Full Version: kg m40 SAV (Svenska AutomatVapen)
I en soldatinstruktion från 1942 hittade jag instruktionen för kg m40 SAV. SAV står för svenska automatvapen. Jag har aldrig sett detta kulsprutegevär förr och undrar om det är någon som har mer info om det.
Det är ett tysk tillverkat vapen.
Knorr-Brense i 6.5mm vet inget annat om det dock.
Knorr-Brense i 6.5mm vet inget annat om det dock.
Detta vapen kallades också för den "galopperande järnsängen".
Det står mer om detta obskyra vapen i "Hemvärnet 1940-1992".
Och som dom sa på hemsidan, det var inget populärt vapen, men under beredskapsåren så gällde sannerligen Caisa Warg's tes: Man tager det man havfer, och det var ett mycket behövligt tillskott till Hemvärnets sammlade eldkraft.
Det står mer om detta obskyra vapen i "Hemvärnet 1940-1992".
Och som dom sa på hemsidan, det var inget populärt vapen, men under beredskapsåren så gällde sannerligen Caisa Warg's tes: Man tager det man havfer, och det var ett mycket behövligt tillskott till Hemvärnets sammlade eldkraft.
Vad var det som gjorde vapnet så impopulärt ?
KG m/40 licenstillverkades av Husqvarna och är ytterst trevliga att skjuta med. Öknamnet hoppande järnsängen har jag inte hört förut, det hoppar inte alls, däremot är det lite tungt i förhållande till eldkraften. 6,5mm, 20 skottsmagasin, stora riktmedel och benstöd.
Hemvärnet i Karlstad köpte in ett sådant i början av 90-talet.
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Hemvärnet i Karlstad köpte in ett sådant i början av 90-talet.
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 ) 
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Däremot så fanns uttrycket KG-tumme, tydligen så var det allmänt känt att tummen gärna kom i kläm av slutstycket vid vård eller om det var vid kontroll efter patron ur. Ont gjorde det iallafall enligt min far!
//Nisse
QUOTE (Bappelsinmannen @ Nov 27 2006, 12:36 )
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Däremot så fanns uttrycket KG-tumme, tydligen så var det allmänt känt att tummen gärna kom i kläm av slutstycket vid vård eller om det var vid kontroll efter patron ur. Ont gjorde det iallafall enligt min far!
//Nisse
Kulsprutetumme tror jag att det hette.
Det var på ksp 36 man kunde få tummen avslagen eller i varje fall skadad när man laddade/gjorde ptr ur och höll fel med handen.
QUOTE (Bappelsinmannen @ Nov 27 2006, 12:36 )
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Däremot så fanns uttrycket KG-tumme, tydligen så var det allmänt känt att tummen gärna kom i kläm av slutstycket vid vård eller om det var vid kontroll efter patron ur. Ont gjorde det iallafall enligt min far!
//Nisse
svårt OT men var det inte AG-tumme? Påminnde mig min kära gamla pvpjäs...
Om vapnet av misstag är osäkrat när vänstra handens tumme för ned patronföraren kan slutstycket av misstag slå fram och tummen komma i kläm mellan pipans bakplan och de rörliga delarna. Det är en synnerligen smärtsam upplevelse! Bland soldater utrustade med ag/42 var "Ag-tumme" en plågsam realitet. Det är viktigt att vara noggrann med säkringsspärrens läge.
/b
QUOTE (Blackadder @ Nov 27 2006, 13:01 )
QUOTE (Bappelsinmannen @ Nov 27 2006, 12:36 )
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Däremot så fanns uttrycket KG-tumme, tydligen så var det allmänt känt att tummen gärna kom i kläm av slutstycket vid vård eller om det var vid kontroll efter patron ur. Ont gjorde det iallafall enligt min far!
//Nisse
svårt OT men var det inte AG-tumme? Påminnde mig min kära gamla pvpjäs...
Om vapnet av misstag är osäkrat när vänstra handens tumme för ned patronföraren kan slutstycket av misstag slå fram och tummen komma i kläm mellan pipans bakplan och de rörliga delarna. Det är en synnerligen smärtsam upplevelse! Bland soldater utrustade med ag/42 var "Ag-tumme" en plågsam realitet. Det är viktigt att vara noggrann med säkringsspärrens läge.
/b
Helt rätt, det har alltså inget med vare sig KG eller ksp att göra.
QUOTE (Blackadder @ Nov 27 2006, 13:01 )
QUOTE (Bappelsinmannen @ Nov 27 2006, 12:36 )
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Däremot så fanns uttrycket KG-tumme, tydligen så var det allmänt känt att tummen gärna kom i kläm av slutstycket vid vård eller om det var vid kontroll efter patron ur. Ont gjorde det iallafall enligt min far!
//Nisse
svårt OT men var det inte AG-tumme? Påminnde mig min kära gamla pvpjäs...
Om vapnet av misstag är osäkrat när vänstra handens tumme för ned patronföraren kan slutstycket av misstag slå fram och tummen komma i kläm mellan pipans bakplan och de rörliga delarna. Det är en synnerligen smärtsam upplevelse! Bland soldater utrustade med ag/42 var "Ag-tumme" en plågsam realitet. Det är viktigt att vara noggrann med säkringsspärrens läge.
/b
Jomenvisst, helt rätt, jag blandade ihop förkortningarna, AG-tumme skall det vara och inget annat.
//Nisse
Ksp tumme är oxå ett begrepp som di gamle lärde mig för 25+ några till år sedan.
Gick ett skott av på ksp 36 så slog slutstycket tillbaka och rev med sig tummen i bara farten.
handen skulle greppa manöverhandtaget underifrån med handflatan uppåt och lillfingret in mot vapnet för att undvika skada.
Gick ett skott av på ksp 36 så slog slutstycket tillbaka och rev med sig tummen i bara farten.
handen skulle greppa manöverhandtaget underifrån med handflatan uppåt och lillfingret in mot vapnet för att undvika skada.
Ksp 36 = vattenkyld Ksp 39, Frågas Kom!
QUOTE (Darkwand @ Nov 27 2006, 23:44 )
Ksp 36 = vattenkyld Ksp 39, Frågas Kom!
Ja, fast tvärtom.
QUOTE (heiho @ Nov 27 2006, 17:12 )
Ksp tumme är oxå ett begrepp som di gamle lärde mig för 25+ några till år sedan.
Gick ett skott av på ksp 36 så slog slutstycket tillbaka och rev med sig tummen i bara farten.
handen skulle greppa manöverhandtaget underifrån med handflatan uppåt och lillfingret in mot vapnet för att undvika skada.
Gick ett skott av på ksp 36 så slog slutstycket tillbaka och rev med sig tummen i bara farten.
handen skulle greppa manöverhandtaget underifrån med handflatan uppåt och lillfingret in mot vapnet för att undvika skada.
Efter att ha varit mer intim med 39:an under ett år än vad jag någonsin
önskade så kan jag ändå inte minnas något liknande. På 39:an satt
manöverhandtaget på sidan och var inte det minsta i vägen. Satt det
annorlunda på 36:an?
OT: Att lära om ladda från ksp 39 till ksp 58 var fostrande. Så lika och
ändå så olika...
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
KG m/40 licenstillverkades av Husqvarna och är ytterst trevliga att skjuta med. Öknamnet hoppande järnsängen har jag inte hört förut, det hoppar inte alls, däremot är det lite tungt i förhållande till eldkraften. 6,5mm, 20 skottsmagasin, stora riktmedel och benstöd.
Hemvärnet i Karlstad köpte in ett sådant i början av 90-talet.
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Hemvärnet i Karlstad köpte in ett sådant i början av 90-talet.
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Tyvärr måste jag nog säga emot här.
Jag tror att du syftar på Kg m/37, inte m/40.
Och det var FBU i Karlstad, inte HV, som hade ett Kg m/37.
QUOTE (uoff @ Nov 28 2006, 22:33 )
QUOTE (Krigsmakten @ Nov 27 2006, 11:36 )
KG m/40 licenstillverkades av Husqvarna och är ytterst trevliga att skjuta med. Öknamnet hoppande järnsängen har jag inte hört förut, det hoppar inte alls, däremot är det lite tungt i förhållande till eldkraften. 6,5mm, 20 skottsmagasin, stora riktmedel och benstöd.
Hemvärnet i Karlstad köpte in ett sådant i början av 90-talet.
Jag vill minnas att det var lite bökigt att vårda, har även läst att det var känsligt för smuts.
Tyvärr måste jag nog säga emot här.
Jag tror att du syftar på Kg m/37, inte m/40.
Och det var FBU i Karlstad, inte HV, som hade ett Kg m/37.
Du har helt rätt. Jag kollade in bildlänkarna och tyckte att jag kände igen den då både magasin och kaliber var identiska. Det är också mycket möjligt att det var FBU som köpte vapnet.
KG M/40 har jag ingen erfarenhet av.
QUOTE (uoff @ Nov 28 2006, 22:33 )
Tyvärr måste jag nog säga emot här.
Jag tror att du syftar på Kg m/37, inte m/40.
Och det var FBU i Karlstad, inte HV, som hade ett Kg m/37.
Jag tror att du syftar på Kg m/37, inte m/40.
Och det var FBU i Karlstad, inte HV, som hade ett Kg m/37.
Det såldes faktiskt så sent som i våras. Föreningen äger/ägde också två stycken Ag42.
Mycket trådupplivning, men sen jag postade mitt tidigare svar i tråden så har det förhoppningsvis kommit lite nya förmågor till forumet:
Varför kallades KG't i fråga för den "galopperande järnsängen"?
Har letat runt lite på skoj sen jag återsåg den här tråden, men jag har fortfarande inget svar!
Varför kallades KG't i fråga för den "galopperande järnsängen"?
Har letat runt lite på skoj sen jag återsåg den här tråden, men jag har fortfarande inget svar!
Skrämmer liv i en kul tråd...
Här nämns ju lite av varje som är kul....KG KSP och AG tumme, galopperande järnhästar, KSP 36, 39 och KG37 o allt...
Jag hoppas kunna ge svar på några av frågorna här ändå...
xx-tumme... Det är ju AG man syftar på eftersom att man vid laddning med laddram kan ha velat till det med uppspänningen så att, när man med tummen trycker ner patronerna i laddramen, lyckats ta manövergreppet på ett sådant sätt att slutsycket åker fram o då gör det nog ont.... Som på en pistol när man skjutit sista skottet så hänger manteln uppspänd, man kan då ta ur magasinet o sätta dit ett nytt och sen bara trycka på mantelhaken o så slår manteln igen.
Galopperande järnsängen är KG M40. Det användes av bland annat Hemvärnet, och SS faktiskt.... Det är ett av världens sämsta vapen genom tiderna eftersom det föll isär när man sköt med det...Kanske som en "galopperande järnsäng" skulle göra...
KSP 36 är en vattenkyld kulspruta som byggts på Browning M1917.
Det som vi kallar KSP M39 är en variant av Browning M1919A1 och vi känner också igen den som KSP M42
Den största skillnaden mellan KSP 36 och 39/42, förutom kylningen, är att på 36:an så åker slutsycket omedelbart fram när man tar laddgrepp och patronen hamnar därför i loppet. På 39/42 så fastnar slutsycket i uppspänt läge med patronen hängande i slutstycket men inte i pipan. Detta på grund av just kylningen...Man vill inte att 39/42an ska skena eller att patronerna ska sprängas i loppet. Annars är dessa vapen oerhört lika och man kan byta de flesta rörliga delarna med varandra.
KG M37 är spännande... För oss militärfreaks så kan man säga att allas våran älskade KSP 58 är en KG37 med MG42 matning..... Sug på den en stund....
att byta laddning från 39 till 58an kan jag tänka mig kan vara svårt... Speciellt när man ska göra en blindavfyring efter att matat in bandet i mataren och sen spänna upp igen... Att göra det på en 58 är ju.......inte nödvändigt....
/Styggo
Här nämns ju lite av varje som är kul....KG KSP och AG tumme, galopperande järnhästar, KSP 36, 39 och KG37 o allt...
Jag hoppas kunna ge svar på några av frågorna här ändå...
xx-tumme... Det är ju AG man syftar på eftersom att man vid laddning med laddram kan ha velat till det med uppspänningen så att, när man med tummen trycker ner patronerna i laddramen, lyckats ta manövergreppet på ett sådant sätt att slutsycket åker fram o då gör det nog ont.... Som på en pistol när man skjutit sista skottet så hänger manteln uppspänd, man kan då ta ur magasinet o sätta dit ett nytt och sen bara trycka på mantelhaken o så slår manteln igen.
Galopperande järnsängen är KG M40. Det användes av bland annat Hemvärnet, och SS faktiskt.... Det är ett av världens sämsta vapen genom tiderna eftersom det föll isär när man sköt med det...Kanske som en "galopperande järnsäng" skulle göra...
KSP 36 är en vattenkyld kulspruta som byggts på Browning M1917.
Det som vi kallar KSP M39 är en variant av Browning M1919A1 och vi känner också igen den som KSP M42
Den största skillnaden mellan KSP 36 och 39/42, förutom kylningen, är att på 36:an så åker slutsycket omedelbart fram när man tar laddgrepp och patronen hamnar därför i loppet. På 39/42 så fastnar slutsycket i uppspänt läge med patronen hängande i slutstycket men inte i pipan. Detta på grund av just kylningen...Man vill inte att 39/42an ska skena eller att patronerna ska sprängas i loppet. Annars är dessa vapen oerhört lika och man kan byta de flesta rörliga delarna med varandra.
KG M37 är spännande... För oss militärfreaks så kan man säga att allas våran älskade KSP 58 är en KG37 med MG42 matning..... Sug på den en stund....
att byta laddning från 39 till 58an kan jag tänka mig kan vara svårt...
Speciellt när man ska göra en blindavfyring efter att matat in bandet i mataren och sen spänna upp igen... Att göra det på en 58 är ju.......inte nödvändigt..../Styggo
This is a "lo-fi" version of our main content. To view the full version with more information, formatting and images, please click here.