Jag är intresserad av att någorlunda detaljerat (hur jag nu definierar detta vet jag inte) veta hur kanonen i strv 122 stabiliseras. Så om någon kan beskriva det och/eller peka ut lämplig litteratur, så skulle det uppskattas rejält.

Tycker det har dröjt oroväckande länge för the Swede att komma med ett utdrag ur nån instruktionsbok...

All respekt åt The Swede, Men jag tror att S-TANK är mannen att fråga. Han är Tekniker på pjäsen enligt profilen.

Kan väl bero på att jag suttit framför dumburken.
Överlåter detta till någon som tjänstgjort på vagnen, är dock beredd att komma in med ett fint citat eller två från I-boken vid behov. :P

The Swede

Sådana intessanta spörsmål behandlas inte på ett tillfreställande djup i "läsa-lätt-litteratur" som i-böcker

/E
tekniknörd

FGSV - Förklaring Gör Saken Värre, som mina befäl så kärt brukade säga. :P ;)

För att förstå detta bör man först läsa lite om gyron, gör det här.

http://science.howstuffworks.com/gyroscope.htm

Kortfattat ur minnet så ligger det till så att siktesspegeln är gyrostabbad. Kanonens rikthydraulik/elektronik jobbar sedan hela tiden för att jaga ifatt spegeln. Detta för att det är betydligt lättare att stabba en liten spegel än hela kanonen. Konstruktionen medför att man oftast har en viss eftersläpning i kanonens läge kontra spegelns och därför uppfunnit det så kallade koincidensfönstret. Detta fönster är helt enkelt ett område där kanonens läge sammanfaller med siktet "tillräckligt bra" dvs inom givna toleranser, hänsyn taget till andra inflytelser såsom uppsättning, vind, temperatur och framförhållning. Systemet beräknar även vinkelhastigheten på pjäsen då denna inte får vara för hög när den passerar fönstret. Praktiskt innebär detta att när skytten trycker in avtryckaren så går inte skottet direkt utan det kan ta uppemot en hel sekund innan det smäller. Oftast uppfattar man dock inte nån fördröjning alls.

Ni som sysslat med Leopardsystemet senare än -99 får gärna fylla på denna förklaring.

@achilleos: Nu blev jag ännu mer intresserad av detaljerad information. Det där låter som ett riktigt roligt tekniskt system att snöa in sig lite på.

fördjupning, de gyron som stabbar är av typen "ring laser gyro"
http://www.fas.org/man/dod-101/navy/docs/fun/rlg.htm
http://www.spie.org/app/Publications/magaz...sep96/gyro.html

dessa två siter är rätt tekniska i sin beskrivning, själv förstod jag nog bara en bråkdel av det som stod där, men ni kanske har bättre förutsättningar

Vill man veta mer än så får man nog skruva sönder en vagn, eller möjligtvis ringa något företag som tillverkar sakerna (Rheinmetall har säkert koll)

Helt rätt som achilleos skriver. Detta är dock endast den ena delen i stabiliseringen.

Förutom gyrona i siktet finns det ytterligare gyron som stabiliserarar kanonen. Riktsystemets egna, vapengyrot och torngyrot. Dessa gyron gör allt för att hålla kanonen riktad åt samma håll, i höjd och i sida.

Vapengyrot sitter på kanonen och känner av vapnets vridninng i höjd (uppför- och nerförbacke) och sida (höger/vänster). Om kanonen börjar att vrida sig känner gyrot av detta och skickar en signal till riktsystemet som innebär att systemet ska vrida tillbaka tornet/kanonen till ursprungsriktningen

Torngyrot sitter i elektronikutrymmet, längst bak i tornet och känner av tornets vridning i höjd.

Vapen- och torngyrosignalerna läggs till signalen som kommer från siktet (alltså den där eftersläpningen som achilleos skrev om) som uppstår när tornet/kanonen inte hänger med det snabbare siktet. De fortsätter som en gemensam riktsignal till pjäsrikten.

Gyron är inte ringlasergyron utan hederliga gamla stenålderssnurror.

S-Tank

Jaså, jag vet minsann inte vad jag pratar om.

jaja, man lär sig nåt nytt varje dag, finns laser ring gyron applicerat på något system inom försvaret ?

var stensäker på att jag hört det under vår utbildning...

Brukar finnas till tröghetsnavigeringssystem, iaf i civilt flyg. Skulle därmed tro att det finns i bland annat Tp102 och JAS39.

Kan det vara i navigationssystemet?

Får ni leda IE med det? Får inte vi, NAV90/GPS/sidvinkelgivaren är för inexakta så det blir för många felkällor.

Hmm, vi gjorde iallafall det ibland, sen vet jag inte om vi verkligen fick det vet jag inte, vi har väl samma problem som er med tröghetsnavigeringen, om gpsen funkar så blir det bra men även det är väl för inexakt ?

Har inte koll på om system skiljer sig mycket, vi har ju inte Nav90 vad jag vet. (men lita inte på mig)

Vi har någon form av dödräkning med hjälp av magnetiska fältlinjer (NAV90), inte tröghetsnavigering. Detta när GPS:en inte har mottagning. NAV90 har 3% fel per 1000 m eller något i den stilen, rätt mycket i längden. Egentligen skall det vara sidvinkelgivaren och lasern som är för inexakta när jag tänker efter, men man kan få ut XY när man mäter laser och se det i NAV90-displayen för VC, snabbt och lätt istf för att böka med kartan och greja.

ahh, just det, har suttit förare i en E 90, där är det POS2, tröghetsnavigering.

då är det nog så att vi får leda eld från 122an, vi hade lite problem med nordsök vårat år, dock berodde det nog till 99% på skräp framför spakarna.

122:an har lasergyro i sitt tröghetsnavigeringssystem vill jag minnas.

Vill också minnas att boxen med detta sitter fram bredvid föraren?

Den sitter till vänster om föraren, bakom magasinet och U2'an (förarens panel). Naven fungerar så att man positionsuppdaterar naven med koordinater via TCCS'en och låter den stå och uppdatera ett tag. Under körning så används tröghetsnavigeringen konstant men koordinaterna uppdateras/kontrolleras mha DGPS'en.

Jaså har man GPS nu också? Det fanns inte när jag slutade.

Det är en modifikation som utförs på alla vagnar. Enda vagnarna som saknar det är de vagnar som ännu inte har plockats ut ur förråden. Har en vagn inne nu som vi utför modifikationen på som endast rullat åtta mil. GPS'en monteras till vänster om förarpanelen ovanför BIF-lådan. DGPS-antennen monteras ovanför höger bak-lykta.

Dödräkningen går på vagnens odometer (ifall vi snackar 90 vill säga). Odometern (hastighetsgivaren) räknar hur mycket vänster och höger band flyttar sig och uppdaterar X/Y.
NAV90 består av GPS, GPS-antenn, två bildskärmar, sidvinkelgivare, TDE, CDE, sensorenhet, hastighetsgivare och pulsomformare (mont. på transmission)

När ni väl pratar om "stabiliserad kanon" så har jag en annan fråga som säker många på forumet kan svara på.....

Det är något som jag har gått runt och funderat på den senaste tiden....vad är det för "förtjockning" som sitter på Strv 122 kanonrör och vad i hela friden är den till för???
Den där så kallade "förtjockningen finns ju inte på alla stridsvagnskanoner så den måste ju fylla någon smart syfte.
Är det någon slags skarv som möjliggör att man byta ut eldröret...jaja jag har absolut ingen aning.....

Är det månne krutgasejektor du menar?
Sitter på de flesta moderna stridsvagnar och har till uppgift att suga ut krutgaserna genom eldröret.

The Swede

oh faan.... tack för svar!
Då kommer en motfråga.....

Är det inte eftersträvan att ha kvar krutgaserna "så långt som möjligt i kanonen" så att projektilen accelererar under hela färden genom kanonröret, vilket möjliggör hög utgångshastighet????
Om man då gaserna sugs ut innan kanonmynningen så uppnås väl inte en lika hög utgångshastighet? Eller är krutgasejektor något tekniskt lull-lull som är nödvändig för att kanonen inte skall slitas onödigt mycket?

Krutgaserna sugs ut efter att projektilen lämnat mynningen.
Man använder krutgasejektor helt enkelt för att slippa få in gaserna i tornet när kilen öppnas.

Här är ett utdrag ur I-bok Ikv 91 där funktionen förklaras.


The Swede

Jahaaaaaa....så det är så den fungerar
Hade jag ingen aning om.....

Tack för snabbt svar!

/ Trob ( som åter kan sova lugnt )

Krutgasejektorn är till skillnad från eldröret inte speciellt hård och gjord av (rätta mig om jag har fel) glasfiber. Den är även ett åbäke att få rent vid REMI och leder till utskällningar modell större om man drar in den i träd och knöglar till den lite grann.

Strvkomp

ANG ringlasergyron

Sitter tre styck i POS2 lådan

Här hittade jag lite mer information om ringlasergyron: http://www.repairfaq.org/sam/laserlia.htm#liarlg

Angående krutgasejektor:

Vissa pjäser har/hade ju ett system med inert gas som blåses genom eldröret efter att ett skott avlossats (kallas detta genomblåsning?). Är krutgasejektor en ersättare till detta eller enbart ett komplement?

Ett komplement. De löser delvis olika saker. Krutgasejektorn har som The Swede skrev till uppgift att minska mängden krutgaser som kommer in i stridsrummet.

De system som blåser igenom eldröret med gas (eller tryckluft) syftar till att blåsa bort glödande rester av föregående drivladdning, som annars skulle kunna leda till otrevliga konsekvenser när nästa drivladdning förs in. De används framförallt på pjäser som använder drivladdning i kardus istället för hylsa.

Leclerc använder ett tryckluftsystem istället för, dvs för exakt samma uppgift som en, traditionell krutgasejektor om jag förstått saken rätt. Jag har följt lite diskussioner om fördelar respektive nackdelar med båda typerna av system, men dessa diskussioner har tyvärr försvårats av att det verkar vara svårt att få fram information om exakt hur det franska systemet fungerar i teorin och praktiken. Om man jämför bilder på kanonröret på en Leclerc med de på en Strv 122 eller M1A2, så ser man tydligt att Leclerc saknar traditionell krutgasejektor.

Åter till stabiliseringen.

Låg sömnlös igår en bra stund in på nattkröken efter att tanken dök upp i huvudet.

Enligt mina tankar måste det vara svårare att stabba en pjäs om man har eldröret riktat 90grader i sida om man färdas frammåt, specielt om man har en ganska rejäl elevering på eldröret.
Vid ojämnheter så rör sig ju eldröret i en "vridning, halvmåne".
Kan någon förklara hur det funkar?

Hoppas ni fattar vart jag vill komma.

Det är enklare att hålla kanonen på samma ställe som siktet när kanonen är klockan 3 eller 9 eftersom man inte behöver kompensera lika mycket i höjdrikten. Med torn 3 eller 9 går det att få riktigt bra träffbild med Centurion enligt uppgift från dem som har kört med den. Dock har den svårt att hålla kanonen rätt när den är 11->1

Inom flottan använder många av fartygen ringlasergyron. Både för tröghetsnavigation - i regel sammanför man då signalen från både gyrot och DGPS:en för att få en ännu exaktare position - och för stabilisering av div. system (pjäser, sikte, radarantenner).
Ett ringlasergyro är mer precist än ett mekaniskt dito, och behöver avsevärt mindre tid på sig för att svänga in sig. T.ex. behövde det mekaniska gyrot på patrullbåtarna (Sperry Marine, MK19) drygt ett dygn på sig innan det lämnade tillräckligt pålitlig data, medan ringlasergyrot på robotbåtarna (Sagem, Sigma 40) bara behövde ca 15min. Dessutom är moderna ringlasergyron av förklarliga skäl betydligt mindre och lättare än sina mekaniska släcktingar och dom kan heller inte tilta (för vilket det faktiskt fanns en speciell kudde för på patrullbåtarna! )...

Kanske något av ett sidospår...

I den HÄR artikeln säger Övlt Karl-Erik Johansson:

"Ej heller beaktades att vagnens 44 kaliber korta 120 mm
kanon inte förmår skjuta hål på de modernaste Östvagnarnas frontskydd. Att dessa
kommande krigsmaskiner till och med hade sämre skydd mot minhotet än de befintliga
antikviteterna fick över huvud taget inte antydas. "

Strv 122 kan inte slå igenom modernt frontpansar?
Jag tvivlar - kan någon upplysa mig!?

/S

Citerar ur artikeln, gällande infanteriets bristande mekanisering:

Det verkar dock inte gälla 120/L44-kanonen, vilken verkar duga för såväl amerikaner som tyskar.

Ytterligare lite OT om Stridsvagnskanoner.

Hur skottställer man en dyl tingest?

Man stoppar in en kikare i eldröret och skruvar på tornet tills dess att kikarens hårkors är på ett förutbestämt ställe (t.ex. en tavla med rimliga markeringar på typ 1000 meters håll), sedan skruvar man in siktet så att det är på samma ställe, säger åt vagnen att nu är sikte och kanon nollställd på 1000 meter och bingo man träffar allt man siktar på.

Skjuter man för att kolla att det stämmer också?

Man kontrollerar nollställningen, ofta i anslutning till skarpskjutningsperiod, genom att skjuta på en enklare form av nollställningstavla.

Hur gör man då med co-axen??? Skottställer man först kanonen och sedan ksp´n på ett kortare avstånd genom inskjutning?

Tornsprutan skjuts inte in (vad jag kan komma ihåg).

Jag tänkte närmare hur man skjuter in en co-axial ksp... Eller det var kanske det du menade???

Ja, det är så den heter i Sverige. Tornkulspruta.

vad kallar men de uppe på tornet??

Ytterkulspruta.

Det är väl det man gör, skjuter in den. Vi testade att nollställa ksp med kikare som det står beskrivet i manulen, men det var för jäkla meckigt. Man skjuter ett par bulor och ser var de hamnar, är det för illa så skruvar man lite på lavetten. Ksp är inte ett precisionsvapen hursom. Ang testskott efter nollställning, ja det kan genomföras men det är oftast onödigt om man nollställt så stämmer det. (annars är det något annat som är fel, typ eldledningsburken)

Nu gäller det jag säger strv121, men det bör vara rätt likt strv122 (eller 101-102-104 och förmodligen 103)

Justdet, minnet börjar redan bli luddigt. Vi grovinställde tornsprutan med några eldskurar, men det var väl mest för att sprutan skulle träffa i rätt kommun. Det är ju inget precisionsvapen som sagt. Inskjutningen gjordes i princip på alla vagnar för att kontrollera att alla nollställningsvärden stämde och ev. rätta till dem. Tack för uppfriskning av minnet Rikard N!

Angående stabilisering av kanon så läste jag någonstans att för gyrostabiliserade 9040:or så var träffsäkerheten större när vagnen rörde sig än när den stod stilla? Hur kan det komma sig?