Någon som tjänstgjort som besättning eller infanteri på PBV501 som kan berätta hur denna vagn är?

Ingen som har någon kommentar om PBV501???

Gjorde GU på ett 501 kompani.

vagnen är ganska primitiv jämfört med nuvarande vagnar. det finns nästan ingen elektronik i den, utan det mesta sker med hydraulik eller mekanik.
Den har en 73 mm. lågtryckskanon som skjuter spårljuspansarsprängraketer som har godtagbar precision upp till 800 m. Granaten är i princip samma som de tidiga RPG.
Den har en kulspruta som heter PKT (pulemet kalasjnikov tankovy) (Slå mig inte vysotski 8| ).
Kulsprutan har kalibern 7.62x54R dvs. densamma som i Dragunov.
Jag anser att det är den bästa kulsprutan Sverige har i tjänst. den är enkel, har få delar, får ALDRIG eldavbrott, och den har god precision.
Skytten har riktmotorer till hjälp när han riktar tornet, men han har ingen sikteselektronik, det är bara en streckplatta. Dock finns det markeringar i strckplattan som motsvarar strv M/60 (US.Army) på olika avstånd som avståndsbedömningshjälpmedel.

Det får plats 6 svenska skyttesoldater+en massa materiel i stridsrummet. Det är dock RIKTIGT trångt där bak. Folk över 180 göre sig icke besvär. Man sitter med rygggarna mot varandra, bakom sig har man dieseltanken som tar upp en stor del av stridsrummet.
Man kan vagnsstrida, portstrida samt genomföra närstrid.

Vagnen är fullt amfibisk.


Mitt intryck av vagnen är att den är gjord för strid.
Den är vidare gjord för folk runt 160 cm.
Den är trevlig, men den har blivit alldeles för åldersstigen. Framförallt på vapensidan.


Det var lite grann ur huvudet så här kl. 3 på morgonen.

Håll till godo
Jake

Några nackdelar:

Den har begränsad möjlighet att dumpa kanonen och har därför svårt att hitta bra eldställningar på baksluttningar.

VC har mycket dåligt synfält när han är nedluckad och luckar han upp så begränsas riktområdet för kanonen avsevärt. Det sitter även en IR-strålkastare på vagnen som alltid begränsar riktområdet.

VC, om han även är t.ex. plutonchef, måste göra avsittning rakt upp ur sin lucka i främre delen av vagnen och visa helfigur för att ta sig ut. Han kan alltså inte ta sig ut genom de bakre stridsluckorna.

Ryska radion (Ra 123?) som åtminstone satt i i början suger fett pga dålig räckvidd och sändningskvalitet.

Fördelar:

Bra rörlighet, både framkomlighet, åkkomfort och fartresurser.
Mekanik="lättlagat"

Dessa kommentarer är sådant jag snappat upp vid diverse diskussioner sedan OHS så någon (Orm-Jake t.ex.) får gärna bekräfta/dementera det.

Allt stämmer, förutom vagnchefens avsittningsmöjligheter.

Han kan faktiskt fälla sitt ryggstöd bakåt och "föda" sig själv in i stridsrummet.

Men det tar tid, och det är svårt.



En anekdot:

Jag gjorde lumpen på IB 12. KB på IB 12 och Ing2 hade en gemensam KB-skola, så vi kände varann ganska väl. När det blev mucktider, och därmed KB-bal dags, så frågade några Ing2:are mig och en lumparpolare om vi inte kunde göra dom en tjänst. Dom ville ha en stridsförevisning för sina baldejter dagen innan balen, och där skulle ingå en PBV 501 som anföll med ingenjörer som skyttetrupp. Kunde vi ordna det?
Vi pratade med vår kompanichef, och han gav faktiskt med sig. På ett villkor! att vi inte körde i sönder vagnen!

Sagt och gjort, på fredagen, när alla andra åkte hem, så stannade vi kvar och kvitterade ut nycklarna till en styck fulltankad PBV 501. ( )

Nu jävlar!!!

Vi åkte ut till ränneslätt och gjorde allt det där man inte fick göra när det fanns officerare med, exempelvis slalom från Bill Hill till Solbergavägen på tid.
Vars tre åk.
Vi hade även tävling i "Airtime" med PBV. Det finns ett gupp på växlingsbanan som, om man kör riktigt snabbt, gör att man kan flyga ca 2 vagnslängder !!

Vi körde av oss under några timmar, och på vägen tillbaka när vi kör förbi soldathemmet så ser jag en gammal polare jag inte träffat på två år komma ut därifrån med sina flygbasjägarpolare. I matsalen så träffar jag honom och då visar det sig att hans pluton är på SWEDEC för utbildning hela helgen.

"Vill ni åka lite PBV imorgon?"

Jag har aldrig sett en flygbasjägare så om ni förstår vad jag menar.....

Så på morgonen efter frukosten så var det samling med sex man till kompaniet.
Snabb säkerhetsinstruktion, och sen bar det iväg.

Den här gången hade vi tävling i airtime med flygbasjägargrupp i observation!

En annan sak som var kul var att låsa ena bandet i nästan full fart, då svänger vagnen runt sin egen axel, och skyttegruppen får en åktur av guds nåde.

När vi lämnade dom så gick dom ut på skakiga ben och sade "En sån här sak MÅSTE vi skaffa"


Sen var det dags för förevisning.
Snabb förövning, Måla sig i ansiktet sen kom bussen med brudarna.
Eftersom vi inte hade någon vagnsksp, så hade jag en 58, och ledde vagnen från tornet. Jag stod uppluckad och hade ett 600 skottsband (Ing2:arna skulle vårda, så what the heck) och sköt inbrytningseld framför förvånade baldamer.
Ingenjörerna gjorde avsittning och krigade, och sen var det slut.

Vi körde och ställde vagnen, och på kvällen var det fest hos flygbasjägargrabbarna........


På måndagen så blev majoren lite förvånad när han fick höra att vagnen var tvungen att tanka på morgonen innan övningarna började...........

Även om det inte var så länge sedan så hade en sån här sak ALDRIG kunnat hända idag.

Men kul var det! ja jävlar....


Jake da BMP wreckin´ Snake

Här slåss inte. Vi har mer sofistikerade metoder än så.

Dessutom var transkriberingen rätt okej.

Några kommentarer från "den andra sidan":

PBV 501 har följande fördelar:

1 - Den är tillförlitlig
2 - Den har bra framkommlighet
3 - Den är amfibisk
4 - Banden (modell cykelkedjor) är lätta att arbeta med.
5 - Kulsprutan har mycket god tillförlitlighet.
6 - All (?) kulspruteammunition förvaras i samma bandlåda

Den har följande nackdelar:

A - T.ex. motorbyte minst 10ggr så lång tid som Strf9040.
Vagnen är inte byggd för att kunna repareras enkelt
B - Observationsförmågan är under all kritik, särskillt för vagnchefen*.
C - Vagnchefen sitter framför/brevid tornet
D - Skytten är tvungen att agera laddare, eftersom laddautomaten är bortmonterad.
E - Möjligheten att dumpa pjäsen är mycket begränsad.
F - Möjligheten att elevera pjäsen är mycket begränsad.
G - Vagnens effektiva skottvidd är i praktiken kanske 200m. På större avstånd
är reaktilens avdrift för stor.
H - Det går ej att byta pipa på kulsprutan.
I - Pansarskyddet är visserligen välvinklat, men det är mycket tunnt.
C:a 5mm i chassifronten.
J - Radio är inte kompatibel med Ra 421 och Squelch New.
K - Radio behöver lång förvärmning (c:a 30min) för att fungera.

Punkterna B, C, D, E & G, gjorde att vi (Strf9040) ansåg att
PBV 501 var ofarlig mot andra vagnar.
Vid försvarsstrid så var 501:orna p.g.a dumpningsförmågan,
ofta tvungna att gruppera i framförslut.
Den undermåliga observationsförmågan gjorde att
den anfallande sidan ofta kom först till skott först.

Problemet här var observationsförmågan och vagnchefens placering brevid tornet.
För att ha en rimlig chans att upptäcka Fi, var vagnchefen tvungen att lucka upp.
Detta omöjliggjorde riktning och observation med skyttens sikte.
Vid målupptäckt var vagnchefen tvungen att lucka igen och målange för skytten.
När skytten väl hittat målet i sitt sugrörssikte
(i det läget var vagnen normalt redan nedkämpad) så var det dags att skjuta.

Det var egentligen ganska enkelt på 501:an med BT, eftersom BT gav klart
mindre spridning med reaktilerna än i verkligheten.
Om skytten missade (vilket är det troliga), så måste han ladda om kanonen själv.
Med BT-system så trycker han bara på rätt knapp och håller kvar målet i siktet.
I verkligheten så skulle han dock bli tvungen att släppa målet för att ladda om
och därefter försöka hitta målet igen.
Så trots att 501:an hade flera stora fördelar vid BT-strid så ansåg vi dem vara ofarliga.

Vid SIB så kommer dessutom punkterna F & I in.
Den begränsade elevationsförmågan bidrar tillsammans med punkterna B, C & D
till att begränsa vagnens förmåga att understödja i bebyggelse.
Punkten I gör dessutom att vagnen i bebyggelse riskeras att slås ut
av eldhandvapen uppifrån.


(*) IR-strålkastaren är dock bortmonterad.
Pjäsen kan dock inte verka där denna tidigare satt.

Man skall dock komma ihåg att det är en 50-talskonstruktion och det är inte "rättvist" att jämföra rakt av med strf90. När den kom så var den revolutionerande.

Det är ungefär som att jämföra Strv122 med T 54.

Exakt.

Betänk att när ryssen anföll i dessa vagnar åkte vi traktor och cykel.

På sin tid var den GRYM.

Stridsfordon 90 är en 1980-tals konstruktion.....

Jag skulle snarare vilka jämföra BMP-1 med T-64, vilka är rättvisare,
då T-64 är mer samtida (T-54 togs i produktion 1946)
och då BMP-1 och T-64 har mycket gemensamt,
såsom ny motorteknologi och automatladdaren.

Och, nej är självfallet inte rättvist att jämföra BMP-1 med Strf9040,
lika lite som man bör jämföra BMP-1 med cykelskytte.
Det vore som att jämföra amerikanska soldater under VkII
med sina automatgevär och halvbandare, mot tyska infanterister
med sina mausergevär och...eh, kängor.

BMP-1 bör jämföras med samtida och jämförbara fordon
som PBV-302, Marder, AMX 10P och i den jämförelsen
se ser jag inte heller BMP-1 som så där enastående.
Snarare tvärtom.

Men de 501:or som vi har, används de i någon verksamhet inom FM??

De står i förråd i väntan på skärbrännarna och smältungnarna .

Okej, avstannade utbildningen på dem i samband med att de flesta Infanteribrigarderna lades ned?? För som jag har förstått det fanns de mest på dessa enheter.

Jag ser 2 användningsområden för dem:

1. B-styrka, man skulle kunna ha en styrka med 501 som åker runt i landet och är dedikerad B-styrka på kompani/batövningar. Främst för att de har en annan siluett än andra fordon vilket skulle göra det lättare. Man skulle kunna låta dem simulera olika fordon i BT:t såsom stridsvagnar etc.

2. Target-Drones, tänk bara vad tufft!

Jaja, men jag tror ni fattade min "point"... Borde iofs veta bättre än att skjuta från höften bland alla MÖPar här..

Jag tycker att det är väldigt relevant att jämföra amerikansk beväpning mot tysk under VK2. Jag tycker också att det är relevant att jämföra BMP-1 mot cykelskytte.

Det är ju ett teknologigap mellan olika länder under samma tid.

Folk som säger att BMP-1 är dålig bör betänka att det var hotvagnen när vi åkte på cyklar och efter traktorer.

Förutom cyklar och traktorer var faktiskt sverige före ryssarna med nya vapen:
Pbv 301.....
Den har visserligen inte samma kapacitet kanon-mässigt men utvecklades och levererades i början av 60-talet.
BMP1 visades officiellt första gången 1967!

fast BMP var ju inte först..

De hade ju MT-LB och BTR-50 och andra grejer också.

Grejen är att de hade det i de förband som skulle kunna anfalla Sverige. Vi hade försvarat oss med hötjugor i princip.

Men den togs i tjänst 1960.....tog ofta många år innan ny materiel visades upp för väst.
PBV 301 var en ombyggd stridsvagn från WW2 i väntan på att PBV 302 skulle införas i slutet av 1960-talet.
Ryssarna hade även tidigare olika BTR-pansarfordon - medan Sverige förlitade sig på traktorer och cyklar.

MT-LB kom efter BMP, runt 10 år efter BMP:ns into.

Du har rätt.
I stand corrected.

Men man kan väl knappast jämföra Rysslands forna makter med sveriges taskiga försvarsanslag på 60-talet.
Klart att stormakter går om mindre länder, men i det här fallet var det ju knappast utav kvalitet utan snarare kvantitet.

Och ja, BMP1 nyttjades innan det visades upp -67, men förmodligen hade den inte kommit ur sina barnsjukdomar förräns då, ryssarna ville vara säkra på att det var en kärra att lita på.
titta bara på misstaget med BMP3... Eftersom 1 och 2:an var hits borde väl 3 oxå vara det? Men 3:an led fruktansvärt av sjukdomar som vara svåra att bota.
Och att de hade BTR60(som används främst vid spaning) med tung kulspruta och 3mm pansarplåt i sida hade väl knappast kunnat skada de svenska tunga infanteribrigaderna då det begav sig?

Vart vill du komma?

Tycker du att vi i Sverige låg lika bra till som Sovjet vad gäller infanteriets mekanisering på 60-talet?

Det verkar som om du verkar vilja förminska BMP-1:s betydelse för stridsfordonsutveckling.

I princip alla nuvarande stridsfordon härstammar i rakt nedstigande led från den vagnens konstruktionsfilosofi.

Vilka Svenska tunga Infanteribrigader.......

Det fanns några hundra PBV 301 i pansarbrigaderna......

Sverige moderniserade flera hundra KP-bilar i slutet av 1980-talet som ingick i Gotlandsbrigaden.

Försvarsanslagen var högre på 60-talet än idag om man räknar om kronans värde. Det var då som bla Musköbasen byggdes ( kostade flera miljarder) + ett stort antal moderna Kustartilleribatterier. Flygvapnet var enormt, och totalt fanns det ca 35 Brigader och över 850 000 man vid en MOB.

BTR-60 togs fram i slutet av 1950-talet för att ersätta BTR-152 och BTR-50P. Det var inget spaningsfordon utan en renodlad APC.
BTR-40 (BRDM-1) var däremot ett spaningsfordon och kom i slutet av 1950-talet.

Låt mig förtydliga min tidigare ståndpunkt.

Självfallet kan man jämföra BMP-1, med cykelskytte eller Strf9040 för den delen,
eller amerikanska halvbandare, med tyska...stövlar,
men då måste man inse att det inte är tekniken eller prylarna
man ska jämföra primärt, utan de olika länders ekonomiska, industriella,
försvarspolitiska, säkerhetspolitiska och geografiska situation.

Visst var tyska stövlar sämre transportmedel än amerikanska halvbandare.
Men jämförelsen är inte rättvis då USA hade en c:a 10ggr så stor fordonsindustri
och än större tillgång på bränsle.
Ska man göra en teknisk jämförelse med amerikanska halvbandare,
så bör det vara mot t.ex. tyska halvbandare, eller brittiska "Bren-carriers"
eller kanadensiska "Kangeroos",
inte med tyska läderstövlar eller ryska filtditon.

Att jämföra BMP-1 med svenskt cykelskytte är inte korrekt ur ett tekniskt perspektiv.
Man kan göra jämförelsen sett ur ett ekonomiskt/industriellt/försvarspolitiskt/
säkerhetspolitiskt/geografiskt perspektiv,
men som sagt inte ur ett tekniskt perspektiv.
Det vore som att jämföra en svensk 103/302 brigad, med en tillgång till Bkan,
med ett ryskt kategori-bokstavlångtbakialfabetet-skytteförband,
med tillgång till filtstövlar, Mosin-Nagant och hästdraget 76.2mm-kanoner.


Att västs ICV:er skulle härstamma från BMP-1 kan jag inte heller hålla med om.
Liknande projekt hade startat i väst innan BMP-1 togs i tjänst
och tyskarna laborerade med dylika fordon redan under slutet av VkII.

Ok.

Du verkar inte förstå vad jag menar.

Jag menar inte att jämföra BMP-1 med en Traktor i ett tekniskt perspektiv.

Jag gör jämförelsen vilka förband hade våre cykelskytteförband mött om vi hade blivit invaderade av sovjetunionen på 60-talet.

Inte Femte klassens långt-bak-i-alfabetet-förband, utan förband utrustade med BMP-1.


Alltså, folk som tycker att BMP-1 är dålig bör betänka att den hade sin storhetstid när vi åkte på cyklar.

BMP 1 vs Renault Laguna 2,0T

Klimatanläggning:
Laguna: Ja
BMP1: Nej
Ljudnivå:
Laguna: låg
BMP1:hög
Utrymmen:
Laguna: bra, snedställd bakryuta stjäl plats
BMP1: dåliga, trång, dieseltanken stjäl plats
Skydd:
Laguna: Fem stjärnor i EuroNCAP, airbags överallt, antispinn och antisladd är standard.
BMP1, tunn pansar. Ingen abs, inga deformationszoner.
Framkomlighet väg:
Laguna: Snabb 200kmh+
BMP1: långsam
Framkomlighet terräng:
Laguna: kass
BMP1: bra
Bränsleekonomi:
Laguna: Turbomotorn dricker en del
BMP: Dricker rätt friskt också

Testresultat:
Laguna: fyra rattar
BMP: två rattar

Så där ser ni som tvivlar, BMP-1 är ett kasst fordon.

/Erik G master of relevant comparisons

Men om jag har förstått rätt så inköptes pbv 501 av forna Östtyskland i ca 300 expemplar för att framför allt förstärka våra infanteribrigader (Norrlandsförbanden fick 401:an)!??

Vad hade då våra infanteribrigader innan?? I vilken utsträckning var de mekaniserade innan denna vagn tillfördes??

Inte alls.
Dom åkte cykel, Tgb 20 och bandvagn.

The Swede

Var det så illa ända in på 90-talet??

Infanteribrigad 77 var så vitt jag vet inte mekaniserad alls, d.v.s. kunde inte förflytta sig splitterskyddat. Gamla kära Tgb 20 var det som stod till buds. Tgb 20 har för övrigt fördelen att kunna lasta bårar likväl som soldater, vilket lär ha behövts om en IB77 utsatts för t.ex. artilleribeskjutning under förflyttning.

Norrlandsbrigaderna använde mest BV206 på min tid minns jag.

edit: Jag minns att när jag ryckte in 1990 blev jag lätt chockad över hur dåligt skyddade svenska soldater var i internationell jämförelse. Personskyddet var WWII-mässigt. Å andra sidan hade vi en sjujävla massa gubbar och vapen på den tiden, så totalt sett stärktes min uppfattning om Sveriges försvarsförmåga under lumpen efter att den initiala besvikelsen lagt sig.

I slutet av 1980-talet fanns det totalt 10 st Infanteribrigad IB77 och 5 st Norrlandsbrigad NB85.

NB 85 hade vardera 4 brigadskyttebataljoner ( stabsGRK, Tross, 3 skyttekompanier). medan IB77 endast hade 3 Brigadskyttebataljoner, men då ett extra skyttekompani och ett renodlat GRK kompani vid sidan av stabskompaniet - totalt 7 kompanier).

IB77 och NB85 bildades ungefär samtidigt ( av äldre brigader som fick ny utrustning mm) och har all den nya utrustning som kom under 1970-talet som tex Haubits 77A, TGB 11/13/20, Bv 206, IKV 91, RBS 70, RBS 55 TOW.

Varje brigad hade 12 st IKV 91 organiserade i Brigadpansarvärnskompaniet, detta var de enda pansarfordonen i brigaden.
Det fanns även ett Brigadpansarvärnsrobot kompani med 6 st RBS55 TOW.
Luftvärnskompani med 9 st RBS 70 - under 90-talet tillfördes ett extra kompani ( från andra nerlagda förband).
Haubitsbataljon med 12 st HB 77 + underhållsbataljon och en Ingenjörbataljon.
Det fanns även ett Brigadspaningskompani.
Totalt fanns det ca 5000-6000 man i varje Brigad

Utöver detta fanns det minst 10 st IB 66 (cykelskyttebataljoner) med cyklar och traktorer, som vad jag hört saknade bla egen Artilleribataljon.
Sedan fanns det 4-6 pansarbrigader ( några blev väl omorganiserade + Gotlandsbrigaden med KP-bilar)

Min slutsats är att det inte skulle bli roligt att möta Ryska Mekaniserade förband med bla BMP-1, BTR-60/70, MT-LB mm mm .

Skillnaderna mellan de olika skytteplutonerna var att NB85 hade 2 st Bv206 och endast 28 man. IB77 hade 1 st Bv206 (främst för Mtrl) och 2 st Tgb 21 och totalt 36 man.
Huvudvapnen i skyttebataljonerna var GRG, PVpjäs, P-skott, GRK, Minor mm och innan RBS 56 BILL infördes så fanns det endast 6 PV-robotsystem i hela brigaden.

När jag gjorde GU på en Norrlandsskyttebataljon 1991-92 så fanns det 8 st RBS 56 BILL + 8 st PVpjäs i bataljonen.

Under min vpl (91 -92) gjorde vi ett antal försök (som B-styrka) mot IB 2000. Det var en infanteribrigad, som utrustades genomgående med bv 206 av alla möjliga varianter. Dessutom ingick bandPV (IKV 91). Deras problem var att de fortfarande hade väldigt dålig verkan mot pansar och att de hade obefintligt skydd mot artilleri... B-styrkan bestog oftast av ett pansarskyttekompani, men ett par försök gjordes med pskkomp och strvkomp (101, 104) som B-styrkor. Det enda IB kunde göra för att stoppa b-styrkan var att försöka få vagnarna att köra fast i sumpmark, blockterräng eller minering. Annars var de chanslösa, eftersom de aldrig hann dra ur sina sst innan de blev överrullade/bekämpade med artilleri...

Det var inte ovanligt att träffa på enheter, där tak-kspn var nedmonterad och ersatt av ett p-skott, för att på något sätt kunna möta en pansrad fiende under fordonsmarsch.

Det tog inte lång tid efter dessa försök, förrän FM köpte MT-LB och BMP-1.

Ace / som anser att 401/501 ska ses som ersättning för bv206 och inte som pansarskyttefordon, pga begränsningarna i tidigare inlägg. Pbv 501 är gjord för anfall en masse och pbv 401 är ett rent transportfordon som inte bör utnyttjas för strid, utan som dragfordon t ex.

IB 2000 var väl IB77 som organiserades liknande NB85 med RBS 56 Bill.
Det fanns väl fortfarande endast 12 st IKV/Brigad.

Om Sverige skulle satt upp förband gjorda för krig , så borde varje Brigadskyttebataljon i IB77 och NB85 fått varsitt kompani IKV 91.
De kunde strida som ett kompani eller "delas ut" som understödsplutoner till var sitt skyttekompani.

Men då skulle det behövts över 600 IKV mot det drygt 200 som köptes (varav de flesta är skrotade - står en uppställd på Amf 4 i Göteborg brevid matsalen).

För det första kan man fråga sig:

-Om ryssen hade invaderat Sverige under 60-talet.
Hade de då avdelat sina troligtvis ganska fåtaliga BMP-1:or mot Sverige,
eller hade de reserverat dem till de centraleuropeiska slätterna
som de dels var bättre anpassade för och där dels
fienden var starkare och tyngre utrustad?

För det andra kan man fråga sig:

-Med tanke på att ryssarna hade begränsade överskeppningskapacitet,
är det inte troligt att de förband som kom sjövägen skulle vara förhållandevis
lätt utrustade, med t.ex. BTR-60 förband som stommen och bara en mindre
del pansar med t.ex. T-55 och BTR-60.


Och visst. När delar av Röda Armén åkte BMP-1,
så åkte delar av den svenska armén cykel.
Med samtidigt så åkte delar av den svenska armén Strv103/Pbv-302
och det fanns sannolikt delar av Röda Armén som inte heller hade så där
upphetsande utrustning.

Det var ju inte så att alla sovjetiska förband fick AK47 1947, T-54 1946
och 2S3 1973, utan precis som resten av världen så följde även
den sovjetiska krigsindustrin fysikens lagar, varvid införandet av
t.ex. ICV:er torde ha tagit årtionden för hela organisationen.

MiG-17 användes t.ex. av sovjets flygvapen in på 80-talet,
då vi hade tillgång till jaktviggen.
Men det innebär inte att jaktviggen var årtionden före sin tid.
Det innebär bara att MiG-17 var omodern 1980.

Nu säger du självfallet att jag svamlar (vilket jag onekligen gör)
och att vad du avser är att BMP-1 var klart mycket bättre
än svenskt cykelskytte (vilket onekligen också stämmer),
men jag menar att det inte är BMP-1:ans förmåga som leder till detta,
utan cykelskyttes oförmåga som är anledningen till denna diskrepans.
Om vi hade jämfört PBV-302 eller Marder mot cykelskytte
så anser jag att utfallet hade varit än mer ofördelaktigt för våra "sega gubbar".

Så slutsatsen kan bli: Vi var fler i krigsorganisationen under Kalla krigets dagar, men att det skulle varit lite si och så med våra förbands slagkraft vid ett ev. angrepp från öst som dock aldrig kom.

Alltså: Vi är färre nu men de förband som finns idag har betydligt högre slagkraft.

Lite OT men ändå...

Här är någon som menar att Armén har kvar 45 % av kapaciteten.Värnpliktsnytt

Vore trevligt om dom donerade 501orna till HV i södra delen av sverige...

//Sgt Fjellman

Det jag menade med mitt inlägg i den här debatten var att vilket litet land som helst hade haft svårt att jämföra sig med den stormakt sovjetunionen var på 50-70talet...
att göra sådana jämförelser är verkligen skitdumt.
men jag är fullständigt medveten om att jämförelsen var med glimten i ögat.

Inte för att gå in på strider som redan förts men...

Förutom de ovannämnda detaljerna skilde sig skytteplutonerna åt mellan IB77 och NB85. Där IB77 hade plutoner med 3 skyttegrupper och en grggrupp hade NB85 2 skyttegrupper och en grggrupp.

Från början avsåg man mycket riktigt att Norlandsbrgadesn plutoner skulle ha 3 Bv206 per skyttepluton. När IB77 började organiseras bestämde man plötsligt att bandvagn var bra att ha. 1 tillfördes IB77 plutonerna och NB85 plutonerna tappade en.

Som resultat blev våra bandvagnar hiskeligt överlastade.

Jag skrev visst fel....2 ska det vara, det var därför vi var tvugna att skidtolka .
14 man per bandvagn var trångt med all utrustning

Nog var det illa ställt men för att kunna försvara Sverige mot ett väpnat angrepp så har ju smärtgränsen för vad gäller kvantitet för länge sedan passerat.

Marksförsvaret av andra enheter än Armén tror jag många gånger var ännu sämre rustade. I KA 1996 hade vi tex 1 traktor med släp, 1 volvo 245 och cyklar i krigsorg tror jag. Samt tillgång till transport i 200-båt.

Under utbildningsåret 1996 hade vi 4 st 939 lastbilar (1 per grupp) med aphytt samt 2 st Tgb 11, tillgång till 200-båt. Redan det var ju hur dåligt som helst i internationell jmf, men en mkt mer upphottad lösning än vad som var menniegn på pappret. Eftersom vi var försök till Skärgårdskytte. De kom senare 1997-1998 att få Strb90, Bv206. Fortfarande niget spliytterskydd, inga kroppsskydd, etc.

1996 var vi först i HELA Ka med pansarskott, intill dess hade man endast 2 grg /pluton. Rb 56 och sånt fanns bara i armén... Pengarna lades ju på kanonerna.

Det måste till mer pang för pengarna helt klart. Och man kan inte bara lägga ner och säga att det bli mer spetsigt.

För mig känns det som om dagens svenska försvar har blivit lite för spetsigt, som ett vasst nålstick ungefär... ;)

Under kriget så gämförde man ju Sverige med en igelkott som har alla taggar utåt.
Undrar hur skönt det hade varit för den igelkotten om en tysk pzII hade dundrat över den.

:P

exakt.

Vi har inte direkt haft en armé som har stått i fas med omvärlden alltid.

He he, när jag var där på studiebesök så frågade jag en amflöjtnant om han visste vad det var för något och vad den gjorde där.

Han hade inte en aning!!

Eftersom det hade varit frågan om en värnpliktig igelkott, så hade den enligt en stor del av våra folkvalda politiker klarat sig hur bra som helst.

"[QUOTE]Några kommentarer från "den andra sidan":

Den har följande nackdelar:

A - T.ex. motorbyte minst 10ggr så lång tid som Strf9040.
Vagnen är inte byggd för att kunna repareras enkelt
B - Observationsförmågan är under all kritik, särskillt för vagnchefen*.
C - Vagnchefen sitter framför/brevid tornet
D - Skytten är tvungen att agera laddare, eftersom laddautomaten är bortmonterad.
E - Möjligheten att dumpa pjäsen är mycket begränsad.
F - Möjligheten att elevera pjäsen är mycket begränsad.
G - Vagnens effektiva skottvidd är i praktiken kanske 200m. På större avstånd
är reaktilens avdrift för stor.
H - Det går ej att byta pipa på kulsprutan.
I - Pansarskyddet är visserligen välvinklat, men det är mycket tunnt.
C:a 5mm i chassifronten.
J - Radio är inte kompatibel med Ra 421 och Squelch New.
K - Radio behöver lång förvärmning (c:a 30min) för att fungera.

Punkterna B, C, D, E & G, gjorde att vi (Strf9040) ansåg att
PBV 501 var ofarlig mot andra vagnar.
Vid försvarsstrid så var 501:orna p.g.a dumpningsförmågan,
ofta tvungna att gruppera i framförslut.
Den undermåliga observationsförmågan gjorde att
den anfallande sidan ofta kom först till skott först.

Problemet här var observationsförmågan och vagnchefens placering brevid tornet.
För att ha en rimlig chans att upptäcka Fi, var vagnchefen tvungen att lucka upp.
Detta omöjliggjorde riktning och observation med skyttens sikte.
Vid målupptäckt var vagnchefen tvungen att lucka igen och målange för skytten.
När skytten väl hittat målet i sitt sugrörssikte
(i det läget var vagnen normalt redan nedkämpad) så var det dags att skjuta.

Det var egentligen ganska enkelt på 501:an med BT, eftersom BT gav klart
mindre spridning med reaktilerna än i verkligheten.
Om skytten missade (vilket är det troliga), så måste han ladda om kanonen själv.
Med BT-system så trycker han bara på rätt knapp och håller kvar målet i siktet.
I verkligheten så skulle han dock bli tvungen att släppa målet för att ladda om
och därefter försöka hitta målet igen.
Så trots att 501:an hade flera stora fördelar vid BT-strid så ansåg vi dem vara ofarliga."



Intressant att se hur mycket skit man kan kasta över en vagn som PBV501.
Vid samtliga övningar som vi var med (IB16, QJ, 99-00)på, så kändes det litegrann som om "de odödliga 9040" hade en lite taskigt nonchalant inställning till 501:an.
Gång på gång åkte de på spö!! 9040 kanske har mer avancerade vapensystem och utrustning osv. Men har man inställningen att 501:an är ofarlig, då är man redan körd!
Allt ligger i hur man utnyttjar terrängen och sina soldater. Det är ren idioti att gruppera en vagn i skjutställning i väntan på anfallande förband. Det säger väl sig självt att avsutten personal får agera "ögon i terrängen" och att vagnen står i skyddsställning. Därefter framrycker 501:an till skjutställning, nedkämpar de ofta ganska förvånade 9040-vagnarna och snabbt tillbaka i skyddsställning. Gör uppsittning på den avsuttna truppen, omgruppera till alternativ skjutställning och jävlas lite ytterligare.

Detta fungerade varje gång och de alltid lika förvirrade :( VC på 9040-vagnarna förstod ingenting, och nu vet jag varför...underskattning!!

Det sitter i tänket! Är man tekniskt underlägsen så måste man ju använda sig av huvudet...eller hur?

Kan ju tillägga att även våra kära Leo-vagnar gjorde bort sig ett antal gånger...Framförallt när en hel bataljon blåstes bort av avsutten trupp och indirekt eld under övningarna i "deras terräng" Revingehed. Hoppas att de fick duktigt med skit av sina befäl, för de sög hårt. Grymt nonchalant framryckte de på fin kolonn tills det helt plötsligt var stopp. Ooops, minor! Ooops, indirekt eld!, Ooops, vi blinkar...

BLOD OCH DIESEL, PBV!!

Helt riktigt!!

Det handlar inte om vad man åker, utan om vad man har mellan öronen!!


Jake the snake, DR2/RJ/VJ 99-00

"ryskt pansar, småländskt pannben!"