Nu är det 15år sen jag var inom det militära så på den tiden har det nog hänt en del.
Används fortfarande analog radio inom tex övningar? Typ RA145 och vad nu alla enheter hette...
Lokala basen/bergrummet använder iaf idag vanliga okrypterade VHF handjagare för patrullering
runt området, men hur är det under tex större övningar?
Eller har allt "intressant" gått digitalt idag?
//Greger

Inom HV används i princip enbart analoga radioutrustning, RA180 och möjligtTETRA undantaget.
RA 145/146 används fortfarande, likaså till viss del RA 135.
RA 763 (ICOM IC-707) samt RA 195 används också. Dessa stationer är kortvågssationer.

Tack för ett utförligt svar, ofta får man bara ett ja eller nej

Men inte används väl RA 145 än?

Huruvida det är 145 eller 146 som vi har ute, vet jag inte på rak arm, ska titta efter när jag kommer till vårt förråd.

mvh Christer

145 har rör i stället för transistorer och fasades ut någon gång på 80-talet, är min uppfattning.

Nu var det en stund sedan jag gick kursen men visst tusan var det blandat i apparaterna då.

J.K Nilsson

Under min värnplikt 95-96 använde vi oss av 145 och 146 på kompnät/pjäsnät men nu bör 145 vara utfasad...

Jag gjorde GU 92-93 och då var det endast 146:or som fanns tillgängliga. Det samma gällde när jag 93-95 gjorde ett par svängar i Utlandsstyrkan.
Det var flera som benämnde Radion som 145 men det var i regel fel.
Jag utesluter inte att några få apparater missades i utfasningen men bedömmer det som mest sannolikt att de som gjort någon form av militär tjänst senare än 1993 har handhaft RA146 och inte RA145 och att det är befälens okunskap som lyst igenom.

/K

Min erfarenhet som tekniker på central-verkstad.
Ärligt talat så har nog Ra 145:an betydligt bättre kvalite jämfört med Ra 146 som köptes in i slutet på 70-talet (från Israel, Tadiran). Ra 145:ans konstruktion är från tidigt 60-tal, tillverkad av många olika företag. Det sämsta med Ra 146 är främst att den ger intermittenta (periodiska) fel som orsakas av dålig kvalite på strömställare (omkopplare) i vissa underenheter (hf-moduler och sändarmoduler). Många har fått lära sig att göra en extra bandomkoppling för att eliminera detta fel i "nödläge". Felen yttrar sig som låg uteffekt eller dålig mottagarkänslighet (SINAD).

Nu repareras inte moduler (från arvet-stationer) centralt längre sedan 6-7 år tillbaka. Ändå finns känslan (min personliga) att Ra 145 är mer pålitlig?

Glömde att nämna att Ra 145:an genomgick ett remo-program i mitten på 90-talet. Detta innebar främst, stabilare (exaktare) frekvens och bättre frekvensgenerering i hög värme och stark kyla.

Enligt min uppfattning från HV-vht de senaste året så är det ganska blandat mellan Ra145 och Ra146. Beställer man den ena från förrådet kan man få vilken som helst utav dem. Den uppfattningen bygger jag på att det inte har funnits något extra uttag på ovansidan av radio samt att de är märkta Ra 145 med stora svarta bokstäver på sidorna.

I övrigt används Ra81X (811, 812, 813) som huvudsaklig VHF/UHF-radion i Flottan samt Ra722 och Ra844 som HF-mottagare resp HF-sändare. De är i allra högsta grad analoga, även om de används för en del krypterad trafik som då krypteras med externa kryptosystem. På HF-sidan är det dock på gång med ett nytt HF-system som kallas HF2000 som bland annat kommer ha frekvenshopp.

Vi har även någon form av vanlig handburen ICOM som vakt/närförsvarsradio.

EDIT: Stavning.

Jag har blivit instruerad i att det gjordes en remo på ra145 som gjorde att det blev 146-status på dem, det bör mao vara 145-skal med 146-insida. Jag är av samma åsikt som Krook här att 145 hade rör och 146 har transingar

Som nämnts ovan genomgick Ra 145 ett remoprogram i början på 90-talet. Det fanns, finns ett elektronrör i Ra 145 (sändarslutsteget).

Vid remot infördes b.l.a en spänningsstabilisator (2,5 V till rörets glödström). Tidigare togs denna ström från två separata ackar i batterilådan, dessa blev ofta sönderladdade eftersom de inte förbrukades lika mycket som de övriga 10 ackarna som strömförsörjde själva radion. Man införde även en ny modul på FSS-kortet (A17S) och en annan togs bort (A11), även ett loopfilter infördes på FSS-kortet (frekvensgenereringen). En kondensator i A20 modulen ersattes med en med rätt temperaturkoefficient. Dessutom bytte man alla styrkristaller i A20-modulen. Kanske jag glömt något?

Mottagarkänsligheten är generellt betydligt sämre hos Ra 146 jämfört med den äldre Ra 145:an, samt dessutom som nämnts ovan de ofta krånglande omkopplarna i hf-modulerna som gav upphov till intermittenta fel.

Anm: Ra 146 är en försvenskad variant av PRC-77.

http://gronradio.sm7dlf.se/ra1.htm
http://gronradio.sm7dlf.se/ra4.htm

Var lite intressant...

Jodå RA 145 används fortfarande, dock modifierade (heltransistoriserad).
RA 145 har lägre uteffekt samt ingen möjlighet att koppla till maskinkrypto.

Bevisa för oss att Ra 145 är heltransistoriserad. Elektronröret som sitter i radioapparaten (145) heter 6FC4. Och till sist, vad är "maskinkrypto" för något? Skillnaden i uteffekt mellan 145 och 146 handlar om +- 1 dB. Det vill säga i praktiken betydelselöst, och inget.

OK, jag kan ha fel angående sändarslutsteget, vilket i så fall skulle förklara skillnaden i uteffekt.
Skillnaden i effekt är uppmätt till cirka 1W, från cirka 1,5W för RA 145 till 2.5-3W för RA 146 (jag har själv mätt upp dessa uteffekter med bra instrument). Detta borde ge en skillnad på ca 2-3dB.
Maskinkrypto är en kryptoapparat av något slag, tex MGC

Varför går inte det? Kryapp 302 (MGK) har ju inbyggt modem så det borde väl fungera?

MGK funkar med allt, inklusive RA145/146.
Jag har inte riksbilden klar för mig men i MILO ÖN och NN så ombetecknade man RA145 till 146 i och med remoden.

Uteffektsskillnaden måste mätas med ett större antal apparater för att vara statistiskt säkerställd, anser jag. En nedgång på någon dBm är naturlig på de flesta äldre apparater.

/K

Nej ingen ombeteckning är gjord eftersom det är helt olika apparater med olika spec. Den heter fortfarande sändtagare 145 (M3955-145010). Ra 146:an brukade vara något klen i uteffekten på de högsta frekvenserna och klarade minimikravet 1,5 W (cirka 32 dBm) med liten marginal ibland. Men i praktiken har det nog ingen betydelse om radion lämnar 2 eller 4 W (3 dB skillnad).