Kan någon berätta mer om hur en minspärr fungerar?
Hur många minor ligger det i en spärr per km?
Hur laddar man om minspärren.
Vad krävs för att få eldtillstånd och hur effektiva är minorna mot en ev. ubåt av normal konstruktion.

Om det ligger någe hyss hyss över detta, påpeka detta.

Mer berättelser önskas, gärna i Sundsvallsområdet.

Kan någon berätta mer om hur en minspärr fungerar?
Säkert. Nu var jag artillerist och inte minör, men för att göra en kort historia ännu kortare så har man kontrollerbara minor utlagda i inlopp tex och när ett fartyg åker över minorna ger detta utslag inne i troppen och troppchefen kan välja att spränga minan eller att låta bli, beroende på vilket fartyg som passerar. Givetvis kan minan/minorna ställas in att smälla när något passerar över dom, sk okontrollerbar minering.

Hur många minor ligger det i en spärr per km?
Spärrarna var nog inte flera kilometer långa. Antalet känner jag inte till.

Hur laddar man om minspärren.
Minorna var utlagda i fredstid. Allt man behövde göra var att låsa upp, och slå till strömmen...

Vad krävs för att få eldtillstånd och hur effektiva är minorna mot en ev. ubåt av normal konstruktion.

Det regleras i eldorden troppchefen får av högre chef, tex spärrbataljonchef eller fobef. Minorna sänker en ubåt. Förmodligen, nu spekulerar jag, så skulle man smälla en mina framför ubåten, och därigenom hindra den att gå igenom loppet och ge upp. I ett U137-läge. Ryssarna hade nog rätt bra koll var minspärrtropparna låg. Som sagt, jag var artillerist och inte minör så detlajerna får nog någon med mer kunskap bjuda på. Inspärrtropparna försvarade leder och viktiga hamninlopp, tex fanns minspärrtroppar i Kalmar, Oskarshamn och Västervik. I Kalmar låg minspärrtroppen vackert på Grimskär bredvid Kalmar slott och i Västervik låg den på Gränsö. Kalmartroppen är välbevarad med Västervikstroppen är plomberad. Inom kustartilleriförsvaren var minspärrtropparna långt mer talrika i antal än längs smålandskusten...

Finns någon minspärr kvar? Eller är det livstids avrättning om jag ex. yppar vad jag känner till om Oxdjupsspärren?

Jag tror inte det, en minspärrtropp passar ju inte i ett insatsförsvar. Troligen försvann minspärrtropparna samtidigt med de andra förbandsklossarna i de sista kustförsvarsbataljonerna år 2000. De flesta är ju dessutom upptagna. Men, vad är väl mina gissande tie ören?

Helt fantastisk...undrar vad det kan ha kostat att bara ha dem kvar, jmf med att avveckla dem. I paritet som de fasta KA-batterierna, kanske?

Tja, en siffra som jag har hört är att för de pengar som avvecklingen av det fasta kustartilleriet kostade hade man kunnat ha det i "malpåse" i hundra år. Så det hade inte belastat försvarsbudgeten med så förtvivlat mycket.

Jag behöver nog förtydliga mina frågor.

Hur många minor ligger det i en spärr per km?
Nu menade jag det avstånd som var standard i en minspärr mellan två minor, om det fanns.

Hur laddar man om minspärren?
Efter ett avfyrande, var minspärren då förbrukad eller kunde den laddas om?
Vilken tid tog detta?

Nu kommer bonus frågor.

Vilka minor användes under 1970-talet, var fanns det minspärrar?
Har Sverige haft fasta torpedbatterier, var låg dom?

OT: Vet någon en sida med sjökort av stor noggrannhet, gratis.
Ange ej uppgifter som kan vara känsliga för FM.

1. Jag skulle gissa på runt ett dussin minor per slinga, inbördes avstånd har jag ingen aning om.
2. Minutläggningsdivisionerna kunde säkert "ladda om" spärren, men troligen avbröts invasionsföretaget, eller också bekämpades kustförsvarsbataljonen/minspärrtroppen.
Att få minutläggningsdivisionen till troppen, med rätt minor och byta var nog ingen praktisk möjlighet man räknade med. Det fanns ju flera minor i en slinga, ofta två slingor per tropp, och man sprängde oftast en mina i taget.
3. M7 hette den minan som jag gissar användes under den här tidsperioden. Möjligen hann M9 användas av de modernaste. Minspärrtroppar ingick organisatoriskt i kustförsvarsbataljoner/spärrkompanier. Det finns en tråd som heter "Kustartilleriets krigsförband RIP", där du kan se var dessa låg. Det fanns även "fristående" minspärrtroppar, utan artilleri, som t ex Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Där skyddades dock minlinjerna av värnkanoner.
4. Torpedbatterier, jag tror att det fanns ett inom Vaxholms fästning runt förra sekelskiftet, men det kan ha varit någon försöksverksamhet. Det fanns i alla fall inte torpedbatterier i någon större omfattning. I Norge fanns det dock.

Som sagt, minor var inte min huvudtjänst, så mycket är antaganden.

Det ligger (låg) en torpedstation på Långsnabbs udde i Mysingen.


Sjökort är inte gratis. I synnerhet inte de i stor skala.
Men om du kan tänka din att öppna på lädret så kan jag rekomendera www.hydrographica.se

Från 1940 film nr 10338 Demonstration av försöksverksamheten Palmen.
Armé- Marin- och Flygfilm. Vik i ytterskärgården, inhägnad med sälar, säl hissas upp i en bur med hjälp av en kran och släpps ut i havet, båt med sälar bogserar ut på havet, sälar förses med gummiselar med öglor för fastkoppling av instrument, ett periskop siktas, sälar släpps ut, sälar har markerat en ubåt, ubåten går upp, sälar belönas med strömming, ubåtschef Bengt Hedlund och övningsledare Valdemar Fellenius. Svartvit, stum, med texter. 7 min.

Från FÖRENINGEN ARMÉ- MARIN- OCH FLYGFILM

Något för Sverige under ubåtsjakten under 80-talet?
IRONI, eller?

Har någon skisser på minlinjer från ww2 och framåt?
Gärna på sjökort.

Ändrat:
Under mina vilda googlingar hittade jag detta "De första bilderna på U137" fler bilder och dylikt på sidan

På samma sida kan man läsa om vilka artillerisystem som fanns på plats. Bl.a. denna:

15,2 cm kanon m/37

Är det en sådan som står utställd på Muskö mittemot matsalen?

Nu undrar den glade soldfaren vad du skall med dessa till?

Det börjar bli knas i min skalle nu när du först skall ha sjökort med stor noggranhet och sen skall ha uppgifter om minlinjer.

Här är en annan artikel om säl-försöket på Gålöbasen, man använde tydligen duvor också. Jag har läst någon annanstans att man matade måsar från ubåtar för att de skulle flockas runt dessa.
http://www.varbostad.se/vab/1999/Reportag/...17/VB61417.html

Minlinjer m.m. i Stockholms skärgård finns beskrivna i "Havsbandslinjen i Stockholms Skärgård 1933-1945" av Urban Sobéus, till boken får man ett kartpaket med sprängskisser över de flesta anläggningarna i skärgården. En del finns också Danckwardts bok "Kustartilleriet i Sverige under andra världskriget". Skyddsobjekt finns givetvis inte med.

En känd linje är vid Måsknuv där det skedde en minsprängning som finns beskriven på många ställen.
Sök på Måsknuv i pdf-n
http://www.regeringen.se/content/1/c4/37/38/2dc4227e.pdf

http://www.itk.ntnu.no/ansatte/Andresen_Tr...60702/0232.html

HMS Gävle passerar Måsknuv

Allt är inte borta.

Nu kanske du inte får eller vill berätta mera men att bara säga sådär är förbjudet :P

Jag hänvisar till tråden http://forum.soldf.com/index.php?showtopic=11823&hl=minspärr