Ur "Antagningsordning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid Försvarshögskolan":

3.2
Urval
Urval tillämpas när antalet behöriga sökande överstiger antalet utbildningsplatser.

3.2.2
Urval till Officersprogrammet
Försvarshögskolan har i enlighet med 23 § högskoleförordningen, jämfört med
5 kap. 5 § 2 st. förordningen för Försvarshögskolan, bestämt att följande urvalsgrunder ska gälla:
betyg från militär tjänstgöring gymnasiebetyg och lämplighetsbedömning. En sammanvägning av dessa ligger till grund för urvalet till Officersprogrammet.

Betyg från militär tjänstgöring
Med betyg från militär tjänstgöring avses slutbetyg från militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring. Preliminärt vits-ord/betyg utfärdat efter minst fem månaders tjänstgöring ska tas i beaktande vid inledande handläggning av ansökningar för sökande som innevarande år genomför
militär grundutbildning enligt lagen om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär tjänstgöring. Det är dock endast det slutliga vitsordet/betyget som kan ligga till grund för antagningsbeslut. Observera att den sökande själv måste skicka in sina vitsord till Försvarshögskolan.

Betygen indelas i intervaller i en fyrgradig skala (varje militärt betyg har tre positioner):
Intervall 0
- ≤ X 5 4 = 0
Intervall 1
X 5 5 - X 7 6 = 1
Intervall 2
X 7 7 - X 8 8 = 2
Intervall 3
X 8 9 - X 10 10=3

Om betyget har värden som hamnar i fler än ett intervall, t.ex. X 8 6 eller X 6 9, indelas betyget i det intervall som medelvärdet av betyget ger. Exemplet X 8 6 ger medel-värdet 7 för båda positionerna och indelas således i intervall nr 2 och exemplet X 6 9 ger medelvärdet 7,5 för båda positionerna och indelas också i intervall nr 2.

Gymnasiebetyg
Gymnasiebetyg meritvärderas till värden mellan 0 och 20 enligt VHS bedömnings-handbok och resultatet blir en faktor i sammanvägningen.

Lämplighetsbedömning
Inför antagning till Officersprogrammet genomför Försvarshögskolan prov och tester som vidare underlag för att bedöma den sökandes förutsättningar att klara utbildningen och vederbörandes lämplighet för officersyrket. Dessa prov och tester utgör grund för bedömningen av lämpligheten. Bedömningen ger faktorn 0 eller 1.

Sammanvägning och resultat av urval
Urvalsfaktorerna från militär tjänstgöring, gymnasiebetyg och lämplighetsbedömning enligt ovan multipliceras. Alla sökande införs på en sammanställningslista. Vid lika poängtal på sammanställningslistan sker tilldelning av plats i följande ordning:
1. Underrepresenterat kön - positiv särbehandling, se nedan.
2. Den som sökt Officersprogrammet (eller motsvarande utbildning) flest gånger.
3. Har två sökanden sökt lika många gånger tillämpas lottning.

I enlighet med lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, högsko-leförordningen och Försvarshögskolans jämställdhetsplan tillämpas positiv särbehand-ling vid antagning av studerande till Officersprogrammet. Detta innebär att vid i övrigt likvärdiga meriter har underrepresenterat kön företräde, 7 kap. 12 § högskoleförord-ningen.



Jag tycker personligen att det är ganska bra system men FHS har hamnat helt fel med faktorpoängen. Lämplighetsbedömningen borde tillexpempel ge en siffra mellan 0-4 eller liknande. VPL betyget borde även den ge upp till 4 eller mer så att inte gränsen hamnar mellan 8-8 och 8-9, skillnaden mellan dessa är i min mening väldigt liten mellan 7-7 är mkt lägre(jag fick sj 8-8 och är sur ). Tanken är god men gymnasiebetyget ges för stor betydelse, fast det var antagligen meningen. Finns det någon på forumet som har andra synpunkter?

Styrman L

Är denna motsvarande militära tjänstgöring något man kan räkna utlandstjänst eller tjänst i ett beredskapsförband som?

Lämplighetsbedömningen ges i en skala 0-3 där 0 betyder "ej lämplig". FHS skiter tydligen i den övriga rankingen (1-3) vilket är dåligt. För SOU så är lämpligheten en reell urvalsfaktor där 3:or skattas högre än 1:or.

/K

En annan märklig sak är att man inte tar hänsyn till tidigare högskolestudier. Om någon har halvkassa gymnasiebetyg och en civing examen så kommer den personen att hamna efter en som har 20.

Här väcker du en intressant fråga som jag, som verksam inom utbildningsområdet, gärna ser synpunkter på. Man kan ju antingen se det som att en civilingenjör skall tas in via det här med anpassad officersutbildning och styras till en verksamhet där den specifika fackinriktningen kommer till nytta. Man kan också, tvärtemot, se det som att en tidigare högskoleutbildning ger generalistpoäng och att det är just sådana personer som skall lockas till vanlig (3-årig) officersutbildning.

Helt rätt om spec.off, men texten i första inlägget omfattar bara OP - d.v.s. den akademiska officersutbildningen. SOU kommer förhoppningsvis snart inte ha gymnasiebetyg ens som allmänt krav, utan lämplighet, lämplighet och lämplighet som urval.
Det är möjligt att vissa spec.off-linjer kommer ha särskilda gymnasiekrav, men då ska de vara nödvändiga för yrket (vissa tekniker kan detta gälla t.ex).

Någon som sitter på svaret?

Den dagen gymnasiebetygen försvinner som urvalskrav är den dag lönenivån för specialistofficer störtdyker ner och du får kompetens därefter, dvs ingen.
Det är länge sedan man förväntade sig att officerare kunde uttrycka sig korrekt i skrift och språkkunskaperna är på väg åt samma håll.
Med dagens låga krav för att erhålla slutbetyg med grundläggande behörighet så skulle det bli helt ohållbart...nej, det räcker inte att Kalle är helt fantastisk på att skruva på sonarrattarna, motsvarande.

Kompletta slutbetyg som krav för att göra lumpen ö h t skulle sannolikt spara in en del tid och därmed pengar, eventuellt skulle det även befrämja säkerheten.

Jag tror de befäl som väljer ut blivande specialister inte väljer ut olämpliga personer - oavsett deras formella skolbakgrund. I framtidens försvar blir det nog dessutom svårt att rekrytera om man sätter kraven för högt.

Jag delar din antydda åsikt om de låga kraven i gymnasiet, men det riskerar bli OT...

Betyg från GU, KFÖ, Utlandsstyrkan och Beredskapsförband är det som avses.

/K

Vänta nu här, det här verkar ju helt ballur. Låt mig förtydliga med ett exempel:


Johansson gjorde lumpen som vagnchef på strf9040. Han var duglig i sin befattning och var en av tre på sitt kompani som lyckades få Ja-8-8 vid muck. Johansson kände att OP kanske vore något för honom, men valde att genomföra ett år som BFA för att kunna göra en bedömning om yrket är något för honom. BFA-tjänstgöringen funkade bra för Johansson och han väljer att söka OP efter sitt år som BFA. Innan lumpen gick Johansson Naturprogrammet och lyckades skrapa ihop ett betygssnitt på 17,5.

Andersson gjorde lumpen som kock och funkade helt ok som det. Vid muck tilldelades han Ja-7-7 och han sökte vidare till NBG, där han gick i samma befattning. Vid utryckningen för NBG tilldelas Andersson betyget Ja-8-9, övning ger ju färdighet! Andersson väljer också att söka OP. Innan lumpen gick Andersson Hotell- och restaurangprogrammet och lyckades skrapa ihop ett betygssnitt på 12.


Vid urvalet sker då följande:

____________

VC-Johansson:

* Ja-8-8 = 2 poäng

* Gymnasiebetyg = 17,5 poäng

* Lämplig = 1 poäng

---> Slutsumma = 2*17,5*1 = 35 poäng
____________

Kock-Andersson:

* Ja-8-9 = 3 poäng

* Gymnasiebetyg = 12 poäng

* Lämplig = 1 poäng

---> Slutsumma = 3*12*1 = 36 poäng
____________


Slutsatsen blir att Andersson petar Johansson, trots att Johansson har genomfört värnplikten på en generellt mer krävande befattning och har oerhört mycket bättre gymnasiebetyg, än Andersson, från en linje som generellt är svårare att få bra betyg på och avsevärt mer studieförberedande.

Stämmer verkligen det här? Kommer urvalet gå till på det här sättet?

Som jag tolkar det blir det precis så här snurrigt. Tänk sedan hur fel det blir med två värnpliktiga som tjänstgjort ihop, t.ex. två vapentekniker på en korvett som löser alla uppgifter i par. De kan mycket väl få 8-8 resp. 8-9 trots att ingen egentligen kan skilja dem åt. Detta skulle då försvaras med att skillnaden på de två betygen är nästan obetydlig och att båda räcker gått och väl för att söka vidare. Cheferna ute på förbanden är inte informerade om den här gränsdragningen.

Marginalskillnaderna blir alldeles för stora!

Så här blir det när man ska bedöma militära detaljer med civila mått. I Sverige har akademiseringen fått anta en löjlig skepnad i vissa avseenden. Det här tycks vara ett sådant.

/K

Det här är verkligen helt absurt. Urvalet kommer alltså enkom gå på siffror och gynna de som tagit sig över 8-8-strecket. Jag tycker synd om försvarsmakten och de sökande.

Det här innebär ju att alla intervjuer, tester, MHS-prov och högskoleprov egentligen inte spelar så stor roll. Det räcker med att ta sig över uppsatt minimigräns, oavsett vilken bakgrund man har, vilka färdigheter man besitter och vilket bedömning som psykolog och fackman gör.

Oj, det verkar som det är bäddat för en betygsinflation i FM som det har blivit i skolan...

Tycker det verkar som ett mycket trubbigt system

Så en med fullpott från gymnasiet men med 88 vilket ger faktor 2... blir då utslagen betygsmässigt av en individ som har 89 från GU och betyget 13,3...

2*20 = 40 p
3*13,3 = 40,2p

Låter helt sjukt tycker jag... Så en individ som kunde komma in på istort sett allt inom högskolevärlden med sina 20.0 får förlågt betyg för att komma in på OP mot en individ som kan ha gått det lökigaste programmet på gymansiet och som istort sett bara har G och några VG i sitt slutbetyg. allt på en betygsskillnad på ca 6% (8+8=16, 8+9=17).

Och som simon skrev tidigare tas det ingen hänsyn till typ av tjänst när man gör GU eller om man jobbat som BFA, gjort utlandstjänst etc. Så om man vill bli officer ska man sattsa på den absolut lugnaste och enklaste tjänsten och göra allt för att boosta sitt betyg. Misslyckas man med detta under GU så en mission på en relativt enkel tjänst och göra allt för att boosta betyget där.

Helt klart finns det behov av att se över systemet... En tanke kan vara att addera vpl-betygen (8+8 = 16) och sedan addera dessa med gymnasiebetygen. vilket ger i fallet ovan

8+8+20 = 36,
8+9+13,3 = 30,3

Sedan i uttagningstesterna MHS-prov etc låta alla "poäng man samlar ihop där ge ytterligare poäng som adderas till denna långa rad av siffror. jmf med 0 eller 1...

men men livet är inte rättvist och urvalsmodeller är inte heller rättvisa.

Jättebra förslag! Ska något multipliceras in i ekvation (och därmed få utslagsgivande betydelse) så är det i så fall en utökad skala av lämplighetesbetyget, 0-3. Det är minst sagt märkligt att så lite vikt läggs vid psykologens och fackintrevjuarns gedigna arbete.

Personligen tycker jag att gymnasiebetygen som siffra är helt korkat, "MHS-provet" borde stå till grund för denna del av bedömningen. Skillnaden mellan olika program är ju precis som mellan olika värnpliktstjänster enorm.

Gillar idén med att plussa ihop meriter dock. Kanske skulle det göras lite enklare, t.ex.
Vpl som Fk Satan föreslog
Utlandstjänst -> 3 p
Gymnasium -> 3 p
Högskola/Universitet i minst 3 år -> 3 p
MHS-prov -> 0-6 p
NBG -> 3 p

Kanske skulle det också gå att få merit/poäng för deltagande i beredskapsförband och hemvärn? Speciellt det senare måste ha tydliga krav, kanske 1 p att gå som soldat i minst 3 år, 2 p att gå på gruppchefsnivå samma tid och 3 p att gå som plutonchef eller högre.

Fördelen med detta förslag blir att betyg från vpl vägs in som den viktigaste delen, ett prov som visar att man faktiskt har lärt sig nåt i skolan som näst viktigast och därefter möjlighet att öka sina chanser genom att aktivt plugga vidare civilt eller göra nån nytta inom FM.

Här finns ytterligare en punkt att ifrågasätta i systemet. Vilken kompetens sitter de som genomför intervjuerna på? Har dom någon utbildning alls i intervjuteknik? Räcker den korta intervjutiden till att göra sig en uppfattning om en helt okänd person?

Jag är minst sagt tveksam, det finns idag personer på yop som är direkt främlingsfientliga, motståndare till kvinnor i försvaret, som anser att värnpliktiga inte är värda ett skit och kan behandlas som sådan. Det finns också en person som under sin värnplikt misshandlande en annan värnpliktig.

Urvalet grundas helt och hållet på gymnasiebetyg och muckbetyg, det enda som sätter käppar i hjulen är om man lyser för starkt i säkkontrollen. Intervjueran ger noll och inget vad jag kan bedöma, har aldrig hört talas om någon som fått nej pga "dålig" intervju.

Professionsintervjuare har utsetts av förbanden och har sedan genomförd en tre dagars utbildning på RekryC. De som utses får alltså förbandets förtroende att delta i att anta blivande kollegor, vilket inte är att förringa. Om de är dåliga så beror det i första hand på att de är felvalda av förbanden, dvs att man skickat fel personer. Dessa genomför efter intervjun en kommission med psykologerna och där sätts ett gemensamt lämplighetsbetyg på de sökande. Tiden är kort (som en civil anställnignsintervju) men ger ändå en bra bild av den sökande, tillsammans med det som psykologerna fått fram och som den sökande redovisar.

I alla rekryteringsprocesser blir det vissa fel och att några slinker igenom som inte borde ha gjort det (några av dessa kanske är de som intervjuar?), det kan ju historien vittna om (Stigsson mfl). Att folk misshandlat varandra är ju illa. Jag vet faktiskt om folk som skjutit på folk med annan etnicitet under sin tjänstgöring!*
Om dåliga personer slinker igenom nätet så ska de plockas bort efterhand. Det är FM för dåliga på, tycker jag.

Jag vet flera som fått omdömet 0 (ej lämplig) vid lämplighetsbedömning. Nuvarande system är inte fullödigt men jag är inte alls så negativ som Vikström är.

/K

*Det hände iofs på Balkan under Bosnieninsatser så det krävs ju en smiley till det.

Någon som har koll på mer i detalj vad man kollar på i lämplighetsbedömningen?

För att krångla till det ytterliggare så ska ju gymnasieskolan ändra sitt betygssystem. Som jag förstår kommer man kunna ha allt mellan 20.0 till 22.5 pga. så kallade meritpoäng. Meritpoängen, 0,5 poäng, ges efter vissa kurser. Vilka de är varierar lite mellan olika program men är såvitt jag förstår språk eller matematiska kurser. Anledningen till meritpoängen är att elever tidigare valt bort dessa kurser pga. att det är lättare att få högre snitt om man väljer enklare kurser än de som nu ger meritpoänger.

Man kan enligt min SYO maximalt få 2.5 meritpoäng.

Oklart nog?

När man söker till OP eller SOU blir man kallad till ett antal tester. Mutlitest(styrka), beeptest, hälsoundersökning, MHS-prov, CTI-test(tror jag det kallas, hursom moral&etik-enkät), samt två intervjuer med psykolog respektive rekryteringsofficer.

De första tre fysiska testerna handlar bara om att nå upp till minst minimi-nivå. MHS-provet, att jämföra med ett utökat intagningsprov vid mönstringen, genomförs under tre timmar vid en dator och syftar till att mäta inteligensen(?). Efter denna genomförs på samma dator en längre undersökning av värdegrund där olika moraliska frågor ställs om och om igen med olika formuleringar. De här två testen ligger sedan till grund för den intervju på cirka en timme som psykologen genomför. Rekryteringsofficeren genomför sin intervju, också det ca en timme, med utgångspunkt i yrkets praktiska verklighet och ställer frågor om bland annat ens bild av yrket, syn på utlandstjänst och inställning till våld. För att bli kallad till intervjuerna måsta man klara minimikraven på alla tester, inkl. de på datorn. Efter intervjuerna hålls ett möte där lämpligheten bedöms utifrån psykologens och rekryoffens intryck samt, tror jag, en titt på vitsord och dylikt. Lämpligheten anges sedan med en siffra 0-3 för SOU-sökande och 0-1 för OP-sökande.

I mina ögon torde lämplighetsbedömning ses som en förhållandevis mycket tillförlitlig bedömning där hänsyn bara tas till sådant som är rellevant för yrket och görs av personer med stor erfarenhet. Dessutom har alla intervjuare kontakt med varandra vilket minskar risken för lokala skillnader i bedömningarna. Värnpliktsbetyget är mycket mer vanskligt, dels sätts betyget utifrån den enskildes förmåga i resp. befattning utifrån vissa för denna specifika krav. Dels är det betydligt fler kockar i denna betygssoppa vilket gör att skillnaderna till och med mellan olika fartyg eller plutoner blir väldigt stor. Men det viktigaste argumentet är att vpl-bafattningarna är otroligt olika den roll en taktisk/operativ officer har. Vitsorden bedömer min förmåga som soldat/sjöman i krigsorganisationen inte min potential som ledare och chef på en väsensskilld nivå! Lämplighetsbedömningen däremot har som enda syfta att bedömma just potentialen hos den sökande att arbeta som officer.

Håller med där! Det är FM och även skolorna alldeles för dåliga på! Det måste finnas någon form av uppföljning av individen och dess utveckling mot officersyrket. Något som känns lätt frånvarande idag (på vissa håll). Att alla som blir antagna till utbildningen också tar examen kan vara ett mål men kanske inte ett helt realistiskt sådant. Och fel begås i antagningsprocessen. Visar sig någon person som inte lämplig för officersyrket måste man våga agera!

På sistone har det ju varit en väldigt stark inriktning mot akademisering av officersutbildningen, och Försvarshögskolan är numera en del av högskoleväsendet med rätt att utfärda reguljära akademiska examina. Jag antar att en viktig drivkraft har varit att man vill komma bort från officersyrket som ett livstidsyrke och vill därför att avhoppade officerare skall kunna använda sin officersutbildning som en byggsten i den civila akademiska världen, kanske tror man också att värdet av en officersutbildning ökar på en civil arbetsmarknad om den utfärdas som kandidat- eller magisterexamen.

Man skall inte tro att detta är oproblematiskt. Det går inte till så att regeringen bara bestämmer att Försvarhögskolan skall ha examensrätt och fastställer att civila arbetsgivare skall räkna dessa examina som jämngoda med examina från t.ex. Lund, och att andra högskolor skall ta pappren på allvar vid tillgodoräknande av kurser. I stället måste Försvarshögskolan anpassa sig till högskolelagen och högskoleförordningen och den civila akademiska traditionen.

Vad gäller avskiljande säger högskolelagen:

"6 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills
vidare skall avskiljas från utbildningen i fall då studenten
1. lider av psykisk störning,
2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller
3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.
Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det,
till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket
1--3, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att
skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen."

Detta tillämpas dessutom i praxis mycket restriktivt till studentens fördel. Att försöka avskilja någon för att han är olämplig för yrket är helt chanslöst.


Ett stycke om antagning ur högskoleförordningen:

"8 § De krav på särskild behörighet som ställs skall vara helt
nödvändiga för att studenten skall kunna tillgodogöra sig
utbildningen. Kraven får avse
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans
nationella eller specialutformade program eller motsvarande
kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen
eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen
förbereder för."


Det är naturligtvis så att man kan införa lagar och förordningar med undantagsbestämmelser för officersutbildningen. Jag vet inte i vilken utsträckning man gjort det, men t.ex. måste ju kravet på svenskt medborgarskap vara grundat i någon undantagsbestämmelse.

Man måste dock fråga sig hur mycket undantag från regelverk och principer man kan göra för officersutbildningen innan det blir meningslöst. Finns det en genuin vilja att förändra utbildningen så mycket att det blir naturligt att tillämpa samma regler som för civil högskoleutbildning, eller ser man bara vissa fördelar som man vill tillgodogöra sig, men helst utan att högskoleverket lägger sig i hur tentamina ser ut? Jag har själv sett tre exempel på yrkesutbildningar där man närmat sig högskolan i tron att utbildningen är så bra att den självklart måste kunna räknas som högskoleutbildning, och blivit ganska förnärmade när man insett att det inte räcker med att en utbildning är bra för att den skall accepteras som högskoleutbildning, och att de krav man måste anpassa sig till är svåra att förena med den egna traditionen. Ett exempel som fått mig att sätta mig på tvären i ett sådant sammanhang är t.ex. förekomsten av hemligt utbildningsmaterial.

En tanke vore kanske att göra specialistofficersprogrammet till förkunskapskrav för det akademiska officersprogrammet.

Minst en person avskilldes från YOP 06-09 förra sommaren, så det sker ibland.

Det är illa nog att man måsta vara soldat/sjöman för att kunna bli officer, ska man också tvingas bli underofficer först så blir vägen alldeles för lång. Det ska givetvis vara möjligt att karriärväxla och det bör inte vara stängt för utbildade specialister att läsa på OP. Men helst vill jag se ett aspirantsprogram som alternativ till nuvarande militära krav för dem som vill direkt till OP.

För övrigt anser jag att Sjökrigsskolan bör återupprättas!

FHS antar folk till utbildningen OP, de rekryterar inte folk till yrket officer. Det är skillnaden och den tycks ju bli tydlig nu. En grovsållning görs inför antagning till OP men finliret måste sedan förbanden göra inför anställning. Är det någon som tror att förbanden inte kommer att anställa i princip alla med examen?

/K

Jag blev varnad för att söka OP av PersO 3.Sjöstridsflj av just den anledning. Han var långt ifrån övertygad om att FM skulle kunna erbjuda anställning åt alla med examen. Givetvis är det ännu högst oklart hur processen kommer att gå till och risken finns att ingen granskning kommer att göras.

Viktigt är att civila FHS håller i utbildningen men kadetten tillhör samtidigt förbandet MHS vilket rimligtvis borde ge FM vissa möjligheter även under studietiden.

FM har dragningsrätt på eleven mellan terminerna. I övrigt så får nog FM vänta till ev. anställningsdatum innan de kan fälla något avgörande. Såtillvida att inte eleven fulat ut sig å det grövsta eller så.
Processen är väl inte alls konstig? Person med officersexamen kan anställas som yrkesofficer. Därför kommer kadetterna söka alt tilldelas förband för att sedan anställas. Det är personalavdelningen på respektive förband som handlägger anställningsärendet (om inte HKV lägger sig i av ekonomiska skäl) och sedan fattas det beslut av förbandschefen. Detaljerna i tillvägagångssätt och noggrannhet kommer då säkerligen att skilja mellan olika förband.

Avgångarna är betydligt större än vad FM hade räknat med och nu så gapar stolarna tomma och försvaret är nästintill i kris. Man skriker efter personal. Samtidigt så har man tydligen inte lönemedel att anställa för att täcka för vakanserna!
Det kommer dock vara få som tar examen från OP och det kommer att finnas platser. Om det också finns medel för att anställa så kommer de allra flesta med officersexamen att erbjudas anställning i FM. Det är en kvalificerad bedömning.

/K

Är ett meritvärde på 31.76 konkurrenskraftigt i en ansökan till OP?

Jag har via omvägar hört att betyg från utlandsstyrkan inte kan användas vid uträkning av "urvalspoäng". Jag vet inte vad som gäller angående beredskapsförband såsom NBG, men det låter ju isåfall rimligt att det inte heller kan användas...

Ja om det är så skulle man ju gärna vilja ha en förbannat bra förklaring på varför.
Nu är jag partisk så det sjunger i frågan, men jag tycker nog tom att man borde kunna tillgodoräkna sig poäng för varje mission man har gjort också.
Det kallas arbetslivserfarenhet och den skarpa tjänsten borde om något vara av godo för en framtida officer.

Det är inte vad som kommit fram i mina kanaler. Läge för någon med personligt intresse att ringa höga vederbörande på FHS?

/K

Tyvärr får ju inte förbandschefen välja sina blivande anställda längre som det gjordes förut. Styrkan med den personkännedom som byggs upp under vpl tiden går ju nästan helt förlorad då de ganska trubbiga vpl betygen används.

Annars får det väl bli det gamla vanliga kriterierna: Efternamn, rätt skola och pappas pengar

Nån form av rekomendationsbrev har ju alltid åtföljt kadetten för att krigsmakten skulle få "rätt" folk.

Vad är det för jäkla PersO?!? Varna intresserade för att söka vidare; "undergrävande av försvarsviljan" är en rubricering som kommer för mig.

Föreslå karriärväxling för den PersO:n! (Men det är klart, det blir ju pappersarbete för honom om någon söker.)

Jag skulle säga att den PersO är ett bra exempel på värdegrundens ÖRA. Varför mörka fakta för att lura in någon i yrket på falska premisser? Tror du att den kadett som blir inlurad på skolan med förutsättningen "du kommer garanterat att bli anställd efter examen" blir positivt inställd till FM när han/hon får klart för sig hur det ligger till?

Personligen är jag tveksam till att rekommendera någon att hoppa på OP, just nu förefaller SOU vara ett betydligt säkrare kort.

Varför alltid detta kramande ac SOU?

Det är väl i OP/TA (regoff) som FMs framtid ligger, det är där ledarskapet och framtidsvionerna formas. SOU (Uoff) är väldigt mycket här och nu, medan OP/TA är vägen framåt. Då skall ju självklart de mest lämpade, motiverade och drivande ungdomarna rekyteras dit.

Sedan är väl Pers alltid ett kapitel för sig

Kanske för att antalet manår i den framtida Försvarsmakten pekar på att Specialistofficer är det som är gångbart. Fördelningen SO mot TA/OP talar sitt tydliga språk.

Men nu handlar ju tråden om Urval till OP

/K

För FM kanske OP är framtiden. Men för den enskilde individen som vill ha ett arbete här och nu? Då är jag inte lika säker på saken. Och när jag ger råd till en soldat så är det till individen som jag ser.

En stor skillnad är väl att medan en som går SOU tillhör ett förband mer eller mindre (eller har jag knarkat helt) så tillhör inte en som går OP ett förband...
Utan denne får chansa lite, läsa en inriktning och söka samt hoppas på att hamna där han vill.

Större otrygghet för individen mao, då man inte har ett "hem" i form sitt förband som kan stödja och backa upp en.

Fast... jag skulle nog valt OP om jag sökt idag.. möjligheterna att utveckla sig och inte låsa sig i samma fack väger över men det är mina 5 öre

Att se till individen är iofs det viktigaste när man rekryterar/ motiverar/ förklarar för sjömannen/ soldaten. Dvs var vill jag se denna individ som framtida kollega.

Men i debatten har mycket fokuserats på SOU, men tyvärr inte så mycket runt omkring, vad det innebär, befälsförhållanden osv. Det utbildas, man har en målbild av vad man vill ha, men ingenting kring deras nygammla plats i FM har inte diskuterats, alltifrån grader, mässar, uniformer till befordingar och karriärstegar, hur man skapar en nygammal kår och återvinner den gamla styrkan i deras yrkesstolhet helt enkelt.

Ska man arbeta inom försvarsmakten så gäller det att söka sig till en lökig tjänst.

Jag bytte från ett lastfartyg till ett stridsfartyg i flottan, från en utbildning som gick ut på att äta köpepizza och glassbåtar, till en utbildning som gav mig FOST,lunginflammation och kustskepparexamen.
DOCK så fick jag kasst betyg i slutet eftersom jag inte upplevt fartygsbefälen "krav", och min kamrat som jag bytte med fick mycket högre betyg på sin tjänst. Och nu så sitter jag hemma arbetslös framför datorn medan min kamrat är ute på repetitionsövning inför eventuell stundande internationell övning i Somalia.

Edit: ändrade texten eftersom den inte specifikt handlade om urvalsprocessen och betygen till OP.

Varthän vill du komma Kato?
Det är betygskrav för antagning till Officersprogrammet. Är det något fel med det menar du?

/K

Jag ville komma till det faktum att man i dagsläget ska SE UPP för att söka till vissa befattningar, eftersom kaos råder inom försvarsmakten, vilket, tillsammans med krass ekonomi, leder till en sämre planering vilket gör att kvaliten på utbildningarna inte går i samma höjdlinje som vissa förbands krav, vilket gör det mer eller mindre omöjligt att leva upp till kraven utan den nödvändiga möjligheten till tillräcklig utbildning.

Vill man få bra betyg och en framtid inom försvaret idag så bör man alltså(som tidigare skrivits om i tråden) söka sig till "lättare tjänster", vilket gör att man åtminstone har en möjlighet att leva upp till kraven och få befälen nöjda.

Jag ångrar inte min tid på HMS Stockholm tack vare all den ovärdeliga erfarenhet jag fått, men jag ångrar dels att jag inte var kvar på lastfartyget eftersom jag troligtivis idag dels hade suttit på ett beredskapskontrakt, dels kanske befunnit mig nere i Karlskrona och SSS med alla de andra nyinryckta officersaspiranterna.

Förresten är Pers.O för 3.sjöstridsflottiljen en mycket förstående och smart löjtnant som vet vad som är bäst för individen, att han varnade personen i fråga är ju egentligen bara en vägledning från hans sida. Pers.O vet hur det ligger till på förbandet med personal och vakanser.

Edit: oj, nu råkade jag göra ett dubellinlägg istället för att skriva i min förra, ber så hemskt mycket om ursäkt för det.

Det som diskuteras i den här tråden antagningsordningen till det treåriga Officersprogrammet på Försvarshögskolan.
FM:s befattningar kopplat till försvarsgrenarna och orättvisa värnpliktsbetyg diskuteras i för avsedda trådar.

/Krook
Blågul

@Krook: Det är taget, jag var bara av uppfattningen att valet av befattning inom värnplikten oftast har en stor påverkan till vilka chanser man får när man söker vidare till OP: befattning med mindre krav= lättare för högre slutbetyg= lättare att komma in i processen.
Någon annan som håller med mig om att det är fel?

Man kan ju se det som: Lämpad för tjänsten = lättare för högre betyg.
Vad du tycker är lätt är kanske svårt för någon annan och vice versa.


Gällande kvaliteten på OP är det nog ganska tidigt att yttra sig om det eftersom de första i det systemet endast gått två terminer av totalt sex. Förbanden ställer inte kraven på Officersprogrammet annat än indirekt genom kompetensområdesföreträdare.
Försvarsmakten har beställt utbildningen av Försvarshögskolan. Försvarsmakten står för termin 4 och 5 på sina respektive fack- och funktionsskolor och det skedet kallas VFU-skede (Verksamhetsförlagd utbildning). OP07-10 börjar sitt VFU-skede i februari någon gång som första kull.
Finansieringen av utbildningen står FHS för. Således har Försvarsmaktens ekonomi mindre med saken att göra.

Jag uppfattar dig som bitter och att du förenklar verkligheten allt för mycket. Det finns få garantier i livet, något som du kan sätta i relation till din tjänst på trossbåten, den där turen till Somalia (som kanske blir av), din möjlighet till officersyrket, mm mm.
Du verkar inteckna mycket och endast ställa det i relation till ditt byte av tjänst. Det kanske finns fler aspekter?

/K

Jag ifrågasätter inte officersprogrammets ekonomiska förutsättningar och kvaliteer, utan de värnpliktigas.

Risken finns dessutom att det kommer bli ännu svårare med värnpliktsutbildningen eftersom aspirantprogrammet kommer in i bilden, på så sätt behöver man inte lägga ner lika mycket resurser för att utbilda värnpliktiga, eftersom det ändå finns möjlighet att få in militär personal på civil väg.
På sikt kommer alltså värnpliktsutbildningen att hamna i skymundan.
Jag tror det är här någonstans som de styrande snart kommer ifrågasätta utbildningen av värnpliktiga överhuvudtaget, fördelarna med att rekrytera folk för anställning direkt är så mycket mera lönsammare och praktiskare.

Även om försvarshögskolan finansierar utbildningen av officerare så beslutas de ekonomiska anslagen till FHS av politikerna, och dessa ser ju helst att pengarna används så effektivt som möjligt, och därför kanske beslutar att skrota värnplikten.

Ja det är mycket möjligt att det finns en del bitterhet i det jag skriver, och det är inte riktigt meningen även om det är svårt att inte vinkla situationen utifrån en personlig sida.
Det låter kanske som att jag klagar på utbildningsåret för det dåliga betyg jag fick, det gör jag inte, jag anser mig inte som någon särskilt duktig elev, jag anser tvärtom att det var rätt av befälen att ge mig de betygen jag fick, utifrån de kunskaper jag hade.

Däremot så anser jag att det inte skulle varit möjligt att nå upp till det resultat befälen på min båt hade önskat med tanke på de få timmar vi igenomsnitt fick till vår specifika verksamhet, de satte alltså en orealistisk ribba i förhållandet till vårt totala antal utbildningstimmar.
Jag är mycket glad för dem som ändå fick bra betyg (utifrån andra kvaliteer och kunskaper) trots att jag är medveten om att majoriteten av signalmatroserna inte hade kvar den kunskap inom signalering som vi fick de första veckorna, detta efter att jag själv pratat med en hel av dem (facebook,msn,telefon etc.)

Hade jag vetat att befälen ställt sådana krav på oss, samt att vi endast skulle få X antal övningstimmar, så skulle jag troligtvis tackat nej till erbjudandet att få överföras till korvetten.

Du är välkommen att eventuellt fortsätta diskussionen via PM, jag tror att den har kommit en bit bort från trådens huvudämne.

Jag tar inte det här i PM utan här i tråden så att folk kan se.

FHS är en statlig högskola, likt KTH eller LTH. FHS får sitt anslag från Utbildningsdepartementet.
Officerare som tjänstgör vid FHS som lärare eller annars är tjänstlediga från Försvarsmakten under tiden vid FHS.

Studier vid FHS och antagning därtill (som denna tråd handlar om) har mycket litet med värnpliktskullars finansiering och hur man ser på sitt befäls förmåga att utbilda.
Det är lite som att klaga på sin gymnasieskola och klassföreståndaren där i en diskussion om antagningen till Chalmers.

Ni som inte vet - Fråga! Det finns svar på det mesta att finna på forumet.


/K



Som Blågul:
Klaga på värnplikten ska ni göra i annan tråd. Det finns det inga frågor tillgängliga för i den här tråden.