Min pluton skall ha ett ledningsmöte och lägga förslag på planering och övningar inför det kommande utbildningsåret. Vi har lite till mans i plutonen konstaterat att det nuvarande konceptet med den s.k "utbildningstrappan" inte är funkis och lämnar flera frågetecken hos enskild soldat avseende utbildningens syfte och genomförande. Lär vi oss rätt saker? Utbildas vi på ett bra sätt?

Inför mötet har jag förberett några frågor jag skickat ut till min grp för att alla skall få säga sitt och jag vill nu även testa dem i detta forum för att se vilka reaktioner de väcker. Läs, tänk efter och reagera!

1. Vad kan vi som insatspluton/kompani komma att ställas inför för uppgifter i händelse av fred, kris eller krig? Vilken typ av situation eller fiende är det vi möter? Vad kan vi redan och vad behöver vi kunna mer av?

2. Behöver vi öva på ngt speciellt för att kunna fullfölja uppgiften "stöd till det civila samhället"? Som enskild soldat, grupp eller pluton?

3. Vilken miljö är det sannolikt att vi kommer att verka i? Elaka skogen, i bebyggelse? Är det fred, kris eller krig när vi löser vår uppgift initialt? Hur är civil-läget? Hur hanterar vi det?

4. Hur bra kan vi hantera personlig, grupp eller plutonsmtrl? Utbildningsbehov?

5. Hur vill vi att övningarna skall vara upplagda? Tillämpade med ett scenarie över tid/ momentvis? Dygns eller dags-övningar. Kvällsövningar i veckorna?

6. Hur ofta och hur mycket skall vi öva? Det är viktigt att få en bra balans här. Tänk efter! Är det bättre med 4 rejäla dygnsövningar om året med nästintill obligatorisk närvaro? Hur skall vi få med så många som möjligt?

7. Hur skall fungerande rutiner för kallelser till övningar utformas och hur långt i förväg skall det skickas ut? Hur skall vi nå fram till att var och en själv ombesörjer ett avlämnande om medverkan eller ej till närmsta chef?

8. Vad är det ROLIGASTE du kan tänka dig som övning?

9. Vad kan vi alldeles för dåligt? Är det något viktigt som alltid "glöms bort" när vi utbildas?

10. Borttaget av BLÅGUL

Många bra frågeställningar som jag kommer att fundera på tills på måndag då vi i vår pluton kommer att ha motsvarande möte. Dock kan vi inte alls påverka fråga nr. 6 då detta ju planeras långt i förväg. Bra jobbat, tror du täckt in mycket relevanta frågeställningar!

/Fyhr

@raqulin

Som din nuvarande stf. kompch. och kompaniets säkerhetsansvarig vill jag inte att fråga nr 10 diskuteras på ett öppet forum.

Vi har en viss beredskapsnivå och värdet av den ska inte vara offentligt.
Det gäller er andra också. Vi ska inte diskutera förbandens stridsvärde.

Håller med Lt Payne här.

Tänk på vad ni skriver.

The Swede
BLÅGUL

ooops! Jag har bara kopierat från ett mail jag skickade ut till alla i gruppen. Meningen är plutonens soldater skall uppskatta förbandets fäighet och göra en liten inventering av sig själv och förbandet som helhet, inte att alla på Soldf skall skatta sina respektive förbands stridsduglighet. Skriften är för internt bruk only och jag postade den för att jag ville ha reaktioner, reflektioner och konkreta förslag. Ber om överseende i detta glappande. -loose lips sink ships!

Nu har jag tänkt och reagerat:
Jag vill vänligen påpeka att mina svar utgår från egna erfarenheter och kunskaper baserat på deltagande i insatspluton sedan 1997 men det är mina egna åsikter som framförs här och ingen kungsväg. Andra personer har säkerligen andra svar på frågorna baserat på deras erfarenheter.
Svaren är generella och det finns säkert miljarder om-fall som inte stämmer in på det jag svarat.

1. Ta och försvara terräng. Ta och skydda objekt. Genomföra VIP-eskort. Fast/rörlig spaning (ytövervakning). Kunna ingå i Insatskompani. Mer fredsmässiga uppgifter kan vara: Skallgång. Upprätta och bevaka avspärrningar vid civila katastrofer. Under ledning av räddningstjänsten hjälpa till mer aktivt vid katastrofer (kanske inte släcka bränder men skotta sandsäckar eller bära sten). Fienden kommer troligen att vara sabotagegrupper med civila fordon. Blir det fullt krig så blir ju fienden därefter.

2. Det enda jag känt behov av att föröva är skallgång. Det är lite mer avancerat att leta efter folk än att gå på skyttelinje genom skogen. Framförallt finns det en struktur runt själva skallgången som kan vara bra att känna till. Vi har fått utbildning i detta genom polisen. I övrigt finns det så många olika situationer att det är svårt att föröva. En bra och fungerande ledning inom plutonen lägger en bra grund för att "stridsleda" vid ovana/oväntade lägen.

3. Min bedömning är att larmet går i ett läge där fred/skymningsläge råder. Det är svårt att sia om terrängen men i min sinnesvärld rör det sig om skog eller gles bebyggelse. Bor man i en storstad blir det givetvis sådan miljö. I mina ögon har ingen evakuering inletts och den enskilda plutonen har små eller inga resurser att aktivt hjälpa civila (undantaget akut sjukvård) utan det man kan göra är att peka ut åt vilket håll ofarlig terräng finns. MD-gruppen eller bataljonen får lösa problemet med folkmassor på flykt.

4. Enskild materiel: Bestäm utbildningsbehov genom att kontrollera färdighetsnivå med praktiska prov. Öva tills alla når den fastställda nivån. Gemensam materiel: börja med att fastställa vilka som ska kunna hantera materielen. Gör därefter som med personlig utrustning. Ex.vis: behöver alla kunna skjuta granatgevär eller räcker det om granatgevärsgruppen kan det ? Behöver alla kunna hantera radio 146 ?

5/6. Min personliga åsikt är att det är bäst med speciella utbildningstillfällen (som kan vara lördag eller lördag och söndag utan övernattning) och sedan anordnas "slutövning" där man kontrollerar om fastställda utbildningsmål har nåtts. Generellt är det dock så att ju fler tillfällen plutonen ska träffas under året desto fler frånvarotillfällen blir det. Alla kan inte vara med alltid.
Vad gäller att träffas under veckokvällar så tycker jag att det blir för kort tid, mer än 3-4 timmar blir det sällan. Fungerar för informations/utbildningsmöten. Har ni många i plutonen som jobbar skift ?
@Fyhr: Vi (den pluton jag tillhör) kan påverka detta. Plutonchefen får själv bestämma när han övar plutonen. Sedan tillkommer utbildningar som anordnas av MD-gruppen och där är det som du säger.

7. Vi tillämpar årsplanering som delas ut till alla. Sedan ringer gruppcheferna runt i sina grupper när det drar ihop sig till övning och kontrollerar vilka som kan vara med och meddelar detaljbestämmelser. Gruppcheferna rapporterar till plutonchefen. Helt enligt ledningskedjan



8. Helgövning där alla inövade kunskaper får användas fullt ut och i sitt sammanhang. Jag är mindre förtjust i stationsövningar även om jag inser värdet av sådana vid utbildning.

9. Något jag anser att vi ofta missar är personaltjänst. När det bara övas över helgen är det lätt att överplanera övningen genom att krympa/dra in vilotider. Över en helg funkar det skapligt att bara sova/vila 3-5 timmar per dygn men eftersom kriget kan förutspås vara något längre så blir följden att vi saknar rutiner för återhämtning/vila. För att spara tid brukar också maten komma färdiglagad i Iso-kärl men den dag vi ska laga egen mat då ? Rutiner för diskning/avfallshantering och även latrinhantering saknas. Små och oviktiga saker kan tyckas men det är de små detaljerna som gör skillnaden mellan godtagbar respektive superbra förläggning. Hur var det nu: Proper Preparations Prevents Piss Poor Performance...
I övrigt behöver det alltid övas mer på grupps/plutons strid. Sådana moment som att ändra riktning på en skyttelinje eller att genomföra omfattningar med annan grupps understöd behöver övas fortlöpande.

Lycka till !!

Tack Axial för din vilja att dela med dig av dina funderingar. Jag stack ut i Gbg:s skärgård över helgen och förväntade mig en massa inlägg i den här tråden, men tyvärr är det nog så att vill man engagera och utbyta idéer/erfarenheter som sträcker sig längre än huruvida man skall/inte skall och, framför allt, hur man bär en basker, så är det svårsnackat.

. Vad kan vi som insatspluton/kompani komma att ställas inför för uppgifter i händelse av fred, kris eller krig? Vilken typ av situation eller fiende är det vi möter? Vad kan vi redan och vad behöver vi kunna mer av?

Uppgifterna kan vara allt från bevakning av tillfälliga flyktingförläggningar till strid mot moderna pansarfordon, ett enormt spektrum..


2. Behöver vi öva på ngt speciellt för att kunna fullfölja uppgiften "stöd till det civila samhället"? Som enskild soldat, grupp eller pluton?

Öva gärna att ta hand om barn som är skadade/chockade/sårade, blir de omhändertagna och lugnade blir även deras föräldrar lugna.


3. Vilken miljö är det sannolikt att vi kommer att verka i? Elaka skogen, i bebyggelse? Är det fred, kris eller krig när vi löser vår uppgift initialt? Hur är civil-läget? Hur hanterar vi det?

I bebyggelse utan tvekan. Läget kommer nog att vara kris innan Myndigheterna vågar reagera.
Civil-läget kommer att vara mycket hamstringar och även en del plundringar. Envarsingripande gäller då, utan undantag.

4. Hur bra kan vi hantera personlig, grupp eller plutonsmtrl? Utbildningsbehov?

Korrekt handhavande av sambandsmtrl och understödsvapen bör eftersträvas.
Även den personliga uppträdandet ska vara på topp.
(Om man uppträder som en svensk soldat bär man sig åt som en svensk soldat).

5. Hur vill vi att övningarna skall vara upplagda? Tillämpade med ett scenario över tid/momentvis? Dygns eller dags-övningar. Kvällsövningar i veckorna?

Personligen föredrar jag övningar över tid. Det är lättare att se varför och hur ett problem ska lösas i ett större tidsperspektiv. Man förlorar dyrbar övningstid på moment övningar, det kan man med fördel göra på kvällstider.

6. Hur ofta och hur mycket skall vi öva? Det är viktigt att få en bra balans här. Tänk efter! Är det bättre med 4 rejäla dygnsövningar om året med nästintill obligatorisk närvaro? Hur skall vi få med så många som möjligt?

Minst 4 övningar per år! Och framför allt utspridda på det fyra årstiderna så att vi får öva i alla klimattyper. Med hänsyn till stridsvärde i kyla och värme.
Där har Grpch ett stort ansvar, han/hon ska kunna få med alla på övningarna med motivation/fysisk kärlek/hot!

7. Hur skall fungerande rutiner för kallelser till övningar utformas och hur långt i förväg skall det skickas ut? Hur skall vi nå fram till att var och en själv ombesörjer ett avlämnande om medverkan eller ej till närmsta chef?

Ett övningsschema per halvår till alla och därefter en kallelse till vederbörande en månad innan.
Alla SKA lämna uppgift om att de kommer eller inte. DET ÄR EN ORDER. Veckan innan lämnar Grpch styrkebesked till plutch som lämnar till övningsledning.

8. Vad är det ROLIGASTE du kan tänka dig som övning?

När man ställs inför en uppgift som verkar övermäktig men som löses genom samarbete och vilja.
Om det sen är att fylla sandsäckar eller ta en stridsfordons beättning till fånga spelar ingen roll.

9. Vad kan vi alldeles för dåligt? Är det något viktigt som alltid "glöms bort" när vi utbildas?

Att vi är en militär organisation, vi tilltalar varandra med förnamn istället för grad eller tjänstetitlel.
Att se till att de nya killarna kommer in i ”gänget”. Förklara gärna vem som gör vad.
Skyddsmasken, den är en billig livförsäkring men många tycker att den mest är ivägen.

10. Borttaget av BLÅGUL
Denna tar vi utanför forumet.

Hoppas att jag tillfört debatten något, jag gillar idén!