärmanfall från småbåtar inte finns i våra vatten, så har vi inget behov av mk332. Möjligtvis skulle MAD-FIRES kunna bli intressant om dom får den att fungera (till en rimlig kostnad!), men mer troligt är att vi satsar på en vidareutveckling av 3P tillsammans med Bofors. Det är många länder som har valt, eller väljer att anskaffa 57mm/mk3 pjäser de senaste åren, vilket gör att möjligheterna till samarbete och kostnadsdelning vid vidareutveckling av både pjäser och ammunition ser mycket goda ut framöver...
  16. 3 points
    Polen tittar på nytt antitankprogram. Med ett fordon bandvagn med 3x8 st robotar. förslaget är Hellfire och Brimstone. Samt även CAMM missiler som Polen ska få del i tillverkningen. Tänk också att ha ett lätt raketartilleri med 16 enklare raketer och sedan 8 st styrbara Hellfire/Brimstone robotar. Där Brimstone numera görs i en sjövariant med namnet Sea spear. Eller varför inte bara 8 st CAMM robotar för luftvärn. https://www.milmag.eu/news/view?news_id=3371
  17. 3 points
    Bild på det nya Gripenkamouflaget/mönstermålningen: https://images.app.goo.gl/C4cdz4buyE5hx5HB8
  18. 3 points
    Efter några dagars betänketid så tror jag att jag kan se lite mer "nyktert" på den erhållna informationen från defence24.com. Eftersom informationen både är intressant (eller uppseendeväckande kanske är rätta ordet) och spekulativ så tillåter jag mig spekulera lite. Den delen att Polen vill köpa HMS Östergötland och HMS Södermanland som en interimslösning innan man beställer nya ubåtar stämmer säkert, även om Polen gärna vill få det till att förhandlingarna är längre framskridna än vad de är. Att sälja HMS Östergötland möter inga tekniska eller operativa hinder eftersom hon utgick ur rullorna förra året och ligger på Kockums. Dock tror jag att det skulle ta minst två år att renovera, modernisera och få henne i tjänst igen. Däremot så tror jag inte Försvarsmakten och ÖB är beredda att släppa SÖD till försäljning ännu. Möjligen 2022-23 när sjösättning/leverans av första A26 båten närmar sig. Dock med den brasklappen att man kan förstås aldrig så noga kan veta med tanke på att det s k ubåtskontraktet med Kockums är omförhandlat eller i alla fall är under omförhandling. Vad gäller den andra delen att Sverige och Kockums skulle ta hem f d HMS Västergötland och HMS Hälsingland från Singapore för den svenska marinens räkning så verkar det nu alltmer osannolikt att så skulle ske. Vad talar då för resp. emot just detta? Det som talar för är att ubåtsvapnet behöver minst en helst två ubåtar som ersättning för Södermanlands klassen, och att Republic of Singapore Navy tydligen ska ha fått problem att operera dessa båtar efter att Kockums support sinat i och med Singapores helomvändning att köpa tyska ubåtar för framtiden. Problemen för klassen ska röra reservdelar och logistik, och en av båtarna ska t o m redan ha tagits ur tjänst. Något jag dock vill betona att jag inte kan verifiera. Det som främst talar emot är att det är tveksamt om det skulle finnas pengar och personal att bemanna dessa båtar. Vad jag vet så finns det besättningar till 4 ubåtar i ubåtsvapnet. Besättning till en femte ubåt skulle i ett ev. krisläge förmodligen kunna skakas fram med hjälp av bl a lärare, kontorspersonal och reservofficerare, men att permanent bemanna fem operativa ubåtar bedömer jag som omöjligt i varje fall i dagsläget. Ubåtarna behöver dessutom transporteras hem och gås igenom och anpassas för svensk tjänst. Troligen inget jättejobb men ändå nåt som måste göras. Det kan dessutom bli svårt att få politiskt stöd för affären som säkert inte är gratis. Troligen skulle det inte röra sig om 2,5 miljarder som Polen enligt uppgift ska betala för Södermanlands klassen, men säkert ändå en hel del pengar. Speciellt om man dessutom ska utöka personalen i ubåtsvapnet. Jag tror helt enkelt inte etablissemanget är berett att sträcka sig så långt för att hålla antalet ubåtar uppe under bara några år. Man har ju redan visat att man är beredd att ta stora strategiska risker för att tjäna några slantar, som t ex när man beslöt att halvtidsmodernisera de två Gotlandsubåtarna NÄSTAN SAMTIDIGT på Kockums. Detta hade ju till följd att det bara fanns två operativa ubåtar i ubåtsvapnet under 2017-2018 (ett absolut lågvattenmärke för det svenska ubåtsvapnet; det är förmodligen mer än 100 år sedan som det fanns så få ubåtar operativa). Vad är det som säger att man inte är villig att ta en ny strategisk risk genom att sälja SÖD innan den första A26 båten är operativ? Det andra som talar emot är att jag är skeptisk till om RSN vill släppa båtarna. De har nyligen genomgått en uppgradering med optroniska periskop, nytt ledningssystem, ny sonar och motmedelssystem, samt möjlighet att använda ny typ av torped och sjörobot. Uppgraderingen blev klar så sent som våren 2019. De första två tyska ubåtarna levereras inte förrän 2021-22 och kommer gissningsvis inte i tjänst förrän 2022-23. Logiskt borde de ersätta de två 50 år gamla Sjöormen ubåtarna. Är det dessa två gamla ubåtar som ska hålla fanan högt fram till 2022-23? En kompromisslösning som möjligen skulle kunna accepteras av bägge parter skulle kunna vara att Sverige köper bara den ena Archer båten, i utbyte mot viss support från Kockums så att man kan hålla den återstående båten i drift ytterligare några år. Detta skulle i så fall göra att Sverige kan släppa SÖD till polackerna så fort hon är klar med utbildningen, samtidigt som RSN åtminstone skulle få garantier för att kunna hålla en av Archer klassen i drift. Detta förutsätter förstås att Kockums fortfarande inte är sura på singaporeanerna för att de valde att lämna den svenska tekniken och supporten. Det hade då att göra med ägarförhållandena på Kockums, och att man inte visste om Kockums skulle resa sig ur askan. Sammantaget så tycker jag att det som talar emot att vi skulle hämta hem några ubåtar från Singapore väger tyngre. Jag tror på att Polen köper Södermanlands klassen, men det blir nog en utdragen historia där arbetet på ÖGD kan börja när som helst men där Sverige förmodligen inte kan släppa SÖD förrän tidigast om två-tre år. Dessutom så behöver man väl ta SÖD i anspråk som skol- och utbildningsubåt för att kunna utbilda de polska besättningarna, något som ÖGD tidigare utnyttjades för. Detta kommer dock förhoppningsvis inte ta lika många år som med de singaporeanska besättningarna, som inte hade någon tidigare ubåtserfarenhet överhuvudtaget. Detta köp kommer i alla händelser att skapa efterlängtat jobb och möjligheter hos Kockums, särskilt efter dråpslaget nyligen att man tydligen inte ens får jobbet att halvtidsmodernisera den tredje Gotlandsubåten (ännu mindre bygga en tredje A26). Allt detta är naturligtvis som sagt inget annat än spekulationer, men det är i alla fall vad jag tror kommer att hända. /Per
  19. 3 points
    Tar man bort namnbrickan slutar jag i försvaret
  20. 3 points
    Det där är ett uttalande jag hört många svänga sig med men ingen har någonsin kunnat presentera en källa. Jag kan inte uttala mig om specifikt M90 men om vi tar amerikanska marinkårens digitala kamouflage så har ju den extremt små fält. Det är dock uppbyggt på ett sådant sätt att större ytor domineras av samma färg vilket gör att det på längre håll ser ut som att hela ytan har den färgen och därmed fyller funktionen att kamouflera på både lite närmre och lite längre håll. Får man till något liknande med nya mönstret blir jag väldigt nöjd (skulle även vilja att färgskalan blir något brunare då min upplevelse från att ha sett multicam i Sverige är att det funkar bättre). I övrigt är det framförallt rörelse som kommer röja soldaten så länge vi inte har neongula rave-kläder på oss och om man avser att vara dold och stilla ska man maskera sig mer än vad enbart uniformen erbjuder. Därmed kanske det är viktigare att man känner sig lite stursk och "tuff" i sin uniform snarare än att ha samma saker som min morfar lumpade i.
  21. 3 points
    Här finns lite uppdaterad info om den Svenska Kungstigern
  22. 3 points
    Video: A brief overview of the Latvian Navy, today and in the future Underligt nog så framgår inte i artikeln exakt hur många minjaktfartyg som omfattas i den lettiska marinen, men så vitt jag kan förstå så finns det 5 st av holländsk Alkmaar klass (Tripartite). Estland har 3 st av engelsk Sundown klass. Om alla de tre baltiska marinerna ska anskaffa nya minjaktfartyg på 2030-talet så kanske det kan samordnas med svenska behov av ersättare för Koster klassen? /Per
  23. 3 points
    Det är skillnad på soldat/fordonsförare på insatskompani jämfört med förare på bataljonens transportenheter. Den förstnämnda är även stridande soldat och ska öva mer strid.
  24. 2 points
    Italienska hangarfartyget Cavour har nu genomgått 16 månaders ombyggnad för att kunna operera F-35B: Italian aircraft carrier ‘Cavour’ Completes 16 Months F-35B Upgrade Hon kommer att besöka USA i sommar för att integrera de första två F-35B planen. Dock så finns det meningsskiljaktigheter mellan den italienska marinen och flygvapnet över hur många F-35B som ska anskaffas och vem som ska operera dem. Flygvapnet vill ha dem för att kunna operera från korta och oförberedda flygfält, vilket är ett osannolikt scenario enligt en pensionerad amiral. Marinen ville ha 22 st F-35B men får bara 15 st. 2022 kommer det nya hangarfartyget Trieste i tjänst och hon kommer också att kunna operera F-35B. Med nuvarande planer så kommer den italienska marinen då att ha två hangarfartyg med kapacitet att operera dubbelt så många F-35B än vad man nu har planer att anskaffa: Italy’s Getting Two Aircraft Carriers. Too Bad It Won’t Have Enough Stealth Fighters To Fly From Them Jag är ingen expert på hangarfartyg men kan inte låta bli att imponeras av defensiva bestyckningen på Cavour, som vida utklassar självförsvarsbestyckningen på amerikanska super carriers: 4 × 8-cell A-43 Sylver launchers for MBDA Aster 15 surface-to-air missile 2 × Oto Melara 76/62 mm Strales guns 3 × Oerlikon Contraves 25/80 mm Anti-aircraft guns Italian aircraft carrier Cavour /Per
  25. 2 points
    Man tittar just nu väldigt mycket på raketartilleriförband på divisionsnivå, dels för att kunna nedkämpa prioriterade mål på djupet, men även för att förhindra en motståndares utbredning med hjälp av avståndslagda mineringar. Vad du menar med anpassade för kustförsvar vet jag inte, men någon förmåga att skjuta mot rörliga mål har vi inte. Rent krasst så kommer ett nytt artillerisystem att ha samma tidskrav som Archer: gruppera, avfyra tre skott, brösta upp och transportera sig 700m till en ny eldställning på tre minuter. Det kommer du inte att kunna göra med ett system som CAESAR, Brutus eller motsvarande typ utav system.
  26. 2 points
    Den äldsta Herculesen vi använder är från 1969 och användes för lufttankning. De fem andra är från 1981 och således 39 år gamla. Nostalgisk tillbakablick på Hercules 1988:
  27. 2 points
    Det skulle ha kunnat vara en möjlig väg att gå, även om Wasp-klassen på 41.684 ton kanske är lite stor för det jag tänkt mig. Hade tänkt mig ett lätt hangarfartyg ungefär i storlek som det Sea Control concept på 13.736 ton som utvecklades i slutet av 60-talet, för att man ska få råd med och hinna bygga ett mindre antal. Det skulle även kunna exporteras till västvänliga länder. Faktum är att US Navy prövade ett s k Sea Control concept 1972-74 när man modifierade landsättningsfartyget USS Guam på 19.217 ton så att hon kunde ta ett antal AV-8A Harrier och Sea King ASW hkp. Kostnaden för ett Sea Control fartyg beräknades till 12% eller en åttondedel av kostnaden för en fleet carrier. Även om Sea Control conceptet rann ut i sanden så användes blueprints från utvecklingen när man byggde det spanska lätta hangarfartyget Príncipe de Asturias på 16.700 ton på 80-talet (som sedan i sin tur inspirerade till det thailändska lätta hangarfartyget HTMS Chakri Naruebet). Även om man kan utnyttja serieeffekten och en färdig design så tror jag nog ändå att Wasp-klassen blir lite för stor, komplicerad, långsam och framför allt dyr i drift som ett tänkt mindre och enklare eskorthangarfartyg. Ett problem idag är naturligtvis att U S Navy numera saknar fartyg av fregattstorlek lämpliga för eskort av sådana lätta hangarfartyg, men man planerar nu äntligen att bygga en ny fregatt. Sea Control Ship /Per
  28. 2 points
    Tänkte bara bumpa den här tråden som lite motivation för de där ute som kanske inte är i bästa form! När jag startade denna tråden sprang jag 2km på ca 15 minuter, kunde knappt göra en armhävning och var i allmänt kass form. Efter detta har jag tränat i stort sett varje dag och kört stenhårt! Nu springer jag milen på 50 minuter och gör 60 armhävningar i rad. Jag mönstrade senare och fick en 9:a på styrka och en 8:a på cykel. Jag blev sedan inskriven vid Arméns Jägarbataljon och lever drömmen!
  29. 2 points
    This Venezuelan Patrol Ship Sunk Itself After Ramming A Cruise Liner With A Reinforced Hull RCGS Resolute: Collision with ANBV Naiguatá Cruise ship sunk Venezuelan Navy ship after being fired at and rammed. Don’t mess with RESOLUTE. Märklig historia. Liknar väl lite norska Helge Ingstad kollision (i alla fall vad gäller David-Goliat perspektivet) även om denna verkar ha varit medveten. Även om kryssningsfartyget RCGS Resolute hade drivit in på venzuelanskt vatten så fanns det väl inte fog för att försöka borda eller ramma fartyget? Skadorna på kryssningsfartyget verkar knappt vara synliga från luften. Resultatet av rammningen kanske säger något om sjömanskapet på det venezuelanska fartyget. The Drive spekulerar också i om incidenten kan ha att göra med att Portugal stöder den venzuelanska oppositionsledaren Juan Guaido (RCGS Resolute är flaggat i Portugal). UPDATE: Enligt The Maritime Executive så ska patrullfartyget ha sjunkit efter att träffat kryssningsfartygets isförstärkta bulb: Venezuelan Navy Patrol Ship Sinks After Collision With Cruise Ship /Per
  30. 2 points
  31. 2 points
    Det är inte en felskrivning, det är precis som artikeln säger efterföljaren till Blekingeklassen (alltså ersättaren till Gotlandsklassen!) som avses. Marinen vill ha nya ytstridsfartyg, men politikerna tycker det är fräckare med ubåtar! Såklart kommer ju Gotlandsklassen behöva ersättas förr eller senare, men med vår ekonomi så ser jag gott att det kan vänta till efter 2030 då båtarna inte ens är klara med sin HTM ännu... Som Perman skriver så var det bara GLE som låg i malpåse, SVL fortsatte att köra ända fram till hösten 2018 då hon avrustades och förbereddes för HTM. För nuvarande ligger både GLE och SVL i skrovhallen på SKAB i Karlskrona och är mitt inne i sin HTM. Som planen är just nu sker sjösättning av båda fartygen nu i vår och båda ska levereras innan årsskiftet, men att den planen håller tror jag sådär på! Just nu består alltså svenska flottans ytstridsförmåga av fem korvetter och två patrullfartyg. Det faktiska minimibehovet för att lösa våra uppgifter, och kunna öva på tillräckligt hög nivå utan att köra slut på både fartyg och besättningar, är enligt mig tio korvetter och två till fyra patrullfartyg!
  32. 2 points
    Sista ryska fartyget av Kara-klassens robotkryssare från kalla kriget RFS Kerch har tagits ur tjänst efter 45 års tjänst. Utvecklingen av robotkryssare började med Kynda-klassen på 60-talet som prioriterade ytattack, fortsatte sedan med Kresta I och II under slutet av 60- och 70-talet som hade en mer balanserad SSM/ASW bestyckning, under slutet av 70-talet kom Kara-klassen med ubåtsjakt som prio ett och gasturbiner i stället för ångturbiner, för att (vad gäller konventionellt drivna kryssare) kulminera med Slava-klassen under 80-talet som återigen hade amerikanska hangarfartygsgrupper som tänkta huvudmål. Kara-klassen betecknades av Sovjet som "Large Antisubmarine Ship" och ansågs tillhöra jagarkategorin mer än kryssarkategorin (trots ett deplacement på 9,700 ton fl). En av kryssarna av Kara-klassen RFS Ochakov sänktes 6 mars 2014 som blockadfartyg i kanalen till den ukrainska marinbasen Donuzlav Bay på västra Krim, och en annan RFS Azov användes som försöksfartyg för det då nya SA-N-6 / S-300F / SA-10 Grumble systemet med roterande VLS behållare för 8 robotar. 4 Nov 2014 så bröt en eldsvåda ut akterut på RFS Kerch när hon låg för underhåll i Sevastopol, och man trodde då allmänt att fartyget skulle skrotas. Emellertid så verkar det som om hon har reparerats efter detta. Capt(N) på twitter Large Anti-Submarine Ships Project 1134B Berkut-B Project 1134BF Project 1134.2 Berkut-B / Kara class Guided Missile Destroyer på Global Security /Per
  33. 2 points
    Även om det är möjligt att skjuta flera andra typer av robotar från ExLS så är det osannolikt att vi kommer anskaffa det, framförallt för att bekämpa ett så litet och osannolikt hot som FIACs är i Östersjön. Och även om det mot förmodan skulle råka dyka upp en sådan i aktern som vi tvunget vill slå ihjäl utan att gira så att vi kan använda kanonen eller någon av KSP:na, så kan Sea Ceptor (likt flera andra lv-robotar!) även användas mot ytmål. Kostnaden för en Sea Ceptor och t.ex. en Brimstone eller AGM-114L Hellfire torde vara någorlunda jämförbar... Jag kan i stort sett garantera att det aldrig kommer bli aktuellt med någon kanon i aktern på GLE igen, det nya VDS garaget lär inte vara dimensionerat för att kunna bära varesig vikten eller rekylkrafterna. Möjligtvis att det skulle kunna bli aktuellt med en vapenstation på sikt, jag är skeptisk - men det hade varit trevligt! En billigare och enklare lösning för närförsvar vore annars att förse ytfartygen med vardera två-tre exemplar av den nya "snabbskjutande kulspruta M134", som bl.a. sitter på nya STRB 90HSM och några andra snabba båtar - mumma! GWS 35 kommer bli ett riktigt bra system för oss! När man tittar på systemspecifikationerna och ritningarna är det nästan som om det vore skräddarsytt för våra fartyg faktiskt. Det blir för övrigt fler än 12 robotar även på VBY, förutsatt att inte politikerna sätter käppar i hjulet än en gång...
  34. 2 points
    Tyler Rogoway hos The Drive försöker reda ut varför US Navy vill ta de fyra första Littoral Combat Ships ur tjänst redan 2021 efter bara 6-12 år i tjänst: The Navy Now Wants To Retire The First Four Of Its Troublesome Littoral Combat Ships Har svårt att se hur någon vänskaplig nation kan vilja överta dessa problemfyllda och kostsamma fartyg. Det blir nog skrotdöden efter några år i malpåsen. Först måste dock kongressen godkänna detta. /Per
  35. 2 points
    Våra gamla korvettsystem har mycket riktigt en Rheinmetal MASS-kastare (varje kastare kan laddas med 32 granater!). Men VBY har ett annat kastarsystem från Rheinmetal kallat MASS HIDD inbyggt i skrovet, det omfattar fem kastargrupper och kan laddas med betydligt fler granater än våra äldre fartyg. Finland använder Rheinmetals motmedelsystem MASS, vi använder bara deras kastare och ammunition - resten av systemet är helt integrerat i luftförsvarssystemet och betydligt mer sofistikerat än vad Rheinmetals är. Softkillsystemet tillsammans med signaturanpassningen är en absolut hörnsten våra fartygs självförsvarsförmåga och är något man har lagt mycket tid och pengar på... Positivt och positivt, hade varit bättre att satsa de pengarna på nya fartyg istället! 2,2 miljarder på fartyg som ska tjänstgöra i fem år till är bara löjligt, nu kommer de behöva gå betydligt längre än så - men för det kommer de behöva ännu en livstidförlängning för att omsätta de system som inte omfattas av HTM:en... Jag håller med dig! Men verkligheten är att vi aldrig kommer få pengar för mer än en ny klass av ytstridsfartyg (om ens det!). Som planen ligger nu så kommer VBY G2 ersätta GLE/SVL som i sin tur ersätter STO/MMÖ som patrullfartyg runt 2026. Och det förutsätter att vi faktiskt får beslut om att få anskaffa VBY G2 ganska snart...
  36. 2 points
    https://www.expressen.se/kvallsposten/beslut-om-flygforbud-pa-flygvapnets-skolflygplan/ – I samband med inspektioner i den pågående gångtidsförlängningen av SK 60 har defekter upptäckts i flygplanens dragbultar till bakkroppen. Den initiala analysen pekar på att det är utmattningsdefekter som indikeras, säger Fredrik Holmbom, central teknisk chef. Beslutet att stoppa flygningar med SK 60 togs den 13 november men offentliggjordes först på söndagen efter att Kvällsposten ställt frågor till Försvarsmakten om flygförbudet. Det finns ingen prognos när flygförbudet kan hävas. Enligt uppgift misslyckades första försöket att tillverka nya bultar till SK 60. – Vi får underhållsproblem som bara blir värre och värre. Jag vill ha ett beslut så snart som möjligt med ett stegvis införande (av nya skolflygplan) de kommande åren, sa dåvarande flygvapenchefen Mats Helgesson i en intervju med Svenska Dagbladet förra året. Hans efterträdare, Carl-Johan Edström, har samma uppfattning och beskriver läget som akut. – Behovet av att hitta en ersättare till SK 60-systemet kvarstår och blir mer akut för var dag som går. Ett beslut om att anskaffa en ny Basic Trainer Aircraft, BTA, för grundflygutbildning är nödvändig, säger han i ett uttalande i dag på Högkvarterets hemsida.
  37. 2 points
    E-2D advanced Hawkeye har fått ny radar, "theatre missile defence capabilities", "multi-sensor integration" och en Northrop Grumman Navigation Systems tactical glass cockpit, och kommer att ersätta alla 75 existerande E-2C. Japan har även beställt 11 exemplar. Nån som kan säga om det är fråga om äldre plan som byggs om och moderniseras eller om det är helt nybyggda plan (eller möjligen en kombination?)? First Advanced Hawkeye upgraded with aerial refueling capability joins fleet Navy Training Squadron Receives First E-2D Hawkeye With New Aerial Refueling Capability /Per
  38. 2 points
    USA överför fyra f. d. kustbevakningsfartyg till den ukrainska marinen. De första två fartygen har nu anlänt på ett heavy lift ship: Retired U.S. Coast Guard Cutters Arrive in Odessa to Join Ukrainian Navy /Per
  39. 2 points
    World’s largest air-cushion amphibious assault ship to undergo repairs at Baltic shipyard Det finns två st svävare av Zubr klassen i östersjöflottan. Svävare är ganska komplexa och känsliga fartyg som kräver mycket underhåll för att fungera. Det var ju en av anledningarna till att finska marinen till slut övergav sitt Flottilj 2000 projekt, där ytattacken i framtiden bl a skulle ha bestått av (4 st?)små robotbestyckade svävare ledda av två flottiljledare av Hamina klassen. Östersjöflottans två stora Zubr svävare har kapacitet att landsätta minst 3 strv/10 BTR/8 BMP + 360 soldater på Gotland mindre än 3 timmar efter att man lämnat Baltyisk. Efter ytterligare 6-8 timmar tillkommer sedan övriga amfibiefartyg (med bl a 4 stora landstigningsfartyg av Ropucha klass) med sin last. Grekiska marinen har fyra svävare av Zubr klassen. Air cushion small landing ships Project 12322 Zubr Project 12322E Projekt 1232.2 Zubr /Per
  40. 2 points
    Det andra polska minjaktfartyget av den nya Kormoran II-klassen (projekt 258) har nu sjösatts och fått namnet ORP Albatros. Samtidigt så kölsträcktes det tredje fartyget i serien (kommande ORP Mewa): Naval Analyses på twitter Poland launches second Kormoran II-class minehunter Det förra fartyget med namnet ORP Albatros var en kustminsvepare av Krogulec klass som togs ur tjänst 1994. Tyvärr flög tydligen flaskan ur handen på hustrun till viceamiralen när hon skulle döpa fartyget och träffade en flytbrygga, vilket inte är ett bra tecken för ett fartyg. Ytterligare info om Kormoran II: “Albatros” Rising. Remontowa Holding’s Warships Programme Brought up to Speed Project 258 ORP "Kormoran II Att notera är att första fartyget (som kom i tjänst 28 Nov 2017) är att betrakta som ett prototypfartyg, men kommer troligtvis att uppgraderas till seriestandard. Angående bestyckning så återstår att se om dessa kommer att den nya 35 mm pjäsen eller inte. SAAB bidrar med sin Double Eagle ROV. Med tanke på att man har 3 minjaktfartyg och 16 minsvepare som behöver ersättas så lär inte 3 fartyg räcka långt, även om Kormoran II-klassen är betydligt större än de befintliga fartygen. Nuvarande 3 minjaktfartyg (projekt 206FM f. d. Krogulec klass) är mer än 50 år gamla och var ursprungligen planerade att tas ur tjänst 2010. De 16 små minsveparna är 35-45 år gamla. Polen hoppas kunna sälja fartygstypen till de baltiska staterna när dessa ska förnya sitt fartygsbestånd på 2030-talet. /Per
  41. 2 points
  42. 2 points
    Under Fakta Korvett Visby står det under beväpning att korvetterna kan ha tre torpeder, det är felaktigt. Fyra stycken torpeder är det som är korrekt. Visbykorvetterna är också beväpnade med tunga kulsprutor.
  43. 2 points
    M90-fälten är för små. Det visste man redan när man introducerade mönstret. Men man gjorde det iallafall för att soldaterna skulle känna sig "tuffa". Meningen men kamoflage är att fälten ska smälta in med bakgrunden. Då måste fälten vara betydligt större än fläckarna på de flesta uniformer. Man gjorde ett försök på M59 på 70-talet.
  44. 2 points
    Ok, trodde att alla kunde läsa ett litet antal artiklar på dn.se gratis. Det handlar om att den breda politiska uppgörelsen kan komma att gröpas ur av Finansdepartementet. Försvarsmakten kan komma att gå miste om nästan fyra miljarder, och överväger nu att begära besked från regeringen om vad som gäller. Försvarsberedningen föreslog tillskott i fast pris, beräknat på 2019 års kostnadsläge. Det innebär att höjningarna åren 2022–2025 ska räknas upp, värdesäkras, utifrån pris- och löneökningar. Någon uppräkning har inte skett, och enligt Finansdepartementets besked till Försvarsmakten så ska detta sätt att räkna gälla även efter 2022, erfar DN. För Försvarsmakten är det en rejäl kalldusch som kan räknas i miljardbelopp. Beräkningar visar att tillskottet till försvaret åren 2022–2025 kan bli nästan fyra miljarder kronor lägre än vad politikerna enats om. Nu riskerar man nya svarta hål i försvarsekonomin. Alternativet är att några av de satsningar som politikerna enats om måste skjutas upp till efter 2025 eller skrotas helt. Det skulle rubba helheten i försvarsberedningens förslag, vilket i sin tur kan äventyra det breda politiska stödet för uppgörelsen. Nu visar det sig också att Finansdepartementet agerar med tyst godkännande från regeringens båda samarbetspartier C och L. Det skedde genom den överenskommelse om försvarsekonomin som de fyra partierna S, MP, C och L slöt i augusti. – Det DN skriver är en del av överenskommelsen. Jag beklagar det, säger Liberalernas försvarspolitiker Allan Widman. Han poängterar att sista ordet inte är sagt inför riksdagens försvarsbeslut nästa höst: – Det kommer att bli förhandlingar när Försvarsmakten och Försvarets Materielverk kommit in med sina underlag. Vi kommer att ha förhandlingar där fler partier än C, L och regeringspartierna ingår. Först därefter blir det definitivt vad försvarsbeslutet och dess ekonomi innehåller, säger Allan Widman. Min personliga kommentar: Man kan bara konstatera att den stenhårda linje i försvarspolitiken som C och L visade utåt av att inte ge sig en tum från vad försvarsberedningen förslog visar sig nu vara allt annat än stenhård. I en kompromiss där inflytandet i regeringspolitiken låg i vågskålen vid januariöverenskommelsen så fick de facto alla ge och ta, även om man sedan kanske visar upp en delvis annorlunda sida offentligt. Blir detta verklighet så tror jag det blir marinen som får dra det kortaste strået. Det verkar finnas en majoritet för att inte satsa på skal försvaret, vilket enligt min uppfattning är helt förödande för möjligheterna att hålla kriget och operationerna borta från svenskt territorium. /Per
  45. 2 points
    Och nu är det officiellt. Fyra korvetter (läs: fregatter) beställs som skall ersätta sju fartyg (tre minfartyg och fyra robotbåtar). Som korvetter blir de troligtvis de största någonsin, på massiva 114 m och 3,900 tom, dvs 40 m längre och med sex gånger mer deplacement än en Visby). Den enorma tyngden beror mest på att ett av kraven är förmåga att operera i isförhållanden och att de således byggs i stål. Https://www.defmin.fi/files/4680/mitat.jpg https://www.defmin.fi/sv/aktuellt/pressmeddelanden?587_m=9965
  46. 2 points
    I dag presenterade socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna en överenskommelse om finansieringen av det militära försvaret. Överenskommelsen innebär en möjlighet för Försvarsmakten att fortsätta öka den militära förmågan. – Det här är ett välkommet och nödvändigt besked som ger Försvarsmakten förutsättningar för fortsatt tillväxt. Nu fortsätter det grannlaga arbetet med att bereda de förslag som Försvarsberedningen har tagit fram, säger överbefälhavaren Micael Bydén. Överenskommelsen innebär att anslagen för det militära försvaret ökar med 5 miljarder årligen från år 2022 till 2025 då det uppgår till 84 miljarder. – Med tanke på det förändrade omvärldsläget behöver vårt försvar förstärkas. Den ökning av anslaget som Försvarsmakten nu tilldelas i perioden 2022 till 2025 blir ett viktigt tillskott på vägen att långsiktigt bygga ett starkare försvar, säger Micael Bydén. Läs hela inlägget här >>
  47. 2 points
    https://gcaptain.com/ntsb-points-navy-failures-in-john-s-mccain-accident-report/ The August 2017 collision between the USS John S McCain and a commercial tanker was caused by insufficient training, inadequate bridge operating procedures and a lack of operational oversight, the National Transportation Safety Board said in a Marine Accident Report released today. Ten sailors aboard the John S McCain died and another 48 were injured when the Arleigh Burke-class destroyer collided with the chemical tanker Alnic MC in the Middle Channel passage of the Singapore Strait Traffic Separation Scheme (TSS). There were no injuries sustained by the crew of the tanker. The collision occurred as both the Yokosuka-homeported John S McCain and the Liberian-flagged Alnic MC were transiting towards Singapore in the westbound lane of the busy Singapore Strait TSS. “The NTSB determined the probable cause of the collision was a lack of effective operational oversight of the destroyer by the U.S. Navy, which resulted in insufficient training and inadequate bridge operating procedures,” the NTSB said in a press release. “Contributing to the accident were the John S McCain bridge team’s loss of situation awareness and failure to follow loss of steering emergency procedures, including the requirement to inform nearby vessel traffic of their perceived loss of steering. Also contributing to the accident was the operation of the steering system in backup manual mode, which allowed for an unintentional, unilateral transfer of steering control,” the release said. “As the John S McCain entered the Singapore Strait, steering and thrust were being controlled by a single watchstander – the helmsman – from the helm station. The commanding officer directed the lee helm station be manned as well and the crew took actions intended to transfer propeller thrust control from the helm to the lee helm station. The NTSB concluded that during the process of shifting thrust control, a John S McCain watchstander unintentionally transferred control of steering from the helm to the lee helm station which resulted in a perceived loss of steering by the John S. McCain’s helmsman, however, steering control was available at all times in the accident sequence. The NTSB further concluded the unintentional transfer was possible because the system was being operated in backup manual mode, which removed a safeguard against inadvertent transfer of steering control,” the release adde. The NTSB report also concluded that the “inability to maintain course due to a perceived loss of steering, the mismatch of port and starboard throttles producing an unbalanced thrust, and a brief but significant port rudder input from after steering combined to bring the John S McCain into the path of the Alnic MC.” This decision to change the configuration of the John S McCain’s critical controls while the destroyer was in close proximity to other vessels increased the risk of an accident, the NTSB said.
  48. 2 points
    Författaren/Bloggaren Lars Wilderäng verkar (påstår) ha sett prover på hur ett nytt "m90" mönster kan komma att se ut "Bloggen har tagit del av hur de nya mönsterförslagen ser ut och kan presentera detta nedan. Jag väljer dock att inte publicera foton på förslagen. /... / en anpassning från grunderna i det nuvarande M90-mönstret. Alternativen är att de individuella färgfälten görs mindre, antingen till cirka 80% eller cirka 60% av nuvarande storlek, samt att det vävs in en mönsterskyddad symbol i kontrasterande färg i tyget." https://cornucopia.cornubot.se/2019/07/breaking-sa-ser-alternativen-till-m90.html?m=1
  49. 2 points
    Att NATO får titta närmare på S-400, det har alltså inget värde alls?
  50. 2 points
    Äntligen, skrev en insändare i en tidning om just detta för drygt 1 år sedan så jag tar på mig lite av detta vet inte om vi egentligen ska diskutera siffror och antal, men man köpte in RBS23 motsvarande 1 bataljons storlek (ungefär) men med mycket begränsat antal robotar, antalet UndE23 som införskaffades till systemet har vi inte heller så många utav, färre än 10, men täckningen för en UndE23 räcker för Gotland mer än väl. Bamse är en i all sin enkelhet ett kompetent system och har kostat massor med skattepengar så detta är helt klart en positiv utveckling.
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00


×
×
  • Create New...