läste en ganska intressant artikel på aftonbladet om att man återanvänt 7,5 ton stål från tornen i New York för att bygga ett skepp, med namnet New york.

Länk finnes nedan:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1964069.ab

Haj

En symbolisk mängd stål alltså.

/mdn

Med tanke på att USS New York har ett deplacement på nästan 25 000 ton så är ju 7,5 en droppe i havet

Inte särskilt anmärkningsvärt. När vi byggde våra senaste kryssare så valsde man ut pansarbältena från våra gamla pansarskepp för det skulle bli nytt pansar till kryssarna tex.

Men det är ju inte tekniken som är det intressanta här utan symbolhandlingen. Jag tycker det är fint gjort i alla fall. Sentimentalt, javisst, men sådan äro amerikanen.

Håller med, väldigt amerikanskt men en ganska fin manöver tycker jag. Hoppas det inte det för otur med sig (WTC var ju ganska utsatta), sjömän är ju rätt skrockfulla.

Även namngivningen är väl symboliskt för War on Terror, i alla fall om man ska tro wikipediaartikeln om LDP-21 USS New York. Förutom USS New York så ska två andra fartyg i klassen ges namn relaterade till dessa händelser.
(även om dessa namn väl tidigare har förekommit på flera skepp i US Navys historia).

"On September 9, 2004, the Secretary of the Navy announced that two of her sister ships will be named Arlington and Somerset, in commemoration of the places two of the other planes used in the attack came down: Somerset County, Pennsylvania and Arlington, Virginia.

http://en.wikipedia.org/wiki/USS_New_York_%28LPD-21%29

Sedan så har jag för mig att svensk media redan för någora år sedan rapporterade detta med att en liten del av stålet från WTC skulle användas i denna symboliska handling, men jag kanske minns fel.

Ett omvänt förhållande utan motsvarande symbolik; återanvänt stål från skepp:

http://www.n.lst.se/NR/rdonlyres/EA2B5E44-...C3%A4rgning.pdf

Kanske inte är någon nyhet för sjöbenen här? Har ingen koll på om bärgning har påbörjats, inte heller så långt kvar till den 30 juni...1000-1500t äkta kruppstål (pansarbältena?) vill man ta upp har jag för mig jag läst nånstans.

BF

HMS Äran fick väl offra sina bälten till Göta Lejon eller Tre Kronor redan på 1940-talet vill jag minnas.

Vore iofs charmigt om man kunde göra kulturhistoriskt projekt av det, HMS Äran är det mest intakta pansarskepp vi har kvar, hennes kanoner finns utanför Luleå. Bärga - Återställ = Museum

Som boende i trakterna är det intressant, var utanför Luleå skulle dessa kanoner finnas?

http://www.nsd.se/artikel.aspx?artid=61281

Hertsöberget heter det tydligen

Enligt boken Kryssare av Insulander och Åhlund var det Oden och Tor som bidrog med pansarplåt till kryssarna. När Äran utrangerades 1947 var det bara några få månader tills Tre Kronor och Göta Leijon togs i tjänst.

Det är möjligt, då får jag ge mig.

Men jag tycker ändå en eventuell bärgning skall leda till museum.

Tja, nu finns det bärgning och så finns det bärgning. Det är en sak att bärga ett fartyg, ett annat att bärga det i helt och igenkännbart skick.

/J

Pansarbälten eller ej... Det verkar som man är(var) ute efter metallen i allafall:

http://www.hn.se/m_standard.php?id=706963&...ning_2=167&

Har inte lyckats hitta nån mer information, så projektet verkar inte ha satt igång än. Kanske metallpriset sjunkit sen förra året...?

En sådan "bärgning" gör väl heller inte bevarande möjligt- tänker mig att man"sågar" upp valda delar av vraket på plats(metoder liknande den som användes när den ryska atomubåten bärgades nyligen kanske)?

Äran (och Manligheten) höggs väl båda ner till trossdäcket för att bli pontoner efter andra världskriget?

Då fd Äran sjönk under bogsering 1968 så det vore väl enklare att använda fd Manligheten som grund för ett museifartyg då hon fortfarande finns som ponton i Brofjorden enligt Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/HMS_Manligheten

Kan inte svara på tidpunkten men ja det är korrekt. Det är bara ett skrov som ligger där nere

Men om man återanvänder stål till fartygen, lider inte fartygen av metallutmattning då?

Ingen fara på taket I 101 fall av hundra så smälter man om stålet. Skulle man inte gjort det så är inte stål heller lika känsligt för materialutmattning som aluminium.

Även om stålet är utmatat är inte det nån större fara. Normaliser, anlöpa och härda om så är det som nytt igen. Fördelen med stål, men kan vara lite jobbigt att utföra på större bitar. Återanvändning av stål är enormt mycket vanligare än att göra ett helt nytt skrov i nytt stål, iaf vad gäller civila fartyg. Fast i de fallen smälter man ner bitarna och gör nya plåtar.