Jag råkade komma in i ett tv-program som heter Miss Norrland 1957. I denna dramadokumentär fanns en scen där man fick se en flygvapenpilot som åkte omkring i folkparkerna och berättade om hur han var tvungen att skjuta ut sig ur sin Tunna men att skärmen inte vecklades ut. Han föll 1000 meter men landade i en höstack och klarade sig. Ena foten blev han dock av med.

Denna historia låter svagt bekant. Är det någon som vet om det är en sann historia eller en skröna och om den är sann vart kan man läsa den?

Stämmer nog. Här är en annan historia (eller förmodligen samma), ett landningshaveri.

Ur boken Draken från Air Historic Research:


Han flög senare även J35, SK60 och SK61 men aldrig mer J29.

Ur samma bok, stycket efter:

Hade han fått bli pilot om han hade varit skapt sån från början?

Det finns många skrönor när det gäller fallskärmar som inte har utvecklats.

Jag känner bara till två någolunda trovärdiga fall där människor överlevt fall från hög höjd.

1. pilot som hoppade över Norge under andra värdskriget landade i snö i en brant sluttning och mirakulöst överlevde, hittades halvt ihjälslagen.

2. Flygvärdinna som hittades bland vrakdelarna från ett plan som expladerat på hög höjd.

I alla andra fall som jag hört talas om har någon typ av fallskärm utvecklats eller delvis utvecklats.

Historien om flygförare Hans Bladh hade nog fått ett annat slut om han inte redan innan olyckan varit en enastående jaktpilot. Det var väl det som gjorde det lätt att ge honom dispens för fortsatt jaktflygeri.

Det var den historien jag var ute och fiskade efter 106. Det var det där med höstacken som satt fast i minnet.
Det kan mycket väl vara så att den verkliga händelsen om Bladh fått sig en "upputsning" i tv-versionen. Den förekom som sag i en dramadokumentär om något helt annat så jag sätter mitt liv på programmets trovärdighet.

Under andra världskriget överlevde en akterskytt på en brittisk Lancaster ett hopp utan skärm. Tydligen var aktertornet så trångt att skytten inte kunde ha skärmen på sig utan denna låg i flygkroppen. Tyvärr brann planet och så också skyttens fallskärm! Eftersom han redan var brännskadad och hade glassplitter från sitt sönderskjutna torn i kroppen bestämde han sig för att hoppa hellre än att brännas ihjäl. Han landade i granar täckta med djup snö och slutligen på marken i djup snö där också. Han tillfångatogs av tyskarna som släpade iväg honom honom till ett fångläger efter att han fått vård för sina skador. Tyskarna trodde dock inte på hans historia förrän de hittade vraket efter det nerskjutna bombplanet och i detta hittat hans sele till fallskärmen intakt med utlösningslinan fasttråcklad fortfarande!

Källa, Readers Digest, titeln kommer jag inte håg men med en massa historier om andra världskriget.

Det låter som om detta är samma historia som jag skrev om tidigare. Så vitt jag kan förstå är detta en sann historia. Till skillnad från nästan alla andra berättelser om hopp utan fallskärm som bara är skrönor.

Jeg har også lest historien, men det skjedde ikke i Norge, men over sentral-europa et sted.

Tyskarna gjorde ju en ganska stor utredning om det där då dom först trodde han var spion...