Stridsvagnar ska man inte försvara med stridsvagnar ska frammåt :P men jag håller med om att 103 nog är riktig bra som understödsvagn vår

Jag tycker vilket fall som helst att 103 är riktigt ruff gillar idén med att föraren får skjuta också

Tiden har som sagt sprungit iväg 103 men ja tror de va en ganska så stygg vagn i sina dagar

Edit: skriver inget bra alls

Man letar efter listig övergång, väntar på bro eller gör sig illa och kommer över, ungefär. Jag har flyttat på ett dike, du kan se hur min 90-hjälm såg ut efter närkontakt med bakstycke och torntak i min personliga bild.

varför hade du ingen telehjälm?

Alltså de finns ju alltid någonstans att ta sig över gravtagningsförmågan är inte så avgörande om de inte är när du håller på att dra dig tillbaka och har fi i baken men då går de nog bedömmt ont för besättningen vilket fall som helst men hellre de, det går oftast att ta sig över frågan är bara om VC vill riskera en fastkörning för de är ju inte höjden på diket som avgör utan sjunker vi eller sjunker vi inte.

Telehjälmen hade han på sig. Hade han haft huvudet i den där M90-hjälmen så hade han inte varit förmögen att skriva saker på forument längre... ;)

he ok ja tänkte nog inte riktikg efter där kanske ;)

Jag håller med om att strv 103 sannolikt vore bättre i pvkv-roll. Problemet är väl att strv 103 togs fram just som strv för våra pansarbrigader. Utan dem hade vi haft färre pansarbrigader, och att egenutveckla en pansarvärnskanonvagn av S-vagnens komplexitetsgrad känns svårförsvarligt.

Mina ören i dagens efterkloka läge ligger på att vi i slutet av 1960-talet borde hoppat över Leo 1/Cheftain/M60-generationen, skaffat fler Centurioner och eventuellt moderniserat dem, och sen satsat på att vara med på Leo 2 tio år senare.

Alternativet strv 103 från 1968 och Leo 2 från 1980 förutsätter en betydligt större materielanskaffningsram.

Ursäkta en okunnig själ: det närmaste jag kommit pansarvagnar är när vi fick åka bakpansar på en IKV91 och höll på att glida av en isig väg, samt "några" timmar i en bv206.

Angående gravtagningsförmåga: Fanns inte ett schaktblad på några av 103:orna (var tredje?) som skulle användas att fylla igen diken stora nog att inte kunna köras över direkt? (Istället för att vänta på en broläggare.)

Jag ryser fortfarande när jag hör någon referera till en IKV-91 som
pansarvagn. Kalla den infanterikanonvagn, stridsfordon eller bara
vagnen, inte pansarvagn. Det är något helt annat.

Så vitt jag vet (det lilla) så kunde 103:an utrustas med schaktblad
men de var vanligtvis inte monterade.

Vad är en pansarvagn?

Enligt Kn P:s hårda fostran är en pansarvagn hjulburen (annars är det en
PBV) och saknar tyngre beväpning. Det närmaste som fanns då var KP-bilarna.
Den som har något mot denna uppdelning får ta upp det med Mj P (och det
skulle jag inte rekommendera)

Schaktbladet skulle enligt vad jag fattat de som finnas på alla vagnar (rätta mig om jag har fel) för att kunna gräva upp ett "skyttevärn" till vagnen

OCh snälla kalla inget fordon för pansarvagn för såvitt jag vet så finns de inget som heter bara just pansarvagn de är något ord som har uppsstått bland civila stackare och kalla inte min strv för pansarvagn för då blir jag

Känns det bättre om jag kallar den för "mål"? :P

Sök på pansarvagn på Google så konstaterar man snabbt att det finska FM använder ordet rätt så friskt på sina sidor...

2 ören i träsket New Orelans...

Ja hellre de

Den finska beteckningen för det rikssvenska ordet "stridsfordon" är "rynnäkköpanssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "stormpansarvagn". Den finska beteckningen för det rikssvenska ordet "stridsvagn" är "taistelupanssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "stridspansarvagn". I militärfinskan används dessutom "panssarivaunu", vilket rakt översatt till svenska blir "pansarvagn", som ett samlingsbegrepp för stridsvagnar, stridsfordon och andra bandgående pansarfordon. För pansarterrängbilar och eventuella andra hjulgående pansarfordon används ordet "panssariajoneuvo", vilket rakt översatt till svenska blir "pansarfordon".

Ja, förbannade civilister som inte vet något. Alla vi insatta vet att det heter pansartank.

Eller plåtschabrak.
BJE har en poäng annars.

Jag håller med om att problemet är att strv103 togs fram som en stridsvagn! Resultatet blev att hälften av våra pansarbirgader fick en mer defensiv inriktning pga strv103. Jag tycker inte att det är så svårt att försvara utveklingen av en avancerad PVKV, man måste bara inse att den inte kan ersätta en stridsvagn hur bra den än är. PVKV är ett komplement till stridsvagnar men inte samma sak.

Visst är det kul att vara efterklok! Jag håller med dig om att vänta på LeoII skulle varit det bästa alternativet. Om man vill hålla sig lite närmare verkligheten och utgår från att strv103 projektet stoppades till förmån för en utländsk vagn, skulle jag luta åt chieftain med annan motor.
Men det är väl lite OT

Att anskaffa LeoII 1980 för att ersätta strv 103 och behålla centurion till 1995 är en av mina favoriter Jag tycker att antalet stridsfordon borde ha ökat under 70 och 80-talet. Givetvis kräver detta en större ekonomisk ram men vem skulle inte vilja haft det?

//Stofilen

@ A2 Keltainen

Ej att glömma den riktiga tungvrickaren:

"Miehistönkuljetusajoneuvo" =
trupptransportfordon.

(Ett bra alkotest för svealänningar
att försöka och uttala..)

OT Kurs

KRONDIKE = Dike betalat av kronan

Krondiken tillkom pa forsta halften av 1900 talet. De utfordes av arbetslosa som beredskapsarbete. Dessa diken skulle tillfora mer Jordbruks, betes samt skogsmark. De utfordes sa gott som uteslutande pa myrmarker, torvmarker eller gammal sjobotten. Detta for att dranera marken som var vattensjuk.

Ett krondike skall ej forvaxlas med mindre diken, som av sadana som fatt fotterna blota, kallas Ett javla stort krondike.

Ett akta krondike ar minst 2m djup och med en spannvidd av minst 3m och det ar handgravt.

En platburk i 60 tons klassen bor ihuvudtaget inte komma i narheten av ett krondike da han har torv under banden. En lattare vagn kan nog komma framtill kanten, om ha befinner sig nedanfor avskarningen, men knappast ta sig over. Att ta ett riktigt krondike pa diagonalen = fastkorning 2 meter under markytan med 100% sannolikhet. Botten bestar av vatten mattad torv..... Och jag kan lova att den vagnen inte blir latt att fa upp

Om vagnen mot formodan tagit sig over sa star han sa pa den blota sidan, troligtvis mitt pa en myr, och 10 m efter diket gar han igenom.

Nar det kommer till ett riktigt Krondike galler brolaggare alt hurtinga ingtrupper.

Slut kurs
Kalla Div litteratur i Svensk skogshistoria, marklara mm

Fick vi ju reda på hur brett ett krondike är också
Rent geometriskt kommer mao en strv121/122 över ett krondike, där ser du eskil :P

Beväringar... rep... belöning... utmaning... teambuilding...

Ater igen den Finska skolan.
A2 du glommer att vi ar i Sverige. Var Svenska arme ar for liten for att orka dra upp den

Eftersom IKV-91 var en så manlig och effektiv, ja helt enkelt fantastisk
vagn så kunde man givetvis passera krondiken med den. Eftersom den
dessutom hade en fantastisk terrängförmåga (och flyter!) så var myren
efteråt inga problem heller.

Mer allvarligt, med en bra förare och 400 hkr i motorn var krondiken
inga problem för 16 ton IKV-91. Detta bevisades flera gånger både
i surhålen söder om Lagnö och i myren på Prästtomta. Med en kass
förare och/eller 240 hkr så var det bara att ropa på bärgning.

Schaktbladen fanns, som någon tidigare nämnt, till samtliga vagnar. Under GU var de normalt ej monterade. Detta var för att minska belastningen på fjädringen i syfte att få hydraulsystemet att hålla lite bättre.

Schaktbladet var tänkt att användas till att fixa till vagnen eldställning vid försvarsstrid. (Senario: Förbandet är hyfsat på förhand vid landstigning).

Visst kunde man använda det för att schakta ner dikeskanter men detta är inget jag ser framför mig att någon skulle få för sig under ett anfall. Bladet måste fällas ut för hand. Man måste göra avsittning, gå ner framför vagnen, lossa låsen i schaktbladets nederkant så att det fälls fram, ta loss de två stödbenen som sitter på fronten, montera dessa mellan bladet och vagnskroppen, uppsittning, schakta...

Bild på vagnen om nu någon inte visste var schaktbladet satt...


S-Tank

Tjusig bild, S-Tank...

En fråga som har plågat mig en längre tid: Jeepdunkarna som är fästa längs vagnens sida. Vår kapten (som ej var/är någon pansarknekt) påstod att de var fyllda med sand för att ge extraskydd mot HEAT projektiler, men andra lärde, på ett annat pansarforum här på nätet, hävdar att de helt enkelt är extra brännsletankar som är fyllda med diesel (eller motsvarande). Vad är rätt?

Dunkar fyllda med diesel som extra RSV-skydd, enligt Arménytt.

Helt rätt, varje dunk rymmer c:a 22l om jag inte minns fel.
Diesel fungerar ypperligt som RSV-skydd.

The Swede

Ovanför dunkarna så sitter det sju stycken käppar/stänger (två till vänster och fem till höger). Vad är de till för? Tält? Maskering? Rengöring av eldrör?

Undrar om det finns några rekommenderade
böcker om 103:an?
Miniatyrmodeller? (Helst färdigbyggda.)

@A2K:
Jag har för mej att de där stängerna används för att hålla uppe "bälgen" vid vadning. (Swede kan säkert hitta både bilder och m-nummer på denna tingest.)

Helt rätt, det är stag till flytbälgen.

Orkar inte leta rätt på bilder just nu

Har vagnen på bilden flytbälg med sig också? Tycker inte att jag kan se någon. Vad är det för vits med att köra omkring med stagen när man inte har någon bälg?

Bälgen ligger under en ram som löper längs kanten på vagnen och är alltså fast monterad.

EDIT: Lite bilder.


En schematisk bild som visar stagen till bälgen.


Här ser vi en tidig vagn utan bälg. Notera "skåran" längs vagnens kant där bälgen ska ligga.


En 103:a med bälg uppe och en med bälg nere.


Innuti bälgen.


I vattnet.


På väg upp.

The Swede

Hur bra fungerade bälgen i praktiken? Hur känslig var den, i nedfällt respektive uppfällt läge, för finkalibrig eld och artilleri- och grk-splitter? Hur stor nytta hade man (bedömt) haft av den i en skarp situation?

I nedfällt läge var den skyddad av en pansarplåt.
I uppfällt läge var den väl ungefär lika motståndskraftig mot splitter/beskjutning som en pappkartong.
Nytta skarpt? Tja, den kunde ju ta sig över vattendrag utan bro, det gäller bara att vattendraget inte var utsatt för beskjutning.

The Swede

Förstår jag det rätt, om jag förstår att den med bälgen bara kunde gå på botten, och alltså inte flyta? Två andra problem torde väl vara vattendragets botten (måste vara tillräckligt hård och stabil) och kanter (får inte vara för branta eller mjuka).

Tack för bilderna! Jag trodde först att bälgen var väldigt tjocka/grova luftfyllda gummituber längs sidorna som gjorde att vagnen kunde flyta, och hade inte en tanke på att den kunde se ut som den faktiskt gör.

Går nog förövrigt att se en strv S nu nästa söndag (25/9) under Södra Skåningarnas dag på P7. Förra året åktes det rundor med en iaf.

Strv S med bälg flyter och behöver inte ha bottenkontakt. Slänterna bör naturligtvis inte vara för branta. Vagnen förs framåt i vatten med banden.

Egentligen så är faktiskt strv S en riktigt intressant och innovativ konstruktion. Synd att den inte används mer... Jag utbildades på psk tillsammans med strv S och eldhastighet, precision och skyddsnivå var och är fortfarande imponerande.

Alltså... jag är mycket skeptiskt till uppgiften att strv S kunde flyta med hjälp av bälgen...

Jag har kollat med farsan som är grundutbildad på typen och vad han vet så går det bara att vada med strv S.

Kollar man sen på bälgen så behöver man ju inte vara Einsteins lillebror för att se att den inte kan ge särskilt mycket flytkraft.

Strv 103 kunde flyta.

Ta en titt på den här sidan, den 103:an vadar i alla fall inte.....

http://www.pansarmuseet.se/103.htm

Där ser man... Fast farsan hade lite rätt iaf:

"I utförande C blev fribordet för litet, vagnvikten hade ökat avsevärt från tidigare så endast djupvadning skedde."

Kan någon förklara hur utvändiga bränsledunkar skyddar?
Mot vilken typ av ammunition skyddar de?
Vilket material var de gjorda av, plast eller plåt?
Hur reagerade dunkarna om de var fyllda på spårljusamm och/eller fosforbrandamm?
Eftersom vagnen var hydrauliskt manövrerad, Fanns det inte stora mängder hydraulolja i den då?

"extra skydd i form av 22 liters bränsledunkar på sidorna"
Citatet taget härifrån.


/Tillägg.
Jag tänker på brandfaran med alla vätskorna i och runt om vagnen.
För en amatör som jag verkar det som en rullande fritös.

Dunkarna medförs som extrabränsle och vagnen får därmed större aktionsradie utan att annan enhet måste tillföra bränsle.

Skulle detta bränsle ligga under pansar så blir utrymmet i vagnen mindre och man hadde varit tvungen att tex tulla på am utrymme. Jämför tex med ryska vagnar och deras bränslefat i baken. Ryska lösningen är smart såvida att de är inkopplade till vagnen. Däremot tillför de föga skydd

Om man nu vill öka skyddet på vagnen samtidigt som man vill att vagnen skall ha tillgång till mer bränsle så är en lösning att kombinera detta ala S vagnen.

Genom att hänga bränsledunkar längs sidorna får man med sig mer samtidigt som am med riktad sprängverkan detonerar längre från vagnen. (jämför sidoplåtar)Dessutom förbrukas sprängstrålen snabbare i Disel än i luft. Lösningen är billig, enkel och lätt att ersätta.

Om en dunk antänds så är detta inte hela världen. Det är bara 20 l och riskerar inte vagnens överlevnad. (Gummit kan kanske få sig en omgång)

Dunkarna är vanliga standard Bensindunkar

Finns det exempel på andra stridsvagnar som placerat bränsledunkar längs sidorna?
Har de använts i strid?
Om de har använts i strid, Varför används det inte mer?
Vilka länder har använt det förutom Sverige?
Skjuts det bara RSV mot stridsvagnar, Används inte brandammunition mot pansarförband?
Varför har inte 121 och 122 detta?

Jag tror att lösningen var bra på sin tid. I dagsläget ger kompositmaterial bättre skydd och föredras därför..

Brand am är bra om den orkar slå igenom pansaret. Uran projektiler kan sägas vara brand am då de självantänder efter genomslag.

Rörelse energin i "vanliga" pilar omvandlas också till värme.

Ja men till skillnad mot stål och wolfram så brinner uran (metallbrand)

Nej, det är det inte.
Dunkarna är specialgjorda och ligger omlott med varandra, tillverkade av plast.

Strv 103C kunde simma men, som HC1 skrev så blev fribordet väldigt litet.
Det fick inte blåsa alltför mycket när man simmade.

Jag har en film som visar strv 103 som simmar och det är inte mycket kvar till kanten.
Lite roligt att bälgen är lägre i fronten där den borde vara högre.

The Swede

Lägg ut! Lägg ut!