Jump to content

Stockholms- och Göteborgskorvetterna


lhenning

Recommended Posts

Hej!

 

Nu börjar sig leveranserna av de första Visbykorvetterna till förbanden närma sig. Och min fråga är då om det finns någon plan på hur fort Stockholms- och Göteborgskorvetterna kommer tas ur tjänst eller om dessa kommer att vara kvar tillsammans med Visbykorvetterna under en längre period? För både HMS Stockholm och HMS Malmö genomgick ju en uppdatering under 2000 så dessas livs längd borde väl kunna sträcka sig nästan i alla fall 5-8 år till. Vet ej hur det är med Göteborgskorvetterna dock, genom gick de en uppdatering?

 

 

//lhenning

Link to comment
Share on other sites

Hej!

 

Nu börjar sig leveranserna av de första Visbykorvetterna till förbanden närma sig. Och min fråga är då om det finns någon plan på hur fort Stockholms- och Göteborgskorvetterna kommer tas ur tjänst eller om dessa kommer att vara kvar tillsammans med Visbykorvetterna under en längre period? För både HMS Stockholm och HMS Malmö genomgick ju en uppdatering under 2000 så dessas livs längd borde väl kunna sträcka sig nästan i alla fall 5-8 år till. Vet ej hur det är med Göteborgskorvetterna dock, genom gick de en uppdatering?

 

 

//lhenning

 

Var det inte 2002 som Stockholmsklassen moderniserades? Vill minnas att det var då i alla fall. Jag tror att du möjligtvis blandar ihop det med uppdateringen av Ystadklassens robotbåtar som väl skedde runt 2000. Dessutom så var det väl inte bara en uppdatering som skedde av Stockholmsklassen utan en fullständig livstidsförlängning med bl a nytt maskineri. Jag tror man sa vid leveransen efter HTM:n att Stockholmsklassen då skulle kunna vara i tjänst till ca 2015.

 

Vad gäller Göteborgsklassen så kan det väl bara vara HMS Gävle och HMS Sundsvall som är aktuella för en ev. modernisering eller HTM?

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Var det inte 2002 som Stockholmsklassen moderniserades? Vill minnas att det var då i alla fall. Jag tror att du möjligtvis blandar ihop det med uppdateringen av Ystadklassens robotbåtar som väl skedde runt 2000. Dessutom så var det väl inte bara en uppdatering som skedde av Stockholmsklassen utan en fullständig livstidsförlängning med bl a nytt maskineri. Jag tror man sa vid leveransen efter HTM:n att Stockholmsklassen då skulle kunna vara i tjänst till ca 2015.

 

Vad gäller Göteborgsklassen så kan det väl bara vara HMS Gävle och HMS Sundsvall som är aktuella för en ev. modernisering eller HTM?

 

/Per

Stockholms klassen genomgick sin HTM under 2000-2002, dom levererades åter till flottan i början av 2003. I stort sätt allt ombord byttes eller renoverades, bl.a helt nya drivlinor, nytt stridsledningssystem, nytt NAS, nytt TA system, uppfräshad och förbättrad bostadsinredning, ny byssa, renoverade och förbättrade sensorer och vapensystem, förstorad och ombyggd överbyggnad, aktra pjäsen avlägsnad, tunga torpedtuberna och TIS:en avlägsnade, ombyggt och tillbyggt aktra däckshus, helblästring och ommålning o.s.v...

 

Robotbåtarna genomgick sin HTM med början under 1995, deras HTM var dock inte alls lika omfattande... ;-)

Link to comment
Share on other sites

Är väl meningen att Stockholmsklassen ska vara i tjänst tillsammans med Visbyklassen och att Göteborgskorvetterna ska säljas till Kroatien?

Kommer man isåfall fortsätta att ha kvar två Gbg-korvetter i malpåse?

Sto/Mmö är tänkta att kunna tjänstgöra t.o.m. 2015, Gle och Svl är tilltänkta för HTM och kommer därefter att fortsätta tjänstgöra parallellt med Stockholms och Visby korvetter...

Att Göteborgs klassen ska säljas/skänkas till Kroatien är mig veteligen bara ett rykte, jag har iaf inte sätt några officiella källor som stödjer ryktet! Kroatien har dessutom precis köpt två finska robotbåtar av Helsinki klass, så deras behov av fartyg är troligtvis mättat just nu...

Link to comment
Share on other sites

Är väl meningen att Stockholmsklassen ska vara i tjänst tillsammans med Visbyklassen och att Göteborgskorvetterna ska säljas till Kroatien?

Kommer man isåfall fortsätta att ha kvar två Gbg-korvetter i malpåse?

Sto/Mmö är tänkta att kunna tjänstgöra t.o.m. 2015, Gle och Svl är tilltänkta för HTM och kommer därefter att fortsätta tjänstgöra parallellt med Stockholms och Visby korvetter...

Att Göteborgs klassen ska säljas/skänkas till Kroatien är mig veteligen bara ett rykte, jag har iaf inte sätt några officiella källor som stödjer ryktet! Kroatien har dessutom precis köpt två finska robotbåtar av Helsinki klass, så deras behov av fartyg är troligtvis mättat just nu...

Glädjande!

 

Edit: Kom på en sak. Var det inte officielt bestämt att antalet ytstridsfartyg bara ska vara 7 stycken? Eller är det efter att Stockholmsklassen pensionerats?

Edited by JoelFfs
Link to comment
Share on other sites

Att Göteborgs klassen ska säljas/skänkas till Kroatien är mig veteligen bara ett rykte, jag har iaf inte sätt några officiella källor som stödjer ryktet! Kroatien har dessutom precis köpt två finska robotbåtar av Helsinki klass, så deras behov av fartyg är troligtvis mättat just nu...

 

Enligt initierade källor så är det tydligen troligast att de två finska robotbåtarna ersätter de två kroatiska robotbåtarna av Kralj-klass, detta trots att de senare är betydligt yngre än de finska fartygen. Kralj-klassen är nämligen i behov av en större genomgång och modernisering med bl a nya motorer, vilket är en för dyr affär i dagsläget för den kroatiska marinen. Helsinkifartygen är därför bara en interimslösning i några år, så "risken" (eller hur man nu ser det) att Gbg-klassen (eller delar av den) blir kroatisk kommer nog att bestå. Dessutom så hänger det väl oxå ihop med om Kroatien väljer Gripen eller ej. Man tycker ju att Stockholmsklassen vore mer lämpad att säljas till kroaterna, åtminstone ur svensk synvinkel... :Malaj:

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Att Göteborgs klassen ska säljas/skänkas till Kroatien är mig veteligen bara ett rykte, jag har iaf inte sätt några officiella källor som stödjer ryktet! Kroatien har dessutom precis köpt två finska robotbåtar av Helsinki klass, så deras behov av fartyg är troligtvis mättat just nu...

 

Enligt initierade källor så är det tydligen troligast att de två finska robotbåtarna ersätter de två kroatiska robotbåtarna av Kralj-klass, detta trots att de senare är betydligt yngre än de finska fartygen. Kralj-klassen är nämligen i behov av en större genomgång och modernisering med bl a nya motorer, vilket är en för dyr affär i dagsläget för den kroatiska marinen. Helsinkifartygen är därför bara en interimslösning i några år, så "risken" (eller hur man nu ser det) att Gbg-klassen (eller delar av den) blir kroatisk kommer nog att bestå. Dessutom så hänger det väl oxå ihop med om Kroatien väljer Gripen eller ej. Man tycker ju att Stockholmsklassen vore mer lämpad att säljas till kroaterna, åtminstone ur svensk synvinkel... :dribble:

 

/Per

 

Hur stor skillnad är där egentligen mellan Gbg- och Sthlmskorvetterna? :)

Link to comment
Share on other sites

Skillnaderna är större än många tror även om det också finns en hel del likheter. Stockholm och Malmö är baserade på ett skrinlagt projekt som gick under namnet "Ytattack-81". När jagarna försvann ur krigsorganisationen uppstod ett behov av fartyg som kunde fungera som flottiljledare för ytattackflottiljerna. Torpedbåtarna i Norrköpingsklassen stod inför en modifiering till robotbåtar men hade enbart gasturbiner och därmed inte så bra lågfartsegenskaper vad gällde bl.a. bränsleekonomin. De var dessutom utpräglat vässade stridsmaskiner och fick efter modifieringen större besättning och blev därigenom med sina 230 ton också för små för att härbärgera förbandsledningen ombord. Ytattack 81 var tänkt att ha ett deplacement på runt 300 ton, men redan under projekteringsfasen insåg man att även "Robotbåt större" som de också kallades skulle bli för små som flottiljledare och skrinlade projektet för att istället börja skissa på en större fartygstyp på ca 400 ton.

 

Detta skulle så småningom bli Göteborgskorvetterna men sedan kom ubåtskränkningarna och det blev väldigt bråttom att få fram plattformar som kunde bära ubåtsjaktutrustning. Göteborgsklassen var då bara i början av sin projektering så man dammade av det som gjorts tidigare och lade till lite funktioner vilket resulterade i Stockholm och Malmö. Eftersom det var bråttom fick byggnation och projektering ske parallellt så vapen, lednings- och sensorsystem fick bli vad som fanns tillgängligt på marknaden just då. Fartygssystemen blev därför en blandning av patrull- och robotbåtarnas system kompletterat med ubåtsjakttorpeder och släpsonar. Med tanke på förutsättningarna blev det ändå ganska lyckade fartyg om än lite för små i förhållande till all utrustning man stoppade in i dem. Deplacementet blev till slut 320 ton, maskineriet blev två MTU-dieslar för bättre bränsleekonomi och en Allison gasturbin som kunde kopplas in för högre fart och traditionell propellerdrift.

 

Stockholmskorvetterna blev med tiden väldigt slitna och behövde akuta åtgärder för att kunna leva vidare. (Stockholms gångtidsuttag hade nått den nivå som beräknats fram till halvtidsmoderniseringen redan under sin provturstid) Den ursprungliga lösningen med blandade lednings- och sensorsystem var centrerad kring MARIL 880 som byggde på en äldre lösning med en central dator och ett antal mindre i ett stjärnnät runt den. När robotbåtarna fasades ut blev det bara Carlskrona och Stockholmskorvetterna som hade kvar systemet. För att underlätta både utbildning och underhåll beslöt man att byta ledningssystem till en mindre version av CETRIS som höll på att installeras på Visby. Sensorerna behölls med undantag av SIS och navigeringsradar som byttes mot samma som fanns även på andra fartygstyper.

 

 

Göteborgskorvetterna byggdes något större (7 meter längre, en halv meter bredare och med ett deplacement på 380 ton) och är betydligt rymligare trots att skillnaden i deplacement bara är 60 ton.(Vilket i och för sig är en hel bevakningsbåt typ Tapper) Många av de erfarenheter man gjorde med Stockholm och Malmö låg till grund vid projekteringen av Göteborg. Till skillnad från Stockholmsklassen är vapen-, sensor- och ledningssystemen konstruerade för att samverka via ett lokalt nät. Vissa sensorer och sambandsutrustning ligger visserligen utanför det stora systemet (SESYM) men det mesta är på något sätt integrerat ihop med det. Samma filosofi finns även i efterföljaren CETRIS på Visbyklassen som i mycket stora delar bygger på SESYM. För att kyla både elektronik och inredning fick Göteborg redan från början luftkonditionering med bra kapacitet. Manöverbryggan ligger lite utanför systemet eftersom där hela tiden öppnas luckor och dörrar som stör balansen i det. Vid riktigt varmt väder kan därför just bryggan bli lite väl varm, medan övriga fartyget klarar sig bra.

 

Framdrivningen sker enbart med tre MTU-dieslar varför toppfarten är något lägre men vapenräckvidderna hade i och med robotsystemen blivit så stora att man inte längre ansåg hög fart var en lika viktig egenskap. Den offrades därför till förmån för längre aktionsradie och bättre bränsleekonomi. Istället för traditionell propellerdrift satsade man på tre vattenjetaggregat som dels ger tyst och vibrationsfri gång, jämnare belastning på motorerna och därmed mindre slitage och dessutom markant förbättrad manöverförmåga. Valet av vattenjet har också resulterat i att Göteborgs djupgående är 60 cm mindre än Stockholms.

 

Det snackas i vissa kretsar om att Göteborg har dåliga sjöegenskaper men enligt min erfarenhet är det inte riktigt sant. Den högre tyngdpunkten och mindre djupgåendet gör henne visserligen mer "begynnelsevek" än Stockholm. d.v.s. hon har en tendens att rulla lättare i sjön tills den större skrovbredden hinner verka upprätande, då blir hon istället väldigt stabil. När det däremot gäller stampning är de mer lika eftersom förskeppen är byggda på samma spantritning. Stockholms kortare skrov gör att hon går ner djupare i sjön och därmed blir lite mjukare i rörelserna än Göteborg men skillnaden är inte så stor.

Link to comment
Share on other sites

Det snackas i vissa kretsar om att Göteborg har dåliga sjöegenskaper men enligt min erfarenhet är det inte riktigt sant. Den högre tyngdpunkten och mindre djupgåendet gör henne visserligen mer "begynnelsevek" än Stockholm. d.v.s. hon har en tendens att rulla lättare i sjön tills den större skrovbredden hinner verka upprätande, då blir hon istället väldigt stabil. När det däremot gäller stampning är de mer lika eftersom förskeppen är byggda på samma spantritning. Stockholms kortare skrov gör att hon går ner djupare i sjön och därmed blir lite mjukare i rörelserna än Göteborg men skillnaden är inte så stor.

 

Sedan man installerat fenor på Göteborgsklassen så rullar de nästan inte alls i sidled jämfört med förr. Skillanden kan man tydligt uppleva om man t.ex. stänger av fenorna medan man kör, som genom ett trollslag "ökar våghöjden anmärkningsvärt".

Link to comment
Share on other sites

Skillnaderna är större än många tror även om det också finns en hel del likheter. Stockholm och Malmö är baserade på ett skrinlagt projekt som gick under namnet "Ytattack-81". När jagarna försvann ur krigsorganisationen uppstod ett behov av fartyg som kunde fungera som flottiljledare för ytattackflottiljerna. Torpedbåtarna i Norrköpingsklassen stod inför en modifiering till robotbåtar men hade enbart gasturbiner och därmed inte så bra lågfartsegenskaper vad gällde bl.a. bränsleekonomin. De var dessutom utpräglat vässade stridsmaskiner och fick efter modifieringen större besättning och blev därigenom med sina 230 ton också för små för att härbärgera förbandsledningen ombord. Ytattack 81 var tänkt att ha ett deplacement på runt 300 ton, men redan under projekteringsfasen insåg man att även "Robotbåt större" som de också kallades skulle bli för små som flottiljledare och skrinlade projektet för att istället börja skissa på en större fartygstyp på ca 400 ton.

 

Detta skulle så småningom bli Göteborgskorvetterna men sedan kom ubåtskränkningarna och det blev väldigt bråttom att få fram plattformar som kunde bära ubåtsjaktutrustning. Göteborgsklassen var då bara i början av sin projektering så man dammade av det som gjorts tidigare och lade till lite funktioner vilket resulterade i Stockholm och Malmö. Eftersom det var bråttom fick byggnation och projektering ske parallellt så vapen, lednings- och sensorsystem fick bli vad som fanns tillgängligt på marknaden just då. Fartygssystemen blev därför en blandning av patrull- och robotbåtarnas system kompletterat med ubåtsjakttorpeder och släpsonar. Med tanke på förutsättningarna blev det ändå ganska lyckade fartyg om än lite för små i förhållande till all utrustning man stoppade in i dem. Deplacementet blev till slut 320 ton, maskineriet blev två MTU-dieslar för bättre bränsleekonomi och en Allison gasturbin som kunde kopplas in för högre fart och traditionell propellerdrift.

 

Stockholmskorvetterna blev med tiden väldigt slitna och behövde akuta åtgärder för att kunna leva vidare. (Stockholms gångtidsuttag hade nått den nivå som beräknats fram till halvtidsmoderniseringen redan under sin provturstid) Den ursprungliga lösningen med blandade lednings- och sensorsystem var centrerad kring MARIL 880 som byggde på en äldre lösning med en central dator och ett antal mindre i ett stjärnnät runt den. När robotbåtarna fasades ut blev det bara Carlskrona och Stockholmskorvetterna som hade kvar systemet. För att underlätta både utbildning och underhåll beslöt man att byta ledningssystem till en mindre version av CETRIS som höll på att installeras på Visby. Sensorerna behölls med undantag av SIS och navigeringsradar som byttes mot samma som fanns även på andra fartygstyper.

 

 

Göteborgskorvetterna byggdes något större (7 meter längre, en halv meter bredare och med ett deplacement på 380 ton) och är betydligt rymligare trots att skillnaden i deplacement bara är 60 ton.(Vilket i och för sig är en hel bevakningsbåt typ Tapper) Många av de erfarenheter man gjorde med Stockholm och Malmö låg till grund vid projekteringen av Göteborg. Till skillnad från Stockholmsklassen är vapen-, sensor- och ledningssystemen konstruerade för att samverka via ett lokalt nät. Vissa sensorer och sambandsutrustning ligger visserligen utanför det stora systemet (SESYM) men det mesta är på något sätt integrerat ihop med det. Samma filosofi finns även i efterföljaren CETRIS på Visbyklassen som i mycket stora delar bygger på SESYM. För att kyla både elektronik och inredning fick Göteborg redan från början luftkonditionering med bra kapacitet. Manöverbryggan ligger lite utanför systemet eftersom där hela tiden öppnas luckor och dörrar som stör balansen i det. Vid riktigt varmt väder kan därför just bryggan bli lite väl varm, medan övriga fartyget klarar sig bra.

 

Framdrivningen sker enbart med tre MTU-dieslar varför toppfarten är något lägre men vapenräckvidderna hade i och med robotsystemen blivit så stora att man inte längre ansåg hög fart var en lika viktig egenskap. Den offrades därför till förmån för längre aktionsradie och bättre bränsleekonomi. Istället för traditionell propellerdrift satsade man på tre vattenjetaggregat som dels ger tyst och vibrationsfri gång, jämnare belastning på motorerna och därmed mindre slitage och dessutom markant förbättrad manöverförmåga. Valet av vattenjet har också resulterat i att Göteborgs djupgående är 60 cm mindre än Stockholms.

 

Det snackas i vissa kretsar om att Göteborg har dåliga sjöegenskaper men enligt min erfarenhet är det inte riktigt sant. Den högre tyngdpunkten och mindre djupgåendet gör henne visserligen mer "begynnelsevek" än Stockholm. d.v.s. hon har en tendens att rulla lättare i sjön tills den större skrovbredden hinner verka upprätande, då blir hon istället väldigt stabil. När det däremot gäller stampning är de mer lika eftersom förskeppen är byggda på samma spantritning. Stockholms kortare skrov gör att hon går ner djupare i sjön och därmed blir lite mjukare i rörelserna än Göteborg men skillnaden är inte så stor.

 

Den bästa projektbeskrivning som jag nånsin läst om våra korvettsystem! Fantastiskt!

 

Jag har bara en liten fråga till om närförsvaret på våra korvetter. På GBG-klassen så tror jag att det finns 4 fästen eller positioner för KSP 58 lavett på signalbryggan. Hur många finns det på STO- resp. VBY-klassen, och var finns dom? Jag har oxå läst en uppgift på FM:s hemsida att STO-klassen ska vara bestyckad med bl a 2 st 12,7 mm KSP, men jag tror att det är fel.

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Den bästa projektbeskrivning som jag nånsin läst om våra korvettsystem! Fantastiskt!

 

Jag har bara en liten fråga till om närförsvaret på våra korvetter. På GBG-klassen så tror jag att det finns 4 fästen eller positioner för KSP 58 lavett på signalbryggan. Hur många finns det på STO- resp. VBY-klassen, och var finns dom? Jag har oxå läst en uppgift på FM:s hemsida att STO-klassen ska vara bestyckad med bl a 2 st 12,7 mm KSP, men jag tror att det är fel.

 

/Per

Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS...

 

Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( :banana ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället...

 

Sedan man installerat fenor på Göteborgsklassen så rullar de nästan inte alls i sidled jämfört med förr. Skillanden kan man tydligt uppleva om man t.ex. stänger av fenorna medan man kör, som genom ett trollslag "ökar våghöjden anmärkningsvärt".

Det är bara Gle som har stabilisatorer och bogpropeller...

 

 

 

OT - Är det föresten någon som vet hur det går med upphandlingen av nya TKSP??? :)

Edited by PB-Syte
Link to comment
Share on other sites

Den bästa projektbeskrivning som jag nånsin läst om våra korvettsystem! Fantastiskt!

 

Jag har bara en liten fråga till om närförsvaret på våra korvetter. På GBG-klassen så tror jag att det finns 4 fästen eller positioner för KSP 58 lavett på signalbryggan. Hur många finns det på STO- resp. VBY-klassen, och var finns dom? Jag har oxå läst en uppgift på FM:s hemsida att STO-klassen ska vara bestyckad med bl a 2 st 12,7 mm KSP, men jag tror att det är fel.

 

/Per

Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS...

 

Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( :banana ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället...

 

Kunde tänka mig det. 7,62 låter inte som det allra lämpligaste kalibern att stoppa en attack med likt den som drabbade USS Cole. Men om man nu har valt att förse utlandsstyrkan med TKSP i första hand - borde inte HMS Gävle och HMS Sundsvall då ha fått sådana under UNIFIL-uppdraget utanför Libanons kust? Du kanske skulle ha skrivit 'arméenheterna i utlandsstyrkan' istället... :)

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Med tanke på hur många HMG man hade ute i Bosnien och Kosovo så borde det inte vara så värst svårt att hitta några vapen och montera... Nu rullar ju SISU endast på GU förband och då använder man INTE HMG efetrsom man inte kan skjuta löst med den (i sverige).

 

Jag menar att om man kunde släppa iväg 40 stycken (minst) till bosnien så borde man kunna släppa ut motsvarande mängd hos flottiljerna utan problem...

Link to comment
Share on other sites

Sedan man installerat fenor på Göteborgsklassen så rullar de nästan inte alls i sidled jämfört med förr. Skillanden kan man tydligt uppleva om man t.ex. stänger av fenorna medan man kör, som genom ett trollslag "ökar våghöjden anmärkningsvärt".

Det är bara Gle som har stabilisatorer och bogpropeller...

 

 

Där ser man, jag hade bestämt för mig att åtminstone SVL också fick dessa fenor monterade, men det kanske aldrig blev av? Vad det gäller bogpropeller har jag för mig att också det monterades på SVL men av en annan typ än den på GLE. Bogpropellern på Gävle är väl aningen överdimensionerad. Det låter "krig" i hytt 1 när den används :baskerPa:

Link to comment
Share on other sites

Den bästa projektbeskrivning som jag nånsin läst om våra korvettsystem! Fantastiskt!

 

Jag har bara en liten fråga till om närförsvaret på våra korvetter. På GBG-klassen så tror jag att det finns 4 fästen eller positioner för KSP 58 lavett på signalbryggan. Hur många finns det på STO- resp. VBY-klassen, och var finns dom? Jag har oxå läst en uppgift på FM:s hemsida att STO-klassen ska vara bestyckad med bl a 2 st 12,7 mm KSP, men jag tror att det är fel.

 

/Per

Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS...

 

Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( :baskerPa: ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället...

 

Kunde tänka mig det. 7,62 låter inte som det allra lämpligaste kalibern att stoppa en attack med likt den som drabbade USS Cole. Men om man nu har valt att förse utlandsstyrkan med TKSP i första hand - borde inte HMS Gävle och HMS Sundsvall då ha fått sådana under UNIFIL-uppdraget utanför Libanons kust? Du kanske skulle ha skrivit 'arméenheterna i utlandsstyrkan' istället... :D

 

/Per

 

Nu blir väl det här svårt vapenbögeri, men kunde man inte förse fartygen med M134? De borde kunna äta igenom det mesta av mindre angripare och deras ammunitionshunger borde inte vara något större bekymmer ombord på ett fartyg som ju faktiskt har viss lastkapacitet. kanske en M134 och en granatspruta på vardera sidan av allt över patrullbåts storlek,

Link to comment
Share on other sites

Där ser man, jag hade bestämt för mig att åtminstone SVL också fick dessa fenor monterade, men det kanske aldrig blev av? Vad det gäller bogpropeller har jag för mig att också det monterades på SVL men av en annan typ än den på GLE. Bogpropellern på Gävle är väl aningen överdimensionerad. Det låter "krig" i hytt 1 när den används :rolleyes:

 

SVL har också både bogpropeller och stabilisationsfenor.

 

// Skoog - som sovit i Hytt 1 när bogpropeller använts

Link to comment
Share on other sites

Den bästa projektbeskrivning som jag nånsin läst om våra korvettsystem! Fantastiskt!

 

Jag har bara en liten fråga till om närförsvaret på våra korvetter. På GBG-klassen så tror jag att det finns 4 fästen eller positioner för KSP 58 lavett på signalbryggan. Hur många finns det på STO- resp. VBY-klassen, och var finns dom? Jag har oxå läst en uppgift på FM:s hemsida att STO-klassen ska vara bestyckad med bl a 2 st 12,7 mm KSP, men jag tror att det är fel.

 

/Per

Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS...

 

Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( :rolleyes: ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället...

 

Kunde tänka mig det. 7,62 låter inte som det allra lämpligaste kalibern att stoppa en attack med likt den som drabbade USS Cole. Men om man nu har valt att förse utlandsstyrkan med TKSP i första hand - borde inte HMS Gävle och HMS Sundsvall då ha fått sådana under UNIFIL-uppdraget utanför Libanons kust? Du kanske skulle ha skrivit 'arméenheterna i utlandsstyrkan' istället... :navy:

 

/Per

 

Nu blir väl det här svårt vapenbögeri, men kunde man inte förse fartygen med M134? De borde kunna äta igenom det mesta av mindre angripare och deras ammunitionshunger borde inte vara något större bekymmer ombord på ett fartyg som ju faktiskt har viss lastkapacitet. kanske en M134 och en granatspruta på vardera sidan av allt över patrullbåts storlek,

 

TKSP är nog betydligt lättare att installera, det enda som behövs är en lavett och vapen.

Med en 'minigun' så behövs el och god ammunitions tillgång. Räckvidd bör vara bättre och sen finns det en uppsjö med ammunition för de flesta användnings områden.

Link to comment
Share on other sites

  • 1 month later...
Gbg har mkt riktigt 4 fästen för KSP 58, Sto har bara två och dom är placerade på signalbryggan. Även Vby har bara två fästen på signalbryggan, men detta kan komma att ändras i framtiden. T.ex. så finns tankar på att installera två RWS...

 

Flottans korvetter (samt bl.a. Styrsö klassen och T80 klassen!) ska egentligen bära 12,7mm TKSP och inte KSP 58. Men då det råder brist på TKSP i FM ( :rockon: ) - så har man valt att förse utlandsstyrkan med dessa istället...

 

Teknisk specifikation minröjningsfartyg typ Koster - Prestandahöjande åtgärder

 

Att marinens fartyg egentligen ska bära tunga kulsprutor stöds även av en PDF från FMV som beskriver en del prestandahöjande åtgärder på Kosterklassen i detalj. Bl a talas i bilaga 2 på sidan 30 om att

fundament för TKSP ska inlamineras i däcket för att möjliggöra montering av bottenplatta och pelarlavett för tung kulspruta.

Nu är det förstås bara arbeten som är ute på anbud än så länge. Kanske kan man hoppas på att åtminstone Kosterfartygen får bära TKSP även i fredstid?

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

  • 3 weeks later...

Både Stockholm, Malmö och troligtvis även Trossö förses nu både med TKSP samt fler KSP 58! Dessutom har nått geni kommit på att signalmännen bör skyddas när dom skjuter KSP, och därför monteras nu nån form av "pansar" vid KSP lavetterna! Att sedan resten av fartygen inte är skyddade är tydlingen inte relevant...

En annan intressant detalj är att Trossö förses med Cetris, närmare bestämt HMS Uddevallas system. Detta betyder dock att simulatorhuset får klara sig ett tag till utan en komplett SLC!

Då sannolikheten att piraterna har ubåtar bedöms som liten så kommer fartygen inte att ha några torpeder med sig, kan tänka mig att även robotarna får stanna hemma då behovet för dom kan ses som tämmeligen litet!

Under sommaren så har försök med ny däcksfärg genomförts, och samtliga tre fartygen har nu försetts med en ny grå däcksfärg. Syftet med den nya ljusare färgen är att hålla temperaturen inombords svalare, och enligt vad jag har hört så fungerar den tydligen riktigt bra... :lala:

Edited by PB-Syte
Link to comment
Share on other sites

Det var sannerligen nyheter! :tveka: Låter nästan otroligt att Trossö ska förses med CETRIS.

 

Ang. ev. pansar för ksp-positionerna så kanske det blir nåt i stil med detta ombord på HMS Brocklesby:

 

th_P1116288.jpg Stor version

Foto:Flemming Sørensen

 

Kan man inte ta med ett minimiantal av 2 robotar per fartyg för alla eventualiteter, ungefär som patrullbåtarna brukade ha tror jag? Jag förstår att man måste ha plats för extra båtar och annat, men helt utan robotar? :)

 

Finns det nån info ännu om hur korvetterna ska ta sig till indiska oceanen? Kommer dom att gå för egen maskin, eller transporteras på ett 'heavy lift ship'? Kroaterna köpte ju två finska robotbåtar av Helsinkiklassen billigt nyligen och dessa transporterades på fartyg. Men FM kanske väljer fattigmansalternativet att dom får gå dit för egen maskin? Blir det inte ett väldigt slitage på maskineriet i så fall?

 

 

/Per

Edited by henke
Fotograf tillagd och omlänkad till hans album efter mailkontakt.
Link to comment
Share on other sites

Det var sannerligen nyheter! :o Låter nästan otroligt att Trossö ska förses med CETRIS.

Ja det var lite otippat! Men det lär ju inte va tal tal om en komplett SLC i stil med korvetternas, utan troligtvis ett par GOC:ar i ledningsrummet. Detta är dock en ganska smart lösning på ett gammalt "problem", PC MARIL (som Trossö har haft tills nu!) och CETRIS är inte helt kompatibla med varandra. PC MARIL är ju dessutom inte känt för att vara ett särskilt stabilt system...

 

Ang. ev. pansar för ksp-positionerna så kanske det blir nåt i stil med detta ombord på HMS Brocklesby

Troligtvis ja...

 

Kan man inte ta med ett minimiantal av 2 robotar per fartyg för alla eventualiteter, ungefär som patrullbåtarna brukade ha tror jag? Jag förstår att man måste ha plats för extra båtar och annat, men helt utan robotar? :D

Jodå, angående robotarna så var det bara ett antagande från min sida! Om man nu är så rädd för att bli beskjuten med finkalibrigt att man monterar pansar vid KSP:na, så är det ju kanske dumt att glida omkring med snordyra robotar mitt i "skottfältet". Men visst, samtidigt kan det ju som du säger vara bra att ha i vissa situationer...

Vet inte om man har tänkt ha några andra båtar med sig än korvetternas vanliga skeppsbåtar, om jag inte missminner mig så kan Stockholms klassen inte bära Alusafe:n...

 

Finns det nån info ännu om hur korvetterna ska ta sig till indiska oceanen? Kommer dom att gå för egen maskin, eller transporteras på ett 'heavy lift ship'? Kroaterna köpte ju två finska robotbåtar av Helsinkiklassen billigt nyligen och dessa transporterades på fartyg. Men FM kanske väljer fattigmansalternativet att dom får gå dit för egen maskin? Blir det inte ett väldigt slitage på maskineriet i så fall?

Gissningsvis så blir det heavy lift ship, åtminstonde för korvetterna. Men den som lever får se! Att gå för egen maskin medför som du säger att motorerna sannolikt behöver en större service när man kommer fram, dom små aluminiumunderverken är ganska kinkiga på det sättet... :navy:

Edited by PB-Syte
Link to comment
Share on other sites

Finns det nån info ännu om hur korvetterna ska ta sig till indiska oceanen? Kommer dom att gå för egen maskin, eller transporteras på ett 'heavy lift ship'? Kroaterna köpte ju två finska robotbåtar av Helsinkiklassen billigt nyligen och dessa transporterades på fartyg. Men FM kanske väljer fattigmansalternativet att dom får gå dit för egen maskin? Blir det inte ett väldigt slitage på maskineriet i så fall?

Gissningsvis så blir det heavy lift ship, åtminstonde för korvetterna. Men den som lever får se! Att gå för egen maskin medför som du säger att motorerna sannolikt behöver en större service när man kommer fram, dom små aluminiumunderverken är ganska kinkiga på det sättet... :D

Enligt några sjömän på STO kommer samtliga tre fartyg lyftas.

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...
Ang. ev. pansar för ksp-positionerna så kanske det blir nåt i stil med detta ombord på HMS Brocklesby

Troligtvis ja...

Varför utrustas visa fartyg som ex. Trossö med bara tung kulspruta. Det kan inte vara av utrymmesskäl. Varför utrustas

de inte med oerlikon kca 30 mm som satt i viggen. Den duger ju till andra fartyg i världen från 20 mm-35 mm. Vapnet ska också var mycket bra enligt bedömmare?

Link to comment
Share on other sites

Ang. ev. pansar för ksp-positionerna så kanske det blir nåt i stil med detta ombord på HMS Brocklesby

Troligtvis ja...

Varför utrustas visa fartyg som ex. Trossö med bara tung kulspruta. Det kan inte vara av utrymmesskäl. Varför utrustas

de inte med oerlikon kca 30 mm som satt i viggen. Den duger ju till andra fartyg i världen från 20 mm-35 mm. Vapnet ska också var mycket bra enligt bedömmare?

 

Kanske därför att Trossö endast ska tjänstgöra som stödfartyg för korvetterna och därför endast behöver kunna försvara sig mot ev. attacker? Till detta duger nog TKSP.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

  • 2 weeks later...

Alla svenska korvetter är ju idag bestyckade med 4 st 400 mm torpedtuber för ubåtsjakttorpeder av typ tp 45. Nån som vet om Stockholm- och Göteborgsklasserna medför några extra torpeder utöver de fyra som normalt finns i tuberna? Är det överhuvudtaget möjligt att ladda om dessa till sjöss? Hur är det med Visbyklassen? Där borde man väl ha plats för extra torpeder.

 

/Per

Link to comment
Share on other sites

Alla svenska korvetter är ju idag bestyckade med 4 st 400 mm torpedtuber för ubåtsjakttorpeder av typ tp 45. Nån som vet om Stockholm- och Göteborgsklasserna medför några extra torpeder utöver de fyra som normalt finns i tuberna? Är det överhuvudtaget möjligt att ladda om dessa till sjöss? Hur är det med Visbyklassen? Där borde man väl ha plats för extra torpeder.

 

/Per

Alla svenska korvetter kan idag bestyckas med 4 st 40cm ubjtp 451. Inga av korvetterna kan medföra extra torpeder, och tuberna går att ladda om men inte gärna till sjöss. Angående VBY så finns där säkert plats och viktmarginaler för att kunna medföra extra torpeder, sålänge man inte får nått lv-robot system installerat. I dagsläget finns dock mig veteligen inte möjlighet till att medföra extra tuber för byte till sjöss (annat än möjligtvis från lagfartyg!).

Man kan ju hoppas att man på en ev. K40 (YSNY) klass går ifrån konstuktionen med färdigladdade tuber som inte kan laddas om ombord, och istället tar efter t.ex. brittiska T23 m.fl. och har fasta omladdningsbara tuber och ett centralt torpedmagasin med en kapacitet på runt 10-20 torpeder samt en vapenhiss till helikopterdäck... :rolleyes:

Link to comment
Share on other sites

Gissningsvis så blir det heavy lift ship, åtminstonde för korvetterna. Men den som lever får se! Att gå för egen maskin medför som du säger att motorerna sannolikt behöver en större service när man kommer fram, dom små aluminiumunderverken är ganska kinkiga på det sättet... :unsure:

 

Ser ut som FM lyssnade på dig :)

http://mil.se/sv/Nyheter/centralanyheter/T...-Somalias-kust/

Link to comment
Share on other sites

  • 4 weeks later...

blt.se har en artikel om ME01 och dess förberedelser:

 

blt.se: Snart är de redo för Somalia

 

Observera att websidan innehåller ett par länkar dels till ett bildspel och dels till en kort video.

 

I och med att bilder och videos som dessa nu släppts på de deltagande fartygen i ME01 så kan i varje fall inte jag se att det inte skulle gå att diskutera fartygen och dess utrustning utan att äventyra rikets säkerhet, eller rättare sagt säkerheten för de deltagande fartygen och dess personal. Vem som helst med den ringaste kunskap om örlogsfartyg kan ju nu se med egna ögon hur fartygen är utrustade. Är det fortfarande locket på när det gäller en sådan diskussion?

 

/Per

Edited by Perman
Link to comment
Share on other sites

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.
Note: Your post will require moderator approval before it will be visible.

Guest
Reply to this topic...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...