Tjena

A-7, F-4 och F-18 är ju alla utvecklade åt US NAVY för användande på Hangarfartyg.
Samtliga opereras också i landbaserade flygvapen.

Är det några fysiska och tekniska skillnader på de A-7, F-4 & F-18 som opererats/opereras från hangarfartyg och de som är opererade av landbaserade flygvapen?
Har de landbaserade modellerna optimerats för fastlands basering på något sätt?

Är det tex möjligt att landa en tysk F-4 eller finsk F-18 på ett amerikanskt hangarfartyg?


MvH Kerran

Sök här så kanske du hittar något: http://www.f-4.nl/hist1.html

Hangarfartygsbaserat flygplan har väll en krok som fäster i vajrarna på däck vid landning...

Sedan finns det väll andra saker som vingar som går att vika för att spara plats som syns på denna bilden...


Efter som jag inte är så duktig på flyg så är det bara detta jag kan hjälpa dig med...

Det var inte det Kerran ville veta. Frågan är i vilken mån landbaserade versioner av just A-7, F-4 och F/A-18 skiljer sig från de hangarfartygsbaserade. Visserligen en rätt generell fråga, men inte lika generell som vad skiljer ett hangarfartygsbaserat från ett landbaserat..

Tyvärr har jag inget komplett svar på Kerrans fråga, men jag har för mig att de landbaserade versionerna av F-4 Phantom II inte är lika starka strukturellt, bland annat gällande landställ, som sina kalleanka-kusiner.
USAF´s version av A-7 har naturligtvis lufttankningsanslutning för bom istället för sond för "probe 'n drogue".
Hur det ligger till i övrigt vet jag faktiskt inte. Utrustningsnivån skiljer ju sig åt beroende på vilket land som köper flygplanet, och jag tippar på att man inte betalar för hangarfartygskompatibla ILS-system om man inte har en tanke på att operera från hangarfartyg. Kroken för landningswire brukar ju dock finnas kvar, eftersom även USAF använder wire som nödstopp. Även uttalade landkrabbor som F-15 och F-16 har ju krokar.

/E

Betyder det att de skulle kunna, i extrema nödfall, kunna klara en landning på ett hangarfartyg? Danne kanske vet ? *oerhört teoretisk fråga*

En gång, kanske. Hangarfartygsbaserade flygplan har betydligt högre krav på strukturell styrka, särskilt när det gäller landställ. Landningar på hangarfartyg beskrivs ju ofta som kontrollerade krascher. Video jag sett från utvecklingen av F/A-18 visar bland annat hur en Hornet-liknande testrigg släpps rakt ner i backen från några meters höjd, om och om igen.

När man landar på landbacken stallar man ju ut flygplanet så att det förlorar lyftkraft, samtidigt som man når marken, så att man mjukt och försiktigt (om man gör rätt) helt enkelt varken stiger eller sjunker när man når marken. När man landar på hangarfartyg flyger man ner kärran, utan att försöka minska sjunkhastigheten, kabank.. rakt ner på däck.
Med lite otur är hangarfartygsdäcket precis på väg upp pga sjögång när man ska sätta kärran, vilket ger ännu högre sjunkhastighet relativt däcket.

Det sägs att Viggens landställ ska ha dimensionerats för hangarfartygslandningsliknande (långt ord) förhållanden. Personligen tycker jag landstället och dess infästning en bt ut på vingen ser lite klen ut, men någon gammal Viggenmek kanske kan sprida lite vetskap. Eller så står det redan på forumet


/E

Viggens landställ var dimensionerad för att flyga planet ner på banan utan övergångsbåge, det var dock inte dimensionerat för att även tåla ett däck som höjer sig i en eventuell sjögång. Står nog mer om detta i Viggentråden

Det togs fram en landbaserad variant av F-18 som inte var anpassad för hangarfartygsanvändning, dock har ingen köpt den och modellen lades ner helt i början på 80-talet. F-18L hade en mindre krok, ett mindre kraftigt landningsställ och kunde inte vika vingarna. Dessutom var vissa andra delar inte så kraftigt dimensionerade som på den "vanliga" F/A-18. På detta sätt blev planet hela 3,5 ton lättare.

Här är ett finskt F-18 som landar med krok + vajer: http://youtube.com/watch?v=-xa3PNmh97E
Den vajern verkar dock vara lite längre än på hangarfartygen, eller?

Det är inte samma system alls utan mer likt det som sittar på många utländska basers landningsbanor som en sista nödlösning om bromsar eller annat strulat (därav arrester hook på tex F-15 och F-16). Den är betydligt mindre spänd (men konstant motstånd) och sitter oftat i bett bilbältesliknande system med lååååååång utrullbarhet. Vad gäller landning på hangartyg så ställs spänningen på vajern in individuellt för varje flygplans vikt för att få maximal effekt.

Kroken håller knappast, så de torde glida av.

Har för mig att de australiensiska Hornet har en klenare "land"-krok.

RAAF Hornet kan landa på hangarfartyg men inte lyfta, Autraliensarna har nämligen kapat främre hjulställets "krok" till katapulterna. På jänkarnas ser det ut som ett "T" längst ut, det saknas på en Aussie F/A-18.


Vad gäller F-15,16 så kan de heller inte landa då de är för klena för det. Det finns inget och vinna med det så USAF har inte haft med det i kraven, de skulle inte kunna starta vid en ev. nödlanding. Vilket betyder att man ända måste slänga planet överbord eftersom det tar upp för mycket plats på däcket. Läste att krokarna på dessa plan endast klarar av mindre påfrestningar så vissa flygfält har kedjor fästa i vajern som bara släpar efter och bromsar planet snabbare. Piloterna har inte tränats för det heller viket förmodligen är ett tecken på att det inte är aktuellt.

Som jag nämner i tidigare inlägg så är just wirar och nät den sista utposten då något gått fel. Wirararna är fasta och ligger alltid på banan (något glada lulepiloter märkte, ungefär som när jag kör över vägbulor för fort) medan nätet ofta är nedfällt tills det behövs. Detta gäller alla USAF/RAF baser iaf.

Exempel på incidenter:


F15 krattar FOD med pinne

Tornado med en inte så imponerande pinne


Någon kanske känner igen F-15 bilden från en klurig Air Id Quiz fråga.

Rent konkret rör det sig i ofta om att man använder andra däck (low/high pressure), tar bort möjligheten till att koppla planet till katapult för att ta bort onödigt vikt samt att hangarfartygsversionen är gjorda för att luftankas via slang medan landversionerna eller de som togs fram för USAF kunde använda bom. Dessutom är planen ofta mer korrosionsskyddade om de ska användas till havs.

A--7 och F-4 togs fram för USN men USAF insåg att de var så pass bra att man köpte in land-anpassade versioner av dom också. F-4 finns dessutom i ett antal versioner speciellt framtagna för England, Tyskland samt Japan.

Inte för att jag egentligen vet vad det e till för men som jag noterat när jag petar ihop modeller är att på navy maskiner brukar det sitta en liten dosa i nostället med 3 lampor (tror jag) med rött, gult eller orange och grönt. En petitess i sammanhanget men dock en skillnad men A-7, F-4 och F/A-18 har den i alla fall men jag tror inte jag sett det på AF-kärror.

Någon som vet vad det är till för? är det någon indikator som visar om noshjulet sitter rätt i katapulten? Förresten F-4 låste man väl inte fast med noshjulet i katapulten eller? har för mig att jag sett dom ha någon sorts rigg med wirar fäst i planets underrede. (undrar vad dom använde dosan till då då?)

Ja ja, fria fabuleringar från min sida, någon som vet kan ju upplysa mig

Viggen är ett STOL-plan, ja. Att göra en utplaning på slutet (eng: to flare, make a flared landing) förlänger landingssträckan. Så Viggen flygs ned i banan med konstant sjunkhastighet (precis som hangafratygsbaseade flygplan som landar på "Mother"). Det ses tydligt på dessa videos som demonstrerar kort-langningar med Viggen. Detta hade de flesta andra plan mått illa av. Viggen har två hjul per huvudställ för att minska lasten på hjulen.
http://youtube.com/watch?v=P3fRJ7EDbSI (Från 01:12)
http://youtube.com/watch?v=zpxz_-ELi6U


Detta ändrades med tiden. Senare bytte man till att fästa även F-4:or i nos-hjulet.

/J

Lite off-topic kanske!
Inte nog med att man inte minskar sjunkhastigheten, man drar dessutom på full gas. Ifall kroken skulle missa någon av vajrarna eller att vajern går av, så kan man nu "studsa" på däcket och lyfta igen. "Bolter" kallas det på engelska.

Så här ser det ut när en C-2 Greyhound gör det:
http://www.youtube.com/watch?v=rEESp1HiSzc

Var det ofta man flög ner Viggen i backen sådär hårt eller endast vid vägbas övningar och flyguppvisningar?

När jag gjorde lumpen på F16 såg jag mest Viggen som efter landning genomförde AD bromsning och landingarna såg inte så hårda ut alls.

Mest på uppvisningar och övningar, samt då piloterna behövde träning på just det..
Det är rätt stora påfrestningar även om den är byggd för det, och man kan nog förstå att flygvapnet hellre flyger med kärrorna än att ha dom ståendes på backen på översyn bara för att dom pressar flygplanen hårdare än vad som behövs.
Och på senare tid så har bullerregler blivit hårdare vilket medför att dom får inte hitta på lika mycket roliga saker på "hemma" flygplatsen..

Fast å andra sidan så borde väl en brant landning ge en mindre bullerutbredning än en normal landning?