Gott folk, jag har ett problem.

Idag bestämde jag mig för en joggingtur på 10 km i motionsspåret. Det gick mycket bra, fram till ungefär 6 km av sträckan var avverkad. Då kommer det: Jag blir fruktansvärt skitnödig. Plågan var oerhörd, och det slutade med att jag sprang upp i skogen och gjorde ifrån mig duktigt. Till saken hör då att jag gjort precis samma sak innan jag sprang hemifrån. Näringsintaget under helgen var jämnt fördelat, inga extremiteter åt något håll.

Är det någon mer som drabbas av detta explosiva problem, och har lite tips att dela med sig av? Det är ju inte så att jag inte tycker om att skita i skogen, men i vissa sammanhang då man springer är detta inte önskvärt eller möjligt att genomföra.

Jag har själv aldrig under mina sällsynta löparrundor råkat ut för detta problem men det blev väldigt uppmärksammat under göteborgsvarvet nu i år.

http://www.bohuslaningen.se/artikel_pm_sta...p;avdelning_3=0

http://www.youtube.com/watch?v=2ytEY285kDY...feature=related

Trots de problem som han fick under loppet tog han sig i mål som 5:e bästa svenk. Starkt jobbat! Envishet eller vansinnighet låter jag vara osagt...

Mitt inlägg tillförde väl inte dig så mycket men kunde inte låta bli att bidra med storyn

/zamen

Jo, bor i samma stad som ovan nämnde bajsman. Men slut med skitsnacket, tillbaks till topic: någon som har fler erfarenheter?

När jag tränade på min crosstrainer för ett tag sedan kände jag att det började bubbla i magen och trodde att jag då höll på att bli skitnödig. Jag lyckas trycka ner det men istället släpper jag av en utomordentligt stinkande smygfis, det enda jag var glad för var att jag inte stod på ett allmänt gym.

Tillståndet kallas för runner's trots och är ett tillstånd som kan inträffa vid längre träningspass.

Lite mera att läsa:
Från svenskidrottsmedicin.se (handlar mest om förstoppning men tillståndet nämns)
Från About.com

Samma sak hände mig för några månader sedan, var inne på 7:e / 8:e kilometer och drabbades av detta 2 gånger under samma 2,5km slinga (!!!). Har sedan dess aldrig upplevt det igen, antar att det bara är magen som talar om att det inte är dens dag idag.

Lycka till och hoppas att det inte kommer tillbaka

Varje gång, folks. Men bara på 10-kilometarn då jag håller högt tempo! Springer jag i lägre tempo känns det inte alls. Mysko!

Det känner jag igen! Var ute på min 10,8 kms runda i förrgår och blev akut skitnödig när jag hade 3km kvar. Trots att jag gick på toa precis innan jag gick ut.. Händer lite då och då, riktigt störigt! :8

I mina tonår råkade jag ut för yalla flera gånger, i slutet av längre träningspass. Gemensamt vi de tillfällena var att det var i slutet, jag var ofta väldigt utmattad och det skädde i samband med löpning.
Har som tur är växt ifrån det.