Ringo Posted March 5, 2006 Report Share Posted March 5, 2006 Var hemma på besök hos en äldre bekant till mig när jag nere i hans gillestuga fick syn på denna skapelse: Då han inte viste mycket om den förutom att den skulle vara hans gammelfarfars (vilket skulle innebära att den är från första hälften av 1900-talet!!! ), är jag nyfiken på om det är någon här som kan säga vad det är för typ av ammo och var det användes. Tyvärr glömde jag slänga in en referens på fotot men bulan är väl en 400 mm lång och diametern ligger någonstans mellan 80-100 mm. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ghostface Posted March 5, 2006 Report Share Posted March 5, 2006 (edited) Det är en granatkartesch. Granatkroppen är fylld med blykulor inbäddade i harts. I botten finns en drivspegel och under den ligger drivladdningen som består av vanligt svartkrut. Tändröret sitter i granatens spets och är ett tidrör, vilket efter en förinställd tidsrymd via en central krutkanal tänder drivladdningen som skjuter ut blykulorna i en framåtriktad konformad kärve. Används inom artilleriet mot mjuka mål. Edit: Osäker på modell. Edited March 5, 2006 by Ghostface Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
rhdf Posted March 5, 2006 Report Share Posted March 5, 2006 Tyckte också den påminde om en granatkartech m00, men måtten stämde inte riktigt den borde vara runt 30 cm hög och diameter på ca 75 mm Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
eskil Posted March 5, 2006 Report Share Posted March 5, 2006 (edited) Tyckte också den påminde om en granatkartech m00, men måtten stämde inte riktigt den borde vara runt 30 cm hög och diameter på ca 75 mm Fanns det möjligen en likadan granatkartech till 84mm kanon? Edit: Min "Soldatinstruktion för fältaritilleriet" ligger nedpackad i någon flyttkartong just nu, så jag kan inte kolla själv. Edited March 5, 2006 by eskil Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
martinator Posted March 6, 2006 Report Share Posted March 6, 2006 Graderingen på ringen för tempering, vilken enhet är det (meter, sekunder)? /martinator Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Inf Posted March 6, 2006 Report Share Posted March 6, 2006 Graderingen på ringen för tempering, vilken enhet är det (meter, sekunder)?/martinator Jag är osäker i just detta fall, men artilleriet brukar mäta i hm, dvs hektometer eller 100 meter. Det verkar rimligt med 54x100=5,4 km max skottvidd för aktuell projektil. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Jay Posted March 6, 2006 Report Share Posted March 6, 2006 Oavsett typ av granat - HUR SÄKER ÄR DU PÅ ATT DEN ÄR BLIND ELLER PÅ ANNAT SÄTT OSKADLIG!? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Skuggan Posted March 6, 2006 Report Share Posted March 6, 2006 graderingen är sannolikt sekunder om det handlar om artilleri... man får helt enkelt (eller fick iaf på den tiden) slå i massa tabeller samt räkna en del för att få fram hur man skulle rikta, och då fick (får) man även fram ungefärlig bantid (går att räkna ganska exakt, typ 38,6s) och då kan man tempera granaten så den briserar 0,1s innan den träffar (tex) eller för den delen efter (inträngningsbrisad) numera används dock inte tidrör så mycket, istället använder man zon rör (som är ett tändrör med en liten radar som känner av avståndet till framförvarande objekt (oftast marken när granaten är påväg ner) och genom att ställa känsligheten kan man få granaten att brisera på önskad höjd (normalläget ca 15m beroende på markens fuktighet och rörets känslighet) men som sagt, på granaten det snackas om här är det förmodligen ett vanligt tidrör som är inställbart i sekunder. har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo? gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ringo Posted March 6, 2006 Author Report Share Posted March 6, 2006 Till att börja med måste jag tacka för all info om projektilen! Är det någon som vet vilka pjäser sån här ammo användes till? bild? Oavsett typ av granat - HUR SÄKER ÄR DU PÅ ATT DEN ÄR BLIND ELLER PÅ ANNAT SÄTT OSKADLIG!? Nä precis så tänkte jag också när jag såg den! eftersom den är så gammal finns det ju inte dagens stadard vad gäller färgmarkeringar på ammo - finns det nått sätt man kan se på denna bula att den är blind/skarp har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo?gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant Ska undersöka saken! återkommer inom kort! Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Ringo Posted March 25, 2006 Author Report Share Posted March 25, 2006 har du möjlighet att mäta diameter på granaten Ringo?gamla artillerigranater (som jag förmodar att det handlar om) är alltid intressant Sådär! Det tog sin duktiga tid men nu har jag fått tag på lite mått på granten: Diametern är 75 mm Höjden är 300 mm Tyckte också den påminde om en granatkartech m00, men måtten stämde inte riktigt den borde vara runt 30 cm hög och diameter på ca 75 mm All eloge åt rhdf för det utomordenterliga ögonmåttet Ingen som har någon bild på en pjäs där sån här ammo användes? Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
rhdf Posted March 27, 2006 Report Share Posted March 27, 2006 Här kan man hitta lite info om pjäser som använde denna http://www.tfd.chalmers.se/~m95perm/vapen/....5cm_lvkan.html Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
nils h Posted March 28, 2006 Report Share Posted March 28, 2006 Graderingen på ringen för tempering, vilken enhet är det (meter, sekunder)?/martinator Jag påstår att det sannolikt är hektometer, dvs hundratals meter. Sekunder är det inte gärna; jag har svårt att tro att man 1900 kunde hålla en grkt över markytan så lång tid. Delstrecken för 50 meter stämmer också bra, däremot inte delstreck för en halv sekund. Det skulle ge delstreck för låt oss säga 200 - 300 m, en alltför grov gradering. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
uoff Posted March 30, 2006 Report Share Posted March 30, 2006 Som redan påpekats av flera, en granatkartesch modell 1900: http://sv.wikipedia.org/wiki/Granatkartesch Det Inf och nils h skriver är riktigt, graderingen är i detta fall i den gamla hederliga längdenheten hektometer (hm). (Men om man grävde ner svansen kunde man faktiskt hålla denna projektil i luften i hela 40 sek.) Det var långt senare som man började gradera i sekunder. Men för att inte göra Skuggan sömnlös så kan jag berätta att på den tid vi talar om så hade man antingen en speciell temperingsnyckel för lägre laddningar eller så fanns det i skjuttabellen en särskild kolumn för tempering vid skjutning med lägre laddning. Beträffande farligheten så är sannolikheten att den är laddad ytterst liten, och även om den är laddad så är den inte farlig så länge man inte börjar borra i den, slänger in den i öppna spisen eller kopplar den till närmsta vägguttag. Lämplig pjäs: http://www.sko.mh.se/vonadler/sww2/ http://www.jaegerplatoon.net/ARTILLERY3.htm#75K02 Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
C 2.a pjäs Posted March 31, 2006 Report Share Posted March 31, 2006 7,5 cm kanon m/02 (med varianter) användes i ganska stor utsträckning som värnpjäs innan tornpjäser från stridsvagn m/42 och senare m/74 placerades ut. Mest (möjligen tom endast) som kustförsvar antingen i öppna värn eller mer sällsynt i kanonvärn. I den sk "Per-Albin-linjen" fanns både denna typ samt en äldre pjästyp ,8 cm kanon m/81, som "tung" pjäsmateriel. Pjäsen moderniserades på femtiotalet till kanon m/02-50 och torde ha utgått 1960- tidigt 1970-tal. Och de sista 20 åren var den som sagt värnpjäs. Pjästypen beskrivs mer utförligt i VärnR, jag kan citera den om någon (mot förmodan) inte har den lätt tillgriplig. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
uoff Posted March 31, 2006 Report Share Posted March 31, 2006 Pjästypen beskrivs mer utförligt i VärnR, jag kan citera den om någon (mot förmodan) inte har den lätt tillgriplig. Givetvis har alla VärnR lätt tillgriplig, men sanningen att säga hittar jag i detta inga uppgifter om pjäser över huvud taget. Kan det röra sig om olika upplagor, eller kanske en bilaga till skriften med detta namn? Mitt ex är av 1978 års upplaga (M7741-121711). Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
C 2.a pjäs Posted April 3, 2006 Report Share Posted April 3, 2006 Givetvis har alla VärnR lätt tillgriplig, men sanningen att säga hittar jag i detta inga uppgifter om pjäser över huvud taget. Kan det röra sig om olika upplagor, eller kanske en bilaga till skriften med detta namn? Mitt ex är av 1978 års upplaga (M7741-121711). Inte? Vart kan jag ha läst det då? Men håll med om att det BORDE ha stått i VärnR, åtminstone! :P Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Koskela Posted April 3, 2006 Report Share Posted April 3, 2006 Pjäsen moderniserades på femtiotalet till kanon m/02-50 och torde ha utgått 1960- tidigt 1970-tal. Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet. 02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde? Den som vill se exempel på dessa pjäser finns det 02:or utanför skjutfältsbaracken på Marma skjutfält S Gävle. En 02-33:a finns uppställd på Sanna Hed, S Örebro. Inomhusexemplar finns även på armémuseum i Stockholm. Som kuriosa var detta arméns första pjäs med rekylerande lavett. Koskela Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
C 2.a pjäs Posted April 3, 2006 Report Share Posted April 3, 2006 Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet. Det tackar vi för. Jag hade för mig att det var en variant mellan m/02 och m/02-51, och där upplös du mig. 02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde? Nej. Men ett rimligt antagande kan väl vara att man ändrade den så den skulle fungera i värn. Jag vet att man fäste pjäsen i värnets främre vägg med en fjäder, kanske ingår denna modifiering? Kanske ett nytt riktinstrument också, jag tror att det fanns ett optiskt till m/02-51, men det kan ju iof funnits tidigare. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
C 2.a pjäs Posted April 5, 2006 Report Share Posted April 5, 2006 Jag måste korrigera dig lite grann. Modifieringen genomfördes även under 1930-talet som en del av ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det man gjorde då var att konstruera en ny lavett med delbara ben, likt haub 77, istället för den vanliga svanslavetten. Förutom detta medgav lavetten en sidriktning på ca 20-25 grader. Pjäsen fick namn 02-33, 33 efter årtalet. Det tackar vi för. Jag hade för mig att det var en variant mellan m/02 och m/02-51, och där upplös du mig. 02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde? Nej. Men ett rimligt antagande kan väl vara att man ändrade den så den skulle fungera i värn. Jag vet att man fäste pjäsen i värnets främre vägg med en fjäder, kanske ingår denna modifiering? Kanske ett nytt riktinstrument också, jag tror att det fanns ett optiskt till m/02-51, men det kan ju iof funnits tidigare. I VärnR så beskrivs kikarsiktet till såväl m/02 som m/02-33 och m/02-51. Dessutom beskrivs m/02-51 som värnmonterad och m/02-33 som monterad på hjullavett. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
uoff Posted April 5, 2006 Report Share Posted April 5, 2006 (edited) 02-51:ans modifieringar känner jag tyvärr inte till. Någon som känner till vad man gjorde? Någonstans har jag läst en beskrivning av 7,5 cm kanon m/02-51 (men det var alltså inte i VärnR, även om kikarsiktet mycket riktigt nämns där, utan måste ha varit i något annat reglemente och jag vore tacksam om någon vänlig själ kunde upplysa mig om namnet på publikationen). Det lilla jag minns stämmer med C 2.a pjäs uppgift om att man fäste pjäsens främre del i bröstvärnet, däremot är jag aningen tveksam till att infästningen skulle ha varit fjädrande men mitt minne är ganska vagt måste jag erkänna. Hur man gjort med hjulen kommer jag märkligt nog inte alls ihåg, men jag har för mig att man monterade ett litet tvärställt skottkärrehjul i lavettsvansen. Hjulet löpte på en bana i värnet och sidriktning av pjäsen skedde genom att riktaren manövrerade hjulet med hjälp av en ratt och en lång cykelkedja. För övrigt kan man beskåda både m/02 och m/02-33 på Kvibergs museum, såväl som bland Wendes samlingar i N Åsum. Edit: stavning Edited April 5, 2006 by uoff Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Skuggan Posted April 5, 2006 Report Share Posted April 5, 2006 halvt OT fråga vart tog de musei pjäser som stod på A9 regementsmuseum vägen efter A9 flyttade till boden förra året? vill minnas att det fans rätt många pjäser där som var nästan i nyskick. (renoverade) Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
uoff Posted April 5, 2006 Report Share Posted April 5, 2006 vart tog de musei pjäser som stod på A9 regementsmuseum vägen efter A9 flyttade till boden förra året? Wendisterna var där och hämtade mycket prylar, vet dock ej om allt gick dit eller en del spreds ut på landets övriga muséer. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Pytn Posted May 5, 2011 Report Share Posted May 5, 2011 Beträffande farligheten så är sannolikheten att den är laddad ytterst liten, och även om den är laddad så är den inte farlig så länge man inte börjar borra i den, slänger in den i öppna spisen eller kopplar den till närmsta vägguttag. Att göra ett sådant uttalande utan att vara ammröjutbildad är i min mening direkt olämpligt. Identifieringen av objektet som gjorts ovan i tråden är korrekt. Jag har inte genomskärningsskisserna på tändröret framför mig, men jag vet av erfarenhet med ett av tändrören till GRKTCH 10cm att det har en anslagsfunktion som innebär att om bansäkringsfjädern av någon annledning slutat fungera så finns risken att tändröret utlöser krutladdningen om objektet vänds med tändröret nedåt. Sannolikt är att funktionen är liknande på det STIDAR som sitter på objektet, även om så inte är fallet finns risk att man tänder upp bränntidsfunktionen med statisk elekticitet vilket också skulle leda till att objektet utlöser. Dock är objekten på bilden med stor sannolikhet ofarliga eftersom de är kromade, den processen skulle sannolikt tända ombjektet om det inte vore tömt. Quote Link to comment Share on other sites More sharing options...
Recommended Posts
Join the conversation
You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.