Jump to content

Ryssland har nu förflyttat två robotkorvetter av Buyan M klass till Ös


Perman

Recommended Posts

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article23782512.ab

 

http://www.blt.se/karlskrona/rysk-forflyttning-en-stark-markering/

 

Fartygen som gick igenom Stora Bält nu i kväll är av Buyan M-klass och är bestyckade med 8 st kryssningsmissiler vardera av typ Kalibr-NK (3M-54 Klub) eller P-800 Onix. Kalibr-Nk är en kryssningsmissil i första hand för landmål men som även finns i 'anti-ship' och 'anti-submarine' versioner. De flesta versioner är överljudsrobotar, men det finns även en underljudsversion med längre räckvidd. P-800 Onix är ren sjörobot med överljudsfart. Fartygens namn är Zelenyy Dol resp. Serpukhov, och de har tidigare i augusti i år avfyrat kryssningsmissiler från Medelhavet mot mål i Syrien. De kom i tjänst så sent som i dec 2015.

 

Även om fartygen är bestyckade med ett mycket potent kryssningsrobotsystem som från Östersjön kan nå mål på Island, så har de bara korträckviddiga värmesökande luftvärnsrobotar av MANPADs typ för egenskydd (monterade i 2x4 fasta lavettage typ Komar). Inte för att jag vill undervärdera införseln av detta Kalibr-NK system i Östersjön, men i ärlighetens namn så tycker jag att man i media även borde nämna att Ryssland nyligen förflyttat två toppmoderna fregatter av Steregushchiy-klass FRÅN Östersjön till Svarta Havet.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Hva disse fartøyene har av luftvern er helt sekundært all den tid de opererer i Østersjøen under dekke av systemer som S-400. NATO vil heller ikke angripe disse uprovosert.Overføringen kan være begrunnet av flere hensyn, men skal jeg tippe har dette noe med markering og en tilspissing av konflikten rundt Østersjøen å gjøre. Det er også interessant at mens dette skjer overfører Nordflåten sine mest kapable skip andre veien. Vel og merke har ikke disse samme kapasitet mot landmål som disse korvettene

Edited by enigmatik
Link to comment
Share on other sites

Far

 

Hva disse fartøyene har av luftvern er helt sekundært all den tid de opererer i Østersjøen under dekke av systemer som S-400. NATO vil heller ikke angripe disse uprovosert.Overføringen kan være begrunnet av flere hensyn, men skal jeg tippe har dette noe med markering og en tilspissing av konflikten rundt Østersjøen å gjøre. Det er også interessant at mens dette skjer overfører Nordflåten sine mest kapable skip andre veien. Vel og merke har ikke disse samme kapasitet mot landmål som disse korvettene

 

Fartygens egenskydd mot lufthot är väl ändå av betydelse, alldeles oavsett om det sedan finns långräckviddiga lvrobotsystem i Kaliningrad som kan tänkas täcka södra och mellersta Östersjön? Dessa kan väl ändå inte vara effektiva mot moderna 'seaskimmers' av väst typ? Hur ska man hinna sätta in dessa mot ett anflygande hot mot dessa fartyg?

 

Ska dock sägas att förutom lv-robotar av MANPADS typ så har fartygen även en toppmodern dubbel 30 mm CIWS av typ AK-630-M2 med en eldhastighet av 2x5000 sk/min.

 

För en närmare beskrivning av Kalibr-NK på eng: http://www.strategic-culture.org/news/2016/05/24/kalibr-russia-naval-system-upping-cruise-missile-game.html

 

Fartygen skuggas möjligen på sin väg in i Östersjön av danska Havfruen och nederländska Van Kinsbergen. Även tyska fregatten Karlsruhe ser ut att möjligen ligga och vänta in de ryska fartygen NV om Fehmarn.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Det jag tänker på när jag läser det här är varför Sverige inte har infört samma MANPAD-lösning på Visby? Känns som en relativt kostnadseffektiv tillfällig lösning på ett, i bristen på bättre ord, giganormt problem.

 

Det finns väl inget riktigt motsvarande system i väst? Då pratar jag om korträckviddigt värmesökande lvrobotsystem av MANPADS typ i fasta lavettage för marint bruk. Det närmaste är väl Stinger. Fanns förvisso fast monterat på minjaktfartyg i tyska flottan men det har utgått nu vad jag vet. Det första man borde åtgärda på Visby är väl att ersätta de handriktade ksp:na med fjärriktade system av RWS typ som t ex Sea Protector?

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

 

Det jag tänker på när jag läser det här är varför Sverige inte har infört samma MANPAD-lösning på Visby? Känns som en relativt kostnadseffektiv tillfällig lösning på ett, i bristen på bättre ord, giganormt problem.

 

Det finns väl inget riktigt motsvarande system i väst? Då pratar jag om korträckviddigt värmesökande lvrobotsystem av MANPADS typ i fasta lavettage för marint bruk. Det närmaste är väl Stinger. Fanns förvisso fast monterat på minjaktfartyg i tyska flottan men det har utgått nu vad jag vet. Det första man borde åtgärda på Visby är väl att ersätta de handriktade ksp:na med fjärriktade system av RWS typ som t ex Sea Protector?

 

/Per

 

 

Jo, MBDA Mistral finns i flera olika fasta lavettage, enkellavettage (PAMELA), dubbellavettage (SIMBAD), kvadruppellavettage (ASPIC och TETRAL) och sextupellavettage (SADRAL och SANTAL) och de används av ett flertal flottor.

 

Av dessa är SIMBAD och SADRAL t.ex redan i användning inom franska flottan, SIMBAD används i Norge (på Oksøy-, Alta- och Skjoldklasserna), TETRAL i Indonesien (Sigma-klassen), medan ett annat, grövre (finskbyggt) sextuppellavettage tidigare användes i Finland som ItO 91 (på Rauma- och Hämeenmaa-klasserna). I Finland har systemet dock tagits ur bruk och ersatts av Umkhonto (på Hämeenmaa-klassen) och MASS-kastare på Rauma-klassen.

 

 

SIMBAD på KNM Hinnøy

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/KNM_%C2%ABHinn%C3%B8y%C2%BB.jpg

 

TETRAL på KRI Diponegoro

http://4.bp.blogspot.com/-dMtK-dhemZ4/Tu4Tr6rx9CI/AAAAAAAADyI/lbaGbVVoXe0/s1600/IMG_2536.JPG

 

SADRAL på Dupleix

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c5/Sadral_mounting_on_the_Dupleix_%28D_641%29.jpg

 

ItO 91 på FNS Porvoo

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rauma-klass#/media/File:FNS_Porvoo.jpg

Link to comment
Share on other sites

 

 

Det jag tänker på när jag läser det här är varför Sverige inte har infört samma MANPAD-lösning på Visby? Känns som en relativt kostnadseffektiv tillfällig lösning på ett, i bristen på bättre ord, giganormt problem.

 

Det finns väl inget riktigt motsvarande system i väst? Då pratar jag om korträckviddigt värmesökande lvrobotsystem av MANPADS typ i fasta lavettage för marint bruk. Det närmaste är väl Stinger. Fanns förvisso fast monterat på minjaktfartyg i tyska flottan men det har utgått nu vad jag vet. Det första man borde åtgärda på Visby är väl att ersätta de handriktade ksp:na med fjärriktade system av RWS typ som t ex Sea Protector?

 

/Per

 

 

Jo, MBDA Mistral finns i flera olika fasta lavettage, enkellavettage (PAMELA), dubbellavettage (SIMBAD), kvadruppellavettage (ASPIC och TETRAL) och sextupellavettage (SADRAL och SANTAL) och de används av ett flertal flottor.

 

Av dessa är SIMBAD och SADRAL t.ex redan i användning inom franska flottan, SIMBAD används i Norge (på Oksøy-, Alta- och Skjoldklasserna), TETRAL i Indonesien (Sigma-klassen), medan ett annat, grövre (finskbyggt) sextuppellavettage tidigare användes i Finland som ItO 91 (på Rauma- och Hämeenmaa-klasserna). I Finland har systemet dock tagits ur bruk och ersatts av Umkhonto (på Hämeenmaa-klassen) och MASS-kastare på Rauma-klassen.

 

 

SIMBAD på KNM Hinnøy

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/9/95/KNM_%C2%ABHinn%C3%B8y%C2%BB.jpg

 

TETRAL på KRI Diponegoro

http://4.bp.blogspot.com/-dMtK-dhemZ4/Tu4Tr6rx9CI/AAAAAAAADyI/lbaGbVVoXe0/s1600/IMG_2536.JPG

 

SADRAL på Dupleix

https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/c/c5/Sadral_mounting_on_the_Dupleix_%28D_641%29.jpg

 

ItO 91 på FNS Porvoo

https://sv.wikipedia.org/wiki/Rauma-klass#/media/File:FNS_Porvoo.jpg

 

 

Tack! Jag glömde Mistral. Skulle förstås kunna vara ett budgetalternativ för Visby i avvaktan på ett lv-system med längre räckvidd. Kan tänka mig att två SIMBAD lavettage på signalbryggorna skulle kunna funka på Visby.

 

Även om systemet har utgått i finska flottan så planerar den franska flottan att låta det, som ett budgetalternativ, ersätta det nu föråldrade Crotale systemet på fregatterna av Lafayette-klassen. En Mistral 3 version av roboten med ny IR målsökare och bättre räckvidd på 8-10 km har precis börjat användas i franska flottan. Nackdelen med Mistral är väl den lilla stridsladdningen och att den bara har 'lock on before launch'.

 

http://www.navyrecognition.com/index.php?option=com_content&task=view&id=4382

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Det kan ju vara en markering, men det är inte så att fartygen helt enkelt går till Östersjön för översyn efter avslutat uppdrag till Medelhavet? Speciellt om de nu inte har varit i tjänst så länge, då kanske det krävs en del justeringar. Vilka ryska varv är det som bygger dessa korvetter? Det byggs väl en hel del fregatter och korvetter just i St Petersburg?

Link to comment
Share on other sites

Det kan ju vara en markering, men det är inte så att fartygen helt enkelt går till Östersjön för översyn efter avslutat uppdrag till Medelhavet? Speciellt om de nu inte har varit i tjänst så länge, då kanske det krävs en del justeringar. Vilka ryska varv är det som bygger dessa korvetter? Det byggs väl en hel del fregatter och korvetter just i St Petersburg?

 

Det skulle förstås bara kunna vara fråga om en översyn i St Petersburg, och de tre första korvetterna av Buyan-klassen (projekt 21630) byggdes faktiskt där 2004-12. Den följande versionen Buyan M (projekt 21631) med Kalibr-NK har dock alla byggts i Zelenodolsk i Tatarstan, och inget av dessa har så vitt jag vet nånsin varit i Östersjön tidigare.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Jo, det stämmer att RBS70NG möjligtvis lite längre räckvidd men den är också en ray-rider där skytten måste hålla målet i sikte fram till att roboten träffar. På land är detta ett mycket potent vapen då den inte kan upptäckas av radar- eller IR-varnare, men på ett guppande fartygsdäck blir det dock en smula krångligare. SADRAL och TETRAL är dessutom automatiserade torn utan en separat skytt.

 

Skulle man önska att använda RBS70-robotar skulle således det vara betydligt bättre att inkorporera något liknande ASRAD-R, men skall man börja ha egna radarsikten kan man lika bra köpa ett vettigt system i sådana fall istället för något "hembygge".

Link to comment
Share on other sites

Enligt den ryska tidningen Izvestija rör det sig om korvetterna Zeljonyj Dol och Serpuchov som är på väg att ansluta sig från den ryska Svartahavsflottan till en nyinrättad enhet i Östersjöflottan. Före 2020 ska de dessutom få sällskap av ytterligare tre fartyg i samma klass.

 

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article23795089.ab

 

Lektor Tomas Ries från försvarshögskolan bekräftar i SVT Aktuellt han att det är ytterligare tre fartyg av samma typ som ska ansluta till Östersjömarinen till 2020.

 

Buyan-klassen på eng wiki: https://en.wikipedia.org/wiki/Buyan-class_corvette

 

/Per

 

 

Link to comment
Share on other sites

Far

 

Hva disse fartøyene har av luftvern er helt sekundært all den tid de opererer i Østersjøen under dekke av systemer som S-400. NATO vil heller ikke angripe disse uprovosert.Overføringen kan være begrunnet av flere hensyn, men skal jeg tippe har dette noe med markering og en tilspissing av konflikten rundt Østersjøen å gjøre. Det er også interessant at mens dette skjer overfører Nordflåten sine mest kapable skip andre veien. Vel og merke har ikke disse samme kapasitet mot landmål som disse korvettene

 

Fartygens egenskydd mot lufthot är väl ändå av betydelse, alldeles oavsett om det sedan finns långräckviddiga lvrobotsystem i Kaliningrad som kan tänkas täcka södra och mellersta Östersjön? Dessa kan väl ändå inte vara effektiva mot moderna 'seaskimmers' av väst typ? Hur ska man hinna sätta in dessa mot ett anflygande hot mot dessa fartyg?

 

Ska dock sägas att förutom lv-robotar av MANPADS typ så har fartygen även en toppmodern dubbel 30 mm CIWS av typ AK-630-M2 med en eldhastighet av 2x5000 sk/min.

 

För en närmare beskrivning av Kalibr-NK på eng: http://www.strategic-culture.org/news/2016/05/24/kalibr-russia-naval-system-upping-cruise-missile-game.html

 

Fartygen skuggas möjligen på sin väg in i Östersjön av danska Havfruen och nederländska Van Kinsbergen. Även tyska fregatten Karlsruhe ser ut att möjligen ligga och vänta in de ryska fartygen NV om Fehmarn.

 

/Per

Jeg mener problemstillingen er sekundær i forhold til trusselen disse korvettene utgjør, og ved at russerne nettopp har utplassert Iskander i Kaliningrad. Dermed har de skaffet seg et overtak hverken Sverige eller Nato kan matche. Thomas Ries ved Forsvarshøgskolan kaller det f.eks en game changer. Nå vet vi ikke varigheten på oppholdet, men det har kommet signaler om at utplasserringen dreier seg om konflikten i Østersjøen, noe som understrekes av at Natoskip har fulgt korvettene tett gjennom de danske beltene. Noen vanlig rutinemessig forflytning er det derfor neppe snakk om.

Når det gjelder selve luftvernspørsmålet så har jo russere både Neustrashimy klasse fregatter og Sovremenyy klasse destroyere utplassert i Kaliningrad med lv systemer av middels rekkevidde, henholdsvis SA-15 og SA -N 12. Dette er antagelig nok til å lage en luftvernkuppel over en mindre Surface action Group (SAG) godt støttet av Su-27 fra 689 regiment og S-400 fra landsiden. I tillegg kan det tilføres ytterlige styrker ved behov.

Strategisk er det russerne her har gjort litt av et sjakktrekk. For det første har de omgått begrensingene om ikke å ustasjonere våpensystemer med en rekkevidde på over 500 kilometer i Sentral - Europa. Dernest har de gjort et kapasitetsbyks nordvestover og "stengt av" Østersjøen både i luften og til sjøs, noe som tidligere har blitt ansett som en mardrøm av Natos planleggere. For kan ikke NATO forsterke Baltikum raskt og effektivt er allianse ferdig.

Fordelen er at dette er en kapasitet som lett kan flyttes uten tap av prestisje.De politiske og militære situasjonen skal jeg ikke utlede videre, men det kan lett bli veldig interessant for dere i Sverige også.

Link to comment
Share on other sites

En dansk militärforskare vill tona ner uppståndelsen (YLE Nyheter):

Johannes Riber Nordby vid det danska Institutet för strategi på Försvarsakademin säger att det är helt normalt att krigsfartyg seglar runt i olika farvatten.

- Det är inte länge sedan amerikanska krigsskepp seglade in i Svarta havet och det fick inte ryssarna att tala om "game changer", påpekar Riber Norby.

 

 

En militärexpert som Yle har talat med är förbryllad över rutten som de ryska fartygen tagit:

 

En militärexpert som Yle har talat med är förbryllad över Rysslands beslut att flytta två bestyckade örlogsfartyg till Östersjön via Medelhavet och Atlanten och inte via Volga. Den rutten hade varit kortare och tryggare, säger Arto Pulkki till Östersjön.

Örlogsfartygen är av den typen att de kan gå längs med kanalerna mellan Kaspiska havet och Svarta havet, samt floderna Volga och Don, förklarar Pulkki.

- Förflyttningen från Sevastopol vid Svarta havet till Östersjön hade varit kortare och säkrare. Men det finns givetvis andra orsaker som ryssarna har beaktat.

Eventuellt har man velat testa hur väl de här korvetterna klarar Atlanten, säger Pulkki.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Jo, det stämmer att RBS70NG möjligtvis lite längre räckvidd men den är också en ray-rider där skytten måste hålla målet i sikte fram till att roboten träffar. På land är detta ett mycket potent vapen då den inte kan upptäckas av radar- eller IR-varnare, men på ett guppande fartygsdäck blir det dock en smula krångligare. SADRAL och TETRAL är dessutom automatiserade torn utan en separat skytt.

 

Skulle man önska att använda RBS70-robotar skulle således det vara betydligt bättre att inkorporera något liknande ASRAD-R, men skall man börja ha egna radarsikten kan man lika bra köpa ett vettigt system i sådana fall istället för något "hembygge".

Nu är jag ingen expert, men den stora grejen med NG är vad jag förstått att den har en datoriserad sökare som följer målet åt skytten. Det ska vad jag förstått vara praktiskt taget fire and forget.

Link to comment
Share on other sites

En dansk militärforskare vill tona ner uppståndelsen (YLE Nyheter):

 

Johannes Riber Nordby vid det danska Institutet för strategi på Försvarsakademin säger att det är helt normalt att krigsfartyg seglar runt i olika farvatten.

- Det är inte länge sedan amerikanska krigsskepp seglade in i Svarta havet och det fick inte ryssarna att tala om "game changer", påpekar Riber Norby.

 

 

En militärexpert som Yle har talat med är förbryllad över rutten som de ryska fartygen tagit:

 

En militärexpert som Yle har talat med är förbryllad över Rysslands beslut att flytta två bestyckade örlogsfartyg till Östersjön via Medelhavet och Atlanten och inte via Volga. Den rutten hade varit kortare och tryggare, säger Arto Pulkki till Östersjön.

Örlogsfartygen är av den typen att de kan gå längs med kanalerna mellan Kaspiska havet och Svarta havet, samt floderna Volga och Don, förklarar Pulkki.

- Förflyttningen från Sevastopol vid Svarta havet till Östersjön hade varit kortare och säkrare. Men det finns givetvis andra orsaker som ryssarna har beaktat.

Eventuellt har man velat testa hur väl de här korvetterna klarar Atlanten, säger Pulkki.

 

/Per

At militæreksperten er "forbyllad" overrasker meg litt. Omgående "operasjoner" rundt V-Europa har jo vært mønsteret i lang tid. En mulighet er at dette bare er forflytinger av materiell, en annen måte å se det på er at dette også har en demonstrasjonseffekt, ved at det er en del av hybridkrigen mot vest. Hvis vi legger den siste tolkningen til grunn inngår Syriakrigen i en større sammenheng, som ikke bare er begrenset til Midt -Østen. Det igjen åpner for en forståelse av at Østersjøen er ett av flere frontavsnitt under aktivering, noe som også forklarer overføringen av korvettene i seg selv.

 

En annen løs påstand er at "orlogfartøy bare seiler rundt i internasjonalt farvann". Det er ikke riktig, som regel har stormakters deployering både en hensikt, ett mønster og inngår i en ideologi, som ikke alltid er åpenbar. Men alvorlighetsgraden og hvordan vi skal bedømme hvert tilfelle er ofte like mye kontekststyrt som handlingsstyrt, slik at casene ikke så lett lar seg sammenligne direkte.

Link to comment
Share on other sites

  • 3 years later...

Russian Navy to Bolster Baltic Fleet With 6 New Warships

 

Nu ska man komma ihåg att långt ifrån allting som ryssarna påstår är "beställt" blir inte verklighet, men man kan inte bortse från att behovet att förnya Östersjömarinen är stort. Korvetterna av Parchim- (6), Nanutjka- (4) och Tarantul-klasserna (6) är alla ca 30 år eller äldre (med undantaget Chuvashiya av Tarantul-kl som "bara" är 20 år). Skulle de sex korvetterna av Karakurt-klass bli verklighet så lär ryssarna få en formidabel slagstyrka med Kalibr kryssningsrobotar. Med Sverige, Tyskland och Polen som alla ser ut att förnya sina ubåtsflottor så tror jag dock att man även behöver tillföra mer specialiserade ubåtsjaktfartyg till Östersjömarinen.

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

  • 1 year later...

Minst tre större ryska örlogsfartyg är på väg från Norra Ishavet till Östersjön:

 

Northern Fleet moves large warships to the Baltic

(thebarentsobserver.com)

 

Pjotr Mogunov är det andra landstigningsfartyget av den nya Ivan Gren klassen.

 

Ivan Gren-class landing ship

(en.wikipedia.org)

 

/Per

Edited by Perman
  • Thanks 1
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.



×
×
  • Create New...