12 replies to this topic

[Predikant Larsson]

Alliansen 41 631
Socialdemokraterna 41 741
Miljöpartiet 39 741
Sverigedemokraterna 43 761
Vänsterpartiet 41 629


Så många miljoner vill respektive parti satsa på försvaret (anslag 1:1-1:14 på utgiftsområde 6) nästa år. Lite kul att sossarna ligger marginellt högre än borgarna.

[speculatores]

Alliansen 41 631
Socialdemokraterna 41 741
Miljöpartiet 39 741
Sverigedemokraterna 43 761
Vänsterpartiet 41 629


Så många miljoner vill respektive parti satsa på försvaret (anslag 1:1-1:14 på utgiftsområde 6) nästa år. Lite kul att sossarna ligger marginellt högre än borgarna.

De är lite svårt att bedömma en hög med pengar om man inte vet vad de skall användas till. med de är ju inga direkt stora skillnader mellan partierna om man undantar MP och SD.

[Predikant Larsson]

Alliansen 41 631
Socialdemokraterna 41 741
Miljöpartiet 39 741
Sverigedemokraterna 43 761
Vänsterpartiet 41 629


Så många miljoner vill respektive parti satsa på försvaret (anslag 1:1-1:14 på utgiftsområde 6) nästa år. Lite kul att sossarna ligger marginellt högre än borgarna.

De är lite svårt att bedömma en hög med pengar om man inte vet vad de skall användas till. med de är ju inga direkt stora skillnader mellan partierna om man undantar MP och SD.

Nä, man borde egentligen jämföra budgettexterna också så att man kan se vad de satsar på. Kanske orkar jag gå igenom det lite senare.

[Källberg]

dubbla det, och jag är nöjd

[Snowtiger]

dubbla det, och jag är nöjd

Innan ni läser vidare i mitt inlägg, så vill jag påpeka att jag är försvarsvän, men jag motargumenterar nästan
per automatik mot uttalande av denna typen.

Varför? AV den enkla anledningen att endast tillföra mer pengar rätt upp och ner utan vettig kravställning endast
cementerar befintliga problem med effektivitet och ekonomistyrning. Med andra ord, såsom dessvärre var och på många
håll fortfarande är lag i många offentliga myndigheter, missköt ekonomin och bli belönad med mer pengar.

Dessvärre finns det många indikationer på att Försvarsmakten är en ineffektivt sköt myndighet, bland annat incidenten
med defelaktigt rapporterade antalet teckande "kontrakt (1)" och Riksrevisionens anmärkning not bland annat styrningen
av NBG08, hanteringen av löner samt utbetalningar i allmänhet, momshantering och ekonomisk riskbedömning.

Alltså man börja i andra ändra, nämligen vilken förmåga och verksamhet vill man ha, och sedan sätta budget efter det,
såsom nämnts i forumet om att läsa beskrivningen av vad de olika partierna vill ha ut av försvaret. Annars kommer nog
dessvärre en stor del av pengarna att försvinna ut i de stora svarta hålen och inte får vi så mycket mer gripbara
förband för det.

Slutligen, detta är ett problem som i mångt och mycket inte är begränsat till enbart Försvarsmakten, många myndigheter
har år efter år fått uppräknade anslag utan att det utretts varifrån kostnadsökningarna har uppstått. Som exempel på
sådana faktorer som kan ge onödiga konstnadsökningar kan anges bristfälliga upphandlingar, felaktiga rutiner för
underhåll och service och bristfällig uppföljning över inkomna fakturor.

Nåja, nog argumenterat, har ett eget budgetområde att se över just nu och inget personligt mot dig Källberg,
men ser dessvärre denna ordalydelse allt för ofta, utan att man väljer att se vad det faktiskt innebär.


(1) I brist på bättre ord

[Slenke]

Norge ökar sin försvarsbudget med 1,3 miljarder NOK till över 40 miljarder NOK, vilket motsvarar över 46,8 miljarder SEK.

http://forsvaret.no/...rsbudsjett.aspx

[vikingman]

dubbla det, och jag är nöjd

Innan ni läser vidare i mitt inlägg, så vill jag påpeka att jag är försvarsvän, men jag motargumenterar nästan
per automatik mot uttalande av denna typen.

Varför? AV den enkla anledningen att endast tillföra mer pengar rätt upp och ner utan vettig kravställning endast
cementerar befintliga problem med effektivitet och ekonomistyrning. Med andra ord, såsom dessvärre var och på många
håll fortfarande är lag i många offentliga myndigheter, missköt ekonomin och bli belönad med mer pengar.

Dessvärre finns det många indikationer på att Försvarsmakten är en ineffektivt sköt myndighet, bland annat incidenten
med defelaktigt rapporterade antalet teckande "kontrakt (1)" och Riksrevisionens anmärkning not bland annat styrningen
av NBG08, hanteringen av löner samt utbetalningar i allmänhet, momshantering och ekonomisk riskbedömning.

Alltså man börja i andra ändra, nämligen vilken förmåga och verksamhet vill man ha, och sedan sätta budget efter det,
såsom nämnts i forumet om att läsa beskrivningen av vad de olika partierna vill ha ut av försvaret. Annars kommer nog
dessvärre en stor del av pengarna att försvinna ut i de stora svarta hålen och inte får vi så mycket mer gripbara
förband för det.

Slutligen, detta är ett problem som i mångt och mycket inte är begränsat till enbart Försvarsmakten, många myndigheter
har år efter år fått uppräknade anslag utan att det utretts varifrån kostnadsökningarna har uppstått. Som exempel på
sådana faktorer som kan ge onödiga konstnadsökningar kan anges bristfälliga upphandlingar, felaktiga rutiner för
underhåll och service och bristfällig uppföljning över inkomna fakturor.

Nåja, nog argumenterat, har ett eget budgetområde att se över just nu och inget personligt mot dig Källberg,
men ser dessvärre denna ordalydelse allt för ofta, utan att man väljer att se vad det faktiskt innebär.


(1) I brist på bättre ord

Försvarsanslagen har legat och stampat kring 40 miljarder/år sedan åtminstone 1997.



http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/216b4b65.pdf

Samtidigt har militära försvarets andel av BNP sjunkit från 1980/81 2.89% till 2010 1.26%.

Det är inte hållbart i längden.

Misskötseln av ekonomin i förvaret tycker jag inte är ett argument som om och om igen skall kastas fram som ett mantra.
Ekonomin är nog betydligt mycket mer skärskådad än tidigare år.



http://www.regeringen.se/content/1/c6/05/35/69/4715b1cc.pdf

[Snowtiger]

Sant att anslagen har legat still under lång tid, och att man har under denna tid kraftigt har minskat
den verksamhet som man bedriver. Här dyker den första av frågorna upp: Hur kan Försvarsmakten så kraftigt
skära ner sin verksamhet och ändå fortfarande behöva en så pass stor budget?

Övergången till ett yrkesförsvar är självklart en förklaring, precis som behovet av anskaffning av ny materiel.

Inom t.ex. den statliga utbildningssektorn så är det normalt med en uppskrivning av medeltilldelning med 1 % per år.
Sedan det startår som angetts i de tabeller du referera skulle i så fall Försvarsmaktens budget ökat med 34 %. Men
detta är vid bibehållen verksamhet för att täcka kostnadsökningar för anskaffningar, löneökningar och stigande prisindex.

(Anledningen till att jag tar utbildningssektorn är att dennes grundtilldelning endast i mycket liten mån berörs av
lagändringar och politiska satsningar, i motsats till den sociala sektorn eller rättsväsendet.)

Försvarsmakten har ju faktiskt minskat sin verksamhet sedan denna tidpunkt. I viss mån har denna minskning faktiskt varit
försvarbar, medan den på andra håll varit totalt oförstålig och mest baserats på andra faktorer än försvarseffekt.

Kontentan av detta är att Försvarsmakten i praktiken har erhållit en ökad tilldelning eftersom man bibehållit sin budget
trots minskande verksamhet.

Vart har då pengarna tagit vägen? I mångt och mycket tror jag dessvärre pengar för verksamheten har försvunnit in i
materialprojekt som beställts eller i vart fall kraftigt bejakats av politiker, men som inte gett den försvarseffekt
som medlen kunnat ge på andra håll.

Men trots att överanvändningen av medel inte helt och hållet är Försvarsmaktens fel, så kan jag inte hålla med om att det
är ett uttjatat mantra. Riskrevisionen har löpande framfört kritik, tidsvis allvarlig, mot ekonomiska missförhållande i
Försvarsmakten, vilka leder till merkostnader. Så länge inte Försvarsmaktens ledning i större utsträckning tar dessa på
allvar, så måste man fundera över hur mycket mernytta man får av ett ökat medelsanslag.

Slutligen, tycker jag att debatten om Försvarsmaktens ekonomi ofta får en felaktig vinkling, vilket var vad jag ville
belysa med mitt förra inlägg. Likt Källberg fastnat man hela tiden på siffran på anslaget. Men det man borde göra är
att diskutera vilken verksamhet och försvarseffekt vill vi ha och hur uppnår vi denna bäst. I stället har Försvarsmakten
fått rollen som budgetregulator där tilldelningen blir det som finns kvar, utan någon som helst tanke på vad verksamheten
egentligen borde kosta för att uppnå en viss uteffekt.

Så på det hela taget borde diskussionen börja med: Vad vill vi ha ut av Försvarsmakten i form av försvarseffekt och andra
faktorer?

Och det gäller egentligen alla statliga myndigheter. För att tala om ekonmisk tilldelning utan att prata verksamhetsmål är
som att gå på parmiddag utan partner.

Slut på statligt organisatoriskt/ekonomiskt svammel.

[Slenke]

Snowtiger: Vart pengarna har tagit vägen har nog till stor del att göra med försvarsomvandlingen men också ren inflation, löneökningar och prisutveckling. Det framgår när man ser till andel av BNP. Man får helt enkelt mindre för 1 kr än 1997. Sen minskade budgeten 2004 och 2007..

Cornucopia kan säkert förklara mer om han orkar.

[Snowtiger]

Snowtiger: Vart pengarna har tagit vägen har nog till stor del att göra med försvarsomvandlingen men också ren inflation, löneökningar och prisutveckling. Det framgår när man ser till andel av BNP. Man får helt enkelt mindre för 1 kr än 1997. Sen minskade budgeten 2004 och 2007..

Cornucopia kan säkert förklara mer om han orkar.

Är fullständigt med på inflation, prisutveckling och liknande, vilket borde framgå av mitt inlägg.

Men det kringår inte det faktum att normal uppräkning inom statliga myndigheter är 1 % (vilket orsakar problem för många
fler statliga myndigheter än Försvarsmakten, särskilt när t.ex. enbart löneuppräkningen är 5,25 %).

Vet inte om min egentligen viktigaste punkt gick tydligt fram: att jag tycker det är en aningen sned synvinkel att diskutera
rena ekonomiska medel, utan att diskutera vad vi vill ha för dem, och vilka behov vi vill ha fyllda.

Svenska försvarsbudget har ju under en lång tid speglat ett uppfunnet behov för att försvara givna medel.

Alltså, jag ser gärna att Försvarsmakten får mer pengar, men då ska de gå till annat än att elda för kråkorna (eller försvinna
i oändliga byråkratiska krummelbukter) vilket jag dessvärre befarar är just vad de kommer att göra om man i dagsläget tilldelar
mer medel rätt upp och ner.

[weekendwarrior]

Man får inte glömma att de senaste 20 årens omfattande nedskärningar med påföljande nedläggningar och avvecklingar av regementen, flottiljer, förråd och andra anläggningar samt en massa materiel kostar massor av pengar. I synnerhet om man som FM är så duktiga på, att slänga och destruera materiel istället för att omfördela, sälja eller skänka bort materielen. Visst kan inte allt säljas, lagar och efterfrågan styr till viss del men FM har ju haft en helt orealistisk miljöpolicy som ett av skälen till att inte låta viss mtrl nå marknaden.
Bortforsling och destruering kostar också pengar som troligen nätt och jämt täcks av priserna för återvunnen metall.
Centraliseringen av utbildningsplatser och förråd har också lett till att nyinvesteringar blivit nödvändiga på de få platser FM fortfarande verkar på.
Det tar tid innan dessa nedskärningar leder till verkliga besparingar.

[Källberg]

dubbla det, och jag är nöjd

Innan ni läser vidare i mitt inlägg, så vill jag påpeka att jag är försvarsvän, men jag motargumenterar nästan
per automatik mot uttalande av denna typen.

Varför? AV den enkla anledningen att endast tillföra mer pengar rätt upp och ner utan vettig kravställning endast
cementerar befintliga problem med effektivitet och ekonomistyrning. Med andra ord, såsom dessvärre var och på många
håll fortfarande är lag i många offentliga myndigheter, missköt ekonomin och bli belönad med mer pengar.

Dessvärre finns det många indikationer på att Försvarsmakten är en ineffektivt sköt myndighet, bland annat incidenten
med defelaktigt rapporterade antalet teckande "kontrakt (1)" och Riksrevisionens anmärkning not bland annat styrningen
av NBG08, hanteringen av löner samt utbetalningar i allmänhet, momshantering och ekonomisk riskbedömning.

Alltså man börja i andra ändra, nämligen vilken förmåga och verksamhet vill man ha, och sedan sätta budget efter det,
såsom nämnts i forumet om att läsa beskrivningen av vad de olika partierna vill ha ut av försvaret. Annars kommer nog
dessvärre en stor del av pengarna att försvinna ut i de stora svarta hålen och inte får vi så mycket mer gripbara
förband för det.

Slutligen, detta är ett problem som i mångt och mycket inte är begränsat till enbart Försvarsmakten, många myndigheter
har år efter år fått uppräknade anslag utan att det utretts varifrån kostnadsökningarna har uppstått. Som exempel på
sådana faktorer som kan ge onödiga konstnadsökningar kan anges bristfälliga upphandlingar, felaktiga rutiner för
underhåll och service och bristfällig uppföljning över inkomna fakturor.

Nåja, nog argumenterat, har ett eget budgetområde att se över just nu och inget personligt mot dig Källberg,
men ser dessvärre denna ordalydelse allt för ofta, utan att man väljer att se vad det faktiskt innebär.


(1) I brist på bättre ord

Jag menade såklart inte att vi bokstavligen ska dubbla budgeten, det var mera en protest. Då jag tycker att mer pengar skall tillföras FM, dock inte i sådan stor utsträckning.

[speculatores]

ett partis försvarsbudget kan inte skiljas från dess försvarspolitik.

Vist de är trevligt med bättre resurser, men används de till att bevara gamla utdaterade system så är de inte bra.
sen vore de bra med lite längre planer och gärna sammansatta av folk som faktiskt vet vad de pratar om.