Min deprimerande uppfattning om framtiden är att det är stor risk att den globala resurskrisen blir så svår att vi får avveckla biståndet, sänka pensioner, sänka a-kassan, höja momsen och göra allmänna dramatiska besparingar för att få råd med statliga subventioner av kommunernas försörjningsstöd, investeringar i oljeoberoende infrastruktur, energieffektiviseringar och förstatligande av konkursad överskuldsatta kritiska verksamheter som banker och telebolag så vi efter något decennium kommer ur krisen. Blir det så illa kommer vi att samtidigt behöva förstärka försvaret för då är världen instabilare än Sverige, det kommer i så falla att vara ganska lätt att få råd med fler soldater genom att sänka lönerna...
Nåja, det är värstascenariet, det kan gå mycket bättre men jag skulle väldigt gärna vilja ha en deus ex machina.
Även om det bara går en tiondel så dåligt gäller det att försvaret fungerar effektivt, ger mycket funktion per peng, att alla i verksamheten och dess stödfunktioner gör ett bra jobb och att det verkligen fungerar för att hantera oväntade situationer. Går det riktigt illa är det även troligt att det nedlagda civilförsvaret kommer att saknas.
Edited by Magnus Redin, Wednesday 18 April 2012, kl 22:14.
