Jag undrar om någon på forumet kan (och får, och vill) berätta hur jägeriets krigsorganisation såg ut på 70- och 80-talen.

Framför allt är jag intresserad av hur många det fanns av respektive förband och hur man tänkte sig geografisk gruppering och krigsuppgifter. De förband jag tänker på är K 3 jägarbataljoner (och spaningsskvadroner, väl?) för södra och mellersta Sverige, K 4 och I 22 njbat respektive jkomp för Norrland, FJS fskjbat och K 1 mpkompanier, samt om det är någon förbandstyp jag missat. Kjkomp antal och uppgifter är förstås också intressant.

Materiel och detaljorganisation är givetvis bonus, men inte huvudfrågan.

Har själv okej koll på hur det såg ut för tio år sedan, men vet inte vad som är öppen information. Lite äldre krigsplanläggning bedömer jag som ett mindre sekretessproblem, och jag har en känsla av att rutinerade farbröder som Hans Engström, Rattara, The Swede, Unicorn och Payne, liksom en massa jägarfolk och säkert andra kan ha insikt.

Har någon bra koll på hur det funkade tidigare än 1970 är det förstås också välkommen information.

Tackar på förhand.

För KJ, så vill du ta en titt på följande böcker:

Svenska amfibieförband - lyx eller nödvändighet
Lennart Wockatz, Bertil Stjernfelt
Hörsta Förlag AB
Stockholm, 1955

Detta är debattboken som lade grunden till de svenska amfibieförbanden. Den innehåller, trots sin ålder, väsentlig information om man vill förstå hur förbanden (KJ) var tänkta att användas under hela senare delen av 1900-talet.

Kustjägare - 1956-1996
Militärhistoriska förlaget
Bohus, 1996

Minnesbok som, trots sitt något slarviga helhetsintryck, innehåller intressant information från de som var med när det begav sig.

Kustförsvar - Från kustbefästningar till amfibiekår
Marintaktiska kommandot
Västervik, 2002

Sidorna 268-275 berör markstridssystemen inom kustartilleriet och amfibieförbanden.

För lapplandsjägarna, så vill du nog ta en titt på:

Lapplands jägare 1945-1995
Lapplands jägarregementes kamratförening
Kiruna, 1995

För FJ, så vill du nog ta en titt på:

Arméns fallskärmsjägarskola. Del 1: 1952-1991
Stiftelsen Fallskärmsjägarskolans historia
Karlsborg, 1992

Ett annat tips är att gå igenom äldre nummer av Arménytt och Marinnytt. Jag har gått igenom båda till någon gång i början av 1980-talet, och de innehåller information som är relevant till dina frågor.

A2Keltainen,

tack så mycket. Lite information och mycket kul hittar jag där, men kamratföreningsböcker är av förklarliga skäl mer anekdoter, strapatser och taktik än det strategiska tänket och förbandslistor. Inte heller i mina favoritarménytt (3/94 och 3/87, tror jag, bägge om kav/j) finner man sånt som antal förband och huvudsakligt operationsområde.

Så fältet står fortfarande öppet för hugat folk.

Enligt en minnesbok skulle en jägarbataljon (framgår inte vilken) vara utgångsgrupperad i Fo41, detta enligt 1992 års försvarsplan.

Tack så mycket. Det låter väl ganska rimligt.

Då är det bara en tio-tjugo till att kartlägga.

Och ytterligare en skulle finnas inom Fo18, eventuellt skeppas över till Öland. Mobiliserade SV Kalmar i alla fall. Men vad den hette har jag ingen aning om, delar repövades i början på 1990-talet.

Tror från början att det fanns 8 (en kompis var krigad på 8. Kjkomp) men sedan skulle ju varje amfibiebataljon ha två kustjägarkompanier och det blir ju 12 stycken. Vet inte var jag får just 8 ifrån, men jah har hört det nå´nstans.

Tack så mycket. Att gruppera en jägarbataljon på Öland låter dock inte helt optimalt, med hänsyn till vad jag vet om jbat antal och att de riskerade att bli fastlåsta när Ölandsbron sprängdes. Order: urnästla medelst 6 km klädsim mellan sovjetiska patrullbåtar i Kalmarsund.

Men rimligen borde, som du säger, minst en jbat mobiliserat i Småland/Blekinge.

Ölands försvar är ju intressant i allmänhet; finns säkert någon tråd om det.

Nja..storleken i slutet på förra seklet kan jag ju drista mig att avslöja här; en foskyttebataljon (Ölandsbataljonen), en fogruppstab typ A (större) samt en hemvärnskrets. Och även nyss nämnda jägarbat som hade Öland som alternativ. Ölands försvar i dagsläget skall vi inte prata om... Värnkompaniet i Kalmar hade som uppgift att säkra överskeppningen av jägarbataljonen, i händelse att bron var sprängd (skulle skötas av de svenske) eller om alla 08´or blockerade bron i vanlig ordning.

Det finns ett praktverk skrivet om FÖRBANDET av guds nåde (K4) ;)

Kommer tyvärr inte riktigt i håg vad det heter, men nåt i stil med Umeås blå dragoner.. (straffar mig själv med 21 för att jag inte minns namnet..

Men den finns på välsortearde bibbliotek.

Närå. K3 satte upp Ölandsbataljonen. Det har jag fått bekräftat via den elakaste av alla elaka k3- officerare som någonsin sattes till världen i mitten av 1900-talet.
Tanken var väl aldrig att de skulle urnästla. Vi talar ju ändå om invasionsförsvarets och kalla krigets gladaste dagar.

He.. Boken heter Umeås Blå Dragoner! Finns dessutom att beställa från K4
Länk

Så du säger att det fanns en jägarbataljon avsedd för Öland? Det var som attan.

Eller pratar vi om ett lokalförsvarsförband nu?

Hej !

Lägg till en Jägarbataljon i Fo 47. Troligtvis underställd 457. Fogruppen i Östhammar. Borde ha varit K3 som utbildat den.

En bra bok om ett Fo är denna : Fo 47 - Fo 47/48 ett försvarsområdes historia
1939-2000.
Finns att köpa genom S1.
//

Det ska ha varit en jägabataljon. Kan inte bekräfta till 100 procent eftersom jag bara har hört det.
Källan är dock synnerligen trovärdig och det var svar på en direkt fråga eftersom jag har har "hört" tidigare att det skulle vara en jägarbataljon på ön.
Men det är ju inget orimligt bataljonsområde avseende själva storleken.

Jag har varit på Öland, men det var många år sedan. Jag undrar därför hur terrängen är och hur lämplig den är för klassisk jägarstrid? Hur mycket skog finns det t.ex. på ön?

A2Keltainen: Det finns skogar, framförallt på norra delen av ön. Men det är inte precis några milsvida barrskogar. Dessutom är det mycket stora öppna ytor på Öland, främst vid Alvaret. Kommer nästan från trakten, och har väldigt svårt att se någon strategisk nytta med ön. Varför "ödsla" en jägarbataljon på Öland?

år 2000 fanns det 10 st Norrlandsjägarbataljoner i Krigsorg. som sedan minskades till dagens 2.

Edit....


I slutet av 1990-talet fanns det 12 Norrlandsjägarbataljoner ( I22 och K4), 6 Jägarbataljoner och 2 Fallskärmsjägarbataljoner ( K3) - Idag finns det endast 1 Fallskärmsjägarbataljon, 1 DIVUNDbataljon,1 st LBB och 2 Norrlandsjägarbataljoner.

Jag kan bekräfta!
Har själv varit krigsplacerad på Öland.
Tillhörande K3 Jbat nr. XX.
Överskeppning skulle ske med tex småbåtar i händelse av att bron var sprängd!
Det var tider det..
Inte mycket tät skog där inte. Gräva ner sig på Alvaret.

Utrustning för NJ 1988-89:

Personlig mtrl:
M/59
Stridssele Modifierad
LK 70 med Stridssäck Jägare
Tältdel (Ensamma vargen)
Ak 5 mtbh
Vita blixten

Grupp mtrl:
Ptrltält 8
Pulka
Ra 145/146 med riktantenn
Ksp 58
Grg 48C
40 cm AI

Tropp mtrl:
1 Bv 202
1 Tält 20
1 Kök 20/Jägare

Plut mtrl:
Ra 195
En Grk 86

Jag tror på Ölandsförbandet (har fått lite förklaring per PM), så jag föreslår att vi går vidare. Jonte72 gav en lista på krigsförbanden under sent 90-tal, och de lär ha varit minst lika många under 80-talet.

Hittills har vi dock bara lokaliserat tre eller fyra jbat (Östergötland, Småland/Blekinge, Uppland/Västmanland och eventuellt Öland, om det nu inte är en del av Smålandsförbandet). Återstår några stycken.

Man kan väl räkna med minst hälften av njbat och jkomp längs Torne älv, men var resten tänkta att gruppera precis bakom, eller längre söderut i Norrland? Hade de beredduppgifter i området Dalälven-Norr Mälaren?

Såvitt jag minns utbildade I22 väl Jkomp medan K4 utildade Jskv (ingående i Jbat). I22s bataljons org var väl också huvudsakligen administrativ.

Skilnaderna melan Jkomp och Jskv var väl bland annat avsaknaden av grk på jkomp samt en större planerad uthållghet på jkomp med enga resurser).

@ Hans:

Det tror jag stämmer, bortsett från beteckningarna att K 4 förband hade beteckningarna njskv och njbat och därmed skiljer sig från K 3, om vi ska vara formella.

Har sett fram emot ditt besök på tråden; du brukar veta mycket om tankarna i krigsorganisationen under den tid vi diskuterar.

Som jag förstått det så var de separata fjärrjägarkompanier som I22 utbildade mer inriktade mot spaning än strid, jämfört med de bataljonsförband som utbildades av K4. Detta låter rimligt med tanke på vad Hans skriver, men jag undrar ändå om någon kan bekräfta det?

Om man hade ett jägarförband på Öland, hade man då även ett jägarförband på Gotland? Om inte, varför? Är det för att terrängen där är ännu sämre för jägarstrid än den på Öland, eller är det för att man räknade med att klara sig med de reguljära förbanden på ön?

K4 Utbildade helt korrekt NJBat, medan I22 bara utbildade Jkomp.

I inledningsskedet av ett eventuellt anfall från öst, Löste I22 fjärrspaningsuppgifter. När invasionen var ett faktum Löste I22 å K4 samma uppg. under NJbats ledning.

Jag kom på att jag kunde ta en titt i mitt exemplar av;

Lapplands jägare - Del 2 1995-2000
Lapplands jägarregementes kamratförening
Kiruna

och se vad den säger om saken.

Sidan 92:

"Betydelsen av nordligaste Sverige betonades särskilt i försvarsbesluten 1982 och 1987. Detta medförde avsevärda förstärkningar av krigsorganisationen i dåvarande milo ÖN. Förstärkningarna gynnade inte minst Kirnua försvarsområde. Under perioden 1982 - 1995 mer än fördubblades mobiliseringsstyrkan. Kvalificerade krigsförband förrådsställdes i stor omfattning i försvarsområdet. Totalt ca 16 bataljonsenheter och några fristående kompanier tillfördes. De tillförda bataljonerna var: fem gränsskyttebataljoner, fyra gränsingenjörsbataljoner, två fältsjukhuskompanier, en fostabsbataljon, en fördelningsingenjörsbataljon, två norrlandsjägarbataljoner, en luftvärnsbataljon och tre gränsregementsstaber. De tillförda bataljonerna omfattade totalt ca 12 000 man."

"Samtidigt med denna tillförsel genomfördes omfattande organisationsförändringar vid jägarkompanier och norrlandsjägarbataljoner."

Sidan 95 (har även en bra karta som illustrerar nedanstående):

"Lägen [sic] i början av 1980-talet var att Fo 66 var indelat i fem stridsgrupper: Kirunagruppen, Vittangigruppen, Pajalagruppen, Korpilombogruppen och Gällivaregruppen. Ytansvaret för respektive stridsgrupp motsvarade ungefär det för en brigad medan stridsgruppens förbandsinnehåll motsvarade det för en bataljon. Det var väldigt få förband för en så stor yta (Se stomkartan ovan). Respektive stridsgrupp var direkt underställd försvarsområdesbefälhavaren (fobef). Förutom de fem stridsgrupperna disponerade fobef några norrladsskyttebataljoner [sic] vilka mobiliserade inom försvarsområdet. Förbandsinnehållet i stridsgrupperna utgjordes i huvudsak av: jägarkompanier, gränsjägarkompanier, värnkompanier, cykelskyttekompanier, lokalförsvarskanonkompanier, lokalförsvarshaubitskompanier, lokalförsvarsluftvärnsplutoner och ett försvarsområdesunderhållskompani."

Sidan 96:

"Jägarkompanierna utrustades i mitten av 60-talet med 16 bandvagnar per kompani. Jägarkompaniernas uppgifter var främst underrättelsetjänst och störuppgifter i anslutning till fördröjande fältarbeten. Gränsjägarkompanier genomförde gränsövervakning och när en angripanre överskridit gränsen bedrev kompanierna störande verksamhet samt underrättelsetjänst."

"Förstärkningar av krigsorganisation från mitten av 1980-talet ... Eldkraft och rörlighet i befintliga jägar-, gränsjägarkompanier samt norrlandsjägarbataljoner förbättrades. Bland annat infördes pansarvärnsrobotar i organisationen. En fostabsbataljon organiserades för att ge fostaben möjlighet att leda direkt underställda enheter. Bataljonen innehöll motsvarande delar som en fördelningsstabsbataljon samt dessutom delar som behövdes för att kunna betjäna en fast anläggning. Antalet stridsgrupper minskade. Kirunagruppen införlivades med Vittangigruppen. Gällivaregruppens stab kvarstod som fogruppstab. Fostridsgrupperna döptes om till gränsregementen. Förbandsinnehållet i respektive gränsregemente utgjordes av: en gränsregementsstab, två till tre gränsskyttebataljoner, en gränsingenjörsbataljon, ett gränsunderhållskompani, ett gränssjukvårdskompani, några jägarkompanier (i ny organisation) och några gränsjägarkompanier (i ny organisation)."

Sidan 97:

"Jägarkompanierna och gränsjägarkompanierna tillfördes snöskotrar (22 per kompani) samt pansarvärnsrobotar. Detta gav en väsentligt ökad rörlighet och möjlighet att agera troppvis. Kompanierna kunde dessutom lösa stora uppgifter."

Vi hade inte så stor nytta av Öland förutom att det var svenskt territorium med svenska medborgare osv. Däremot hade den tänkta fienden haft stor nytta av Öland framför allt för att basera attackhelikoptrar som hade kunna användas vid vidare angrepp mot resten av Sverige. Anflygningstiderna hade minskat betydligt och baserna hade varit relativt säkra om/när ölands försvar väl nedkämpats.

7:e Kjkomp utgångsgrupperade i Kalix-Haparanda skärgård och kunde underställas FoXX däruppe. 7:e Kjkomp hade som enda kustjägarkompani en stjärna i förbandssymbolen för att påvisa att förbandet var ett norrlandsförband.

7:es uppgifter övertogs under 90-talet av 6.Amfbat som utgångsgrupperades på samma plats.

Verkligen säkra på att det inte fanns grk i förband utbildade av I22?

Kan ha fel men har en bekant som gjorde lumpen där 96-97.

Minnet kanske sviker mig men har svårt att tänka mig att han låg på en grg pluton. Måset varit en grk pluton.

Skall iaf kolla upp det.

Varför skulle de inte haft grk på deras njkomk förresten?

Det var väl så att K4 hade GRK på plutonsnivå ( en grupp i varje pluton), medan I22 hade sina GRK i en pluton inom kompaniet.....klart att de hade GRK.

Är det någon som kan de eventuella skillnaderna i organisation och utrustning hos jägarkompanierna och gränsjägarkompanierna?

Jag är även lite nyfiken på fallskärmsjägarnas uppgifter i de norra delarna av landet. Det var ju inte direkt brist på andra spanings- och jägarförband där, så hur var det tänkt att man skulle använda den extra räckvidd som fallskärmsförmågan gav? Hade man några speciella mål i åtanke, eller var det bara ett allmänt sätt att nå ännu djupare in på av fienden behärskat område?

Hur skedde placering av personal i jkomp respektive gjkomp? Har från personer med GU på I22/GJ66 hört att varannan årskull var till jkomp och varannan till gj, stämmer detta?

Man skulle ju kunna misstänka att de kanske inte skulle hålla sig söder om Torne älv...

En antydan om var FJS hade sina krigsuppgifter är väl att det ansågs vara meriterande att kunna tala finska enligt en rekryteringsbroschyr från början av 90-talet

Menar du att de hade sina krigsuppgifter i trakterna kring Västerås och Köping? ;) Jag har väl haft mina egna små konspirationsteorier om deras uppgifter i norr, men frågan är om inte den finska underrättelsetjänsten skulle ha delat med sig av sin information rätt så frikostigt om både Finland och Sverige hade blivit invaderade av Sovjetunionen. Det är ju inte direkt så att Finland saknar egna trupper för spaning. Men å andra sidan så skadar det sällan med lite redundans och möjligheten att ta reda på saker själv om man vill det.

Det vill säga modersmålet, eller ett närbesläktat språk, för majoriteten av människor i svenska Tornedalen. Det räcker inte riktigt.

En GRK-grupp per pluton? Nu måste du väl ändå snacka GRG?

Nej, 8 cm GRK m/84.

Edit....fel modell nummer.....

Finska må vara ett av våra officiella minoritetsspråk men jag tycker nog att det underblåser min konspirationsteoretiska läggning.
Lapplandsjägarna hade ju inga liknande önskemål (fast de skötte ju kanske rekryteringen av finsktalande mer naturligt).

nej GRKgrupp/pjäs per Jplut i kriorg.
Senare infördes stor-grk men det är en annan historia.

sista åren med NJbat(2000),ingående Njskv samt Jkomp har jag hört en siffra om 16 st Njbat.

Ta siffran för vad den är jag har ingen källa!

Nu finns 2 st Jbat samt 2 st Njbat(överföringsförband i nationella skyddsstyrkorna).

Vilka bataljoner (nummer) finns kvar?
Någon gång 00/01 hörde jag att de enda Jbat som var krigsplacerade var vargbat (11. Jbat ?) och björnbat (nr?), stämmer detta eller har de också utgått ur kriorg?
Många av bataljonsmärkena förekom ändå på befälsuniformer vid den här tiden.
Hur många GJkomp finns kvar?

Vad innebär det rent konkret att de är överföringsförband i nationella skyddsstyrkorna? Att de ingår i krigsorganisationen men inte som Jbat/NJbat?

Det betyder att de inte grundutbildas, utan har utbildats för kanske 10 år sedan. Finns även ett antal skyttebataljoner mm som också har förts över till de Nationella skyddstyrkorna. Men eftersom det är sällsynt med KFÖ så är nog stridsvärdet relativt lågt. De flesta av förbanden försvinner nog i FB2004, så att HV i stort sett utgör hela NS.

Men Norrlandsjägarbataljonerna från K4 borde väl ingå i Insatsförbanden, eller utbildas det istället "jägarbataljon NY".

Gjorde GU på I22 och hade slutövning mot finska gränsen. På både krigskompanichefen och andra befäl lät det som att gränsen inte skulle vara något hinder vid ofred.

Tränade en gång även överskeppning över Torne älv på dess bredaste ställe. Vet inte om det fanns någon tanke med det, men om vi nu ska vara lite konspiratoriska.. ;)

I22 hade också GRK, dock vet jag inte hur de var organiserade.
Detta vet jag därför att en av mina närmaste vänner låg på GRK

Några observationer;
K4 ar nog mig veterligen aldrig efter flytten till Arvidsjaur utbildat mer än en bataljon per år. Eftersom man (oftast) inte kvarstår i jägartjänst efter 30 årsstrecket så kan vi med viss säkerhet hävda att det är svårt att tro att man haft mer än max 8-10 bataljone krigsorganiserade samtidigt.

Nog om det.

Följande Jägarförband organiserades under 80 talet enligt officiella källor.

Fallskärmsjägarbataljoner med tillhörande kompanier och plutoner.
Jägarbataljoner från K3
Norrlandsjägarbataljoner från K4
Jägarkompanier från I22
Gränsjägarkompanier
Självständiga gränsjägarputoner

Enligt en notering amalgamerades organisationen för gränsjkomp och jkomp under 1985

Jägarbataljon bestod av jbatstab med jbatstabsskv samt 3 jskv med vardera stabsto, trto, grkplut och 3 jplut.

Norrlandsjärbataljon bestod av njbatstab med njbatstabsplut och 3 njskv med vardera stabs- och trto och 3 njplut.

Jägarkompanierna bestod av stabsto, trplut och 4 jplut.

Gränsjägarkompanierna bestod av stabsto, trto samt 4 gränsjplut.

Jag skulel gissa att grk inte tillfördes I22 förrän mitten på 90 talet.

Skillnader mellan dessa två förband:

Jägar kompani: / Gränsjägarkompani:
Personal: 189 / 191
Ksp 58: 8 / 8
Pskott: 16 / 16
Grg: 8 / 8
Strvminor: 150 / -
Ra 140: 18 / 28
Ra 145: 4 / -
Ra 190: 2 / -
Ra 195: - / 6
Ra 200: 6 / -
Mt 910: 1 / 1
Mt 920: 6 / -
Ramt 951: 1 / 2
Högantenn: 7 / -
Battladdare 246: 6 / -
Battladdare 260: 1 / 2
Bv 202: 14 / 2
Rabv 203: 2 / -
Snöskoter: 4 / 5
Cyklar: 145 / -
Skåpb 1t: - / -
Pb 4 pass kombi: 1 / -
Pb 6 pass kombi: - / 2
Flb 6t m ctpöverrede: 2 / -
Hjtrak: 4 / 4
Släpk 1t (ctp): 2 / -
Trakk 1t (kok): 1 / 2
Trakk 1t: - / 1
Trk m/46: - / 1
Trakk 3t: 3 / -
Elverk 1500W: 1 / 2

Organisatorisk kan man säga följande:

Jägarkompani / Gränsjägarkompani
Stabstropp / Stabstropp
4 Jägarplut / 4 Gränsjägarplut
Trossplut / Trosstropp

(Källa: Arméhandbok AH 1: Fördelningsförband 1982)
(fina förkortningar att tolka.....)

K4 utbildar dom två enda Jbat som krigsplaceras 1. och 2.Jbat (instasstyrkorna)!

Dom två Njbat tillhör Nationella skyddsstyrkorna.

K3 Jbat är nedlagda men K3 har ssk förband som överföringsförband i Nationella skyddstyrkorna!

Detta gäller idag, om ett halvår något annat!

Zizka, vi läser samma bok

Vilket år försvann de olika Jbat utbildade på K3 ur kriorg?
Vilket år övergick K4 till att utbilda Jbat?
Finns det något bra sätt att särskilja K3 Jbat från K4 "jägarbataljon ny", typ ett årtal (som IB77, basbat85 osv)?
Är organisation och uppgifter för "jägarbataljon ny" helt fastställd än?