Jump to content

Leaderboard


Popular Content

Showing content with the highest reputation since 04/02/2019 in all areas

  1. 3 points
    Justyna Gotkowska på twitter Väldigt knapphändiga uppgifter så här långt. Verkar som om man är intresserad inte bara av de två svenska ubåtarna Södermanland och Östergötland, utan även de två Singaporeanska ubåtarna Archer och Swordfish (av mod Södermanlands klass). En ubåt av Archer klassen ska redan ha tagits ur tjänst i RSN pga. brist på reservdelar och fungerande logistik (läs: sv. stöd), en uppgift som jag varken kan bekräfta eller avfärda. Tydligen så ska (om nu allt detta blir verklighet) SAAB Kockums ta hem dessa från Singapore och sedan renovera dem antingen till operativt skick eller för att användas som reservdelsbåtar. Om dessa uppgifter stämmer så är det naturligtvis en framgång för Kockums och Sverige. Visserligen ingen försäljning av A26 till Polen (åtminstone inte de närmaste åren), men det var ändå ganska liten chans för detta. Vad gäller SÖD så jag tror jag inte att det är några problem att renovera henne för vidare bruk, men hon är mig veterligen planerad att genomgå livstidsförlängning för vidare tjänst fram till åtminstone leveransen av den första A26. Däremot så är det mer osäkert hur det står till med ÖGD. Hon har inte varit i aktiv tjänst sedan 2014-15 och utgick ur rullorna förra året. Hon verkade vara i dåligt skick om man tro bilder på henne hos Kockums som publicerats här tidigare. Inget är väl dock omöjligt om det finns pengar. Kockums är ju i behov av jobb de närmaste åren nu när man tydligen inte ska halvtidsmodernisera Halland (endast vidmakthålla) och livstidsförlängningen av SÖD låter vänta på sig. Efter leveransen av de bägge A26 båtarna finns just nu inget ubåtsjobb inplanerat så vitt jag vet. I bästa fall så kanske man kan få fram tre operativa ubåtar av denna klass om några år för den polska marinen, men mer realistiskt är väl att man måste använda två båtar för övning eller reservdelar och att man då bara får två operativa. Ändå en förstärkning jämfört med dagsläget med den gamla Kilo ubåten och de två ännu äldre Kobben ubåtarna. Vad gäller Archer och Swordsfish så borde RSN vara intresserade av att fortsätta operera dessa ytterligare några år, eftersom det dröjer innan de tyskbyggda ubåtarna är i tjänst. Dock så kan ju problemet med det uteblivna stödet från Kockums framtvinga en förtida försäljning, men det är bara spekulationer. UPDATE: enligt defence24.com så ska avtalet med SAAB gälla inköp eller leasing av de bägge svenska ubåtarna av SÖD klass för en kostnad av 2,5 miljarder SEK, vilka då skulle renoveras och moderniseras med A26 komponenter och sedan ersätta de bägge Kobben båtarna. Vad gäller Archer klassen så skulle dessa då inköpas för den svenska marinens räkning och ersätta SÖD klassen fram till att A26 levereras. Därmed så skulle den svenska marinen kunna operera med fem ubåtar redan innan A26 levereras. Kommentar: Nu förstår jag varför det inte lagts en beställning på livstidsförlängning av HMS Södermanland! En synnerligen intressant utveckling både för den polska och (inte minst) den svenska marinen. För den oinvigde så kanske det inte låter som en jättestor skillnad om det finns fyra eller fem operativa ubåtar, men operativt kan det betyda att chanserna att kunna sätta in två ubåtar samtidigt mot samma företag (avseende en eventuell motståndare) på andra sidan Östersjön ökar väsentligt med fem båtar tillgängliga. För att detta ska bli verklighet så krävs naturligtvis också att det finns fem ubåtsbesättningar tillgängliga, och det är lite tveksamt om det finns i dagsläget. Alternativet kan vara att bara bemanna en av de singaporeanska ubåtarna och använda den andra för övning/reservdelar, men det återstår att se om så blir fallet. Poland to Acquire Second-hand Submarines from Sweden? Head of the MoD Confirms the Negotiation’s in Progress Poland could buy Swedish submarines to update its Kobben-class fleet /Per
  2. 3 points
    Ska kanske förtydliga ytterligare att DN:s artikel som bekant pekar ut skillnader mellan politikernas drömrapport "Värnkraft" och Försvarsmaktens remissvar på vad som är ekonomiskt möjligt att genomföra av denna. "Värnkraft vill ju bl.a. ha både nya ytfartyg och ytterligare nya ubåtar, men eftersom tilldelad ekonomi inte tillnärmelsevis är tillräcklig för allt som politikerna drömmer om så har Försvarsmakten valt att rekommendera att vi skjuter på anskaffning av ytterligare nya ubåtar till förmån för nya ytfartyg då behovet av dessa är betydligt större. Hursomhelst så har ju politikerna flera månader på sig att bråka om detta då försvarsbeslutet inte väntas fattas förrän sent i höst, så vi får helt enkelt vänta och se. Försvarsmakten gick dock ut så sent som idag och meddelade att det militära rådet inför nästa försvarsbeslut står fast! Nja, CKR är klassad som stöd- och ledningsfartyg. Hon må av oklara orsaker ha kvar sitt P på bogen fortfarande, men hon blev faktiskt tilldelad ett "A" nummer för flera år sedan, även om detta aldrig har målats dit. Dock kan hon absolut användas för sjöövervakning i fredstid. Både hon och TRÖ planeras dessutom utgå utan ersättare 2025... Just nu är förhoppningen att Brasilien ska köpa LDO och ARH. Förhandlingar har pågått i några år nu och Brasilianska officerare är på besök titt som tätt. SKAB skulle i så fall renovera och modifiera båda fartygen till motsvarande KSR klass innan övertagande. Några direkta underhållsåtgärder har inte genomförts på varesig LDO, ARH eller GBG och KLR sedan de togs ur tjänst. Men även fartygen i spökdivisionen måste dock kontrolleras med jämna mellanrum för att säkerställa att de inte sjunker till kaj, därför dockas de in med ett par års mellanrum och bottenplåtar, skrovgenomföringar, offeranoder och dyl. kontrolleras för att säkerställa att fartygen förblir vattentäta...
  3. 3 points
    https://news.sky.com/story/paul-farnes-last-battle-of-britain-fighter-ace-dies-aged-101-11921494 Paul Farnes, det sista flygarässet från Slaget om Storbritannien har avlidit 101 år gammal. Han förstörde sex fiendeflygplan, ett förmodligen förstört och skadade ytterligare sex.
  4. 3 points
    Ian McCollum från Forgotten Weapons berättar om Carl Gustav m/45B.
  5. 3 points
    Inte längre, BAE ORKA är mer eller mindre nedlagd. De förlorade upphandlingen av det som nu är mk 332 High Explosive-4 Bolt Guided Cartridge ammunition! ALaMO vann - sannolikt då det var en tekniskt mindre komplex och mer kostnadseffektiv lösning! MAD-FIRES är fortfarande ett utvecklingsprojekt och ligger ännu flera år bort från att komma ut på förband... Studeras görs den, diskuterade projekten med Bofors senast i höstas! Det är riktigt häftig teknik, men det är av flera skäl ingenting som är aktuellt för anskaffning i närtid - framförallt för att vi inte ser behovet! Det finns också flera nackdelar med denna typen av granater - utöver styckpriset - t.ex. mycket mindre verkan i målet, då utrymme i granaten som vanligtvis kan fyllas med sprängmedel och/eller splitter, istället tas upp av styrsystem, batterier och elektronik. I det här fallet har Amerikanarna (som vanligt!) valt att fixa ett enkelt problem med en otroligt avancerad lösning. Hela anledningen till att dom valde 57mm/mk3B till sina LCS var för att kunna bekämpa anfall från svärmar av småbåtar (som t.ex. Iran gillar!). Man ville därför ha en pjäs med hög eldhastighet och stor magasinskapacitet för att kunna bekämpa många båtar på kort tid. Eftersom hotet ansågs enkelt att träffa så skaffade man dock inte någon riktig artillerieldledning till fartygen, utan bara en enkel och billig optroniskt baserad lösning. Nu har det i efterhand visat sig att det utan riktig eldledning minsann inte alls är så enkelt att träffa små snabba manövrerande båtar, och då har man valt att lösa det genom att ta fram svindyra avancerade målsökande granater, istället för att förse fartygen med en riktig eldledning. Då vi har en riktig eldledning på våra fartyg, och framför allt att hotet från svärmanfall från småbåtar inte finns i våra vatten, så har vi inget behov av mk332. Möjligtvis skulle MAD-FIRES kunna bli intressant om dom får den att fungera (till en rimlig kostnad!), men mer troligt är att vi satsar på en vidareutveckling av 3P tillsammans med Bofors. Det är många länder som har valt, eller väljer att anskaffa 57mm/mk3 pjäser de senaste åren, vilket gör att möjligheterna till samarbete och kostnadsdelning vid vidareutveckling av både pjäser och ammunition ser mycket goda ut framöver...
  6. 3 points
    Polen tittar på nytt antitankprogram. Med ett fordon bandvagn med 3x8 st robotar. förslaget är Hellfire och Brimstone. Samt även CAMM missiler som Polen ska få del i tillverkningen. Tänk också att ha ett lätt raketartilleri med 16 enklare raketer och sedan 8 st styrbara Hellfire/Brimstone robotar. Där Brimstone numera görs i en sjövariant med namnet Sea spear. Eller varför inte bara 8 st CAMM robotar för luftvärn. https://www.milmag.eu/news/view?news_id=3371
  7. 3 points
    Av de sex fregatterna av den australiska Adelaide-klassen (eg. mod am O H Perry-kl) så återstår nu endast HMAS Melbourne i tjänst. Hon och systerfartyget HMAS Newcastle var en tilläggsbeställning och kom i tjänst 1992-93, vilket är ungefär tio år senare än de fyra första fartygen i klassen. Hon tillhör också de fyra fartyg av klassen som genomgick den s k FFG Upgrade Project 2005-09, varvid Mk 13 lavettaget modifierades för SM-2 MR och Harpoon (2011 uppgraderades sedan lavettaget för att kunna använda SM-2 MR Block IIIA robotar). Dessutom installerades ett Mk 41 VLS system med 8 st Evolved Sea Sparrow robotar framför Mk 13 lavettaget på fördäck, och torpeder, robotar, CIWS, ledningssystem och sensorer uppgraderades till den senaste versionen. Fartygen kan även härbärgera och operera 2 st medeltunga helikoptrar av Sea Hawk storlek, vilket är mer än vad de flesta andra fregatter i samma storlek kan. Man kan säga att man med fartygstypen har prioriterat helikopterkapacitet framför sonar kapacitet. Därmed får man väl anse att dessa fartyg fortfarande är förhållandevis moderna och kapabla ubåtsjaktfregatter med bra luftförsvarskapacitet, och åtminstone Melbourne och Newcastle borde kunna göra god tjänst i många år till.Frågan är bara vart fartygen kommer att hamna. Adelaide-class frigate Jag har sett upprepade uppgifter de senaste åren om att Melbourne och Newcastle kommer att säljas till den polska marinen och ersätta de två existerande OH Perry klass fregatterna (som är äldre och inte genomgått motsv. uppgradering), men det verkar som om förhandlingarna inte har lett till något resultat. I stället så har nu den grekiska regeringen uttryckt intresse för dessa två fartyg till det australiska försvarsdepartementet ( Greece shows interest in buying RAN FFGs ). Som om detta inte skulle räcka så var även den chilenska marinen beredd att slutföra förhandlingar i maj 2019 om att köpa dessa två fartyg ( Chile Ready to Finalise Frigate Acquisitions ). Så den stora frågan är nu alltså vilket land som slutligen kommer att överta dessa fartyg. Chile med en bättre ekonomi än Grekland och vana sedan lång tid att kunna inköpa förhållandevis moderna och kapabla utländska örlogsfartyg borde ligga bra till. Man behöver bara nämna de fyra brittiska County jagarna och de tre Duke fregatterna (för att inte tala om våra egna fartyg Göta Lejon och Älvsborg), men frågan är om inte Grekland och Polen behöver dessa australiska fartyg mer än vad Chile gör. Time will tell som man brukar säga på engelska. /Per
  8. 3 points
    Bild på det nya Gripenkamouflaget/mönstermålningen: https://images.app.goo.gl/C4cdz4buyE5hx5HB8
  9. 3 points
    Efter några dagars betänketid så tror jag att jag kan se lite mer "nyktert" på den erhållna informationen från defence24.com. Eftersom informationen både är intressant (eller uppseendeväckande kanske är rätta ordet) och spekulativ så tillåter jag mig spekulera lite. Den delen att Polen vill köpa HMS Östergötland och HMS Södermanland som en interimslösning innan man beställer nya ubåtar stämmer säkert, även om Polen gärna vill få det till att förhandlingarna är längre framskridna än vad de är. Att sälja HMS Östergötland möter inga tekniska eller operativa hinder eftersom hon utgick ur rullorna förra året och ligger på Kockums. Dock tror jag att det skulle ta minst två år att renovera, modernisera och få henne i tjänst igen. Däremot så tror jag inte Försvarsmakten och ÖB är beredda att släppa SÖD till försäljning ännu. Möjligen 2022-23 när sjösättning/leverans av första A26 båten närmar sig. Dock med den brasklappen att man kan förstås aldrig så noga kan veta med tanke på att det s k ubåtskontraktet med Kockums är omförhandlat eller i alla fall är under omförhandling. Vad gäller den andra delen att Sverige och Kockums skulle ta hem f d HMS Västergötland och HMS Hälsingland från Singapore för den svenska marinens räkning så verkar det nu alltmer osannolikt att så skulle ske. Vad talar då för resp. emot just detta? Det som talar för är att ubåtsvapnet behöver minst en helst två ubåtar som ersättning för Södermanlands klassen, och att Republic of Singapore Navy tydligen ska ha fått problem att operera dessa båtar efter att Kockums support sinat i och med Singapores helomvändning att köpa tyska ubåtar för framtiden. Problemen för klassen ska röra reservdelar och logistik, och en av båtarna ska t o m redan ha tagits ur tjänst. Något jag dock vill betona att jag inte kan verifiera. Det som främst talar emot är att det är tveksamt om det skulle finnas pengar och personal att bemanna dessa båtar. Vad jag vet så finns det besättningar till 4 ubåtar i ubåtsvapnet. Besättning till en femte ubåt skulle i ett ev. krisläge förmodligen kunna skakas fram med hjälp av bl a lärare, kontorspersonal och reservofficerare, men att permanent bemanna fem operativa ubåtar bedömer jag som omöjligt i varje fall i dagsläget. Ubåtarna behöver dessutom transporteras hem och gås igenom och anpassas för svensk tjänst. Troligen inget jättejobb men ändå nåt som måste göras. Det kan dessutom bli svårt att få politiskt stöd för affären som säkert inte är gratis. Troligen skulle det inte röra sig om 2,5 miljarder som Polen enligt uppgift ska betala för Södermanlands klassen, men säkert ändå en hel del pengar. Speciellt om man dessutom ska utöka personalen i ubåtsvapnet. Jag tror helt enkelt inte etablissemanget är berett att sträcka sig så långt för att hålla antalet ubåtar uppe under bara några år. Man har ju redan visat att man är beredd att ta stora strategiska risker för att tjäna några slantar, som t ex när man beslöt att halvtidsmodernisera de två Gotlandsubåtarna NÄSTAN SAMTIDIGT på Kockums. Detta hade ju till följd att det bara fanns två operativa ubåtar i ubåtsvapnet under 2017-2018 (ett absolut lågvattenmärke för det svenska ubåtsvapnet; det är förmodligen mer än 100 år sedan som det fanns så få ubåtar operativa). Vad är det som säger att man inte är villig att ta en ny strategisk risk genom att sälja SÖD innan den första A26 båten är operativ? Det andra som talar emot är att jag är skeptisk till om RSN vill släppa båtarna. De har nyligen genomgått en uppgradering med optroniska periskop, nytt ledningssystem, ny sonar och motmedelssystem, samt möjlighet att använda ny typ av torped och sjörobot. Uppgraderingen blev klar så sent som våren 2019. De första två tyska ubåtarna levereras inte förrän 2021-22 och kommer gissningsvis inte i tjänst förrän 2022-23. Logiskt borde de ersätta de två 50 år gamla Sjöormen ubåtarna. Är det dessa två gamla ubåtar som ska hålla fanan högt fram till 2022-23? En kompromisslösning som möjligen skulle kunna accepteras av bägge parter skulle kunna vara att Sverige köper bara den ena Archer båten, i utbyte mot viss support från Kockums så att man kan hålla den återstående båten i drift ytterligare några år. Detta skulle i så fall göra att Sverige kan släppa SÖD till polackerna så fort hon är klar med utbildningen, samtidigt som RSN åtminstone skulle få garantier för att kunna hålla en av Archer klassen i drift. Detta förutsätter förstås att Kockums fortfarande inte är sura på singaporeanerna för att de valde att lämna den svenska tekniken och supporten. Det hade då att göra med ägarförhållandena på Kockums, och att man inte visste om Kockums skulle resa sig ur askan. Sammantaget så tycker jag att det som talar emot att vi skulle hämta hem några ubåtar från Singapore väger tyngre. Jag tror på att Polen köper Södermanlands klassen, men det blir nog en utdragen historia där arbetet på ÖGD kan börja när som helst men där Sverige förmodligen inte kan släppa SÖD förrän tidigast om två-tre år. Dessutom så behöver man väl ta SÖD i anspråk som skol- och utbildningsubåt för att kunna utbilda de polska besättningarna, något som ÖGD tidigare utnyttjades för. Detta kommer dock förhoppningsvis inte ta lika många år som med de singaporeanska besättningarna, som inte hade någon tidigare ubåtserfarenhet överhuvudtaget. Detta köp kommer i alla händelser att skapa efterlängtat jobb och möjligheter hos Kockums, särskilt efter dråpslaget nyligen att man tydligen inte ens får jobbet att halvtidsmodernisera den tredje Gotlandsubåten (ännu mindre bygga en tredje A26). Allt detta är naturligtvis som sagt inget annat än spekulationer, men det är i alla fall vad jag tror kommer att hända. /Per
  10. 3 points
    Tar man bort namnbrickan slutar jag i försvaret
  11. 3 points
    Litet glada nyheter: Källa: FMV order for R-410 G3 Stock Assemblies Spuhr Press Release FMV 2019-10-24.pdf
  12. 3 points
    Det där är ett uttalande jag hört många svänga sig med men ingen har någonsin kunnat presentera en källa. Jag kan inte uttala mig om specifikt M90 men om vi tar amerikanska marinkårens digitala kamouflage så har ju den extremt små fält. Det är dock uppbyggt på ett sådant sätt att större ytor domineras av samma färg vilket gör att det på längre håll ser ut som att hela ytan har den färgen och därmed fyller funktionen att kamouflera på både lite närmre och lite längre håll. Får man till något liknande med nya mönstret blir jag väldigt nöjd (skulle även vilja att färgskalan blir något brunare då min upplevelse från att ha sett multicam i Sverige är att det funkar bättre). I övrigt är det framförallt rörelse som kommer röja soldaten så länge vi inte har neongula rave-kläder på oss och om man avser att vara dold och stilla ska man maskera sig mer än vad enbart uniformen erbjuder. Därmed kanske det är viktigare att man känner sig lite stursk och "tuff" i sin uniform snarare än att ha samma saker som min morfar lumpade i.
  13. 3 points
    Här finns lite uppdaterad info om den Svenska Kungstigern
  14. 3 points
    Video: A brief overview of the Latvian Navy, today and in the future Underligt nog så framgår inte i artikeln exakt hur många minjaktfartyg som omfattas i den lettiska marinen, men så vitt jag kan förstå så finns det 5 st av holländsk Alkmaar klass (Tripartite). Estland har 3 st av engelsk Sundown klass. Om alla de tre baltiska marinerna ska anskaffa nya minjaktfartyg på 2030-talet så kanske det kan samordnas med svenska behov av ersättare för Koster klassen? /Per
  15. 3 points
    Det är skillnad på soldat/fordonsförare på insatskompani jämfört med förare på bataljonens transportenheter. Den förstnämnda är även stridande soldat och ska öva mer strid.
  16. 3 points
    Hej Nuvarande förstesergeanter blir sergeanter eller översergeanter. Nuvarande sergeanter blir furirer eller överfurirer. Nuvarande menig 1:a klass blir menig 1, menig 2, menig 3 eller menig 4. Alla officersaspiranter får tjänstegraden kadett. //Mats Geijer, LEDS PERS Plan
  17. 3 points
    Vet inte vilken kollega du syftar på - uppgiften om fästingar kommer från personer som forslar om fästingar och de verkar inom den civila universitetsvärlden. Men nackdelar med byxa i känga är som har ser det; bylsigt, stor risk för vatteninträngning (rinner ner längs byxan i kängan) , risk för skav från veckat tyg/sömmar, skaftet ger sämre stadga och stabiliteten i kängan minskar.
  18. 2 points
    Inom vissa saker kan olika förband behöva vapen som inte är så spridda inom försvaret. SOG har ju redan andra typer av vapen. Är det vettigt att man ska bära på både PSG90 och AK5 samtidigt. Istället för ett halvautomatisk vapen för prickskytte eller för skarpskytte. Där AK4D är en lösning endast för de vanliga förbanden. Deras 81 mm grk kan behöva olika typer av specialammunition. För att vara mer effektiva och nå längre. Sedan förespråkar jag att vissa förband inkl hkp och fartyg kan skaffa ny KSP 338 NM. Där en TKSP inte passar eller är lämplig.
  19. 2 points
    Renoveringen/uppgraderingen har få synliga uppgraderingar, men innefattar byte av motor, växlar, styrhytt och ny modern civil yrkesmässig navigationsutrustning. Uppgraderingen kostar ca 22 miljoner euro och enligt finska Wikipedia har klassen totalt 38 båtar, vilket då motsvarar cirka 6,4 miljoner kronor per båt.
  20. 2 points
    Irländska marinens flaggskepp LÉ Eithne aktiveras igen för att användas som test center för covid 19: Navy returning LÉ Eithne to service as Cork Covid-19 testing centre Hon togs tillsammans med ett mindre patrullfartyg av Pecock-klassen ur tjänst så sent som förra sommaren pga. problem att bemanna fartygen. LÈ Eithne är (tillsammans med den mindre Peacock-klassen) de enda irländska örlogsfartygen som är byggda enligt militär standard, och LÉ Eithne är det enda med Bofors 57 mm Mk1 som huvudpjäs och helikopter kapacitet. Nu ska ju FM upprätta ett fältsjukhus på Ärna flygbas i Uppsala. Skulle man inte kunna använda HMS Carlskrona som ett rörligt test center för covid 19 och stationera henne där hon behövs bäst? Hon ska ju ha goda sjukvårdsresurser ombord och har ganska rymligt däck. /Per
  21. 2 points
    Ja man lär sig ständigt något nytt! Sveriges lätta torpedutveckling tog sin början med Tp42 på 1970-talet. Den efterföljdes av Tp422 som togs fram åt HKP 4 systemet, den var i grunden en Tp42 med tillförd trådstyrning och en förbättrad målsökare. Nästa torped blev Tp431 som infördes 1988 för ubåt typ Västergötland, denna tog till vara på erfarenheterna från den då nya tunga torpeden 613 och tillförde mer avancerad trådstyrning och ytterligare förbättring av målsökaren. Exportversionen av denna benämndes Tp43X0. Nuvarande torped 45 infördes 1995 genom att man uppdaterade Tp431 med bl.a. en helt ny målsökare. Redan i början av 2000-talet framkom dock ett behov av att utveckla en ersättare till Tp45 då målsökare och dator i denna förvisso var modern, men mycket av resten byggde på teknik från 70-talet (Tp42!). Därmed inleddes ett utvecklingsprojekt för att ta fram nästa generation 40cm ubåtsjakttorped och denna hade benämningen Tp46. Dessvärre ansågs kostnaderna för denna bli för höga i ljuset av att den eviga freden nu tillslut hade kommit för att stanna och projektet lades därmed ned, istället genomgick Tp45 en mindre uppdatering/livstidförlängning och benämns numera Tp451. Vår nya lätta torped som nu är i utprovningsfasen har som du mycket riktigt påpekar beteckningen Tp47 och planeras bli operativ under 2023. Tp47 är helt nyutvecklad från grunden upp och kommer ge en väsentlig prestandaförbättring jämfört med nuvarande system. Ja sannolikt kommer det kosta en slant även för Polen, å andra sidan har Polen ett behov av att snabbt byta ut sina närmast antika ubåtar mot modernare om de ska ha någon operativ nytta av sitt ubåtsvapen fram till att de kan skaffa helt nya båtar. Våra befintliga båtar är redan moderna och vi har två helt nya toppmoderna på väg in, så vi har inget behov av att lägga miljarder kronor (som vi inte har!) på ytterligare (och dubbelt begagnade!) båtar! Polens flotta är dessutom ett sammelsurium av fartyg och teknik från en uppsjö olika länder och årtionden så jag är inte säker på att de nödvändigtvis skulle bekymra sig om saker som kompatibilitet o.s.v. Det tror (hoppas!) jag med! Renovering eller uppgradering vete tusan dock, hon är bedömt i betydligt bättre skick och mycket modernare än Polens befintliga ubåtar. Det är ju såklart upp till Polen att avgöra, men åtminstone en ordentlig översyn vore nog på sin plats...
  22. 2 points
    Jo, det är ju klart att det är underhåll på sätt och vis. Bara på lägsta möjliga nivå! Inte värt pengarna i nuläget, vi har ju redan sju! Utöver dessa har dessutom alla korvett VBY faciliteter för dykare, inklusive förmågan att bära tryckkammare. Både LDO och ARH är så gott som tomma skrov och i rätt dåligt skick, det skulle krävas en ansenlig investering att driftsätta ens ett av dessa igen. Om behovet av ännu ett dedikerat EOD fartyg skulle dyka upp så vore det i min mening bättre att drifta HMS Styrsö i stället, hon är mer eller mindre komplett fortfarande och borde inte kräva mer än en vanlig årsöversyn för att kunna köras igen! Saab Kockums AB!
  23. 2 points
    Nja, huruvida man kan anse deltagande i internationella insatser som nationellt försvar kan ju debatteras, men är ju i slutändan upp till våra politiker att avgöra. Oavsett så byggs och utrustas våra fartyg primärt för nationellt försvar, och skulle det bli aktuellt att ge sig i väg på äventyr utomlands så får vi komplettera fartygen efter behov då! Några fartygsbaserade tester av Sea Ceptor i Sverige kommer du sannolikt inte se i närtid. Först och främst ska vi få ett försvarsbeslut för nästa försvarsbeslutsperiod (där det politiska godkännandet för att införa lv-robot ingår!), detta planeras ske sent i höst. Därefter ska systemet beställas, tillverkas, levereras och integreras ombord! Först därefter är det aktuellt med verifieringsskjutningar i svensk regi, bedömt kan detta bli aktuellt tidigast 2023-2024! Däremot sker eventuellt fler markbaserade provskjutningar i Vidsel framöver, då MBDA nu håller på med sluttesterna av Land Ceptor (kallat Sky Sabre i Brittish Army!). Många av systemets provskjutningar har genomförts i just Vidsel, både av sjö och markversionen! Naturligtvis säger dom det, konstigt vore väl annars! Och baserat på de konkurrerande robotarna i upphandlingen kan det mycket väl stämma! Oavsett är huvudsaken att Finland är nöjda med sitt nya robotsystem, och en bonus är att det blir svårare för våran gemensamma motståndare att taktikanpassa när vi har olika vapensystem att sätta in mot honom. Enligt SAAB berodde det på att Finland krävde att den offererade roboten skulle vara beprövad och i operativ tjänst, man ville alltså inte ha ett utvecklingsprojekt! Gabriel 5 var förvisso också fortfarande ett utvecklingsprojekt när man lade beställningen, men hade kommit mycket längre i processen än RBS15mk4 med bl.a. faktiska genomförda provskjutningar att visa upp. Detta tillsammans med ett uppenbarligen fördelaktigt pris gick som bekant hem! Om man jämför lite öppna data på RBS 15mk4 och Gabriel 5 kan man dock notera följande skillnader i prestanda och möjligheter: Räckvidd: Gungnir - 300+km Gabriel 5 - 200+km Målsökare: Gungnir - Aktiv radar + möjlighet till kompleterande IR (erbjuds som tillval!) Gabriel 5 - Aktiv Radar Navigationssystem: Gungnir - INS med antijam GPS Gabriel 5 - INS och GPS (okänt om den har antijam GPS!) Datalänk: Gungnir - Ja (erbjuds som tillval!) Gabriel 5 - Okänt Markmålsförmåga: Gungnir - Ja Gabriel 5 - Nej (inte officiellt iaf!) Storlek: Gungnir - 4,35m lång och startvikt på 810kg Gabriel 5 - 5,5m lång och startvikt på 1250kg Dagens fartyg! Hur den slutliga konfigurationen av Pohjanmaa klassen blir återstår att se, men den betydligt större plattformen torde som du säger möjliggöra ett mycket större SLC med mer än de 4-5 operatörsplatser (som man har idag!) så att man bl.a. kan ha en dedikerad telekrigsfunktion på heltid! Mycket riktigt är SAAB leverantör av ledningsystemet även till Pohjanmaa klassen, baserat på nya 9Lv CORE. Dock innebär det inte att man får samma ledningssystem som svenska flottan använder. Grundarkitekturen är samma, och systemen må se visuellt ganska lika ut, men det är upp till varje beställare att bestämma vilka funktioner systemet ska ha, och hur formulär och målsymboler m.m. ska se ut. Vissa av våra funktioner är dessutom sekretessbelagda och har strängt exportförbud. Detta gäller generellt för mer känsliga system som försvarsmakten har betalat utvecklingen av och använder...
  24. 2 points
    Sista ryska fartyget av Kara-klassens robotkryssare från kalla kriget RFS Kerch har tagits ur tjänst efter 45 års tjänst. Utvecklingen av robotkryssare började med Kynda-klassen på 60-talet som prioriterade ytattack, fortsatte sedan med Kresta I och II under slutet av 60- och 70-talet som hade en mer balanserad SSM/ASW bestyckning, under slutet av 70-talet kom Kara-klassen med ubåtsjakt som prio ett och gasturbiner i stället för ångturbiner, för att (vad gäller konventionellt drivna kryssare) kulminera med Slava-klassen under 80-talet som återigen hade amerikanska hangarfartygsgrupper som tänkta huvudmål. Kara-klassen betecknades av Sovjet som "Large Antisubmarine Ship" och ansågs tillhöra jagarkategorin mer än kryssarkategorin (trots ett deplacement på 9,700 ton fl). En av kryssarna av Kara-klassen RFS Ochakov sänktes 6 mars 2014 som blockadfartyg i kanalen till den ukrainska marinbasen Donuzlav Bay på västra Krim, och en annan RFS Azov användes som försöksfartyg för det då nya SA-N-6 / S-300F / SA-10 Grumble systemet med roterande VLS behållare för 8 robotar. 4 Nov 2014 så bröt en eldsvåda ut akterut på RFS Kerch när hon låg för underhåll i Sevastopol, och man trodde då allmänt att fartyget skulle skrotas. Emellertid så verkar det som om hon har reparerats efter detta. Capt(N) på twitter Large Anti-Submarine Ships Project 1134B Berkut-B Project 1134BF Project 1134.2 Berkut-B / Kara class Guided Missile Destroyer på Global Security /Per
  25. 2 points
    Tyler Rogoway hos The Drive försöker reda ut varför US Navy vill ta de fyra första Littoral Combat Ships ur tjänst redan 2021 efter bara 6-12 år i tjänst: The Navy Now Wants To Retire The First Four Of Its Troublesome Littoral Combat Ships Har svårt att se hur någon vänskaplig nation kan vilja överta dessa problemfyllda och kostsamma fartyg. Det blir nog skrotdöden efter några år i malpåsen. Först måste dock kongressen godkänna detta. /Per
  26. 2 points
    STO hade VDS redan vid leverans 1985, den var dock monterad förskjuten åt BB sida för att det centrumlinjemonterade avgasröret från gasturbinen inte skulle bränna sönder den under användning. Vid HTM flyttade man samma VDS till centrumlinjen (och avgasröret till BB sida i akterspegeln!) för att dels ge kunna använda sonaren i grövre sjö (kopplat till aktiv vågkompensering i hanteringsystemet!), och dels för att kunna förbättra RCS egenskaperna genom att den stuvas dolt i det s.k. VDS garaget istället för fritt på däck. Den akta pjäsen på STO hade innan ombyggnaden bara en mycket enkel eldledning och var i praktiken handriktad, den gick såklart att koppla till ARTE 726-siktet tillsammans med 57mm pjäsen om man ville, men man kunde ändå bara skjuta på ett och samma mål. Vid HTM ansågs helt enkelt inte aktra pjäsen tillföra tillräcklig effekt för att vidmakthållas och man prioriterade således RCS anpassning och förbättring av VDS:ens hanteringsystem. Ska ringlavetten till KSP 88 vara monterad kan inte VDS bäras då ringlavetten monteras över fundamentet till denna! Vapenstation AMF väger bara omkring 300kg all in, så att montera den är inget problem viktmässigt! Den är dock så gott som helt meningslös mot allt flygande skräp - undantaget möjligtvis hovrande helikoptrar och lågflygande RPAS. Kom ihåg att vapnet den använder fortfarande bara är en TKSP (plus en KSP 58 i.o.f. men ändå!), d.v.s. ett praktisk skjutavstånd på runt 1500m mot ytmål och ännu mindre om du skulle få för dig att försöka verka mot luftmål! Nu menar jag inte att jag inte skulle vilja se en VS AMF även på t.ex. GLE, det är en mycket bra vapenstation och den har sina fördelar med stabilisering och mörkerförmåga, men främst då mot FIAC:s och små gröna gubbar på stranden. SAAB försökte faktiskt sälja in den till HTM GLE, men pengarna fanns tyvärr inte... En stor punkt vid HTM GLE är att återta den toppfart fartygen ursprungligen designades för men genom åren förlorat när mer och mer vikt tillkommit. Ett steg i detta är att byta vattenjetaggregat mot modernare effektivare sådana, en annan är att minska djupgåendet i aktern genom att minska vikten i detta området. Genom att ta bort aktra pjäsen och dess kringutrustning så sparar man runt sex ton vikt, då det nya VDS garaget inte behöver kunna bära upp denna vikten så kan man göra det lättare vilket sparar ytterligare ett par ton vikt o.s.v. En annan styrande punkt är som alltid kostnad. Då befintliga sikten behövde renoveras och uppgraderas så ansågs det för dyrt i förhållande till det tveksamma stridsvärdet på den befintliga aktra pjäsen (anno 1953!), då pengar inte fanns för att byta både pjäs och uppgradera alla fyra siktena. Man valde således att bara behålla den förliga verkanskanalen och lägga pengarna på andra delar i HTM:en istället! Aktra siktet är mycket riktigt borta, där det satt kommer snart en FM SATCOM antenn sitta... Absolut inte! Vi har både hela myndigheter och hela avdelningar inom myndigheter som inte gör annat än analyserar och forskar på frågor som dessa. Och Finland har inte på något sätt tillgång till mer information är oss! Däremot kanske de drar andra slutsatser och gör andra tolkningar av resultatet från sina utredningar. Det går ju inte heller att rakt av jämföra hur dugliga olika länders fartyg kommer vara i strid enbart baserat på vilka system du kan se på utsidan (eller läsa genom OSINT att de har!), du måste också se till t.ex. designfilosofi, taktik, uppträdande och hur de tillgängliga systemen är integrerade och används! Och senast Israels flotta var i strid körde de ju runt med alla sina försvarssystem i standby, och hade ingen aning om att de var under anfall förrän en sjömålsrobot dammade in i aktern på dem, så att de skulle vara något att ta efter vete tusan... Valet av den Israeliska roboten är för mig oklar, men finnarna har säkert sina skäl! Baserat på vad jag vet om Gabriel 5 och RBS15mk4 så skulle jag dock säga att vi kommer få den mer kapabla roboten (notera att Finland inte offererades mk4 utan den äldre mk3 så det kan ju ha inverkat, det vet bara Finland!). Gällande motmedel så skulle jag vilja påstå att vi snarare har en högre förmåga till softkill än vad Finland har! De finska fartygen har en något enklare signalspaningsanläggning som saknar dedikerade operatörer (det är en tillikatjänst ombord hos dem!) . Ofta är det (något förenklat!) en dator som spanar åt dem, något som tillverkarna av systemen ofta påstår fungera utmärkt, men i verkligheten inte fungerar särskilt bra alls! Vi har en mer kvalificerad signalspaningsanläggning bemannad av operatörer som har signalspaning som huvuduppgift, vi har också ett annat och mer avancerat motmedelssystem än Finland, även om vi använder "samma" kastarsystem och ammunition. När det gäller Pohjanmaa klassen så har de fler MASS-kastare av den enkla anledningen att fartygen är större och har en högre RCS, och därför behöver skjuta fler granater för att lyckas haka av en robot... Marinstaben detaljstyr inte i fartygsprojekten på det sättet! Man fastställer krav och ekonomi och sedan ser FMV tillsammans med stödmyndigheter (t.ex. FOI!) och industrin till att ta fram en produkt som bäst motsvarar kraven inom tillgänglig ekonomi. Ryms inte kraven inom den tilldelade ekonomin så får Marinen antingen begära mer pengar, eller stryka krav - och du kan säkert själv lista ut vad vi tyvärr oftast tvingas göra... Ekonomi är inte hela förklaringen, men en väldigt stor del! Vid HTM är man ofta också begränsad i vad man kan göra inom det befintliga skrovet som på våra äldre fartyg är relativt små och trånga, samt vad som är möjligt inom gränserna av nya lagar och regler som ofta har tillkommit genom åren, och ofta äter upp en ansenlig del av budgeten! Kort sagt är matrielanskaffning väldigt komplexa projekt som görs ännu svårare av att vi inte har några pengar, och att klåfingriga politiker ofta ska lägga sig i och detaljstyra i frågor de inte förstår sig på!
  27. 2 points
    T-basera är en sak, men permanent basering i Göteborg är i dag svårt. Till att börja med finns det ingen infrastruktur för det, hamnen på Göteborg garnison rymmer inte fartyg av denna storlek. Vidare finns det ingen stödorganisation eller underhållsresurs för fartygen där, och de 35 år gamla STO/MMÖ behöver idag mycket kärlek för att fungera. Det vore helt enkelt inte kostnadseffektivt på något sätt... Nu finns det planer på att bygga ut och anpassa hamnen på käringberget för att kunna ta emot även korvetter när dessa uppträder på västkusten, men som du säger så har vi inte tillräckligt många korvetter för att permanent kunna basera några där, och vi kommer sannolikt aldrig få så många korvetter heller. En snabb och relativt billig lösning för att erhålla en permanent närvaro på västkusten skulle däremot kunna vara att köpa Royal Navy:s nu avrustade OPV HMS Clyde som ligger ute för försäljning, även med nödvändiga anpassningar till våra regelverk och behov borde hon kunna tas i tjänst ganska snabbt och till en förhållandevis låg inköps och driftkostnad... Tyvärr precis samma problem som ovan vid permanent stationering av helikoptrar i Gbg, det finns idag ingen infrastruktur (och inget miljötillstånd för det!). Säve är utsålt till civila verksamheter och även om man kunde köpa tillbaka de gamla lokalerna så skulle de behöva omfattande anpassningar för att husera dagens helikoptersystem (samt nya miljötillstånd!). Tror mer på FM:s liggande förslag där varje helikopterdivision tillförs egna rörliga underhållsresurser för att kunna T-basera oberoende av varandra och på flera platser samtidigt. Eventuellt skulle man likt på Gotland (F17G!) kunna ha en mindre förberedd anläggning med den nödvändigaste utrustningen och infrastrukturen för att minska tiden för bastroppen att upprätta T-basen. Återinförandet av AU granatkastarna är ännu ett meningslöst politiskt utspel utan större taktisk nytta, de pengarna hade kunnat göra större nytta på andra håll - t.ex. för att införa MADAT på, samt förbereda för Tp47 på HKP 14! Tänk om politikerna hade kunnat hålla sig borta från detaljstyrning i frågor de helt saknar kunskap och kompetens i, och överlåtit det till expertmyndigheterna - så mycket tid och skattepengar som hade kunnat sparas...
  28. 2 points
    Nja, de ska införa en markbaserad version av US Navy:s nyligen införda (i begränsad omfattning!) sjömålsrobot NSM (utvecklad av norska Kongsberg!). Det är alltså inte ett befintligt kustrobotsystem som förs över från flottan, det blir ett nyanskaffat system men som använder samma robot! Oavsett är det ju kul för USMC som får en ny förmåga! Amfibiekåren har inga tunga kustrobotar, 311 robotenheten tillhör flottan! Lite försvarsupplysning så här på fredagen bara...
  29. 2 points
    Där ser man, dock består ju systemet av mer än bara själva robotarna. Men jag kan absolut vara felinformerad, även om vi har tät samarbete med våra Finska vänner så finns det fortfarande saker som förblir hemliga... Tvärt om, uppdateringen av GLE klassen är betydligt mer omfattande! Man byter generatorer, huvudtavlor, runt 90% av elsystemet, all belysning, ventilationssystemet, hela byssan, vattenjetaggregaten, SMÖ systemet, manöversystemet, navigationssystemet, ledningssystemet, sambandsystemet, spaningsradarn, 57mm pjäserna, o.s.v... Dessutom uppgraderas sonarsystemet, siktet och telekrigsförmågan. Bryggan får ett delvis nytt utseende, masten byts mot en ny i komposit, VDS-garaget byts mot ett nytt i komposit och man tillför FM SATCOM och NATO multidatalänk samt IFF. För att nämna lite...
  30. 2 points
    Trevligt! FNS Tornio kommer under tidig vår delta i en av våra övningar på västkusten, ska bli kul att se henne! Det är fortsatt Umkhonto block 2 som gäller, måste vara någon annan modifiering man avser. Kanske kopplat till det nya ledningssystemet och/eller kanonen!? Att de skulle få ESSM är helt uteslutet, den får som du säger inte plats och kräver dessutom särskild belysningsradar. Mk48 mod 3 som danskarnas stanflexmodul är utrustad med kan bära sex RIM 7 Sea Sparrow eller 12 RIM162 ESSM. Den är dock bara avsedd och godkänd för utanpåliggande installation, och inte för att byggas in i skrov eller överbyggnad.
  31. 2 points
    Korpral Frisk skriver om den finska HX Challenge som börjar nu. Första utmanaren är Eurofighter Typhoon. De fem stridsflygplanen utvärderas individuellt på flygbasen Pirkkala vid Tampere. Tidsplanen ser ut såhär: Eurofighter 9.-17.1.2020 Rafale 20.-28.1.2020 Gripen 29.-6.2.2020 F-35 7.-17.2.2020 Super Hornet 18.-26.2.2020 https://corporalfrisk.com/2020/01/11/hx-challenge-pt-1-complete-independence/ https://corporalfrisk.com/2019/11/05/hx-challenge-on-the-horizon/ https://www.key.aero/article/finland-kicks-hx-challenge-pirkkala
  32. 2 points
    Jag vidhåller nog att förutom en ersättare för de gamla korvetterna (i form av Visby 2.0?) så behövs även ett enklare patrullfartyg på kanske 300 ton. Detta fartyg behöver bara ha en skrovsonar som snabbt kan bemannas i fredstid (precis som på Stockholmsfartygen idag), men som enkelt kan uppgraderas med sjörobot/släpsonar/lätt torped i händelse av ofred. Det skulle då kunna avhjälpa bristen på lämpliga patrullfartyg i fredstid, användas i navigationsutbildningen tillsammans med Altair-klassen och vid kriser, skymningslägen eller ofred kunna "fylla luckorna" mellan de fåtaliga korvetterna. Lämplig bestyckning i fredstid skulle kunna vara 1 st 40 mm Mk4 förut och 1 SAAB Trackfire akterut plus augrkastare, minor och sjunkbomber, och det skulle kunna ha ett dieselmaskineri för att en fart ca 30 knop. Med stålskrov och aluminium överbyggnad så skulle det kunna byggas relativt billigt så att man kan bygga minst 6 fartyg och utnyttja serieeffekten. Två fartyg skulle kunna vara stationerade vid varje marinbas i Berga, Karlskrona och Göteborg. Att bara bygga ett fåtal avancerade korvetter som ska klara allt tror jag inte är rätt väg för den framtida flottan. /Per
  33. 2 points
    Hej allihopa! Det är säkert tio år sedan jag loggade in på soldf.com-forumet senast, men när jag sökte på nätet efter vapnen för de gamla ytstridsdivisionerna var den här tråden den enda jag hittade. Orsaken till att jag lämnade Soldf.com en gång i tiden var att jag i stället engagdeade mig i Wikipedia. Nu i julhelgen har jag gått igenom de flesta svenska förband och sett till att de har rätt bilder för förbandsfana, vapen och så vidare. Men för torpedbåtsdivisionerna och robotbåtsdivisionerna har jag gått bet. Ytstridsflottiljernas vapen kombinerar de heraldiska symbolerna för de ingående divisionerna (femuddig stjärna för torpedbåtsdivisionerna, ett arv från tiden då alla torpedbåtar bar namn efter stjärnor eller stjärnbilder, armborst för robotbåtdivisionerna, ett stiliserat timglas för korvettdivisionerna och en blixt för patrullbåtsdivisionerna). Patrullbåtsdivisionernas vapen har jag återskapat från en minnestavla jag köpte på Tradera för länge sedan och två av korvettdivisionernas vapen har en annan användare skapat sedan tidigare. Men 20. korvettdivisionen, 42. minröjningsdivisionen, robotbåtsdivisionerna och torpedbåtsdivisionerna saknar fortfarande vapen. Är det någon som sitter på bilder av dessa eller som kommer ihåg hur de såg ut?
  34. 2 points
    Förmodligen till stor del ett resultat av det ganska ensidiga satsande på dyra Aegis kapabla robotjagare. Hade man tidigare satsat på en high/low mix och ersatt O H Perry klassen fregatter fartyg för fartyg (eller näst intill i varje fall) med en modern fregattyp så hade man sannolikt varit betydligt närmare målet. Royal Navy verkar ha förstått detta med sin type 26 frigate som "high-end" och type 31 GP frigate som "low-end" (som kostar ca 1/4 av vad type 26 kostar per fartyg). Sent omsider så håller dock US Navy nu på att anskaffa en "riktig" patrol frigate för ytstrid, ubåtsjakt och eskort det s k FFG(X) projektet. LCS projektet verkar för övrigt ganska dödfött nu när man t o m ska ta de första fyra ur tjänst 2021 (då endast 7-13 år gamla). Kommer man igång med FFG(X) projektet så gissar jag att alla LCS fartyg kommer att vara tagna ur tjänst inom en 10 års period. Freedom varianten kommer förmodligen att överföras till andra vänskapliga mariner. När det gäller hangarfartyg så har vi kanske börjat se ett embryo till high-low mix även där, i och med att man har börjat testa att operera ett mindre antal F-35 på landsättningsfartyg typ LHA och LHD. /Per
  35. 2 points
    Oj det var många frågor. Vet inte vad det är med OH Perry klassens fregatter, men det verkar vara rätt ofta som det strular när dessa ska överföras till andra mariner. Pakistan skulle ju få flera enheter men det slutade med ett enda fartyg. Att U S Navy tog bort Mk 13 lavettaget på sina fartyg 2004-05 gjorde väl inte att de blev mer attraktiva. Andra länder verkar dock behållit Mk 13 på sina fartyg. Vad gäller australiska Adelaide klassen så togs de första två fartygen ur tjänst för att kompensera för den dyra uppgraderingen på de övriga fyra. Att klassen har behållits i tjänst så länge har väl delvis att göra med att nya Hobart klassens robotjagare inte kunnat tas i tjänst förrän nu 2017-2020 (ursprungligen skulle de ha tagits i tjänst 2014-16). Polen var ju länge i överläggning med australiensarna om att överta två av dessa fartyg, men det ledde inte till något. Australien har väl heller ingen direkt historia att överföra större stridsfartyg, utan det har tidigare uteslutande varit fråga om patrullbåtar. Att de två äldsta fartygen Sydney och Darwin inte blev dykvrak också skulle jag tro har att göra med miljöaspekter och de protester som varit med två första fartygen i klassen. Varför de inte såldes vet jag inte men de var ju ändå rätt gamla trots moderniseringen. De sista fyra enheterna som genomgick FFG Upgrade är de fartyg av den här klassen som med råge genomgått den mest omfattande moderniseringen av alla O H Perry klass fartyg runt om i världen, så att de inte moderniserats stämmer inte. Skillnaden med de två sista som nu sålts till Chile är som sagt att de är tio år yngre än de andra två som också moderniserades. /Per
  36. 2 points
    Mittåt: "Det första serietillverkade planet av totalt 60 har målats i ett kamouflagemönster som till formen påminner om den svenska militäruniformen M90. Den svenska flygvapenchefen, Carl-Johan Edström, säger dock att de svenska stridsflygplan som tas i operativ drift inte kommer att ha kamouflagemönster. – Jag önskar att den här kamouflagemålningen även skulle vara effektiv i luften. Men tyvärr är fortfarande grått mest effektivt. Här får jag vara tråkig som flygvapenchef och säga att grått är bättre." (Östgötacorrespondenten 191221)
  37. 2 points
  38. 2 points
    Tror inte på att flytta om inaktiva personer till någon slags slask/reserv, det kommer inte öka sannolikheten att de bestämmer sig för att bli aktiva igen. Ja, det är jobbigt att grupper och plutoner har en massa vakanser och att man ofta tvingas agera sammansatt, men det är ingen bra lösning att peta de som är (förhoppningsvis tillfälligt) inaktiva från sina ordinarie grupper/plutoner. Det är dessutom förmodligen tämligen realistiskt och nyttigt att vänja sig vid att agera i sammansatta plutoner eller t om grupper, då det i skarpt läge, mobilisering osv kommer vara ett hejdundrande kaos ändå. *** Relaterat till kontraktsuppfyllnad - bristen på flexibilitet vad gäller möjlighet till kontraktsuppfyllnad är ett problem. Visst, vi har rätt att ta tjänstledigt från arbetet för övningarna, men det förutsätter att kallelsen kommer i god tid (minst 6 mån innan) och det har verkligen inte alltid varit fallet i åtminstone min bataljon. Det kan också handla om att folk blir sjuka eller skadade innan eller under övningen och tvingas stanna hemma eller avbryta och uppfyller därför inte kontraktet. Nu finns det viss möjlighet att göra KFÖ/SÖF på annat förband men det är inget man kan räkna med att få göra. Känns inte så rimligt att en soldat som under ett år gör säg 4 KU + en 5 dagars kurs + hela KFÖ och sen tvingas bryta pga sjukdom efter halva sin SÖF, ska betraktas som nån som inte uppfyller kontraktet. Förstår att inte alla KU kan ses som likvärdiga med ett "riktigt" övningsdygn men det borde iaf finnas möjlighet för förbanden att räkna åtminstone vissa KU som övningsdygn. Har också sett att man ibland låtit skyddsvaktsutbildning räknas till övningsdygn i vissa fall. Det bör utökas till att gälla generellt enligt mig. Utbildningar mot ens specifika befattning (dvs förarutb för förare, vapenutb för respektive system, chefskurser för chefer osv) bör också kunna räknas in som övningsdygn.
  39. 2 points
    Försvarsmaktens förslag till utveckling för marinen perioden 2021-25 resp. 2026-30: Kommentar: Glädjande att trängfartygens omsättande återigen börjar nämnas efter att ha varit frånvarande länge. Visbykorvetterna ska kunna behållas till 2040 efter genomförd HTM vilket torde vara 5 år längre än man hittills talat om. Ingen HTM för ubåten Halland utan endast vidmakthållande måste vara ett allvarligt bakslag för ubåtsvapnet. Här kan en fördyring av A26 och följande omförhandling av ubåtskontraktet ha spelat in. Glädjande även att Spåröklassen ska genomgå "HTM", men jag tror faktiskt det mer är fråga om en livstidsförlängning (fartygen skulle ursprungligen ha utgått efter 2021). Goda nyheter även för amfibieförbanden med fortsatt omsättning av båtparken, ersättning av Rb 17 och anskaffning av buret LV-system. Dock så ska man komma ihåg att delar av den planerade amfibiebataljonen i Göteborg tas från den befintliga i Berga. Kort sagt i stället för 1 st amf bataljon med 1.200 man idag så blir det 2 st med 800 man vardera med en på ostkusten och en på västkusten. Återstår alltså att se om man kommer att påbörja produktdefinitionsfasen för två nya ytstridsfartyg tidigt i perioden 2021-25. Annars lär det inte bli några nya fartyg. Endast Gävleklassens korvetter avses ersättas vilket betyder att antalet korvetter förblir sju (som idag) minst till 2030. Därefter ska ytterligare två fartyg anskaffas vilket borde betyda leverans nån gång i mitten av 2030-talet. Om Gävleklassen nu ska vidmakthållas minst till 2030 så vore det märkligt om man inte kommer att ersätta 40 mm pjäsen akterut. En SAAB Trackfire skulle åtminstone ge ett visst skydd akterut (ett sådant system kommer t ex att monteras akterut på finska Hamina som ändå är betydligt mindre än Gävle). Båtburet granatkastarsystem för amfibieförbanden borde betyda kontainer baserat, vilket har provats (med framgång) på trängfartyg och torde vara billigare än att utveckla en ny båttyp för ändamålet. Anskaffning och vidmakthållande av kvalificerade vapen för ubåt torde avse bl a Tp 62. Fartyg som inte omnämns är bl a de sex spaningsbåtarna (f. d. BevB 80 batch 1) som troligen måste utgå innan 2030, Stockholmsklassens två patrullfartyg som troligen utgår efter 2026, samt ev. livstidsförlängning av ubåten Södermanland. Det sistnämnda är nödvändigt om fyra ubåtar ska kunna vidmakthållas fram till leverans av Blekingeklassen 2023-25. Efter 2030 kommer även de fem bevakningsbåtarna i Göteborg liksom samtliga sju minjaktfartyg att behöva ersättas. Sammantaget så tycker jag det mest positiva är att man inte verkar överge planerna att förse Visby med lvrobot (vilket jag befarade) och att man åtminstone har börjat prata om nya ytstridsfartyg och omsättning av trängfartyg. Mest negativt är nog att inga nya ubåtar (förutom de två som är beställda) är planerade under perioden och att Halland inte verkar få en HTM som sina bägge systrar. Det är ganska allvarligt både för ubåtsvapnet och Kockums, men förmodligen ett resultat av ökade kostnader för A26 (bl a som en följd av hittills utebliven export). UPDATE: di.se tror att Överbefälhavarens analys av Försvarsberedningens rapport som publicerades på fredagen är en kalldusch för Sverige, en akut fråga för regeringen, för samarbetspartierna och för försvarskoncernen Saab, och att SAAB Kockums i Malmö/Karlskrona snart kommer att tvingas börja avveckla: Ta försvarets brister på större allvar /Per
  40. 2 points
    World’s largest air-cushion amphibious assault ship to undergo repairs at Baltic shipyard Det finns två st svävare av Zubr klassen i östersjöflottan. Svävare är ganska komplexa och känsliga fartyg som kräver mycket underhåll för att fungera. Det var ju en av anledningarna till att finska marinen till slut övergav sitt Flottilj 2000 projekt, där ytattacken i framtiden bl a skulle ha bestått av (4 st?)små robotbestyckade svävare ledda av två flottiljledare av Hamina klassen. Östersjöflottans två stora Zubr svävare har kapacitet att landsätta minst 3 strv/10 BTR/8 BMP + 360 soldater på Gotland mindre än 3 timmar efter att man lämnat Baltyisk. Efter ytterligare 6-8 timmar tillkommer sedan övriga amfibiefartyg (med bl a 4 stora landstigningsfartyg av Ropucha klass) med sin last. Grekiska marinen har fyra svävare av Zubr klassen. Air cushion small landing ships Project 12322 Zubr Project 12322E Projekt 1232.2 Zubr /Per
  41. 2 points
    En av anledningarna till att man har svårt att rekrytera till den irländska marinen kan vara att unga besättningsmedlemmar inte kan använda mobilen för att kommunicera på sociala nätverk när man är till sjöss: Recruits ditch navy because they can't use phones at sea /Per
  42. 2 points
    Under Fakta Korvett Visby står det under beväpning att korvetterna kan ha tre torpeder, det är felaktigt. Fyra stycken torpeder är det som är korrekt. Visbykorvetterna är också beväpnade med tunga kulsprutor.
  43. 2 points
    Ukraina ökar försvarsbudgeten för 2020 med 16 %, vilket kommer att motsvara 5,4 % av BNP. Dock så står den ukrainska försvarsmakten inför enorma utmaningar med inflation, korruption, planeringsproblem och överdrivna utgifter. Största utmaningarna rent militärt är att anskaffa nya luftförsvarssystem, ny flotta från grunden och nytt flygvapen inom 5-10 år: Defense spending to hit nearly $10 billion in 2020 /Per
  44. 2 points
    Archer kan nu även monteras på olika lastbilschassin: Archer blir plattformsoberoende /Per
  45. 2 points
    Författaren/Bloggaren Lars Wilderäng verkar (påstår) ha sett prover på hur ett nytt "m90" mönster kan komma att se ut "Bloggen har tagit del av hur de nya mönsterförslagen ser ut och kan presentera detta nedan. Jag väljer dock att inte publicera foton på förslagen. /... / en anpassning från grunderna i det nuvarande M90-mönstret. Alternativen är att de individuella färgfälten görs mindre, antingen till cirka 80% eller cirka 60% av nuvarande storlek, samt att det vävs in en mönsterskyddad symbol i kontrasterande färg i tyget." https://cornucopia.cornubot.se/2019/07/breaking-sa-ser-alternativen-till-m90.html?m=1
  46. 2 points
    Sjöprover med vapenstation Amf En nyhet som åtminstone inte jag visste om är att även de fem BevB 88 i Göteborg tydligen ska få vapenstation AMF. En mycket liten men ändå viktig förstärkning av den marina närvaron på västkusten. /Per
  47. 2 points
    Dubbel effekt på Kockums' Stirling AIP tillsatsmaskineri för framtida ubåtar? Sweden set to test ‘Double Stirling’ AIP plant Tror inte att detta kommer på A26 åtminstone inte från start. Däremot kanske om det byggs en tredje A26 och naturligtvis på kommande HTM av A26. Om detta implementeras så borde en Stirlingubåt få ungefär samma fartprestanda med tillsatsmaskineriet som en tysk HDW ubåt med bränsleceller (dvs. en 'patrol/loiter speed' av ca 8 knop). Låter kanske inte så mycket men kommer att väsentligt reducera tiden det tar för ubåten att ta sig till och från ett operationsområde utan att upptäckas, och även tiden det tar att spana av ett område. En Stirlingbefälhavare behöver inte heller vara lika rädd att dra ur batterierna, eftersom han alltid har tillsatsmaskineriet att ta till om det skulle knipa ordentligt. Detta gäller naturligtvis även på existerande Stirling-ubåtar men i än högre grad med dubbla Stirlingeffekten. /Per
  48. 2 points
    Ja det stämmer, men torped 62 har några år på nacken nu så en livstidsförlängning ligger i marinens planer de närmaste åren. Till skillnad mot den samtida torped 45 så har torped 62 pumpjet drift. Tung torped på ytattacken utgick i och med att STO och MMÖ genomgick HTM 2002 och när de sista robotbåtarna utgick 2005. Det har aldrig funnits några planer att bestycka Visby med tung torped. Eftersom inte heller korvetterna av GBG-klassen (byggda i början av 90-talet) fick tung torped så tyder detta på att det är något som varit planerat sedan 80-talet. Har väl lite med att gör att man inte räknar med att kunna komma inom porté med torped. För en ubåt är ju detta inget stort problem. Man får inte glömma bort att de lätta torpederna även har en ytmåls kapacitet, och att de har ungefär samma fart som torped 62 (men bara halva räckvidden). Denna ytmåls kapacitet är i första hand inte tänkt att användas i duellsituationer för ytstridsfartyg eller vid angrepp mot landstigningsfartyg, utan mer som en självförsvars möjlighet för en ubåt som angrips av ubåtsjaktfartyg. Den nya torped 47 detonerar t o m under kölen på ett ytfartyg för att maximera skadeeffekten precis som de flesta tunga torpeder. Svenska lätta 400 mm torpeder har större stridsladdning och längre räckvidd än motsvarande utländska 324 mm torpeder. /Per
  49. 2 points
    Ny bild visar: Kina rustar med nytt hangarfartyg Det är alltså inte fråga om Kina's andra hangarfartyg (dvs. type 001A som nu genomför provturer) utom om ett tredje och mycket större hangarfartyg. Man tror att det kommer att utrustas med integrerat elektriskt maskineri och Electromagnetic Aircraft Launch System (EMALS) som tillåter starter med tyngre flygplan som Shenyang J-31 och Chengdu J-20. Fartyget kommer att bli större än det franska hangarfartyget Charles de Gaulle på 42.000 ton men mindre än de amerikanska super hangarfartygen på ca 100.000 ton. Type 002 aircraft carrier ( från eng wiki) /Per
  50. 2 points
    "Gripen E kommer att kunna ha en betydande flygtid kvar år 2040, vilket inte nödvändigtvis betyder att systemet fortfarande kommer att vara operativt relevant vid samma tidpunkt." Luftförsvarsutredningen 2040 : slutbetänkande av Luftförsvarskommittén. Statens offentliga utredningar. SOU 2014:88 s.293
This leaderboard is set to Stockholm/GMT+02:00


×
×
  • Create New...