Jag syftade inte på iden med överlagrad kanon, utan specifikt på iden att sätta en sådan på strv 103.

Jag är tämligen medveten om andra UDES-varianter med överlagrad kanon, bland annat en test med överlagrad kanon på Marderchassi (UDES 19) och UDES XX 20 som ju står på Axvall, en plats hyfsat bekant för mig

Bilder på bägge vagnarna vinns här: http://www.pansarmuseet.se/XX20.htm

/E

Vad jag skulle vilja beskriva som en befintlig version av "strv 103 med torn" är ju Merkava.
Hade utvecklingen av strv 103 påbörjats tio år senare tror jag resultatet hade blivit snarlikt. (Mindre anpassning till strid i öken, högre toppfart, inget passagerarutrymme.)

/Olle

Låter som Strv 2000. Den hade i alla fall motorn fram.

MBT 70 utvecklades väl iofs när strv 103 var färdig. Den hade dessutom all personal i tornet. Föraren hade ett motroterande torn i tornet som gjorde att han alltid tittade framåt. Föraren skall ha blivit lite åksjuk av den rörelsen enligt uppgift.

Som jag uppfattat det påbörjades MBT 70 innan strv 103 var färdig för produktion, influerad av idén att stridsvagnen skulle vara så låg som möjligt och samtidigt ha ett kanontorn, vilket ledde till den udda tornlösningen som inte fungerade i praktiken.

/Olle

Jepp, den skulle vara så låg som möjligt och ja det var lösningar som kanske inte funkade till 100%. Den första prototypen rullade 1965, projektet lades ner 1971. Första strv 103 levererades 1967. Så jo det stämmer

En vansinnig tankelek lik en lätt Draken i moderna kompositmaterial med en modern motor.

Hur liten och nätt skulle en värnkanon-S med 0, 1 eller 2 besättningsmedlemmar kunna bli om den har en 120/140mm automatkanon och så mycket pansar att det krävs extrem pansarbrytande ammunition för att få stopp på den?

Jag tror inte att det vore vettigt att bygga något sådant.

Ber om ursäkt ifall jag drar iväg off-topic nu, men du menar något i stil med F-16XL? Visserligen fel flygplan i botten, men ganska lik eller hur?

Japp. Drakens aerodynamik är genial men dagens viktigaste funktionskrav fylls bäst med en annan form.

Varför ha vänkanonen med NÅGON besättningsman i, i sådana fall. Ska vi bygga en modern maginotlinje gör vi det ordentligt.
Vi skippar besättningen, och låter, antingen en operatör sköta siktning och eldgivning från något tryggt bergrum någonstans. Med dagens elektroniska sensorer behöver ju skytten inte ha någon fysisk kontakt med siktet. Man skulle ju dessutom låta radar styra kanonen. Eller så tar vi ett steg till. Operatören har bara en övervakande funktion, och är ensam ansvarig för flertalet olika värntorn och sensormaster ("siktena" behöver ju inte heller vara knutna till varje enskilt vapen). När vapensystemen har eldtillstånd söker de och bekämpar de automatiskt de funna målen.
På så sätt kan man göra tornen väldigt små och svårträffade, samt att då går att skydda på helt annat sätt än om de var tvugna att kunna härbärgera människor.

Men detta har ju väldigt lite med Strv S att göra..
Att bygga om Strv S til värnkanon faller ju på att den inte har något torn man kan utnyttja.

/E

Vadå?
Gjut en cirkulär betongplatta, sätt en stolpe i mitten och trä på vagnen på stolpen så kan den rotera bäst den vill

blir svårt att elevera/dumpa kanonen

Stridsvagn S finns inte mer. Kopplingen är tanken på en tornlös värnkanon som dansar runt på band och hjulupphängning som Stridsvagn S. Det blir som en igelkott med mycket dålig rygg, hård ovansida och mjuk undersida.

Vad pratar du för strunt. Jag såg ju två 103or så sent som igår, varav en med minvält..
Sen har jag en i skåpet här hemma, och tre i garderoben..

/E

Från NA 14/9

Stridsvagn S

Ett jobb som kanske denna vagn kunde satt tänderna i?
Radiostyrd S (sidan 20)

Mvh, B

Pansar är inte mitt område så jag vet inte hur intressant det är men SVT har nyligen, i sitt "Öppet arkiv", lagt ut ett avsnitt av Tekniskt magasin från 1968 som innehåller ett inslag om Strv S:

Windows Media
Real Media

Kul som kuriosa om inte annat.

Inslaget kommer ungefär 19 minuter in i programmet.
Fanns en del intressanta bilder jag inte sett innan.

Kul att se det klippet!!!!!!
Men fy fasen vad obehagligt i slutet, kameran gick sönder helt.

Jag har alltid tyckt lite speciellt mycket om S-modellen. Sedan var det kul och se att "min" kärra var med i inslaget (Tgb:n med kamera på taket precis då inslaget börjar) . /Gusten

I inslaget från Tekniskt magasin gör de ju stor affär av laseravståndsmätaren (som valdes av konstruktörerna för att de insåg att det var framtidens modell). Men sedan blev laser av kostnadsskäl inte infört i seriemodellerna förrän i samband med uppgraderingen till C-versionen, eller hur?

/Olle

Rätt, skyttens sikte kompletterades med laserAI, vagnchefen fick klara sig utan. Annars hade de i stort likadana sikten.

S-Tank

103:an, denna vagn har jag under mina år på Luleå metall styckat upp 3½ st av, tråkigt men sant!

Hur står sig 103'ans 105mm kanon precisionsmässigt jmf med Leo 1, Leo 2 (/Strv122) och Abrams 120mm?
Övriga prestanda som räckvidd, verkan i mål osv?

Detta må vara en "kasunen"-fråga, men det är ju 103'an som ändå är i fokus..

Eftersom eldröret på 103ans kanon är längre så ska den ha både högre genomslag, räckvidd och precision än sina med 105mm kanon beväpnade kollegor. Detta har jag också fått höra från folk som haft med vagnen att göra. Men hur den förhåller sig till en 122a eller, intressantare jämförelse än M1Ax, Leopard 2A6 kan jag inte svara på. Om vi ska vara rättvisa måste vi dock se till att alla vagnarna står still när de skjuter, med stab avslaget och utan att använda oss av nymodigheter som korrigering för vindavdrift och eldrörskrökning

/E

Hittade en rolig engelsk dokumentär om strv103.
De verkar ju gilla den.....

länk

/martinator

122an har väl inte automagisk korrigering för vind och/eller eldrörskrökning Erik

Nä, nån korsvindssensor har det väl inte suttit på leoparderna sedan baulos 1, men du kan väl knappa in lite vindinfo och sådant i din komputter, eller är det bara temperaturen som man matar in där?
Kompensering för eldrörskrökning finns det väl ändå? Det sitter ju en såndäringa "plupp" (som det heter på fackspråk, amatörer säger MRS) längst ut på eldröret. Om den är automagisk vet jag inte, men du kan väl manuellt kompensera mha MRS'en om inte annat?

/E

Jo man kan knappa in sidvind. Jag vet inte hur det utbildas idag visserligen, men det skulle till alla försvarsverks morsa innan man började fippla med den knappen när jag utbildades. Risken är att man ramlar ur sin stridsställning och då har jäkligt skeva inställningar, bättre att kompensera för det manuellt isf med riktpunkten. Dock har jag inget minne av missar pga vind på avstånd upp till två km iaf. MRF används, ja, men återigen, efter 5 skott eller liknande så genomförde iaf inte jag någon MRF (eller FJA som det hette då )
Och jag vet inte om man säger att kanonens precision påverkas av MRF (vad fan står "F" för?), sidvindssensor, eldledningsdator, laseravståndsmätare, stab osv.

Darn vad gammal du fick mig att känna nu, tack för den

MRS, MynningsReferensSystem, skall användas efter 3-5 skott för att kompensera för eldrörets krökning pga den hetta som utvecklas vid avfyring av kanonen, och/eller nån gång i timmen för att kompensera för eldrörets krökning pga solens strålning och temperaturförändringar. I praktiken innebär det egentligen att man genomför MRS när man har tid i någon bra skyddsställning eller inte har något bättre för sig.

Angående sidvindskorrigering, ja, knappas in, men endast vid försvarsstrid då datorn inte är så smart att den räknar ut hur sidvinden förändras vid ev. riktningsförändring, som allt som oftast sker under anfallsstrid.


@Rickard N, du är gammal

Att knappa in sidvindskorrektion verkar jätteopraktiskt. Varför finns det inte någon korsvindssensor på Leoparderna?

Det fanns en sådan en gång i tiden. På 121:an så man en lite rund platta på torntaket där en liten stång en gång satt. Det visade sifg dock ganska snart att denna sensorn inte var helt tillförlitlig och det var bättre att knappa in det själv. Med dagen teknik kanske det finns bättre möjlighet att få bra värden.

Inte svårare än att ställa in riktning och styrka? Ett vred och några knapptryckningar... Ball(istisk)a-värden levereras av artilleriet. Hade det inte fungerat tillfredställande hade vi gjort på ett annat sätt, förmodar jag.

Inflytelserna (kruttemp, yttertemp, vind, tryck...) i kalkylatorn måste givetvis hållas uppdaterade över tiden.

Tilläggas bör väl att den ammunition som vi kräver mest precision av, inte påverkas nämnvärt av normal sidvind. Det är helt enkelt ett ballistiskt värde som kan vara fint att ha som ett led i dina försvarsförberedelser, men absolut inget ditt skytte står och faller med.

Som Rickard säger, riktpunktsförändring är nästan bättre, då man vid första skottet får svart på vitt hur vinden hela vägen till målet påverkar projjen, till skillnad från vad 121:ans gamla vindflöjel ger för värde (sidvinden vid din egen position).

EDIT: Lite OT, men kan någon 9040-snubbe/a klargöra hur 90:an kompenserar för eldrörets krökning?

Höger, vänster, upp, ned med riktdonet.

Riktpunktförflyttning, m.a.o.

Nu börjar vi drifta väldigt långt från strv 103.
Åter till ämnet.

The Swede
C TPC

Laseravståndsmätaren som stoppades in i 103C, var den av samma typ som på centurion och levererade tre värden om de inte stämde överens?
Antar att man tog uppsättning manuellt med den när man väl sköt, eller?

Någon som vet när den topphemliga RSV-grinden fanns tillgänglig till 103an?

Redan 1972, enligt öv Hans Nilsson.

Jag har en fråga som nån vänlig strvfantast kanske kan besvara. För något eller några år sedan läste jag att man skulle modifiera ett antal 103:or till bärare av någon typ av pvrb. Finns det någon substans i detta, och är det i sådana fall något som blivit verklighet?

Har bestämt för mig att frågan dykt upp tidigare på forumet, men jag minns inte i vilken tråd. Svaret är hur som helst att nej, det har inte funnits några pvpbv'er baserade på Strv 103. Inte i tjänst, och jag har aldrig sett någon bild på någon sådan prototyp, så jag antar att det ej blivit mer än en pappersprodukt. I dag är hur som helst alla Strv 103 antingen skrotade eller museiobjekt.

/E