Jump to content

Vad är detta för projektil?


Ringo

Recommended Posts

Var hemma på besök hos en äldre bekant till mig när jag nere i hans gillestuga fick syn på denna skapelse:

 

IMG_2343.jpg

 

IMG_2342.jpg

 

 

Då han inte viste mycket om den förutom att den skulle vara hans gammelfarfars (vilket skulle innebära att den är från första hälften av 1900-talet!!! :angry: ), är jag nyfiken på om det är någon här som kan säga vad det är för typ av ammo och var det användes. :angry:

 

Tyvärr glömde jag slänga in en referens på fotot men bulan är väl en 400 mm lång och diametern ligger någonstans mellan 80-100 mm. :rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Det är en granatkartesch.

Granatkroppen är fylld med blykulor inbäddade i harts. I botten finns en drivspegel och under den ligger drivladdningen som består av vanligt svartkrut. Tändröret sitter i granatens spets och är ett tidrör, vilket efter en förinställd tidsrymd via en central krutkanal tänder drivladdningen som skjuter ut blykulorna i en framåtriktad konformad kärve.

 

Används inom artilleriet mot mjuka mål.

 

 

 

Edit: Osäker på modell.

Edited by Ghostface
Link to comment
Share on other sites

Tyckte också den påminde om en granatkartech m00, men måtten stämde inte riktigt den borde vara runt 30 cm hög och diameter på ca 75 mm

Fanns det möjligen en likadan granatkartech till 84mm kanon?

 

Edit: Min "Soldatinstruktion för fältaritilleriet" ligger nedpackad i någon flyttkartong just nu, så jag kan inte kolla själv.

Edited by eskil
Link to comment
Share on other sites

Graderingen på ringen för tempering, vilken enhet är det (meter, sekunder)?

/martinator

Jag är osäker i just detta fall, men artilleriet brukar mäta i hm, dvs hektometer eller 100 meter. Det verkar rimligt med 54x100=5,4 km max skottvidd för aktuell projektil.

Link to comment
Share on other sites

graderingen är sannolikt sekunder om det handlar om artilleri...

man får helt enkelt (eller fick iaf på den tiden) slå i massa tabeller samt räkna en del för att få fram hur man skulle rikta, och då fick (får) man även fram ungefärlig bantid (går att räkna ganska exakt, typ 38,6s) och då kan man tempera granaten så den briserar 0,1s innan den träffar (tex) eller för den delen efter (inträngningsbrisad)

numera används dock inte tidrör så mycket, istället använder man zon rör (som är ett tändrör med en liten radar som känner av avståndet till framförvarande objekt (oftast marken när granaten är påväg ner) och genom att ställa känsligheten kan man få granaten att brisera på önskad höjd (normalläget ca 15m beroende på markens fuktighet och rörets känslighet)

 

men som sagt, på granaten det snackas om här är det förmodligen ett vanligt tidrör som är inställbart i sekunder.

 

har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo?

gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant :happy:

Link to comment
Share on other sites

Till att börja med måste jag tacka för all info om projektilen!

 

Är det någon som vet vilka pjäser sån här ammo användes till? bild? :dribble:

 

Oavsett typ av granat - HUR SÄKER ÄR DU PÅ ATT DEN ÄR BLIND ELLER PÅ ANNAT SÄTT OSKADLIG!?

Nä precis så tänkte jag också när jag såg den! eftersom den är så gammal finns det ju inte dagens stadard vad gäller färgmarkeringar på ammo - finns det nått sätt man kan se på denna bula att den är blind/skarp 8-/

 

 

 

har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo?

gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant :D

Ska undersöka saken! återkommer inom kort! :/

Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...
har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo?

gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant :banana

 

Sådär! Det tog sin duktiga tid men nu har jag fått tag på lite mått på granten:

Diametern är 75 mm

Höjden är 300 mm

 

 

Tyckte också den påminde om en granatkartech m00, men måtten stämde inte riktigt den borde vara runt 30 cm hög och diameter på ca 75 mm

All eloge åt rhdf för det utomordenterliga ögonmåttet :banana

 

 

Ingen som har någon bild på en pjäs där sån här ammo användes?

Link to comment
Share on other sites

Graderingen på ringen för tempering, vilken enhet är det (meter, sekunder)?

/martinator

 

 

Jag påstår att det sannolikt är hektometer, dvs hundratals meter.

Sekunder är det inte gärna; jag har svårt att tro att man 1900 kunde hålla en grkt över markytan så lång tid.

Delstrecken för 50 meter stämmer också bra, däremot inte delstreck för en halv sekund. Det skulle ge delstreck för låt oss säga 200 - 300 m, en alltför grov gradering.

Link to comment
Share on other sites

Som redan påpekats av flera, en granatkartesch modell 1900:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Granatkartesch

 

Det Inf och nils h skriver är riktigt, graderingen är i detta fall i den gamla hederliga längdenheten hektometer (hm). (Men om man grävde ner svansen kunde man faktiskt hålla denna projektil i luften i hela 40 sek.) Det var långt senare som man började gradera i sekunder. Men för att inte göra Skuggan sömnlös så kan jag berätta att på den tid vi talar om så hade man antingen en speciell temperingsnyckel för lägre laddningar eller så fanns det i skjuttabellen en särskild kolumn för tempering vid skjutning med lägre laddning.

 

Beträffande farligheten så är sannolikheten att den är laddad ytterst liten, och även om den är laddad så är den inte farlig så länge man inte börjar borra i den, slänger in den i öppna spisen eller kopplar den till närmsta vägguttag.

 

Lämplig pjäs:

http://www.sko.mh.se/vonadler/sww2/

http://www.jaegerplatoon.net/ARTILLERY3.htm#75K02

Link to comment
Share on other sites

7,5 cm kanon m/02 (med varianter) användes i ganska stor utsträckning som värnpjäs innan tornpjäser från stridsvagn m/42 och senare m/74 placerades ut. Mest (möjligen tom endast) som kustförsvar antingen i öppna värn eller mer sällsynt i kanonvärn. I den sk "Per-Albin-linjen" fanns både denna typ samt en äldre pjästyp ,8 cm kanon m/81, som "tung" pjäsmateriel. Pjäsen moderniserades på femtiotalet till kanon m/02-50 och torde ha utgått 1960- tidigt 1970-tal. Och de sista 20 åren var den som sagt värnpjäs. Pjästypen beskrivs mer utförligt i VärnR, jag kan citera den om någon (mot förmodan) inte har den lätt tillgriplig. :rockon:

Link to comment
Share on other sites

Pjästypen beskrivs mer utförligt i VärnR, jag kan citera den om någon (mot förmodan) inte har den lätt tillgriplig.

Givetvis har alla VärnR lätt tillgriplig, men sanningen att säga hittar jag i detta inga uppgifter om pjäser över huvud taget. Kan det röra sig om olika upplagor, eller kanske en bilaga till skriften med detta namn?

Mitt ex är av 1978 års upplaga (M7741-121711).

Link to comment
Share on other sites

Givetvis har alla VärnR lätt tillgriplig, men sanningen att säga hittar jag i detta inga uppgifter om pjäser över huvud taget. Kan det röra sig om olika upplagor, eller kanske en bilaga till skriften med detta namn?

Mitt ex är av 1978 års upplaga (M7741-121711).

 

Inte? Vart kan jag ha läst det då? Men håll med om att det BORDE ha stått i VärnR, åtminstone! :P

Link to comment
Share on other sites

Pjäsen moderniserades på femtiotalet till kanon m/02-50 och torde ha utgått 1960- tidigt 1970-tal.

Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet.

 

02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde?

 

Den som vill se exempel på dessa pjäser finns det 02:or utanför skjutfältsbaracken på Marma skjutfält S Gävle.

En 02-33:a finns uppställd på Sanna Hed, S Örebro.

Inomhusexemplar finns även på armémuseum i Stockholm.

 

Som kuriosa var detta arméns första pjäs med rekylerande lavett.

 

Koskela

Link to comment
Share on other sites

Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet.

 

Det tackar vi för. Jag hade för mig att det var en variant mellan m/02 och m/02-51, och där upplös du mig.

 

02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde?

 

Nej. Men ett rimligt antagande kan väl vara att man ändrade den så den skulle fungera i värn. Jag vet att man fäste pjäsen i värnets främre vägg med en fjäder, kanske ingår denna modifiering? Kanske ett nytt riktinstrument också, jag tror att det fanns ett optiskt till m/02-51, men det kan ju iof funnits tidigare.

Link to comment
Share on other sites

Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet.

 

Det tackar vi för. Jag hade för mig att det var en variant mellan m/02 och m/02-51, och där upplös du mig.

 

02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde?

 

Nej. Men ett rimligt antagande kan väl vara att man ändrade den så den skulle fungera i värn. Jag vet att man fäste pjäsen i värnets främre vägg med en fjäder, kanske ingår denna modifiering? Kanske ett nytt riktinstrument också, jag tror att det fanns ett optiskt till m/02-51, men det kan ju iof funnits tidigare.

 

I VärnR så beskrivs kikarsiktet till såväl m/02 som m/02-33 och m/02-51. Dessutom beskrivs m/02-51 som värnmonterad och m/02-33 som monterad på hjullavett.

Link to comment
Share on other sites

02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde?

Någonstans har jag läst en beskrivning av 7,5 cm kanon m/02-51 (men det var alltså inte i VärnR, även om kikarsiktet mycket riktigt nämns där, utan måste ha varit i något annat reglemente och jag vore tacksam om någon vänlig själ kunde upplysa mig om namnet på publikationen).

Det lilla jag minns stämmer med C 2.a pjäs uppgift om att man fäste pjäsens främre del i bröstvärnet, däremot är jag aningen tveksam till att infästningen skulle ha varit fjädrande men mitt minne är ganska vagt måste jag erkänna. Hur man gjort med hjulen kommer jag märkligt nog inte alls ihåg, men jag har för mig att man monterade ett litet tvärställt skottkärrehjul i lavettsvansen. Hjulet löpte på en bana i värnet och sidriktning av pjäsen skedde genom att riktaren manövrerade hjulet med hjälp av en ratt och en lång cykelkedja.

 

För övrigt kan man beskåda både m/02 och m/02-33 på Kvibergs museum, såväl som bland Wendes samlingar i N Åsum.

 

Edit: stavning

Edited by uoff
Link to comment
Share on other sites

vart tog de musei pjäser som stod på A9 regementsmuseum vägen efter A9 flyttade till boden förra året?

Wendisterna var där och hämtade mycket prylar, vet dock ej om allt gick dit eller en del spreds ut på landets övriga muséer.

Link to comment
Share on other sites

  • 5 years later...

 

Beträffande farligheten så är sannolikheten att den är laddad ytterst liten, och även om den är laddad så är den inte farlig så länge man inte börjar borra i den, slänger in den i öppna spisen eller kopplar den till närmsta vägguttag.

 

 

Att göra ett sådant uttalande utan att vara ammröjutbildad är i min mening direkt olämpligt. Identifieringen av objektet som gjorts ovan i tråden är korrekt. Jag har inte genomskärningsskisserna på tändröret framför mig, men jag vet av erfarenhet med ett av tändrören till GRKTCH 10cm att det har en anslagsfunktion som innebär att om bansäkringsfjädern av någon annledning slutat fungera så finns risken att tändröret utlöser krutladdningen om objektet vänds med tändröret nedåt.

 

Sannolikt är att funktionen är liknande på det STIDAR som sitter på objektet, även om så inte är fallet finns risk att man tänder upp bränntidsfunktionen med statisk elekticitet vilket också skulle leda till att objektet utlöser.

 

Dock är objekten på bilden med stor sannolikhet ofarliga eftersom de är kromade, den processen skulle sannolikt tända ombjektet om det inte vore tömt.

Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...