Har i diskussionen om utrustning under HV/Friv några gånger ställt frågan om varför vissa anser det vara ok att frångå vad det är som reglerar utrustningen och utrustningens bärande och hur man stödjer sig på olika skrifter som till exempel reglementen. Jag är ingen paragrafryttare och tycker att den mesta förändring är av godo men undrar varför människor anser att det är ok att bryta mot regler, lagar och förordningar?

Därför vill jag spinna vidare på utrustningstråden med några nya frågeställningar.

1. Varför ska just ett förband vara fråntagna att följa till exempel uniformsreglementet, soldf eller andra reglementen och skrivelser?

2. Är inte ett reglemente till för att följas tills man lyckats förändra det och hur ska man i så fall bäst jobba för att förändra?

3. Hur långt är steget från att tycka att ett reglemente är en rekommendation till att tycka att en order är ett förslag?

Jag ser det som att oavsett vilken del av FM man tillhör, HV, FV, US, mfl, så kommer inte de styrande dokumenten täcka alla situationer som kan tänkas uppstå. Det handlar oftast mindre om att "bryta mot" än att "tillämpa" bestämmelser. Själv så ser jag inte fullständigt digitalt på de flesta reglerna eftersom de är skrivna för normalfall och inte mot sällan uppkomna extremfall.

De flesta reglementen och handböcker är stöd för organisationens verksamhet. I det stora så måste folk följa direktiven för att organisationen ska kunna nå sina mål. I det lilla så kanske enskild får/kan/bör "bryta" mot direktiven, för att vinna tid/terräng/tempo/mfl för att dennes del av organisationen ska nå sitt delmål, i syfte att gynna den stora organisationen.

Själv har jag brutit mot SäkI, medvetet. Syftena har varit olika men jag har aldrig gjort avsteg som inneburit allvarlig risk. Jag har dessutom varit helt införstådd med reglerna och konsvekvenser av mitt handlande.

1. HV är väl långt ifrån de enda som frångår UnirFM mm ???

I ex US kan du se väldigt många med stridvästar ala helt andra variantrar mm. Finns fler förband som tummar på UnirFm

Återigen (jag kommer skriva mer om det här senare, intressant frågeställning egentligen), så reglerar inte UniRFM bärande av stridsutrustning.

Hemvärnet ska följa uniformsreglementet precis som alla andra. Uniformsreglementet är dock ett ganska flexibelt reglemente som gör det möjligt till avsteg vid t.ex. 'fältlystran' eller 'enligt chefs order'.
Exempel: Man får enligt UniR FM inte bära skjorta 90 som yttersta plagg. Men du får sitta i skjorta 90 när du sitter eldpost i ett tält (fältlystran) eller ifall chefen (gud förbjude) skulle beordra 'uppställning iförda skjorta 90'.


I de fall då ett reglemente lägger hinder i vägen för verksamheten så är det dåligt och bör ändras. Men vad gör man under tiden? Ställer in verksamheten eller löser problemet på ett pragmatiskt sätt?

Med risk för att tala i samma sak som Sleipnir så kommer jag med mina svar.

1. Varför ska just HV vara fråntagna att följa till exempel uniformsreglementet?

Det skall de inte, och jag ser sällan några direkta brott mot reglementet. Det jag däremot ofta ser (och gör själv) är användning av utrustning som inte tillhandahålls eller regleras av FM. Detta är inte ett brott mot UniR FM då den reglerar vilka handskar du får ha till vilken uniform osv.
Min följdfråga är här: Var går gränsen för att jag ska behöva BOA? Min klocka har knappast BOA, och inte min kniv heller. Mina kängor likadant, min basker, mina strumpor, kalsonger... Ni förstår vart jag vill komma.


2. Är inte ett reglemente till för att följas tills man lyckats förändra det och hur ska man i så fall bäst jobba för att förändra?

Jo, det är helt rätt, men uniformsreglementet är idag ohyggligt flexibelt på sina håll, och väldigt stel på andra platser. Detta gör det svårt att följa, speciellt då frivilligpersonal inte har tillgång till reglementen och skrivelser. Vilka har då detta? Jo utbildningsgrupperna! Då torde det vara deras ansvar att informera och tillse att reglementen följs.
För att förändra reglementet tror jag man antingen ska köra förslagsärende-spåret eller söka stöd och hjälp hos utbildningsgruppen.


3. Hur långt är steget från att tycka att ett reglemente är en rekommendation till att tycka att en order är ett förslag?

Inte långt... Inte långt alls... Men man måste kunna göra avsteg för att verksamheten skall kunna flyta på. Både inom ramen för egna initiativ och på chefs order. Man ska då också kunna motivera sitt agerande och försvara det på ett rimligt sätt. Modellen heter "Är det rimligt? Är det försvarligt?".


Avslutningsvis vill jag trycka på det som jag känner är huvudfrågan. Ordning på begreppen.
UniR FM är ett reglemente som sällan berör HV då HV oftast kommer till övningen med vapen och stridsutrustning, och då är det i princip upp till chefen att styra upp. Det som gäller mer frekvent är SoldR Mtrl P som sällan om någonsin delas ut till HV-personal vad jag vet. Återigen är det dags för utbildningsgrupperna att styra upp och tilldela de reglementen och instruktioner soldaten behöver för sin tjänst.


Tack för mig!

Eftersom UniR togs upp som exempel tycker jag det är väldigt mycket som fokuseras just på UniR.... Det tycker jag inte är det viktigaste reglementet eller föreskriften som finns inom FM. Det finns viktigare reglementen.

Däremot är jag inne på krooks linje att reglementen styr grundförfarandet men det styr inte specialfallen. Ta Soldf tex. Där finns ett stort antal grupperingsformer. (i nya FMR-strid finns ännu fler). Om jag grupperar en grupp på linje och inser att vi är en flankgrupp. kanske jag vill ha någon form av flankskydd som gruppchef, inom grupps ram. Detta regleras inte i soldf hur det skall lösas utan här får jag anpassa mig till rådande situation. Däremot finns det ett antal grundverktyg jag har att tillgå vilket förenklar kommunikationen inom gruppen och inom plutonen. Där plutonchefen vet vilka grundverktyg jag behärskar och kan tänkas lösa uppgiften med. Får jag som gruppchef nya soldate till min grupp vet jag att de troligen är utbildade på samma grundverktyg vilket gör att tecken och kommandon de har lärt sig tidigare kommer att fungera även i den nya gruppen. Alltså får vi soldater som är interoperabla med varandra oavsett utbildningsplats.

Ifall man nu kan grundverktygen för standardsituationer bra då blir det enklare att börja använda lite mer specialsydda sätt för speciella situationer. Ex. "Stridsparsvis växelvis framåt". (detta beskrivs i FMR-strid men inte i soldf). Eller jag kan kommendera "första omgång led andra omgång i höjd med mig stridslinje" om det skulle behövas (Även denna formering beskrivs i FMR-strid).

Här kan jag alltså ta två kända verktyg och kombinera till ett nytt verktyg. Men om jag istället börjar hitta på egna speciallösningar för standardsituationer som inte beskrivs i något reglemente eller bygger på tidigare kända verktyg. Då kommer detta med interoperabla soldater att försvinna. Att soldaterna i den enhet jag tillhör kan inte ingå i andra enheter utan att lära om. och indivier utifrån kan inte ingå i min enhet utan att få en längre utbildning.

Nu har jag beskrivit detta utifrån gruppsnivå, om detta lyfts upp några steg till ex. kompaninivå där kompanichefer börjar frångå en fast struktur och skapar egna speciallösningar för normalfallen. Då kan detta få stora konsekvenser. Jmf en kompanichef på exemeplvis stridsvagn som bestämmer att en stridsvagnspluton är två stridsvagnar för då kan han få fler plutoner som kan lösa fler uppgifter... Eller om en psk-kompanichef bestämmer att kompaniet skall eftersträva att åka nedsuttna och med FAP. Samt att varje pluton ska ha 4 vagnar. och att vagnarna ska slåss skiljda från skyttegrupperna för att på det sättet kunna få större överraskningsmoment. För då kan en psk-pluton bestå av 4 vagnar som bildar två grupper och 3 grupper skyttesoldater om 8soldater/grupp.

Denna typ av egna intiativ och sätt att frångå en fast form för enheter kanske inte är önskvärd. Inte när det gäller normalfallet. Däremot kan det finnas specialfall när man måste frångå den normala formen för att kunna lösa enstaka specifika uppgifter. Detta gäller även hemvärnet. Om hv-komp chefen börjar att ändra grundmallen för hur kompaniet och plutonerna ska vara uppbyggda kan detta leda till stora problem ifall enheterna måste samarbeta med andra enheter. Eller om det måste under krigsmässiga former tillsättas nya chefer till enheten. Samt att det även finns byråkratiska problem med att göra förändringar. Exmpelvis att lägga in soldater som extra hemvärnsmän, eller "under utbildning" kan få stora problem den dagen förbandet kommer att sättas på krigsfot. Då är det inte säkert att dessa individer är välkomna i förbandet eftersom de inte är ordinarie i förbandet.

Tyvärr måste förändringar gå den långa vägen. Speciellt när det gäller förändringar som gäller i normalfallet. Speciallösningar för enskilda tillfällen är det bara att köra på och vara kreativ. Ex. om en psk-pluton ska förstärkas för en viss uppgift med en stridsvagnspluton. Eller om en hemvärnspluton förstärks med en eller två skyttegrupper för en enskild uppgift.

Jag har som krook även jag gjort egna avsteg från säki, vilket jag har varit väl medveten om att jag inte får göra. Jag har även varit medveten om konsekvenser som det kan ha fått. Att bryta mot säki är inte något man skall göra, inte något man bör göra. och det är förkastligt att göra det. Sedan är det än värre om man bryter mot säki av okunskap och är omedveten att man gör det. Det betyder att man inte har läst säki eller är medveten om vad som står där.

Mitt senaste brott mot säki var att jag transporterade brandfarliga vätskor i en dunk där det inte var märkt på dunken med märklapp vad som fanns i dunken (SäkI G Kap 17 punk 26)



Men denna regel följer väl ni alla andra när ni är ute på övning?

Jag är mycket förvånad som ny i detta forum att chefen för Försvarmaktens säkerhetsinspektion heter Krook eller Fk Satan. Jag tycker det är väldigt olämpligt att skriva, som jag tolkar det, att det är försvarbart att bryta mot Försvarsmaktens Säkerhetsinstuktioner om man är "införstådd med reglerna och konsekvenserna" även om "brottet" är ringa.


För övrigt tycker jag också har blivit en hysteri i "måste ha saker". Pinsamt och se Mot teamet från Fredsstyrkan med afganska hatt och civila keps. De har en riktigt bra uniform borta i Affeland som funkar. En svensk soldat skall (inte bör) bära svenskuniform och inget annat tycker jag som enkel Prao.

Efter diskussion med övriga BG har vi kommit fram till att detta är en intressant fråga, inte bara för Hv/Friv utan FM istort. Frågeställningen har gjorts lite bredare samt flyttats från Hv/Friv till Luckan

Fk Satan
Blågul

Du har din värld, jag har min.
Menar du på fullaste allvar att ni hade fullständig lastsäkring, fullt uppmärkta dunkar, att ni la vapnen på sidan av det ni skulle klättra upp på och hade sele på er när ni klättrade högre än säg 2,5 meter? Under LA05 så gällde gamla SäkI och då gick det att till del komma runt det men med nya SäkI 2008 så går det inte med anledning av den utökade giltigheten.

Även om jag inte har klättersele och inte är certad för höghöjdsarbete så kanske jag ändå måste klättra upp i en struktur (tak ex) eller ett träd för att kunna få samband. Då har jag de facto brutit på SäkI men kanske varit tvungen för att inte större skada skulle ske. Jag tycker att jag om jag har rollen som ansvarig för en funktion/förband har både att rätta mig efter reglerna men framförallt för uppgiften, personalen och de rådande förhållandena. Om efterlevnad av SäkI utgör en risk i sig så bryter jag mot SäkI, om det är under skarp insats, inte under utbildning. Det skäms jag inte för.

Mycket av den mtrl som tilldelats i Affe är inte reglerad i något reglemente. Det finns skrivna beslut om tilldelning på en del av den mtrl men inte allt. Olika kontingentschefer har löst problemet, inte stirrat sig blind på §.

/K

Varför?
Har du någon som helst aning om vad som gällde på plats och vad uppgifterna var och hur de löstes på platsen eller tycker du bara?

ännu ett exempel på varför allting inte är praktiskt tillämpbart över tiden, hade Fk Satan tillgång till dunk med varningstext? eller hade han tillgång till varningstext men inte just där han befann sig precis då.
Ska vi prata SäkI så tror jag att ingen ärligt kan säga att "Jag har minnsan aldrig gjort fel varken avsiktligt eller oavsiktligt" ingen kan vara perfekt och vad jag kan utläsa så skrev inte Krook vad han begått för "avsteg", jag kan däremot tycka att så länge avsteget inte äventyrar någon annans säkerhet utan du är den som drabbas utifall att något händer så får man skylla sig själv, men så funkar det inte heller tyvär.

Vad gäller MOT Teamet så är det även där en punkt då UniR kanske inte är praktiskt tillämpbart, om man ser till vad MOT gör så bör man ha förståelse att man inte "kan,bör" alltid strikt följa förordningarna, MOT ska oftast ge ett lungt, välkomnande och fredligt intryck villket man inte alltid gör om man ska storma fram i stridsutrustning, resultatet blir att folk springer in i sina bostäder och bommar igen, dessutom så har vi ju bara? sett MOT ute på uppdrag och då är det enligt boken fältlystring.

En allmän fråga, är inte de sandfärgade civila kepsarna utdelade av US?

Oj vad snabbt jag fick svar.

För att svar dig Krook så kan du säkrt lista ut om jag har gjort några SäkI brott i min korta karriär i en plåtburk i Afrika där SäkI trafik säger att man ska ha säkerhetsbälte på. Det jag tycker är fortfarande olämpligt är att som chef för forumet att du försvara det. Har du gjort det så låt snacket stanna på mässen eller luckan och inte där media hökarna kan smaska i stofft till hur olika olykor sker i Försvarmakten. Jag hoppas du förstod min lätt satiriska underton, inte illa menat om jag gick för långt i mitt förra inlägg.

På den andra mot frågan angåede utrustningsbärande så är det rätt som du skriver.

Jag tycker det ser för jävl... ut med militär uniform och civil keps och afganhatt. Om man löser en uppgift bättre i det så är jag idell öra att lyssna och lära. Bara för man klär sig "rätt" så kan uppträda som det inte är ett anfallsmål.

Jag förstår hur du menar nu.

Tidigare har jag tyckt som dig och tigit om allt som inte verkar vara korrekt, i syfte att skydda mig själv och Försvarsmakten. Nu har jag till del tänkt om, inte minst med den ökade omfattningen av SäkI 2008. Jag tycker faktiskt att man gott kan få veta hur det är ställt egentligen, att jag ibland måste göra formellt sett fel (bryta mot interna bestämelser) för att göra rätt (lösa tilldelad uppgift). Och nej, vissa uppgifter där ute går inte att lösa och samtidigt följa SäkI till punkt och pricka men jag vill vara tydlig med att här hemma går det alltid och att jag har svårt att se att SäkI inte tillämpas fullt ut här hemma i Sverige. I Sverige kan SäkI (nästan) alltid följas.

/K

Då är vi i höjd med varandra på linjen igen!!

Allting handlar väl om tillämpningen av en princip? Principen att alltid hålla sig till regelverket om det är möjligt mht en viss
prioritetsordning. T ex: Liv och hälsa, uppgiften, ordningen osv. Att vi tycker olika, och gör olika bedömningar av vad som är möjligt är att principen och prioritetsordning inte är en norm för alla.

Grundinställningen(normen) måste vara att leva upp till regelverket, och endast göra undantag där så behövs, mht prioritetsordningen.

Jag kan gå utan kängor, men även med.....jag följer UniR och använder kängor
Jag kan inte förhindra en olycka utan att bryta mot SäkI, därför bryter jag mot den.....men lever upp till UniR
Jag kan förhindra samma olycka trots att jag följer SäkI.........jag följer SäkI och UniR

Alltså, om man kan lösa en uppgift lika bra genom att följa regelverket, som att bryta mot det, så väljer man att hålla sig till reglerna. Det är inte okej att bryta mot reglerna i det läget och försvara sig med att man trots allt löste uppgiten. Det fanns inga skäl att trotsa reglerna.

Svårt att förklara vad jag menar, men den som fattat något av detta kan väl vidareutveckla. Annars glöm det.

OT: Om jag inte har blivit delgiven felaktig information så har de märkbrickor som skall användas utgått ur sortimentet men nya har inte konstruerats/tillverkats/levererats ännu. Så lycka till att följa den regeln.

/D

Ska dämpa min bitterhet över hur folk klär sig och spinna vidare på Fk Satans inlägg ovan.

Jag TROR att det är en dipp i reglementerna i hur strid skall genomföras på låg nivå=pluton och grupp.
Om man skall skriva ett reglemente om hur gruppen skall agera så måste det finnas ett reglemente för hur pluton skall agera och så vidare.

Sedan 2005 finns det en doktrin för markoperationer, DmarkO, och förhoppningsvis finns det ett Reglemente för Markoperationer, RMO, klart till hösten 2009. (Förhandstgåva finns).

Samtidigt skrivs ett reglemente för MekBat 2009 (Förhandsutgåva 5 finns). Först nu stryrs organisationen upp hur en pluton ser ut och framför allt vilka uppgifter den skall kunna lösa. Här står allt från stridsindelning på kompani nivå och vad uppgiften TA heter på engelska.

Nu som först kan det skrivas ett reglemente hur en skyttegrupp/amfgrupp/jägargrupp skall utbildas. FM strid har alltid haft det problemet, enligt mig, att det saknat något reglemente att "luta sig mot".

Det kommer nog tyvärr dröja ett par år innan det kommer fastställas ett liknade infR skytte 1991 som används över hela FM. Fram till dess kommer det nog användas egna "tänk" och utbildningshänvisningar i utbildningen. Jag säger inte att utbildningshänvisningarna är dålig, tvärt om, men jag hoppas på att vi kan få grupper som talar och utbildas ungefär mot samma mål med samma regementerade uttryck också vidare.

Hoppas jag inte svävat alltför långt utanför ämnet men min poäng är att finns det inget uppdaterat reglemente så följer inte folk det.

Här känner jag att jag, som sketen forumtattare, måste komma till Krooks undsättning och påpeka att det är lämpligt att skilja på Krook som forumsanvändare/privatperson (som vi andra trattbassar) och Krook som "Blågul"/hans funktion på forumet.

@23:e Komp.
Ok, så nu har vi nått konsensus att soldaterna faktiskt kan ha diversifierad personlig mtrl och utrustning, typ kängor, handskar, FU90 och ryggsäckar eftersom detta tillåts inom givna ramar.
Vilka andra fall är aktuella som vi skall diskutera?

En kollega till mig sade en gång (eller om det var jag själv..?): "Det absolut bästa sättet att få firman att rasa ihop eller säcka ihop är att tokfölja alla regler."
Och det är ju sant, som jag ser det. FM har ett helt fantastiskt stort regelverk på olika nivåer, lokalt och globalt, att det skulle troligen vara totalt omöjligt att följa alla regler samtidigt.
Jag kan också tänka mig att det ibland kan vara omöjligt att alltid veta exakt vad som gäller, eller vem som vet vad som gäller.

Kan man inte bara acceptera att ibland måste man använda huvudet också, och därmed kanske möjligen antingen bryta en regel - eller bara göra på ett sätt som ingen regel har reglerat?

Kan inte mer än hålla med. Kan lägga in ett exempel som elektrier, som man ställs mot ibland. Om man skall jobba på en strömbrytare så SKALL den göras strömlös. Är man i en stor byggnad och brytaren är omärkt så kan det vara ganska jättemånga olika säkringar... Då Känner jag som elektriker att jag tar den risken och kopplar "hett", även om det är mot reglerna, det tar helt enkelt aldeles för lång tid för att jag skall tjäna på det (kan bara skriva en viss tid på detta jobb SAMT att det kostar jävligt mycket för kunden).

Kanske inte helt samma sak, men är liite på ämnet i alla fall.

Du har missuppfattat mitt inlägg. Enhetligheten, RU, fastställd mtrl. etc finns också med i prioritetsordningen. De fyller sina syften(enl. Fk Satans eminenta utläggning därom) och skall levas upp till om möjligt mht övriga prioriteringar.

Kan man lösa sin uppgift med tilldelad mtrl. och utrustning bör den användas för att leva upp till regler som fyller andra syften.
MC hjälmar är ett bra exempel. Egen hjälm får användas, men bara under färd med MC. Därefter återgår man till tilldelad hjälm, och lever
upp till regler som syftar till andra värden.

Att permanenta regelöverträdelser är inte flexibilitet, det är statiskt. Därmed inte sagt att regler inte bör förändras, men så länge de finns
tycker jag att normen skall vara att vi följer dem sååååååå, sångt det är möjligt.

EDIT; @Trädet.....det finns en text i någon av FM publikationer som säger att man inte skall handla dumdristigt.......det Du pysslar med på arbetet är just det tycker jag. Riskera liv och hälsa för att vinna tid??????

Jag köper dina argument och håller med om att det är en djungel av konstiga regler i vår firma.
Jag tycker dock det ären stor skillnad på att ta en risk som bara kan skada dig eller om det kan bli andra som skadas av din "genväg"
Jag tycker dock vi har onödigt många olyckor inom FM pga att folk tror att dom kan saker efter ett tag. Det är ofta då olyckerna händer då man kan "tulla" lite på reglerna. Patron ur är ett sådant exempel. "Jag trodde att magasinet var ur". "det funkade förra gången utan kontroll don" osv.

Och, om du skadar dig själv drabbas ingen annan menar du????

Indirekt har du rätt om du tänker på anhöriga och det blir troligtvis ännu fler regler efter en olycka. Men om vi tar ett exempel med en bilförare. Han kör 200 km på allmän väg och sätter då andra trafikanter i fara. Om han därimot kör 200 på en racingbana där han "bara" sätter sitt eget liv på spel så tycker jag det är en stor skillnad.

Snarare kanske 23'an tänker på att en enskild soldat gör något eget "hittepå" som inte är reglementerat och han skadar sig, så drabbar det övriga gruppen som då kanske inte får plats med alla sina, i övrigt reglementerade, ryggsäckar i 20-bilen. Eller att övriga gruppen/plutonen måste avbryta ordinarie verksamhet för att omhänderta/hantera den uppkomna händelse som inträffade pga något dumdjävel inte hade M-nummer på sina handskar och därmed självantände hela am-upplaget..?

Då förstår jag . Eller om en kylmek i Afrika blir för full, ramlar och bryter armen så han inte kan reparera aircondition

Nu är ju trädet elektriker och har säkerligen både utbildning och utrustning för att genomföra arbete på spänningsförande utrustning.
De regler som omger elektriska installationer och dess utförande är rigorösare och stelare än vilket reglemente du än kan tänka dig. Detta gör att det finns två sorters elektriker; Dels de som inte orkar tänka själva utan gör allt 'enligt boken' eller 'som man alltid har gjort'. Dels de som funderar på varför man inte får göra X och inser att det är för att Y inte ska inträffa. Om han/hon sedan kommer till slutsatsen att Y ändå inte kommer att inträffa på grund av Z så gör han/hon efter eget huvud ändå.
Jag vet precis vilken av dessa elektriker jag skulle anlita.

Fast anställda soldater (NBG IA motsv) är "lite" bakis på arbetstid under de första timmarna. OK eller inte och ev när skulle det kunna var OK. Jag kastar in frågan utan att lägga min syn på det!

Kan vi få din syn på det ang. kassörskan i lokala ICA-butiken eller lagerarbetaren på volvo?

Jag skulle bli besviken som kund på ica om kassörskan luktar sprit i kassan och skulle göra ett misstag pga av att han eller hon hade en blöt kväll igår. Jag skulle bli ännu mer besviken om jag betalar "extra" pengar för min Volvo pga lagerarbetaren missade med ett par millimeter när han/hon skulle lyfta ner något med trucken och följden blev en extra utgift för mig som kund tillslut pga att han/hon hade en blöt kväll igår.

Just så.....och det går att dra på det ännu mer. Sjukvårdskedjan, rapportering uppåt etc. Det som sker på gruppnivå kan få återverkningar
på toppnivå, om man hårddrar det hela.

Har någon försökt tänka sig in i vad våra förehavanden på gruppnivå kan innebära för den som sitter högt upp i trädet?
Det finns alltid någon över sin egen nivå som har ett ansvar, och som utåt skall kunna försvara, förklara och motivera det som
vi pysslar med.

Låt säga att en gruppchef av bekvämlighet/eget tycke, gör avsteg(som inte är motiverat mht uppgiften) från en regel och detta orsakar en dödsolycka. Hur skall FM kunna försvara detta för svenska folket?

-Hur kunde olyckan ske? -Något gick snett. -Är verksamheten reglerad? -Ja, vi har regler som säger hur verksamheten skall bedrivas.
-Har ni koll på vad er personal sysslar med? -Jo då! - Följde man gällande regelverk? -Nej, de gjorde avsteg från reglerna.
-Hur är det möjligt? -Jo,hrrmm......de tog ett eget initiativ utan vår vetskap....de tyckte att reglerna var löjliga och ganska onödiga.....det går fortare om man inte följer reglerna. -Som soldat i FM man kan alltså strunta i regler om man tycker att de är onödiga? -Nej! -Men det var ju det de gjorde.....hur kan det vara möjligt......finns det ingen som ser till att reglerna följs?
-Jo då, det är varje chefs ansvar att känna till, och tillämpa det regelverk vi har. -Då har någon brustit i sitt ansvarstagande då?
-Ja, tydligen. -Vem är högst ansvarig för att FM chefer agerar enl. regelverket. -Hrrmm.....det är jag. -Så då är det egentligen du som
har brustit i ditt ansvar att kontrollera att verksamheten bedrivs enl. gällande regelverk? -

Gruppchefen har satt t ex ÖB samt FM i en något dålig sits. Förutom att man spelat högt med FM anseende och trovärdighet, har man underminerat verksamheten i en annan del av organisationen. Man bör alltså självmant(självdisciplin) agera så att inga negativa konsekvenser kan uppstå för någon annan i FM. FM föreskrifter, reglementen etc. är verktyg som underlättar att hålla ryggen fri för alla.

Kepsarna delades ut av förbandet. Fanns inget alternativ, det som fanns att tillgå var 90-mössan eller baskern som inte bedömdes som lämpliga. Order skrevs av CO som även innefattade vissa hölster (Safariland samt hölster för dolt bärande) och andra småsaker. I övrigt var det inget eget som var godkänt vilket var uttryckt i order. Sedan var det upp till enskild gruppchef eller plutonschef att genomdriva vilket inte var allas högsta prio. Inpm gruppen hade vi långa diskussioner om funktionalitet eller likformighet var prio vilket båda cheferna hade delade meningar om.

Måste först berömma ditt inlägg, bra skrivet, kanske en bilaga till nästa SäkI!!?

Sen tycker jag inte du hårddrar det alls. Ta exemplet på fängelset i Irak. Några enstaka soldater gör grova förbrytelser och hela Operationen i Irak är i gungning. På hemmaplan är nakenskjutningen på Amf ett liknade exempel. Syns det i media så dömmer skattebetalarna oss direkt, kanske med all rätt. Den "stratgiska kopralen" finns det ett uttryck som heter. Det är den kopralen som syns i media och det är den personen som gör om ett land vinner eller förlorar ett krig. Och i dag behöver knappt media vara på plats. Det är bara att leta lite på Youtube.

Jag skulle vilja efterlyssa lite kontroll från chefer nu också i alla befattningar. Att ge en snärtig order är inte så svårt men att kontrollera att den efterföljs verkar vara svårare.

Jag tror inte att tidigare inlägg handlade om den sandfärgade kepsen med ISAF-märke och svensk flagga. Snarare om den svarta Oakley-kepsen som en av killarna på MOT B i Fredsstyrkan hade på skulten.

Jag är faktiskt benägen att hålla med om att reglementerad utr inte förhindrar ett mänskligt beteende och en vänlig framtoning. Det ligger knappast någon skam i att ha på sig den tilldelade sandfärgade kepsen (som rimligtvis löser samma uppgift som den privata) och agera på ett korrekt sätt. Sen, för att vara petimeter, så fanns det ute en ökenmönstrad hatt också, typ booniehatt (fast sladdrigare). Således fanns det, i alla fall för mig, vettiga mössalternativ oavsett situation.

Jag anser vidare att man ska vara lite försiktig med vilken framtoning man har på förbandet. Jag kan tänka mig att det inte blir lättare att få soldaten att använda reglementerad utr när tom CO ses på bild iförd egenanskaffad stridsväst. Det sänder konstiga signaler. Då kan jag förstå om en viss uniformsanarki ligger nära till hands.

Det finns en aspekt i att faktiskt använda reglementerad mtrl och utrustning. Det är den materiel som faktiskt ska tilldelas förbandet i en skarp insats, det är den materielen som anskaffas och inget annat. Har man då gottat till det allt för mycket med egna prylar så kan det bli fel när man inte längre har tillgång till den materielen. Det är också så att det anskaffas ingen reservmateriel till något annat än den reglementerade. Så om man vill vara säker på utbytbarhet, att kunna få sina prylar lagade på ett proffsigt sätt osv så bör man hålla sig till tilldelad utr.

Naturligtvis är även jag syndare i vissa avseenden, men när jag var i insatsområdet försökte jag tänka på att använda reglementerad utr eftersom det finns en genomgående röd tråd i uniformssystemet mm. Sen är jag också av åsikten att en regel eller bestämmelse som äventyrar effekten av förbandet kan brytas - under förutsättning att man vet vad regeln innebär och vad den har för bakgrund och syfte. Då kan man göra det övervägande man ska kunna göra som officer och soldat och göra avsteg från gällande bestämmelser. Bilbältet är ett exempel på en sån regel som man måste tänka på. Vi hade reglerat att bilbälte ska vara på på större vägar utanför tätorterna. I tätorterna var det en bedömning från fall till fall om bältet ska vara på eller av. Vi hade fall då splitterskyddade bilar var inblandade i olyckor, både singel och med andra fordon. Hade den personalen inte varit bältad så hade de inte klarat sig så skadefritt som de faktiskt gjorde. Med hänsyn till rådande trafiksituation och den, för oss, aktuella hotbilden hade jag ständigt bälte påtaget.

Du har rätt angående kepsen. Det var Oakley-kepsen jag tänkte på.

Det handlar mycket om ledarskap. Soldaten gör som chefen gör. Jag blir lite eftertänksam om gruppen/gruppchefen skall behöva lägga tid på vilken utrustning som gäller. Det skall Plutonchef tillsammans med Kompanichef ta ansvar för.
Ang FS-missionernas "uniformsanarki" så tror jag det blivit bättre sedan Fredstyrkan sändes på tv.

Tänk om ett kompani skulle ställa upp i 150 st olika huvudbonader. Skulle se jätteproffsigt ut. IRONI

Först av allt vill jag slå fast att jag i grund och botten är en paragrafryttare av värsta sort, en sån där som alla avskyr.


Det finns ju ett sånt där jättefånigt citat som säger att
"No combat ready unit has ever passed inspection.
No inspection ready unit has ever passed combat. "
Men kanske ligger det ändå nåt i det ?

En annan historia (skröna?) med liknande tema återges i boken Militär ledning *):


Kanske är det så att man ibland måste skilja mellan "Guds lagar och människans förordningar" om ni förstår hur jag menar?

Enligt exemplet med huvudbonader ovan så vore det ju helt galet om ett högvaktskompani ställde upp i 150 olika mössor men helt likgiltigt om motsvarande kompani befann sig i sina ståvärn, under fientlig artillerield? (Med undantag då för att hjälm rimligen vore att föredra framför tygkeps). Två extrema exempel men sanningen kanske ligger nånstans däremellan?

Kan det möjligen vara så att man utifrån varje specifik given situation kan pröva diverse bestämmelser och utifrån detta fatta beslut om huruvida man kan tillåta sig ett avsteg eller inte?

Det tror jag iallafall.

EDIT: glömde ju litteraturhänvisningen.

*)= Smedberg, Marco. Militär ledning. Från Napoleonkrigen till Bosnienkrisen. ISBN: 91-89442-07-5

Vad vackert!

Jag önskar att jag kunde uttrycka mig så för det är ju så jag menar.

/K

Problemet blir när vissa tror att bara för att man inte skulle klara en inspektion så är man färdig för strid...

Att en soldat med tio missioner i bagaget skaffar sig en egen Gerber, halsduk osv baserat på sin erfarenhet är inget problem. Men när hans nymuckade stridsparskamrat i HV tror att man kan ersätta tio missioners erfarenhet genom att kitta sig på samma sätt som gammel-yxan, då blir det oftast mer fel än rätt.


Ovanstående får väl sägas vara en av grundpelarna i uppdragstaktiken. Frågan är bara, var drar man gränsen för vem som ska pröva bestämmelser och fatta beslut?

Åtminstone i förhandsutgåvan av FMR Strid så fanns det ett antal "grundläggande stridssituationer" där tanken var att man skulle ha ett fastställt beteende. Om enskild soldat då bestämmer sig för att "pröva bestämmelsen och göra annorlunda" så blir det lite lätt komplicerat att vara gruppchef. Visst är detta ett extremt exempel, men frågan är som sagt var gränsen ska dras. För någonstans måste den finnas.

Men är det inte så att uppdragstaktiken handlar om att fritt inom ramarna lösa tilldelade uppgifter, inte att fritt sätta ramarna?

Ramarna är då regelverken och normer.

Visst, när allt går som det ska. Men det finns också det klassiska "handla i chefens anda" som kräver att man som chef kan inse att givna order inte längre är relevanta/tillämpliga, och att man kan vara tvungen att agera i strid mot given orders bokstav men mot chefens angivna målsättning. Frågan är bara, som jag skrev ovan, hur "långt ner" man kan dra detta.

För mig innebär att handla i chefens anda fortfarande att jag håller mig inom ramarna(regelverk, normer), men tar egna initiativ vad gäller
tillåtna tillvägagångssätt, när jag inte kan få en order av min chef. Och om min chef är sådan att han efterlever och tillämpar gällande regelverk och normer,
ja då är det hans anda, och jag gör likadant.

Jag förstår vad du menar, men att chefen faller bort innebär inte att det är tillåtet med anarki för att leva upp till chefens vision eller mål.

Men generellt sett så handlar väl inte tråden om total anarki? Det finns bara ett enda sätt att aldrig göra fel och det är att inte göra något alls, och till och med detta blir ibland fel. Om man alltid, i alla lägen, följer alla gällande regler, reglementen, bestämmelser och förordningar så kommer man troligen att gå fri från ansvar när man blir ställd inför krigsrätt men det förtar ju inte det moraliska ansvaret för att nåt gick helt käpprätt åt h-vete. Själv är jag rätt förtjust i devisen "Obeslutsamhet och uraktlåtenhet att handla ligger en chef mera till last än misstag i fråga om val av medel” (Arméreglemente del II, 1963) vilket inte är detsamma som att det skulle vara OK att fatta vilka huvudlösa beslut som helst. Machiavellis tankar om att ändamålen helgar medlen ska helst konsumeras med en nykter nypa salt.

Det finns inget reglemente i världen som kan förutsäga och ange handlingsalternativ för alla tänkbara situationer. Den som sysslat med "kvalitetssäkring" i civila företag när man ska ISO-certifiera sig, kan nog hålla med om att det är hart nog omöjligt att i skrift beskriva alla varianter av alla situationer som kan tänkas uppstå. Alla försök i den riktningen kommer, enligt mig, att leda till en dokumentation som blir helt ohanterlig, inte minst genom sitt blotta omfång. Det måste finnas ett visst utrymme för den "dolda kunskap" som varje organisation trots allt besitter.

Den första fråga man ska ställa sig när man funderar på att kliva utför skaklarna är inte vilka konsekvenser det tänkta avsteget kan få utan "är jag kompetent nog att rätt bedöma konsekvenserna av detta avsteg?"

Men för att ta ned det hela på en lägre och inte fullt så dramatisk nivå så började ju tråden med frågeställningen om varför t ex hemvärnet kunde tillåta sig avsteg från uniformsreglementet.

För egen del så var jag under några år plutonssignalist i min hvpluton och därvidlag hade jag alltid fältmössa istället för hjälm under övningarna (inte vid formella stridsskjutningar med skarp am), helt enkelt därför att jag tyckte att hjälmen inte funkade ihop med hörtelefonen till Ra 145. Ett klart avsteg från reglerna. Ett annat personligt exempel: jag är vänsterskytt och vill därför gärna ha vapenremmen till Ak4 på höger sida av vapnet. Därför valde jag att mha lite eltejp, en läderrem och lite skosnöre modifiera bössan så att detta blev möjligt. Ett fullkomligt regelvidrigt fipplande med vapnet.
Jag har även valt att hålla fast vid fältmössa m/59 och endast använda tilldelad fältmössa 90 då det är uttryckligen beordrat och jag inte, utan att begå regelrätt ordervägran, kan använda m/59.

Se där tre helt egenhändigt beslutade avsteg från rådande regler. Borde jag därför avskiljas från mitt hemvärnskontrakt?

Ta detta svar på rätt sätt nu.........nej, Du bör inte avskiljas från Ditt kontrakt, Du bör tillrättavisas av Din chef, och han av sin, osv.

Jag lovar att ta det på rätt sätt.

På vilka grunder, förutom det rent formella med regelbrotten, borde jag tillrättavisas, och i vilken riktning?

Att bryta mot SäkI bl.a. är förkastligt men det inträffar oftare än vad vi tror, och av många individer... Titta i SäkI G Kap17 §34



Hur ofta följs detta? Är det någon som har sett dessa säkerhetsflaskor i metall?

Att bryta mot säki händer oftare än vad man kan tro...

Står det exakt vad som deifneras som säkerhetsflaska?

och för att framföra diskussionen
en eloge för personer som Axial, som tänker, gör och försöker förbättra. Det kanske inte är världsbäst att inte ha hjälm på sig, men många av de andra sakerna är sånt som behövs förbättras, om vissa inte kan använda det på rätt sätt. borde de inte vara ganska enkelt att få "specialdispens" för att t.ex. få ditmonterat extra vapenremfäste på motsatt sida eller dyl?

@Axial
Jag som chef skulle göra följande avvägningar:

1. Råder fältlystran? Är du i strid? Om svaren är ja/nej, så ha lungt kvar din fältmössa. Beordrar jag "hjälm på" för alla, då gör du som jag säger.
2. IG, inga sådana modifieringar är OK, jag vill inte att din lagning/kttning/fixning separerar när du bär laddat elelr dylikt. Känner dock starkt för dig, är själv vänsterskytt.
3. Helt OK, inget fel på något sätt så känge 59an är godkänd.

En fråga.
Är det här nya sättet som bla jag lärde(officerarna försökte lära oss) mig i NBG, Instinktivskyttet och termen Täck mig! täck mig!, är dessa reglementerade åtgärder?

Instinktivskytteutbildningen ska ersätta PEKen.

Termen "Täck mig!" är rätt så till vida att den finns i MSS Mout reglemente för SIB. Om detta har fastställts eller inte vet jag ej men enligt senaste utkastet jag läst och själv blivit utbildad på så är Täck mig helt korrekt.

När vi är inne och funderar på om det under vissa omständigheter går att bryta mot regler eller åtminstone ta sig friheter och tänja på regler så vill jag slänga in några funderingar.

Vad gäller utrustning så tycker jag att regler som motiveras med att det inte ser ut som på bilden i reglementet och därför inte är snyggt känns mindre angelägna att benhårt följa jämfört med regler som tex ha 1:a förbandet i hö benficka och använd den skadades först. Om man sen backar upp den förstnämda regeln med att man när som helst under övningsverksamhet kan råka ut för att förrådet vill byta delar av utrustningen så känns det som om man griper efter det sista strået.

Regler som jag tycker är viktigare än andra (om man nu tillåts rangordna i högen med reglementen då alla är fastställda och skall följas) är sådana som reglerar kommunikation och säkerhet. Om min stridsparskamrat har en shemag om halsen men har koll på tecken och skjutgränser så stör det mig inte det minsta.
Däremot så stör det mig kraftigt när folk i oklanderlig uniform har svårt att genomföra en vettig radiokommunikation eller inte kan ge en order på rätt sätt (inte ovanligt inom hemvärnet)