Läste en intressant artikel på Värnpliktsnytt.

http://www.varnpliktsnytt.se/nyheter.php?id=1373

Ser ut som man får ännu ett spänningsmoment lagom till inryck

Haha jag råkade ut *exakt* för det på LG. Skulle vara sambandgruppbefäl enligt pliktverket men på kompanit ville de stoppa in mig på grk-plutonen som e-soldat i stället. Då var man väl lack men så här i efterhand är jag glad att jag inte hamnade på ledningsplutonen

Edit: Kan väl tillägga att även på grk-putonen hade vi ett litet överskott utav folk som var uttagna till grk-gruppbefäl. Vad dom gjorde var att dom som blivit specifikt uttagna till det muckade som furirer medan de som blivit omplacerade blev meniga. Det uppkom några konstiga grupper som tex rek-gruppen med tre gruppchefer och en e-soldat (gissa vem av dem som styrde upp allt ).

Lite missvisande är det väl ;) Man är väl 2 GB/grp...

Tja i mitt kompani så var det flera grupper med en GB för mycket, dvs tre stycken. Dom hade räknat med högre avhopp från GBS så dom frågade om nån ville byta och sen omplacerade dom några samt hade tre GB i vissa grupper. Dock så blev givetvis bara två GB per grupp krigsplacerade.

Ungefär hälften av dom jag känner som har gjort lumpen har muckat med en annan befattning än den som fick från pliktverket. Bland annat två som fick GB SSK blev inte det, livgardet är ökända för sina felplaceringar.

Min kurs på underofficersskolan under hösten var avsevärt mycket större än vad som behövdes för att bemanna tjänsterna i plutonerna med meniga som ryckt in samtidigt. Detta ledde till att det blev en hel del färska underofficerare över, och dessa fick då sysselsätta sig med improviserad vidareutbildning som hade det officiella namnet "fortsatt utbildning", tills de skulle utbilda nästa kull rekryter under följande senvinter och vår. Jag är verkligen glad att jag hamnade som plutonchef för de "gamla jägarna", istället för att hamna på fortsatt utbildning, då kvalitén på den senare verkade vara minst sagt tvivelaktig i många avseenden. Det verkar ha varit en hel del "Få se, vad ska vi göra i dag då? Hmm, ja vi får väl hitta på något..." som jag förstått det. Jag hade dessutom förmånen att personligen, ur min pluton på underofficersskolan, få välja ut de underofficerare som skulle tjänstgöra som min vice plutonchef och mina gruppchefer i den "gamla jägarplutonen", vilket ledde till att vi hade väldigt bra befäl i den.

@Recon
Det var krigsplacering jag menade. Ett visst överintag finns väl på samtliga förband... Måste ju planera för avhopp. Fast vi hade faktiskt en menig som fick gå upp som GB.

Tyckte vi hade bra system i lumpen, där vi alla var GB och sedan fick vi i samråd med befälen ta ut vilka som blev gruppchefer.

Eftersom pliktverket ändå funkar dåligt, så är det lika bra att gruppcheferna tas ut på förbanden. En stor del av de GB uttagna vi hade var inte lämpade som gruppchefer.

Det stora problemet är att vi har ett föråldrat vpl system.

Vi hade en rejäl mängd meniga som var avsevärt bättre soldater och ledare än många av underofficerarna. Befälen försökte tvinga en del av dessa meniga till underofficersskolan, men då de hotade med att byta till civiltjänst om de blev tvingade, så slapp de. Istället fylldes deras kvoter med en personer, som i min mening inte hade något att göra på en underofficersskola. Skälet till att dessa meniga inte ville till underofficersskolan var i de allra flesta fall att de ville tjänstgöra kortare tid, än de 11 månader som underofficerare tjänstgjorde på min tid. Många av dessa meniga blev senare under sin beväringstid korpraler tack vare att de var så bra soldater. Alla de som blev korpraler i den "gamla jägarplutonen" jag tjänstgjorde i, är i min mening mycket bra soldater. Detsamma gäller de underofficerare jag valde att tjänstgöra med mig. De blev alla sergeanter under sin beväringstjänst. Rent allmänt så var det mycket sällan som de, som blev reservofficerare, sergeanter och korpraler, var dåliga soldater, då de alla fått sin visa sin duglighet i både fält och kasern för att förtjäna sin grad, och inte bara kvoterats in i den. Utöver detta så fanns det dessutom även bra underofficerare och meniga som inte blev sergeanter respektive korpraler. Befordran av underofficerare och meniga till sergeants respektive korprals grad skedde dessutom ske vid två olika tillfällen, där det var mer status och stolhet i att ha blivit befordrad vid det tidigare tillfället, då det var de bästa som blev det.

@SPB
Aha, eftersom diskutionen och artikeln gällde GU och inte krigsplacering så trodde jag att du menade att det inte förkom mer än två GB per grupp under GU, missuppfattade dig där

Ingår det någon "attrition reserve" i den svenska krigsplaneringen? Om det gör det, så är det kanske vettigt att utbilda ett överskott av befäl på lägre nivåer, då dessa historiskt sett löper en oproportionerligt stor risk att såras och/eller dödas i strid, genom att de förväntas leda från täten och med eget exempel.

Helt klart finns det meniga som är klart bättre ledare än GB-uttagna... Sen om det beror på pliktverket eller att grabbarnas bästa inte kommer fram förrän dom rycker in kan ju diskuteras. Killen hos oss som fick gå upp fick göra det pga att vi saknade helt enkelt en stf.

@Recon
Det blev lite blandat där... ;) Man ska ju vara två GB/grp. Sen om man är fler så är det ju ändå bara två som agerar i befattning samtidigt.

Spännande om man rycker in som KB och blir degraderad till menig. Härligt härligt! ;)

Rycker du in som KB så ÄR du menig tills annat sägs.

Sant!