Jump to content

All Activity

This stream auto-updates     

  1. Past hour
  2. Lyssna på kroppen, testa med 20kg och sikta på minst två marschpass(1tim 50min totalt varav 10min vila, 50-10-50) känns det bra, kör på med 20, känns det fortfarande i höfterna, sänk vikten. Bättre att vara lite svagare än att komma till inryck med ont i leder. Om du är hyfsat grundtränad sikta som sagt på löpträning och uthållighetsträning, t.ex. tunga marklyft kommer inte gynna dig jättemycket under GU om du redan är grundtränad. Så kör anaerob och aerob träning(syra och puls). Nyfiken fråga, hur ser infohelgen ut?
  3. Today
  4. I själ och hjärta är vi alla blå-gula men under Flygvapenövning 19 innebär blå-gul att man tillhör övningsledningen. Antingen ingår man i den centrala ledningen som sätter övningsmålen och bestämmer vilka moment under övningen som ska ske var och när, eller någon av de lokala övningsledningar som finns på varje bas. Vid en av de sistnämnda finns major Peter Hagsköld på Vidselbasen. De lokala övningsledningarnas uppgift är, lite förenklat, att stödja och underlätta så att lokala träningsmål för deltagande förband uppnås och att verksamheten sker på ett säkert sätt samt naturligtvis att hjälpa till med de centrala momenten. Alla enheter har egna träningsmål, som kommer ur en Förbandsutvecklingsplan. Lokal övningsledning leder också utvärderingen av övningen på respektive plats. Många är instruktörer inom olika områden och fungerar som handledare med tips och råd och framför allt initierar diskussioner. Varför gjorde man på ett visst sätt? Hade man kunnat agera annorlunda? Kort sagt, att finnas med där det händer och att hjälpa till att utveckla verksamheten för att hela tiden öka krigsdugligheten. För 47 år sedan snörade Peter Hagsköld på sig kängorna som värnpliktig på Ing 1 i Södertälje och de har suttit på sedan dess. Bildligt talat, han har bytt ett par gånger. Nu är Peter övningshandläggare på Helikopterflottiljen och biträdande chef för lokala övningsledningen på Vidsel under Flygvapenövning 19. Han ser två stora skillnader på övningar då och nu. – Då var det massövningar med värnpliktiga och övningarna var enklare. Nu är alla specialister och övningarna mycket mer komplicerade. Dessutom genomförs stora övningar nu för tiden alltid i samverkan mellan olika försvarsgrenar och förband. Enkelheten förr berodde på att det mest handlade om grundläggande träning för värnpliktiga och övningarna såg rätt lika ut från gång till gång. Möjligen kunde det införas någon ny materiel ibland. Peter får tänka länge på frågan vad som var bättre förr. Han tycker personligen att det möjligen överplaneras ibland. Det var inte lika detaljstyrt förr. Syftet med att öva är däremot detsamma. Vi ska testa vad vi kan under fältmässiga förhållanden. – Det finns inget som kan ersätta övningar i kontrollen av hur människor samarbetar. Det är den ultimata testen av lagutveckling. Trots sina 47 år, sedan han började i Försvarsmakten, är inte Flygvapenövning 19 major Hagskölds sista stora övning. Han har redan börjat planera för Aurora 20 och det riktigt lyser om honom när han får berätta om sina förväntningar på den övningen. Han har längtat efter en övning där han få fokusera på uthållighet. – Vi ska visa att vi kan hålla på hur länge som helst! Läs hela inlägget här >>
  5. Yesterday
  6. Inte helt säker men jag tror att fältarbetare gräver och spränger saker.
  7. I natt kom beskedet att en soldat omkommit i samband med en olycka under övningen Northern Wind. Beskedet är smärtsamt och sorgset. Mina tankar går till den omkomna soldatens familj och vänner och till kamrater och kollegor vid förbandet. Det är nu viktigt att ta hand om varandra. Finnas där för att ge stöd och tröst. Parallellt med detta inleds också arbetet med att söka svaret på vad som orsakade olyckan, men också på att fortsätta verksamheten på ett säkert sätt. Jag och resten av Försvarsmakten är med er i denna svåra stund. General Micael Bydén Överbefälhavare Läs hela inlägget här >>
  8. Tack för svar! Jag har tränat hela mitt liv mer eller mindre. Så har en ganska bra grund att stå på, så därför jag som du förstod vill "nischa" träningen lite mera mot tjänsten. Jag började vid 15 kg, men kände inte att riktigt att det var tungt eller utmanande. 20 kg kändes lite mera men behövde inte ta ut mig speciellt mycket. Nu på 25 kg så blev det tyngre och känns lite, fick lite belastningsont i höfterna (inget som hindrar mig från något, mer att det är irriterat), ska man kanske köra ett tag till på 20 kg då eller är det ingen fara? Tänker att kroppen borde ju vänja sig om den får lite ont och bra med vila mellan. Tack för träningstipsen! Ska försöka följa dessa. Har inga kängor i nuläget, bara farsans gamla och dom är några nummer stora tyvärr. Men vi ska in på en informations helg i April, hoppas att man kan få ut ett par kängor då. Ser ut som att jag kommer satsa på crossfit till komplement för löpning och marschträningen. Återigen tack för hjälpen!
  9. Jag har mönstrat 3 ggr totalt. Första gången mot pliktverket men fick frisedel. Andra gången till rekryteringsmyndigheten och fick utbildningsplats, men tackade nej senare "för jag hade inte tid just då". Tredje gången hade jag ordning på livet men fick ingen plats (skulle aldrig ha tackat nej tidigare ). Efter det utbildade jag mig civilt och tog mig sedan in i hemvärnet via frivilligrörelsen. Planen är att försöka mönstra en fjärde gång framöver och äntligen få genomföra en mer komplett soldatutbildning (frivilligsoldat har vissa begränsningar)
  10. Klockan 00.55 natten mot måndagen den 25 mars inträffade en allvarlig olycka under övning Northern Wind i östra Norrbotten. Ett stridsfordon 90 är inblandat och en person har bekräftats avliden. Inga andra personskador. Endast svensk personal är inblandad i olyckan, som inträffade utanför Överkalix. Försvarsmaktens egna sjukvårdsresurser genomförde omhändertagande direkt på platsen och ambulans och polis tillkallades. Krisstöd är upprättat och den inblandade personalen tas omhand på plats. Den avlidne är hemmahörande i Jämtland. Anhöriga är ännu inte underrättade. Frågor hänvisas till Försvarsmaktens kommunikationsavdelning: 08-788 88 88. Texten uppdateras Läs hela inlägget här >>
  11. Last week
  12. Någon med erfarenhet av fältarbetstjänst som kan berätta vad ni fick göra under GU, och efter om ni tog anställning? Rycker in som fältarbetssoldat i höst, sökte jägare först men kom inte in tyvärr, så fick denna tjänst. Rekryteraren var väldigt kort i telefonen när han ringde upp mig och berättade inte mycket om tjänsten. Av vad jag läst verkar det inte vara en sån där riktig "krigar" tjänst, med massa strid och liknande? Om någon har nån erfarenhet så dela gärna med er.
  13. Titta noga. Här är soldaterna som inte synts till under hela övningen. Med beröm godkänt alltså. Det är inte lätt att hitta och få en pratstund med soldaterna från Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur. Inte mitt under en storövning som Northern Wind i alla fall. Det ligger liksom i sakens natur. – Fiendeförbanden som har letat efter oss tror att vi svävar över snön, vi lämnar ju inga spår efter oss, säger stabschefen Mikael Samuelsson, och lägger snabbt till: – Men jag kan dementera det där med att vi svävar. Nergrävda Tack vare 23:e jägarplutonen – som skickar en snöskoter med pulka – blir det ändå ett möte med de värnpliktiga jägarsoldaterna, som ryckte in i juni i fjol. Från några mil norr om Säivis går färden vidare över myrar, stock och sten tills snöskotern plötsligt stannar mitt i lägret och allt först är väldigt förvirrande Var kom de ifrån; soldaterna och alla tälten? – Vi gräver ner oss i snön, även snöskotrarna, vi gräver ner allting för att dölja alla onaturliga konturer och få en så jämn temperatur som möjligt för att inte bli avslöjade av värmekameror, säger stabschefen. Speciella Det är utan tvekan en tätt sammansvetsad grupp som tar emot. Med speciella egenskaper. – Det här är individer med ett personligt driv som kan hitta motivation och en positiv anda att fortsätta att skida mil efter mil trots att de är trötta, blöta och hungriga och...allt är misär, säger plutonchefen Viktor Wecke. Några meter från honom står värnpliktiga soldaterna Karl Gustav Gérnyi och Adam Nilsson. Läget är lugnt nu och plutonen ska snart kliva ur övningen. Adam: – Jag var förberedd på att det skulle vara jobbigt och kallt och mörkt, men det går ändå inte riktigt att föreställa sig hur det väl är när man är ut en vecka och allting är blött och... Karl Gustav fyller i: – Samtidigt, när man väl är inne i det känns ändå allting rätt okey efter ett tag. Men nu vill man bara sitta torr och varm framför teven. Under armétaktisk chef Arméns jägarbataljon klev in i Northern Wind med en skvadron: tre jägarplutoner och en tross- och stabspluton. Organisationen innehåller en främre operationsbas för transporter in och förnödenheter och försörjning. Skvadronen leds av bataljonsstaben från hemmaplan i Arvidsjaur. Hela bataljonen lyder därutöver direkt under armétaktisk chef – som under Northern Wind sitter i Boden och där bataljonen har ett samverkanslag som pratar direkt med honom och hans stab. Alla håller de tummarna för att så många som möjligt av de 126 värnpliktiga jägarna som ryckte in förra sommaren ska fortsätta mot officersyrket. – Jag ska börja på officersprogrammet i höst, säger Karl Gustav. – Jag ska leva lite först. Sen får jag se, säger Adam. Enorm skillnad Men just här och nu ute i skogen nöjer de sig med vetskapen att de har en framgångsrik vecka bakom sig. De är dessutom rörande överens med sina befäl om att gruppen inte bara utvecklats sen inryckningen utan även under den senaste veckan. – På slutet har alla ingående delar som vi har fått lära oss verkligen ställts på prov och vi gör det mycket bättre nu när det är på riktigt, säger Karl Gustav. Plutonchefen Viktor Wecke nickar instämmande: – Det är en enorm skillnad. Under grundutbildningen utbildas soldaterna på att göra det perfekt hela tiden. När de kommer ut i verkligheten upptäcker de att det inte alltid är möjligt att göra allt perfekt inom de tidsramar som ges. De inser att man ibland måste ta risker för att kunna leverera en viss effekt. Duktiga skidåkare Uppdragen har varit många och skiftande. Initialt handlade mycket om indirekt eld. – Våra soldater är fantastiskt duktiga på att skida, de kan ta sig fram obemärkt flera mil tillsammans med en signalist, hitta ett högvärdigt mål och begära in indirekt eld, säger fänrik Wecke. Det har varit många och långa spaningsuppdrag också, parat med korta raider med stridsvagnsminor och granatgevär. – Vi har haft observationsplatser som legat så nära motståndarna att vi hört när de har pratat. Då är man ganska nära, säger stabschefen Mikael Samuelsson. Karl Gustav Gérnyi sammanfattar kort och koncist: – Vi har inte blivit upptäckta så vi har gjort bra ifrån oss. Muckresa Northern Wind är på upploppet. Sen väntar högvakten. Därefter vård och inlämning av materiel. Och sen är det muck. – Vi åker till Rhodos på muckresa, säger Adam Nilsson. Där behöver de inte gömma sig. Bara de nu inte gräver ner sig i sanden av gammal vana. Läs hela inlägget här >>
  14. Rovaniemi, Finland. Finsk snö, finsk vind och finsk kyla. Och finsk kraft. Allt i tätt samarbete med den svenska styrkan i Flygvapenövning 2019. På Rovaniemi flygbas i Finland baserar det kvalificerade motståndet till det svenska luftförsvaret under övningen. Svenska Jas 39 Gripen och Finska F-18 Hornet, understödda av störflyg från Saab, genomför anfall på anfall mot norra Sverige. Men det ska inte vara lätt - även svenska luftförsvaret har stöd av en finsk division F-18 baserad på Kallax. Första året Finland deltog i flygvapenövningen var 2016. Då agerade de som kvalificerat motstånd. I år är Finland även en integrerad del i det svenska luftförsvaret. En division F-18 baserar i Kallax med uppgift att stödja försvaret av Sverige. Men det är ifrån Rovaniemi som de finsk-svenska anfallen utgår – alla med mål att utveckla det svenska luftförsvaret och samverkan mellan Finland och Sverige i en tid bortom fred. Överste Lars Helmrich är chef för Skaraborgs flygflottilj och den svenska kontingenten i Finland. – I det moderna luftkriget är anfallsförband sammansatta av kvalificerade attack-, jakt- och störflygplan. På plats i Rovaniemi finns alla dessa komponenter och vi har goda förutsättningar att planera och genomföra samordnade anfall mot det svenska luftförsvaret. Sammarbetet med den finska F-18 divisonen och med basens markorganisation ökar också förutsättningarna för ett framgångsrikt samarbete i ett skarpt läge, säger Lars Helmrich. När anfallsordern kommer till flygdivisionen ska den noga planeras – både för att ge rätt anfallseffekt och för att kunna genomföras på ett flygsäkert sätt. Flygplanstyperna har olika förmågor och det gäller att utnyttja de finska och svenska piloternas styrkor på ett så bra sätt som möjligt, oavsett om de är anfallande eller försvarande. Ju mer komplext anfallet är och ju fler flygplan som ingår måste samordningen mellan de ingående finska och svenska förbanden samt störflyget ur Saab vara tydlig och korrekt. Och piloterna från Sverige och Finland är vana att öva tillsammans så förutsättningen för en bra samordning är hög redan från början. – Det är andra gången på mindre än ett år som vi baserar i Rovaniemi, så det är hemtamt för oss. Vi har också övat tillsammans i många år vid det här laget så vi är väl förtrogna med varandras taktik och system och hur vi kompletterar varandra bäst. Det gör att det går snabbt och enkelt att planera inför uppdragen, säger Carl Bergqvist, divisionschef på 72:a stridsflygdivisionen. Finska och svenska flygvapnet har samarbetat under lång tid. Cross Border Training (CBT) är en typ av övning som genomförts sedan början av 2000-talet. En svensk-finsk CBT genomfördes senast förra veckan. Sverige och Finland har också deltagit i varandras mest betydelsefulla övningar såsom svenska Flygvapenövningen och Ruska, vilken är Finlands motsvarighet. – Allting utgår från det bilaterala försvarssamarbetet mellan Finland och Sverige. Under dessa övningar fokuserar det finska flygvapnet alltid på vårt nationella försvar. Att träna tillsammans är ett kostnadseffektivt sätt att avsevärt höja vår luftoperationella förmåga, säger överstelöjtnant Tomi Iikkanen, divisionschef på Fighter Squardron 11, Lapland Air Command. Vardag för Gripenteknikerna För de svenska Gripenteknikerna spelar det inte så stor roll var någonstans Jas 39 Gripen baseras. Där ligger istället utmaningen i att se till att personalplaneringen och underhållet av flygplanen fungerar; hur ser exempelvis logistikkedjorna ut för reservdelar och hur är möjligheten till väderskydd i hangarer. – Även om vi kan göra mycket jobb under bar himmel blir underhållet lättare och arbetsmiljön bättre om vi kan få väderskydd i hangar eller liknande. Eftersom övningen pågår dygnet runt så är det också viktigt att vi planerar personalen bra för att få så lång uthållighet som möjligt, säger Fredrik Andersson, plutonchef på 122:a flygunderhållspluton. Utveckling genom ökad komplexitet Svårighetsgraden och komplexiteten i Flygvapenövningen har under åren ökat allteftersom den operativa luftförsvarsförmågan utvecklats. I år deltar Saab med två Learjet för störning och elektronisk krigsföring. – Vår uppgift är att störa ut svensk radarteckning och göra det så svårt som möjligt för den svenska sidan att upptäcka att anfallet är på väg. Det övar dem på att göra avvägningar och ta beslut utan att exakt vet hur hotet ser ut, säger Henrik Landqvist, sektion- och flygchef på målflyget. Vilken sida – röd eller blå – som i slutändan vinner har egentligen ingen betydelse. Huvudsaken är att ledningen, uppdragen, förmågorna och det finsk-svenska samarbetet utvärderas efter övningen för att maximera den fortsatta utvecklingen. Men det betyder inte att det svensk-finska adrenalinet inte pumpar på båda sidor gränsen. – Det är klart det blir lite tävling, men vår uppgift är att ge blå sida bästa möjliga träning. Det lär vi oss alla av, säger Carl Berqvist. Läs hela inlägget här >>
  15. Detta är väl enbart en plate carrier och har väl inget splitterskydd/aramid? Så jämförelsen med Krsk12 haltar lite.
  16. Någon med erfarenhet av fältarbetstjänst som kan berätta vad ni fick göra under GU, och efter om ni tog anställning? Rycker in som fältarbetssoldat i höst, sökte jägare först men kom inte in tyvärr, så fick denna tjänst. Rekryteraren var väldigt kort i telefonen när han ringde upp mig och berättade inte mycket om tjänsten. Av vad jag läst verkar det inte vara en sån där riktig "krigar" tjänst, med massa strid och liknande? Om någon har nån erfarenhet så dela gärna med er.
  17. Om du däremot är jägarsoldat, finns väl en generell chans att du lättare blir antagen till en utlandsmission, just utav din tidigare erfarenhet, men du kommer knappast vara på missionen i egenskap av jägarsoldat utan snarare vara placerad i någon form av "allmän" skyttesoldatsamanslutning. Sen kanske det finns särskilda jägarbefattningar med särskild inriktning, typ UAV, och sådana behov finns utomlands, men rent generellt är det få jägarbefattningar i missionerna.
  18. Hej! Jag ska genomföra en kompletterande prövning för 13. säkerhetsbataljon om cirkus 2 veckor. Jag har tränat hårt inför detta, men skulle gärna vilja veta mer specifikt vad som skall göras väl på prövningen? Är den lik jägarnas KP eller är den mindre krävande? Jag antar utbildningen till Säkerhetssoldat är något lättare än jägarutbildningen. Skriv gärna hur eran KP var och vad jag bör tänka på nu innan jag genomför min! Mvh
  19. Det finns inga jägarförband på utlandstjänst som är där specifikt för att dom är jägare och löser uppgifter typiska för jägarförband. De lite större utlandsmissionerna brukar snurra på de stående markstridsstridsförbanden oavsett om det är ett pansarskytteförband eller ett jägarförband. Om du blir yrkessoldat i Sverige 2019 skulle jag satsa på att finna glädje i att vara soldat och se en ev utlandstjänst som en bonus. Går man inte med inställningen att det är det enda man vill göra så finns nog risk att bli besviken. De stora utlandsmissionernas tid är nog förbi för denna gång. Om utlandstjänst är ett krav så hade jag sökt mig till en mindre, nischad enhet då dessa roterar på utlandstjänst oftare än andra. Notera dock att vissa av dessa inte genomför GU dvs du får först göra GU nnstans och sedan söka dig till dessa förband senare. Exempel kan isf vara militärpolis, EOD, telekrig, alla typer av tekniska tjänster eller repfunktioner. Vill du ha en extremt krävande tjänst där du får bli duktig på ditt jobb och resa över världen så sök dig till Specialförbanden. De rekryterar en gång per år. https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/sarskilda-operationsgruppen/
  20. Det sker hela tiden i alla möjliga riktningar så är nog inget problem.
  21. MTT, Mobile Training Team, bestående av officerare och instruktörer från Finland och Sverige. Foto: Hampus Hagstedt/Försvarsmakten Mobile training team, med officerare från Sverige och Finland, har varit i Timbuktu i flera veckor. De är på plats för att utbilda andra nationers styrkor som ingår i FN:s insats Minusma. Det har varit intensiva veckor och hittills har de träffat och utbildat soldater och officerare från bland annat Liberia, Elfenbenskusten, Burkina Faso och Egypten. – Det är väldigt kul och lärorikt att vara här nere och utbilda soldater och officerare från andra länder. Min uppfattning är att de har en god kunskap och att grunderna som de lär sig är desamma som för oss. Däremot skiljer sig vissa detaljer åt, så samtidigt som utbildar dem drar vi lärdom från deras erfarenheter, säger kapten Adam Holmström, utbildningsansvarig. Vill ni läsa mer om det nordiska försvarssamarbetet och deras utbildningsinsats kan ni klicka er vidare till Försvarsmakten.se Läsa hela inlägget här >>
  22. Att vara sjuksköterska här, eller medical planner som befattningen också kallas, innebär många varierande uppgifter. Sjukhuset på camp Marmal har Role 2E kapacitet. Hela sjukhuskompaniet består av ca 125 personer från flera nationer. Traumateamen är ett tyskt och ett holländskt. Totalt finns det 14 vårdplatser plus 4 intensivvårdsplatser. Dessutom finns det förstås apotek, laboratorium, röntgen, blodbank, tandläkare mm till vårt förfogande. Halvtid tjänstgör jag på det tyska sjukhusets Role1, motsvarande vårdcentral, halvtid är jag en del av vårt svenska NSE. En stor del av mina uppgifter är att organisera och stödja arbetet med hälsokontroller. Dessa görs på samtliga lokalanställda en gång per halvår. Antalet lokalanställda på campen är mer än 800 stycken, så det är en daglig uppgift. De lokalanställda kommer även från andra länder än Afghanistan. Vanligt är Sri Lanka, Nepal, Indien o Pakistan. Det blir många intressanta möten och berättelser. Många tillfällen till skratt blir det i väntrummet när man försöker uttala namnen efter bästa förmåga. Som tur är finns det id-kort att kontrollera mot. Ingen dag är den andra lik. På Role 1 är vi ett multinationell team med läkare från Holland, Tyskland och Kroatien och vi sjuksköterskor/undersköterskor är, förutom Sverige, från Tyskland, Lettland och Kroatien. Vårt arbetsspråk är engelska eller ”broken English”. Att heta Ingegerd är inte aktuellt här, utan det får bli ”Ingrid”. Om det värsta händer, dvs en mass-skadesituation, har vi på sjukhuset alla våra givna platser och uppgifter. Detta övas det med jämna mellanrum. Ingegerd Medical planner Läs hela inlägget här >>
  23. Striderna mellan de två brigaderna pågår för fullt under övning Northern Wind. En brigads alla ingående enheter är viktiga för att systemet ska fungera effektivt. En av dessa enheter är artilleriet som under övningen tränas för att kunna understödja de stridande manöverbataljonerna. Snön vräker ner i Norrbotten när svenskt och finskt artilleri understödjer den svenska brigaden under övning Northern Wind. På motståndarsidan finns det norska artilleriet. Den svenska brigaden med artillerisystemet Archer strider tillsammans med finskt artilleri i form av bland annat raketartillerisystem, granatkastare och fältartilleri. Den norska brigaden understöds i sin tur av en artilleribataljon med Bandhaubits M 109. Fördelar och nackdelar Striden mellan de olika artillerisystemen kan, precis som mellan andra jämbördiga funktioner, beskrivas som ett krig i kriget där båda sidor har sina för- och nackdelar. Överstelöjtnant Magnus Degerlund är chef för den svenska artilleribataljonen: – Jag anser att vårt system har en bättre räckvidd och är rörligare än det norska. Men, det bygger på att vi har gjort våra förberedelser genom bland annat plogning så att pjäserna kommer fram. När vi kan nyttja våra snabba pjäser, då blir vi farliga för vår fiende. Major Stian Koren är ställföreträdande chef för den norska artilleribataljonen. Han håller med om Archersystemets räckvidd, men lyfter samtidigt fram det norska artilleriets fördelar. – Den svenska brigaden är absolut ett stort hot för oss just tack vare systemets räckvidd. Men att kunna identifiera motståndaren i tid är minst lika viktig. Vår taktik är att vara steget före och upptäcka vår fiende tidigare genom bra sensorer och radarenheter. Förväntansfulla rekryter Norska artilleriet är på plats med tre pjäskompanier bestående av både kontrakterad och pliktpersonal. Marius Mihre och Mats Seglen är två norska värnpliktiga som påbörjade sin tjänstgöring i augusti förra året. Northern Wind är deras första övning på svensk mark. – Det är riktigt kul att vara i Sverige och få möjlighet att träna på det vi hittills har lärt oss under vår utbildning. Nu ska det bli intressant och se hur vårt artilleri står sig gentemot motståndarnas. Nu hoppas vi på lite action, sa en förväntansfull Mats Seglen. – Våra svensk-finska motståndare ska få sig en ordentlig match. Självklart kommer det norska artilleriet att segra till slut, sa Marius Mihre med glimten i ögat. Läs hela inlägget här >>
  24. Tjenare alla! tänkte kolla här hur många det är som har mönstrat flera gånger och om/när ni lyckades? jag mönstrade själv den 24:e januari i år men klarade ej psykologen pga prick i belastningsregister (fortkörning) samt kassa gymnasiebetyg som jag för tillfället pluggar upp. Motgångar får mig grymt motiverad så kommer försöka igen när spärrtiden försvunnit samt pricken är borta. Så hur många av er har fått mönstrat flera ggr och vad var det som fick er att komma in till slut?
  25. Tydligen anses det att RIM-162 ESSM gör jobbet bättre än CIWS då systemet kan hantera upp till 36 mål samtidigt. Laservapen ryktas det också om. CIWS removed from Arleigh Burkes
  26. Ett flexibelt flygvapen ger ökad effekt. Därför är ett syfte med Flygvapenövning 19 att olika förband ska integreras och stödja varandra. Vid flygbasen i Vidsel samarbetar personal från Såtenäs, Linköping och Uppsala under årets övning. Flygbasen i Vidsel är en av fyra flygbaser som är aktiva under Flygvapenövning 19. Basen tillhör F 21 men används endast av Flygvapnet under övningar. Årets övning är inget undantag och i Vidsel råder full aktivitet. Härifrån flyger 71:a Stridsflygdivisionen från F 7 och 43:e flygbaskompaniet från Helikopterflottiljen sköter basen med hjälp av en räddningsstyrka från 5:e basenheten från Luftstridsskolan. Samtliga flygvapnets flygfarkoster kan tankas med samma typ av bränsle och har samma typ av kopplingar, med undantag från helikopter 15 som behöver en liten adapter. Det gör att drivmedelsoldaterna som är utbildade på helikoptrar på minimal tid kan ställa om till att tanka flygplan. – Under utbildningen har vi visat på riskzonerna kring Gripen men vi har inte tränat på några kopplingar, berättar troppchefen Julia Lindberg. Eftersom drivmedelstroppen som finns på Vidsel under övningen med sina två tankbilar kommer från Malmen har några av dem erfarenhet i samband med praktik på Försvarets materielverk som flyger Gripen därifrån, men för de flesta är det första gången de tankar ett stridsflygplan. Bränslet har de med sig från Linköping men när det börjar ta slut går det att fylla på från F 21. Knappt hann motorerna tystna efter att de första flygplanen landat in på Vidsel förrän drivmedelstroppen fick sina första instruktioner och bränsle började pumpa genom slangarna. En tekniker från F 7 visar tecknet för när och hur drivmedelsoldaterna kan närma sig Gripen, och står med vid första tankningen. När de blir varma i kläderna får tankbilsförarna själva avgöra vilken som blir den bästa platsen att ställa upp bilen på, särskilt om det är många flygplan som står uppställda samtidigt och bilar och flygplans ska samsas inom ett begränsat område. Ordinarie räddningsstyrka på Vidsel, som kommer från F 21, ägnar sig under Flygvapenövning 19 åt fälthållning. De ser till att hålla landningsbanorna öppna medan en tillfälligt sammansatt styrka på 18 personer från Helikopterflottiljen och Luftstridsskolan under en insatsledare som kommer från F 21, ansvarar för räddning. De har inte träna ihop tidigare men Dominic Ankerstål, gruppbefäl från Luftstridsskolan, förklarar varför det inte är något problem. –Alla som jobbar med räddning inom Flygvapnet har samma grundförmåga och har gått samma utbildning, det är det som är det fina. Alla är utbildade på samtliga flygfarkoster som finns i Flygvapnet. Det betyder till exempel att Dominic var på sin ordinarie arbetsplats på Ärna under förra flygvapenövningen och fick arbeta med helikopter 14 som fanns baserade där då. På Vidsel jobbar han nu sida vid sida med till exempel troppchefen Viktor Hättström från Helikopterflottiljen. De står i beredskap och går runt på räddningsstationen i strumplästen. Går larmet ska de på några sekunder ha hoppat i stövlar och övrig utrustning som står vid de öppna dörrarna till respektive räddningsfordon, för att snabbt komma fram till ett flygplan med problem. – På senaste tiden har jag jobbat mycket med att utbilda nya räddningssoldater, så det känns bra att få jobba skarpt under flygvapenövningen. säger Viktor. Läs hela inlägget här >>
  27. För personalen vid flygbasen i Vidsel fanns det under fredagen möjlighet att närvara vid ett korum som genomfördes av fältprästen. Ett korum går att beskriva som en militär gudstjänst och är ett av många moment som ingår i Flygvapenövning 19. Att arbeta inom Försvarsmakten är spännande, omväxlande och utvecklande. Vi ställs ständigt inför utmaningar, stora som små, som vi löser tillsammans. Men vår verksamhet innebär också att vi kan hamna i extremt svåra situationer som ställer höga krav på individen. I sådana lägen finns det ofta behov av att tala med någon om hur man känner och vad man tänker kring det som hänt eller komma skall. Hos all förband finns förbandspastorer som har till uppgift att arbeta med det som kallas för militär själavård. Pastorerna inom Försvarsmakten tillhör Svenska kyrkan men utgår från ett interreligöst perspektiv vilket innebär att de arbetar över religonsbegränsningarna. Arbetet utgår från den religiösa mångfald som finns i Sverige och stöd finns att få oavsett tro. Själavårdsarbetet innefattar även områden som krisstöd samt etik- och moralfrågor. Det mångfacetterade stöd som Försvarsmaktens fältpastorer erbjuder är en uppskattad resurs inom organisationen. Lika självklart som att vi övar på luftstrid, ledning och basförmåga så tränar vi även på moment inom militär själavård. Alla delar inom organisationen bidrar till helheten och i slutändan den operativa effekten. Läs hela inlägget här >>
  28. Sikorsky–Boeing SB-1 Defiant flög för första gången den 21 mars 2019. Den är en av de två flygfarkoster som tävlar i US Army Future Vertical Lift (FVL) program i ett delprogram. https://en.wikipedia.org/wiki/Future_Vertical_Lift Flygbilder: https://www.defensenews.com/land/2019/03/21/sikorsky-boeing-defiant-helo-takes-first-flight/ https://en.wikipedia.org/wiki/Sikorsky–Boeing_SB-1_Defiant Bell V-280 Valor flög för första gången den 18 december 2017. Efter ett år av flygprov uppnådde den sitt mål på 280 knop (520 km/h) i januari 2019. Den liknar Bell V-22 Osprey. https://en.wikipedia.org/wiki/Bell_V-280_Valor Det skall bli intressant att se vilken av dessa två väldigt olika lösningar som vinner!
  1. Load more activity


×
×
  • Create New...