Hur ser det ut egentligen med kommunikation inom Hv?

Kommer information ut, och får samtliga information?
Hur ser tillgången ut för alla då det gäller material exempelvis reglementen och andra skrivelser?

Jag upplever att det finns mängder av rykten inom Hv. Allt från "det kommer nya prylar" till "polarns kompis är chef för Hv plutonen långt_bort_i_en_annan_stad och han berättade att vi skall utföra SIB med enhandsfattning av ksp".
Vi har här en del intressanta trådar som uppenbarligen har uppkommit för att en eller många inte vet vad som gäller och ibland eller ofta inte vet var dom skall vända sig med frågorna alternativ aldrig får något svar.

Detta förekommer nog överallt i större organisationer och företag....Enda skillnaden är att större organisationer och företag brukar se till att det finns någon form av intern informationskanal där dom som söker kan finna eller fråga rätt personer..

Men hur kan Hemvärnet lösa detta på ett bra sätt?
Saknas det ett intranät/extranät dvs en Hv-EMIL?
Hur mycket skulle ett sådant lösa problem idag, ifall det nu är problem? (fast man kan nästan konstatera det enbart med att läsa tråden om Hv ska använda engelsk signalering??..)

Att "det kommer nya prylar" är väl ett stående rykte innom hemvärnet. Meningen är ju att hemvärnet ska ha samma personliga utrustning som vanliga GU-förband, dvs stridsväst, stridssäck, hjälm 90 med inredning 02 osv. De som ännu inte har den utrustningen kommer att få den. Frågan är bara när...

Med en mer kommunikativ RiksHvAvd som verkligen använder befälskedjan* skulle det förmodligen inte behövas...

MEN (uttalat med svår brytning på engelska)

... det skulle verkligen vara trevligt med en central plats för direktiv, materialplaner, u-listor, TOEM, remisser FMR mm. Som det nu är så går allt att skaffa fram om man vet att det finns, och det gör "man" tyvärr alltför sällan.

Inom vår bat tycker jag det verkar fungera bra, troligen mycket beroende på att vi har en verkligt bra batch med tillhörande stab. Bat DUC informerar komp, vårt komp har sedan våra DUC-möten direkt i anslutning till bat DUC där informationen förmedlas vidare. Sen ser plutch och grpch till att allt verkligen når soldaterna.

/CQ1

*) Detta är spekulation från min sida. Om detta hade fungerat bra hade vi aldrig haft diskussionen om anropssignaler, materialtilldelning mm.

Jag tycker att informationen kommer ut rätt bra på mitt kompani det dimper ner ett brev med några ord från Bataljonchef/Kompanichef/KVM lite då och då med information om hur läget ser ut. När det gäller reglementena så borde det gå att lösa genom att sammla alla på nån lämplig hemsida i pdf format så att alla i organisationen som känner att det vore vettigt att läsa kan ta del av dem...

Eller inte i och med att det blir upphovsrättsliga problem som det är nu. Fast detta håller på att lösas av HKV. Faktiskt en kompetent och tekniskt intressant lösning som är på gång med "print-on-demand". Problemet är fortfarande att HV inte har naturlig tillgång till EMIL.

Kan kanske vara en bra idé att implementera HvH:s syn på saken. Det är lämpligt att ha ett informationsbefäl på batstaben! Beftff!
Man bör tillsätta någon driftig individ som ser problematiken och som har idéer om lösningar. Dessutom bör man utarbeta en policy på förbandet som fastställer i vilken grad information har betydelse för förbandets effektivitet. Som det är just nu(på många håll) så ruvar allt för många på information som angår alla. En policy samt ett informationsbefäl har då möjlighet att styra upp informationshanteringen utan hänsyn tagen till ev. enskilda intressen att hålla tillbaka information som angår alla.

Jadu Tinhead, du har snappat rätt ang Hv. En (utav många saker) jag lärde mig i Hv såsom sittandes i Batråd och annan adm verksamhet är... Allt, och då menar jag nästan allt... oavsett om det är att bataljonen ska få nya märken på uniformen eller vi ska öva mot Luftlandsättningsdivisionen i Pskov är hemligt... I stort sett alla möten jag deltagit i så förekommer frasen... "Det jag säger nu är hemligt så ni får inte föra detta vidare"... Vad är då meningen med soldatrepresentant i kompani och bataljon?

Kör man med öppna kort från början så blir det inga rykten, detta är hemvärnet fruktansvärt dåliga på. Varför detta upprtädande från högre chefer i bataljon och kompani förekommer har jag ingen aaaaaaaning om, kanske att cheferna inte är kunniga i befattning, osäkra i befattning, konkurerar om högre chefs befattning, på fel befattning, hybris, spånken... who knows?

När folk säger att något är hemligt, fråga då efter vilken lag eller avtal som gör det hemligt...

När det avser internkommunikation finns det mycket att göra inom hemvärnet, att som nu låta individer sitta på både Und och Info befattningar gör det hela ganska skrattretande. Ofta anses Info befattningen som något överflödigt något som inte tillför verksamheten något. Dock är det ett av de bästa skyltfönstren för de som är med i rörelsen.

Jomenvisst! Nog är det så alltid.
Tycker att Du har helt rätt i det Du säger. Vi lever ju i ett informationssamhälle och alltings effektivitet hänger ju på informationsöverläge både internt och externt. Infobefälet kan spela något av rollen som hemvärnets motsvarighet till psyops fast mest riktat inåt så att säga. En mycket viktig befattning som borde värderas högre. Tjänsten bör förutom operativt arbete innefatta den fredstida resurs som tillgodoser förbandets behov av information alla kategorier. Utarbetar rutiner och förslag på förbättringar så att förbandet försörjs med den kunskap och info som behövs eller efterfrågas. Allt från internkommunikation till att tillse att förbandet får de böcker och underlag som erfordras eller efterfrågas.
Personligen har jag beställt böcker som jag rekommenderats under kurser och dem jag väntat längst på är säkerligen inte ens aktuella i dagsläget. Varför? Jo, ingen är uttalat ansvarig för att tillse att jag får dem, samt ingen vet var/hur de skall beställas. Rutiner för detta saknas, och just detta kan vara ett ansvarsområde för ett infobefäl bland mycket annat. Hon/han kan vara den sammanhållande och pådrivande kraften för att säkerställa att ingen står med byxorna nere när det smäller. Förslagsvis arbetandes tätt med förbandets webredaktör om inte detta är ålagt en och samma person vilket bör vara lämpligt.

Info är inte samma sak som PsyOps det är två vitt skillda saker.

Jo jag insåg i efterhand att det var lite olyckligt formulerat. Jag menade att ett infobefäl med riktade åtgärder kan göra mycket för att verka påverkande på förbandets uppfattning om saker och ting. Med riktad/genomtänkt information kan man påverka individerna att tänka åt ett visst håll. Ungefär så menade jag.
Sorry om jag valde fel liknelse. Jag vet ju vad psyops är och ber alla att bortse från den liknelsen för att undvika vidare missförstånd.
Tack för påpekandet Fk......!

Jag upplever att alldeles för många skriker efter mer och mer information, men att de egentligen inte behöver informationen de frågar efter. Ibland kan de (vi?) inte ens tillgodogöra sig informationen, då den har en helt annan målgrupp.

Detta är inte Hv-problem utan ett generellt militärt problem.

/K

Jag skulle vilja påstå att det är ett samhällsproblem och ofta mer en missnöjesyttring i allmänhet.

Det viktiga är inte att alla har tillgång till all information som finns inom organistationen utan att alla har tillgång till rätt info i tid.

Bra sammanfattning tycker jag. Utöver detta så kan en generös informationsspridning(upplysningsvis, orientering) förstärka samhörighet, delaktighet och trygghet inom enheten. Det handlar väl egentligen om fingertoppskänsla för att kunna balansera informationsflödet. Men som det är just nu så har jag uppfattningen att vågskålarna inte är balanserade på sina håll. Tror att det man över lag efterfrågar är snabb information om nyheter, förändringar etc.

Oftast får man vetskap om nya metoder eller reglementen lång tid efter att de börjat gälla. Det är inte bra. Ett steg i rätt riktning för att undvika detta kan vara att ha någon på förbandet som ansvarar för att dylik information delges berörda. Vi vet alla att kompani och bataljonschefer är belastade med mycket administrativt arbete, och det är troligtvis anledningen till att i deras tycke mindre akut information hamnar underst i pappershögen.

Hur vi än vrider och vänder på allt så hamnar vi på samma ruta.....DELEGERING! Använd organisationen fullt ut, och sluta ruva på allt själv. Man måste göra sig mindre viktig och sätta alla i arbete. Ett infobefäl eller annan bör medverka(sammanhållande) i utarbetandet av förbandets informationsrutiner, policy bl a. Det viktigaste är i alla fall att någon säkerställer att infohanteringens betydelse beaktas i det löpande arbetet.

Tror detta är viktigt!

En sak som slår mig är uppföljning efter övningar, hur ofta rinner feedback hela vägen ned till soldatnivå över vad enheten gjorde bra, dåligt och vad som bör förbättras? Därmed inte sagt att alla soldater är intresserade av detta men någon. Men någon form av återkopplingar efter övningar kan vara bra. Idag kommer det en del information innan övning, men efter övningar är det "Vård" och sedan "tack och hej kul att ni kunde komma hej då".

Mmmmm.....det är ett allt för vanligt fenomen. Som med mycket annat är förståelsen för vad som är grundbultarna i utvecklingsarbetet bristfällig.
Man är allt för fixerad vid tekniska och praktiska frågor, och tappar helt bort betydelsen av det som verkligen är viktigt. Vågar påstå att förmågan att tänka abstrakt saknas på sina håll. Tycker att även detta med utvärdering och uppföljning kan ligga under infobefälets paraply. Alltså att arbeta för att detta utvecklas inom förbandet.

Information.

Jag som jobbar med att köra folk i båtar på sjön har ganska god inblick i hur människor kan uppfatta information som ges dem.

Ett tillspetsat exempel. Efter att en Finlandsfärja häromåret missade en fyr i stockholms mellanskärgård med ett fåtal meter och blev stående en stund på skäret, så slogs det upp i flera tidningar helsidor med människor vilka högröda deklarerade att " vi fick ingen information om vad som hänt..."

Att sedan det visar sig att informationen om situationen på just den här händelsen lästes upp sju gånger i det interna högtalarsystemet, visades på alla intern-TV apparater och att all personal delgav alla de hann med personlig information, hade gått dessa "tyckare" helt förbi.

Vad vill jag säga med det då?
Jo, det viktiga är inte vad eller hur mycket information vi delger, (det finns ett begrepp "överinformation") utan det viktiga är HUR vi delger information.

Och det är här ledarskapet visar sig. (eller bristen på dito)

Det är som vi nautiker säger: vid god vind kan alla segla, det är vid svag vind som seglaren utmärker sig.

Så, det som jag tror att soldaterna efterfrågar är inte MER information generellt, utan begriplig, relevant (för honom/henne) och riktad till denne.

Det tror jag.

Pappsen

Ligger nog mycket i det Du säger. Man måste ha förmåga att sätta sig in i vilka frågor mottagaren ställer sig, och ge svar på dem. Kan tänka mig att i ditt exempel så har man varit alldeles övertydlig med att båten står på grund, ingen fara för liv och hälsa, hjälp är på väg. Men vad ville passagerarna veta förutom det. Maslow? Hur länge, skall vi sova här på grundet, har gamla farmor i Orsa fått reda på våran situation, kan jag få hjälp med att kontakta den som skall hämta mig på destinationen etc...... Det är nog detta fenomen som hemvärnet har att tampas med. Alltså veta vad som är efterfrågad information.

Ex. Bataljonsledningen får ett PM uppifrån som säger att alla kommer att tilldelas aktiva hörselkåpor under 2008.
Då räcker det inte att sprida ut endast detta budskap om man vill undvika förvirring och ryktesspridning. Kan man inte svara på följdfrågorna.....hur kommer de att delas ut, i vilken ordning, vem har sagt detta, hur får jag reda på när det är dags etc.... Dessutom är det nog viktigt att informationen delges via fastställda kanaler, då det finns allt för många i hemvärnet som försöker plocka poäng genom att alltid vara den som först kommer med en nyhet. De vet bara vad som komma skall men inget mer. Då startar förvirringen, ryktesspridningen, frustrationen över att inte få reda på något då man tror att sagesmannen vet mer. Säger man A så.........

Så tror jag det förhåller sig.

Bara en liten undran med tanke på Eskils inlägg i början på tråden...

Du skrev om hjälm M/90... Jag hoppas alla Hv komp i Sverige fått ut den, annars är det riktigt dåligt. Hur lång tid ska FMLOG ha (eller vad de nu kallar sig för dagen?).

Håller med Fk Satan ang Feed-back på övn... när jag var med så var den "Non existant"... mer i stil med "Gott jobbat" nu blir det vård.

Verkar som om man på vissa ställen gått tillbaka till stålkruka på grund av brist på inredning 02 till hjälm 90. Orsak till bristen är ej känd, men jag antar att synkningen av att riva ut gamla inredningen och införskaffning/montering av nya inredningen inte fungerat. Säkert så att ngn leverantör åker på vite, men det hjälper ju inte enskild Hvsold.

Håller faktiskt inte med. Att målet skiljer sig betyder inte att metoderna gör det.