Har för mig att K 3 senaste jbat benämns jbat 97 medan K 4 nya jbat benämns jbat 04.

Livhusarer och norrlandsdragoner som vet bättre får gärna rätta.

Den strategiska nyttan med ön är väl att man kan basera helikoptrar där och slakta smålandsbrigaden, livgrenadjärbrigaden och halva blekinge i sin linda...

Jo, tänkte inte på helikopter-aspekten. Tackar för rättning av min bristande bedömning.

Rätt!
Gamla= Jbat 2000 och Njbat 2000 utbildades av K3 resp I22 och K4 tom 2000.

1. och 2.jbat är "Jbat04".

Stora orgskillnader på gammla och nya bat men jägartjänsten i micronivå är sig lik.

Lite smått och gott om gränsövervakning och dess organisation i krig:
Lag (1979:1088) om gränsövervakningen i krig m.m.
Förordning (1979:1091) om gränsövervakningen i krig m.m.
Rikspolisstyrelsens föreskrifter för gränsövervakning i krig m.m. (FAP243-1)
Hemvärnet övar gränsövervakning!

För övrigt började I22(JS) återinföra granatkastare på försök 93/94. Försöksplutonen organiserades i tre jgrk-grupper, tre eldledningspatruller samt en rek/am-grupp.

Tilläggsuppgift för jkomp85G (jämfört med njskv/jkomp):
Kunna bevaka gräns och härvid kunna
- samverka med polis- och tullmyndighet samt civilförsvar
- kontrollera in-och utpasering av personal, gods och baggage
- hänvisa flyktingar
- ingripa enligt IKFN

/ BA

För att återgå till ursrungstråden så mobiliserade I5/Fo 22
1991 följande förband av jägarkaraktär:
28. Norrlandsjägarbataljonen
3. Jägarplutonen
4. Jägarplutonen

(Källa=Jämtlands Fältjägarregemente del 1)

För att lyfta upp tråden kan jag väl fråga om detta, för säkerhets skull:

Åtminstone den aktuella njbat måste väl vara grundutbildad på K 4? Kopplingen till I 5 var väl att den mobade inom Fo 22? (Läste visserligen en gång att man enligt Försvarsmaktsutredning 88 planerade jägarutbildning på I 5, I 12 och I 15, men det blev väl aldrig av...?)

Har någon en aning om huruvida det var de äldsta njförbanden som mobade i milo NN, medan man hade yngre kött i Tornedalen? Kan njbat i NN tänkas haft beredduppgifter norr Mälaren eller i Bergslagen?

I den här tråden snackar vi om gränsjägarförband, lite löst sådär iallafall.

Då jag råkade tillhöra ett "jägarförband på 80-talet" skall jag leta i min förkalkade hjärnas irrgångar. Just denna jägarbataljon i Milo NN var om jag inte är helt ute och cyklar ett undantag inom "jägeriet".

Med risk för att jag minns helt fel kommer här en teori om hur denna bataljon hamnade där den hamnade:

På 80-talet, när planläggningen genomfördes, fanns inga rena säkerhets- och antisabotageförband inom armén på samma sätt som idag;

K1 utbildade bara "rena" militärpoliser och hade inget med "jägeri" att göra, FJS utbildade endast för fjärrspaning, I22 för högfjällsterräng och "gränsnära uppgifter", K3 var fortfarande nytt som jägarförband, och hade fullt upp med att utbilda jägarförband anpassade för södra Sverige.

Kvar fanns K4 som utbildade för Norrlands vida skogar och fjällnära terräng. Förmodligen bedömde någon på goda skäl att detta var det förband som var lämpligast för uppgiften.

Vad jag minns var nämnda NJbat i Milo NN helt nyutbildad på K4. Den var rätt högt prioriterad och avsedd att kallas in på ett mycket tidigt stadium för att skydda ett antal punkter viktiga för mobiliseringen mot sabotage - för att sedan överföras till andra uppgifter. Att den placerats i Milo NN var såvitt jag minns en temporär lösning i mobiliseringens inledningsskede.

Undertecknad tillhörde 28 njbat. Det stämmer att vi var ett s k "prioriterat förband". Det var därför vi fick genomföra KFÖ (vår första och enda, Vinterövning Nedre Norrland) i mars 1992 trots att ÖB ställt in alla KFÖ mellan 1/4 1991 och 1/7 1992.

Själv gjorde jag min GU på K4 83/84. Och jo, vi hade en GRK-grupp/pluton.

/Fu S.

straitrock, då fanns vi mot varandra i skogarna i Jämtland då. Kompanibefälseleverna som nyss ryckt in (däribland jag) på I5 utgjorde ett (kraftigt) reducerat nskkomp som fyllde ut GUBat under den övningen.

Vi stred mot en jägarbataljon ( som hade KFÖ) från K4 under slutövningen på I21 1992.....så var ni i Sollefteåtrakten så kanske vi har skjutit på varandra ;) .

Hans & Jonte,

jo det stämmer bra. Vi låg ute 2 ½ vecka. Första halvan i Jämtland för att senare förflytta oss till skogarna någonstans V Sollefteå.

/Fu S.

12 kompanier!

Idag finns ju bara ett kustjägarkompani.

När och varför har antalet minskat så drastiskt?

Du har inte riktigt varit med under 90 talets försvarsbeslut, eller hur?

Kan nämnas att när jag ryckte in ansåg man att vi låg farligt nära minimum inom armén.

Vi hade då 26 brigader i 7 fördelningar, ca 150 fristående bataljoner av varierande typer plus ett 200 tal fristående kompanier. Till detta ett (visserligen tämligen mediokert utrustat och tränat) hemvärn med 80 000 man.

Det fanns 1500 artilleripjäser och tunga granatkastare inom försvaret, 650 stridsvagnar (varav 300 103or som var tämligen begränsade) kring 800 pbv302 (om minnet inte sviker) och ca 6000 bandvagnar. Till detta ett otal lastbilar, tgb och traktorer.

Förr i tiden så var kustjägeriet organiserat som adyk samt kustjägarkompanier, där de senare var organiserade som skyttekompanier och hade hand om alla skytteuppgifter inom amfibieförbanden (samt de rörliga delarna av gamla kustartilleriet). Under 1990-talet så skapade man amfibieskytte, som övertog skytterollen från kustjägeriet, så att de senare kunde koncentera sig mer på specialuppgifter i form av främst spaning, sabotage och kvalificerade räduppdrag. I samband med detta minskades även antalet värnpliktiga kustjägare, från cirka 120-140 per år (ett par adyk-grupper samt ett kustjägarkompani med tre kustjägarplutoner) under "skyttetiden" till cirka 50-60 varannat år (om jag inte misstagit mig helt) i dagsläget. Eftersom amfskytte tillkommit, och kustjägeriet får delvis nya uppgifter, så får man inte en helt rättvis bild av amfibieförbandens utveckling genom att enbart titta på antalet kustjägarkompanier i krigsorganisationen. Om du söker här på SoldF, så kan du finna fler diskussioner om förändringar inom de svenska amfibieförbanden, och vad som varit skälen till dem.

Edit: Förtydligande.

Ok, tack, nu fick jag lite bättre koll på läget.

Detta var på 90-talet. På 80-talet och tidigare så ingick även GRK inom KJ-komp och A-dyk ingick också i kompaniet. På 90-talet flyttades A-dyk till Amfibiebataljonernas Stabskompanier till deras spaningspluton. Som du sade så utbildades även fler Attackdykare då.

Finns nog risk att Froddan blandar samman utbildnings- och krigsförband här.

Det har mig veterligen alltid bara funnits ett utbildningskompani inom kustjägeriet. Det har i sin tur krigsplacerat kring tio kjkompanier (ett utbildat kompani per år gånger de år det tar tills en kustjägare pensioneras) på den gamla goda tiden.

Hur många kjkompanier som finns i krigsorganisationen idag vet jag inte, men det är sannolikt fler än ett.

Nja vid en period fanns det två. 97-98 Utbildades Amfibiesoldater enligt KJ-90 och kallades NSKY på KA2 ( fast kustjägare blev de nog inte ) 98-99 utbildades ett fullt kompani på KA2, och dessa var uttagna utan förtest, och ett reducerat kompani ( endast 2 plutoner ) på KA1, samt 99-00 på KA2 då jag tror att det också var ett reducerat kompani med 2 plutoner, och sen vet jag inte om det utbildades ett fullt kompani på KA1 samtidig men jag utgår från det.

EDIT: Förtydligande

Rätt. Fel av mig. Glömde perioden då både KA 1 och KA 2 utbildade kj.

Vore dock patetiskt av mig att i detta sammanhang göra böjsträck. ;)

Tillbaka till ämnet!

Försöksplutonen "NSKY" utbildades enligt KJ Komp 90 och gjorde samma prov/utbildning som KA1 dåvarande KJ gjorde. På grund av brist på soldater fanns det även några F-skallar i plutonen. De enda som fick ut treudden var två personer som påbörjade YO efter GU. Plutonen hade procentuellt fler YO som gjort GU som KJ än vad KA1s KJ komp hade under perioden.

Nu kommer jag inte ihåg detaljerna kring grk inom kustjägar- och amfibieförbanden, men de grk-soldater som var knutna till kustjägarförbanden var under många år inte kustjägare. Detta gällde åtminstone för en del (alla?) av de åren grk (på samma sätt som i dag) enbart fanns på bataljonsnivå.

Edit: Jag måste tillägga (gnälla...) att det i mitt tycke är rätt så patetiskt att amfibiebataljonernas enda eldunderstöd består av några 81 mm grk på bataljonsnivå, och att detta även gällde för kustjägarförbanden under många är. Det vettiga i mitt tycke är en grk-pluton med tre 81 mm grk per skyttekompani, samt ett grk-kompani med sex eller nio 120 mm grk på bataljonsnivå. Detta gäller särskilt som amfibieförbanden inte alltid kan räkna med att ha tillgång till artilleriunderstöd. Som infanterist så vill jag att det finns så lite (fientligt) liv som möjligt i målområdet när jag sätter min fot där, och tillgång till stora mängder egen indirekt eld är DET RÄTTA sättet att ordna detta. Det bästa är om man HELT kan slå ut fienden med indirekt eld, så att vi infanterister inte behöva riskera våra liv och lemmar i onödan. Ett tag så hade man enbart 120 mm grk i kustjägarförbanden, men man bytte till att enbart ha 81 mm grk. Jag har sett två skäl till denna ändring:

1. 120 mm pjäserna ansågs för tunga och svåra att flytta snabbt. Bland annat så påpekades risken för att bli utslagen av fientlig eld riktad med grk-lokaliseringsradar. Problemet med detta resonemang är i mina ögon:

1.1. Fienden har inte alltid tillgång till sådan radar, och det gäller särskilt under strid i kust- och skärgårdsmiljö.

1.2. Om man väsentligt kan öka skytteförbandens eldunderstöd, så kanske det är värt att ta några risker.

2. Man ansåg att nya granaterkonstruktioner gjorde att man kunde få nästan lika bra verkan med moderna 81 mm granater som med gamla 120 mm granater. Det som förvånade mig när jag läste detta argument, är att man inte nämde det rätt så uppenbara, att moderna 120 mm granater ger bättre verkan än både gamla 120 mm granater och nya 81 mm granater. Med 120 mm grk så får man dessutom tillgång till moderna "smarta" och styrka granater, vilket man inte får med 81 mm grk.

Källa för denna information är:

Kustjägare 1956-1996
Militärhistoriska Förlaget
Bohus, 1996

Då jag inte är hemma, så har jag inte tillgång till den nämnda boken, så information ovan är tagen från huvudet (med de luckor och risker för fel detta medför).

Hur var det med KA4?

Det beror väl en del på hur de kustjägarutbildade soldaterna krigsplaceras. Är det någon som kan tala om vilka befattningar i amfibiebataljonerna som fylls med kustjägarutbildade soldater i dagsläget? Om man sprider ut en del av de kustjägarutbildade soldaterna (exempelvis adyk/spaningsdyk samt prickskyttar) i amfibiebataljonerna, så är det inte alls omöjligt att det endast finns ett krigsorganiserat kustjägarkompani, där detta då finns på brigadnivå (eller vad det nu kallas i den nuvarande amfibieorganisationen).

Utveckla. Vad menar du?

I Dagens Krigsorganisation finns det bara ett kustjägarkompani ingående i AmfibieBrigaden.....

Så har jag också förstått det, och det låter rimligt med tanke på hur få kustjägare som utbildas nuförtiden, och att en del av dessa dessutom krigsplaceras i amfibiebataljonerna.

Om inte jag är gravt desinformerad var och är grksoldaterna inom amfibiebataljonen inte kustjägarutbildade (annat än de som blivit kvar från gamla kustjägarorganisationen; se nedan).

I gamla kjkomp (tre kjplut, adyktropp och grkplut; fanns totalt åtta, tror jag) var grksoldaterna kustjägare.

Utbildade KA4 kjsoldater? Är erkänt kass på KA org, utrustning etc. så blir glad för allt om detta.

Om jag minns min kustjägarbok rätt så ryckte under några år (60-talet?) kustjägeriets studentbeväringar (motsvarande PB-elever) in på någon befälsskola vid KA 4, varefter de flyttades över till KustJS, vilket mig veterligen alltid låg vid KA 1.

Dessutom uttogs ju åtminstone den första kullen kj av befälselever från de fem KA-regementena, däribland såklart KA 4.

Väldigt OT, men finns amfbrig orgskiss tillgänglig någonstans?

Jag är grundutbildad på I22/Fo66 till organisationen Jkomp 90, som bestod av 172 man. Den tidigare org kallades Jkomp 85, skillnaden var i princip att man tillfört 2 st rbs 56 till Jkomp 90 och tagit bort pvpj.

De kompanier som var tänkta att ha uppgifter närmast gränsen mot Finland kallades Jkomp 90G resp 85G, enda skillnaden var att de hade en gränsuppsyningsman i krigsorganisationen, vanligvis en tullare.

95/96 utbildades också nått som kallades i stil med 1. fristående fjälljägarpluton, som tvärtemot de andra hade uppgifter i fjällkedjan mot Norge. Ibland utbildades också spaningskomp, nått i stil med "fördelningsunderrättelsekompani" som skulle kunna ligga på samma op i 30 dygn och räkna fordon.

På slutet utbildade I22 komp som skulle ingå i JBat på samma sätt som K4, skillnaden var att I22's bataljoner hade områdena närmast gränsen, eftersom de hade gränsuppsyningsmännen.

Jag vill minnas att 94/95 var det första året som I22 utbildade på 8 cm grk.

Tagit bort pvpj? När har man haft pvpj i Jkomp 85?

/ BA

Ett gammalt hederligt - och fristående - KJkomp innefattade cirka 180 man vad jag vet (hade förmånen att göra KFÖ med ett gäng old school boys från 7:e KJkomp, då inlemmat i 6 Amfbat). I den enheten ingick tross, transportplut och Grkplut. Under några år tillfördes också en robotenhet, när utvecklingen mot amfbat började genomföras. Har för mig att i samband med detta började tross och GRK "glida" mot amf (som då inte fanns i fastställd mening). båt var alltid "icke KJ" undantaget något år i början av 90-talet då BåtC på Kjkomp kunde "uppgradera" sig till KJ.

Under min GU fanns det helt klart trossgrupp, kokgrupp och kvartermästare med neptunigaffeln på armen. (Dessa hade den ytterst otacksamma uppgiften att mellan hårda övningar sköta matsal och officersmäss på Korsö när vi andra återhämtade). Så "back in da days" fanns det helt klart KJ som inte var "stridande" i formell mening.

Och ja - det fanns 12 hårrda KJkomp under det ärorika 90-talet!

Före min tid 95/96 iallafall, uppgiften kommer från en orgskiss-plansch jag såg på regementet under GU, 2 st 9 cm pvpj på en pvpjgrp, som tillhörde stab&trossplut.

Lyfter upp denna tråd igen.

Satt och läste gamla Arménytt och såg att Försvarsmaktsutredning 88 föreslog att njbat skulle utbildas också på I 5 utöver K 4 och I 22, samt att jbat för södra Sverige skulle utbildas av I 2, I 12 och I 15 istället för K 3 (som skulle köra fskj, fördund och mpskv).

Kan tänka mig att det fanns synpunkter på det, och det blev ju inte så. Men har någon mer information om vad som hände i processen?

Mek-falangen inom armén vann?

Inget av direkt värde men kuriosa är kul.
Min gruppchefskollega vid 7:e komp på IB12 99/00 var ursprungligen inskriven som jägargruppchef vid IB12. Han borde ha mönstrat tidigast -98.
Är helt säker på att det under IB-tiden inte utbildades några jägare i Eksjö, frågan är om det gjordes det under I-tiden?

Jag mönstrade 1998, fanns inte någon sådan befattning.

Det var knappast mek-falangen som vann, det var i vanlig ordning tgb- och traktorfalangen. Frågan är om man inte hade haft mer nytta av jägarorganiserade förband än de IB 66M brigader som utbildades tills början på 1980- och 1990-talen. Skulle man stridit mot sovjetiska förband på 1990-talet hade man nog haft bättre utsikter till framgång med någorlunda rörlig och undvikande jägarstrid än med den statiska försvarsstrid i motståndsnästen som var IB 66Ms kännetecken.

Det stämmer bra, på Kustjägarskolans tid så ryckte pb-eleverna in på KA4 för gröntjänst på Befälsskolan tillsammas med resten av Kustartilleriets PB. samtliga PB oavsett uttagning fick (om dom ville) sedan göra Kj-uttagning, för att sedan fullgöra resten av tiden på KA1s Kustjägarskola.

I början av November ryckte sedan ca 240 GB-elever (alla KJ var befälsuttagna) in till Kustjägarskolans 1 Komp fördelade på 4 Plutoner (60 mannaplutoner) När man sedan hade gjort baskermarschen 7 veckor senare brukade en tredjedel ha försvunnit. Efter Baskerprovet fick man söka specialtjänst som tex A-Dyk,båt, kock, SB, SJV mm, 4 pluton bildade alltid stomme till GRK-plut. Efter Juluppehållet intog man ny organisation och en del skickades till Marinens centrala utbildningar, tex kockar åkte till MintS i KKA för att sedan återkomma till våren/sommaren.

Fredsorg var som följer (vad jag minns)
Kustjägarskola
-1 KJKomp
--1 till 3 KJ Plut
--Grk Plut
-2 KjKomp
--PB pluton
--ADyk Tropp

Var Båt, Tross, Stab? var placerade kommer jag inte ihåg.... med dom var inte plutonsenheter. Organisatonen med 2KJKompanier var en rent organisatorisk grej för att kunna ha 2 kompanichefstjänster som i sin tur motiverade en ÖvtLt som C Kustjägarskola.

Krigsorg bestod av 9? Kustjägarkompanier och en KJ-ledningsgrupp (för att leda strid med flera KJ-Komp) Dessutom krigsplacerades överåriga KJ plutoner som Markstridsplutoner/troppar? i Spärrbataljonerna/batterierna. Jag TROR även att man krigsplacerade en del Icke KJ på Kjkomp i specialtjänst typ tross, maskinman mm pga brist på utbildade KJ

Kj Pluton bestod av 5st 7-manna grupper
-skytte
-skytte
-skytte
-KSP
-GRG

Kuriosa:
Reglementet man använde var RMS1963 (Reglemente Marinens Skytteförband) klart underlägset InfR SkytteKomp/plut

En Malaj på KA1 sökte till KJ och klarade utbildningen (slutet 70talet)

Trosspluton på KJ bemannade mycket riktigt bergköket på Korsö, men det fanns även Handräckningsmän som skötte en del i köket och mässar och marka, förrådet mm

De högsta kraven i krav och befattningskatalogen (1982) hade PB-FJS följt av PB-KJ och GB-KJ, i toppen låg sedan FJS, Röjdyk Mindyk Mfl. Meniga på K4 hade tex bara en något högre skattning än skytteförband ( Innan ni K4/3 skriker så talar jag om kravet för att bli uttagen, inte kvaliteten på de färdiga förbanden)

Min kollega är född -79 (möjligtsvis -80) och kan därmed ha mönstrat absolut tidigast 1996/97. Nu tror jag inte att mönstringsåret är relevant. Om min kollega talade sanning, finns inget som motsäger det, så är det nog snarare så att pliktverket yrat till det. Inte helt omöjligt kan man misstänka...

Edit: . är bra att använda ibland.

Har aldrig hört något som sagt att mek-falangen inte vann (?).. Mekaniseringen kördes som bekant igenom på bred front under 1990-talet och alla infanteriförband har idag lagts ned.


Jag är inte tillräckligt påläst för att kunna göra en doktrinanalys eller värdera olika enheters taktik och uppbyggnad. Men om jag var ÖB utifrån de förutsättningar som gavs under kalla kriget och hade i uppdrag att stoppa en sovjetisk invasion så hade jag gjort liknande prioriteringar. Visst, till största delen ett ganska statiskt territorialförsvar, men kombinerat med andra förband och en hög tröskeleffekt genom ett starkt flygvapen och marina enheter så var det bästa alternativet.

Jämför också med hur röda armén faktiskt fungerade i krigen i Tjetjenien (eller Afghanistan) där de i det första kriget mer eller mindre kastades ut av tjetjener med mycket begränsade resurser. Klassisk sovjetisk taktik som kändes igen från så många gånger tidigare. Hade Sovjetunionen skickat en expeditionsstyrka över Östersjön så tror jag att ett mobiliserat svenskt försvar trots allt haft hyfsade förutsättningar.

@Fu Gson
Ja, antingen så är det Pliktverket eller din kollega som är förvirrad för särskilt troligt är det ju inte.

Det rör sig om olika epoker. På 80-talet, även mot slutet, så var det traktor/tgb som dominerade. Vissa rykten gick om något som kallades stridsfordon 90 och pansarförbanden harvade runt i Centurion. Mekaniseringen kom några år senare.



Hade man bara kunnat släppa tanken på en allmän värnplikt och dess krav på många förband, så hade man kunnat göra bättre ifrån sig. Man hade t ex från armén kunnat koncentrera sig på landgränsen i norr och släppt tanken på att stå armbågs lucka längs kusten med IB66 i väntan på en invasionsflotta som sänkts på Östersjön...



Fast det var nu inte Sovjetunionen som gick in i Tjetjenien, utan en blek skugga. Ungefär som om dagens insatsförsvar skulle möta en invasion under kalla kriget. ;)

MEK -falang eller inte???

Soldatmatrialet hade inte räckt till då och DEFENITIVT inte NU till att utbilda fler jägarförband.

Det är alldeles för få ungdomar som idag är hälsoklass A01, har god syn och godtagbar sty(7) och kon(7).

Befattningen jägarplutonbefäl (KB på K 3, åtminstone) krävde så sent som 1996 en sexa i styrka. Spaningsförband och fbj har väl femma. Så jägarsjuan är som allt annat satt i en avvägning mellan tillgång och efterfrågan.

Om man ville öka antalet jbat (vilket nämnda artikel inte säger något om) fanns sannolikt en viss beredskap för att sänka mönstringskraven, misstänker jag. Alternativt ragga bland alla de infanterister som faktiskt uppfyllde kraven för jägartjänst. Det har väl aldrig varit så att alla med 7/7 sökt jägartjänst?

BJE har helt rätt, jag avsåg förband utbildade på 1980-talet och därmed användbara i krigsorganisationen från 1980 och en bit in på 1990-talet.
På 1980-talet hade det nog funnits mer soldatmaterial som hade klarat de formella kraven för jägarförband än de som verkligen utbildades i jägartjänst. Även om man hade varit tvugna att sänka t ex kraven på fyllgod syn eller till och med sänka kraven till de som gällde för soldater på IB 66 tror jag att man hade fått större effekt och mindre förluster om man utbildat dessa soldater mot jägarstrid i stället för statisk försvarsstrid. Utrustningen var det inte så stor skillnad på.
Om vi ska jämföra med Tjetjenien på 1990-talet så uppträdde de tjetjenska förbanden mer som jägarförband än som IB 66 förband. Även om det var en luggsliten rysk arme som gick in i tjetjenien hade det varit i det närmaste självmord att bara gräva ner sig och vänta på att ryssarna skulle få utveckla hela sin enorma eldkraft. Skälet till att tjetjenerna klarade sig var att det uppträdde mer rörligt och i mindre förband än den ryska armen klarade av att hantera.
För övrigt var inte IB 66 territorialförsvar. Territorialförsvarsförband var t ex försvarsområdesskyttebataljoner, lokalförsvarslvakankompanier, lokalförsvarshaubitsbatterier mm. IB 66 ingick i fältförbanden.
Även jag tror att Sverige skulle haft en god möjlighet att ge ryssarna ett elände på 1980-talet. Hur det hade slutat är mycket svårt att veta, det hade berott på den internationella situationen.

Men i slutändan (nästan bokstavligen..) när vi står med facit i hand så vann ju mek-falangen.


Jag ser tre olika sätt att möta en sovjetisk invasion i dåläget: a-vapen, nato-medlemskap eller ett folk i vapen. Hade sovjetunionen stoppats över Östersjön så får man hoppas att Finland hade gett oss lite tid att omgruppera förband norrut.


Det där stämmer nog inte riktigt. Man ska inte undervärdera röda faran men inte heller övervärdera den. Förmågan att agera ångvält finns men det har också alltid blandats med olika debaclen i Asien, Finland, Afghanistan och Tjetjenien.

Det har heller aldrig varit de sista undernärda reserverna som skickats till Tjetjenien utan de bästa enheterna från armén och inrikestrupperna. Spetsnaz-förband har t ex ofta fått agera mekaniserat infanteri.


Hmm generellt sett så brukar det vara ajabaja med kravunderskridanden på befälsbefattningar. Säker på att det inte gällde F-värnpliktiga?


Åtminstone på min tid så var det runt 2 procent av alla mönstrande som teoretiskt uppfyllde grundkraven för j-tjänst. Men det säger i princip ingenting ändå eftersom det där kraven ärligt talat inte är mycket att hänga i julgranen. Erfarenheten visar att man måste kapa 20-25 procent utöver det (och då pratar vi om förband som nästan bara har frivilliga).

Ja, men nu gällde ju frågan vad som hände på 80-talet. Bara för att tgb/traktor-falangen bara några år senare förlorade en annan strid så innebar det ju inte att de först vann. Det är ju som att säga att Vilhelm Erövraren vann slaget vid Stamford Bridge bara för att han strax efter detta slag vann vid Hastings...



"Ett folk i vapen" är sällsynt dåligt på att sänka trupptransportfartyg. Däremot hade vi alldeles utmärkta verktyg för detta i form av attackeskadern och flottans ubåtar och yttack. Läs den här till exempel.

Om armén hade tillåtits släppa tanken att hålla ett stort antal infanteribrigader som skulle gräva ner sig runt hela kusten så hade man kunnat koncentrera sig på landgränsen i norr. Då hade det kanske varit 10 mekaniserade brigader som skulle mött ryssen däruppe tillsammans med jägarbataljoner, fortifikatoriska anläggningar m m. Medan det i södra landet hade räckt med ett fåtal mekaniserade förband mot luftlandsättningar som eventuellt sluppit igenom luftförsvaret.



I Afghanistan så intog man faktiskt landet på ett par dagar. Att man sedan misslyckades med att kväsa gerillakriget är en annan sak. I Tjetjenien så var det knappt utbildade förband som gick in först och råkade ut för det stora bakslaget. När ryssarna kom tillbaka så gick det annorlunda.