Man namnger ”kriget i Irak, i Afghanistan, Iran” och så vidare men ändå säger man att det är en konflikt.
Är det bara för att vi ska kunna skicka dit våra svenska soldater som vi kallar det för konflikt för att vi inte vill bli inblandade i något krig?

I så fall lyder min fråga.
samma som rubriken: Vad är skillnaden mellan krig och konflikt?

Kanske?

Konflikt = Träning, rekreation, göra gott men bara om man har lust.
Krig = Inte frivilligt utan en nödvändighet.

Svårdefinierat... Men jag ger mig på ett försök som jag vet är väldigt förenklat och kanske inte alls helt 100%igt korrekt.

Krig = Systematiskt användande av våld mellan 2 eller flera parter/stater, civila hålls i regel utanför själva striderna.

Konflikt = Sporadiskt användande av våld pga motsättningar inom eller mellan parter, civlia kan användas som påtryckningsmedel.

Det är väl helt enkelt så att det inte finns någon helt vedertagen definition? Ett krig är ju alltid en form av väpnad konflikt, så att kalla ett krig för en konflikt kan ju inte vara fel iaf.

Vad krävs för att Sverige ska anses vara i krigstillstånd? Att regeringen säger att vi är det eller?

den stora skillnaden är väl egentligen fackligt.

krig kan endast förklaras mellan stater i dagsläget medan konflikter kan inkludera en tredje part så som
gerilla, terrorism osv. Det intressant i detta är dock hur George W Bush förklarade krig mot terrorismen vilket
man egentligen skulle kunna säga är något utöver den traditionella synen på krig och kanske en ny vändning.

"Kriget är en kameleont" - Clausewitz

Kriget mot terrorismen är ju inte direkt den första gången en politiker förklarat krig mot abstrakta fenomen, se t.ex. Kriget mot Narkotikan på 80talet samt 'kriget mot fattigdomen'.

UrWikipedia.
Krig är ett fientligt förhållande mellan folk eller stater eller mellan parter inom samma stat (inbördeskrig) där användande av dödligt våld förekommer på ett systematiskt sätt.

Definitionen varierar av vad som kvalificerar vissa väpnade konflikter som krig, och vissa inte. Det har bland annat föreslagits att den väpnade konflikt där mer än 1 000 kombattanter under ett år faller i strid ska anses som krig. Något krav på krigsförklaring för att krig ska anses föreligga, finns dock inte.

Jag läste faktiskt vedertagna definitioner någon stans för ett tag sedan. Kommer tyvärr inte ihåg var. Det var lite mer i detalj, men ovanstående är själva grunddefinitionen.

I avhandlingen "Reportrar på plats - Studier av krigsjournalistik 1960-2001" av Karin Fogelberg, vill jag minnas att det fanns en bra och ganska mångdimensionell definition av vad krig och konflikt innebar. Ska försöka rota fram boken bland alla bråte här hemma och återkomma...

Saxat från UNT 080120 sidan A27 ur artikeln Världens konflikter -på ett ställe:



Annars är det här en matnyttig länk:
UCDP

Den definition som står i Svenska akademiens ordbok är rakt upp och ner "Väpnad konflikt mellan två stater".
Med andra ord kan man tveka på att det faktiskt är ett krig i Irak.

Nu har jag hittat sidan.
Litet utdrag, Citat;Enligt Institutionen för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet är en väpnad konflikt en ”uttalad oförenlighet som gäller regeringsmakten eller territorium där det väpnade våldet mellan två parter, av vilka åtminstone en är en regering, orsakar minst 25 stridsrelaterade dödsfall under ett år”.

Det innebär alltså att en konflikt kan vara våldsam utan att räknas som en väpnad konflikt. En väpnad konflikt kan dessutom ha olika karaktär - inomstatlig, mellanstatlig eller inomstatlig med utländsk inblandning.

En inomstatlig konflikt är en konflikt mellan en regering och en organiserad part. Konflikterna i Tjetjenien » och Colombia » är exempel på detta. En konflikt mellan två eller flera stater är, som namnet antyder, en mellanstatlig konflikt.

Vid en inomstatlig konflikt med utländsk inblandning får någon eller båda parterna stöd av en reguljär armé av en eller flera utländska stater. Exempel på inomstatliga konflikter med utländsk inblandning är konflikterna i Demokratiska republiken Kongo » och Afghanistan ».

Färre krig

Inom freds- och konfliktforskningen talas det om tre intensitetsnivåer av väpnade konflikter. En mindre väpnad konflikt har fler än 25 stridsrelaterade dödsfall per år men färre än 1000 döda totalt. En större väpnad konflikt innebär fler än 25 men färre än 1000 döda i strid under ett år och mer än 1000 totalt i konflikten. Krig är det vid mer än 1000 stridsrelaterade dödsfall per år. Slut citat.

Jag tar för givet att även definitionerna av krig och konflikt skiljer sig världen över, vilket i sig kan ge upphov till konflikter av en eller annan karaktär.
http://www.sakerhetspolitik.se/templates/L...Page.aspx?id=35 Denna sida har mycket annat matnyttigt som tangerar forumets frågeställningar.

Och med det kan frågan anses som besvarad.

Men som tidigare sagts, den bästa, uppdaterade och lämpligaste sidan för vidare utforskning är

Konfliktdatabasen vid Department of Peace and Conflict Research, Uppsala Universitet


Om ingen annan, motsägande (inte Wikipedia nu, riktig) information dyker upp så låses tråden inom 24h.

Anders
BLÅGUL

Jag anser frågan om vad som är krig eller inte på ett fullödigt sätt här ha besvarats. Men samtidigt finns det ytterligare en faktor av historisk art i detta som förtjänar att lyftas fram.

Sedan medeltiden har krigföringen i allt högre grad styrts av konventioner. I särskilda ceremonier, genom utväxlande av noter och med all diplomatisk finess förklarades krig och slöts avtal om fred. Världen var sirlig, elegant och lättbegriplig- åtminstone på ytan och i alla fall så här i ett historiskt perspektiv. Man kan säga att detta politisk/diplomatiska system, där kriget som definition och den organiserade våldsutövningen som fenomen omgärdat av vissa regler och statuer nådde sin kulmen någon gång under perioden efter freden i Wien 1815 och utbrottet av första världskriget 1914.

1900-talets krigföring och de former som omgärdat denna har visat att den diplomati och konvenans som omgärdat kriget som fenomen har försvunnit. De principer som födde fram de folkrättsliga principerna har i stor utsträckning nonchalerats till den grad, att deras blotta existens nu för första gången kan ifrågasättas. Finns en regel om ingen följer den? Vad tjänar en teoretisk regel för syfte?

Otaliga har de exempel blivit, där konventioner utan vidare brutits. Krig ingås nu ofta utan krigsförklaring. De stridande parterna är ofta svåra att urskilja, likaså frontlinjer och vapensystem. Assymetriska krig och lågintensiva konflikter har blivit delar av den militära och konfliktstuderande vokabulären sedan 1990-talet.

Kanske är det så i vår tid, att ordet krig inte längre räcker. Kanske måste vi, som exemplen ovan anger, tydligare definiera vilken typ av krig det rör sig om.

Peter Wallensteen (Vid PCR Uppsala) definierar konflikt som: "En social situation där åtminstone två parter strävar att vid samma tidpunkt förvärva samma uppsättning knappa tillgångar". (Wallensteen ,Peter Från krig till fred Om konfliktlösning i det globala systemet (Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag AB, 1994) Sid. 14f). Vilket bara definierar begreppet konflikt som vi alla kan känna igen hemifrån.

Krig däremot är ett politiskt begrepp som främst har juridisk betydelse. I Svensk soldat 2005 hittar vi följande beskrivning:
”När man blir beskjuten… den där känslan som kommer så snabbt inom en… man slutar att tänka. Man tänker ingenting på kanske ett par, tre sekunder. Det blir bara som en black-out. Men sen visar det sig att man faktiskt vidtagit en mängd åtgärder. Det beror på att man har ett ryggmärgsbeteende som man övat in: Ta skydd, mantelrörelse och sikta! Sen börjar man komma tillbaks igen. När man kommer så långt att man ligger och tittar igenom siktena, då har man en sådan fruktansvärd koncentration. Det är svårt att tänka på någonting annat, för nu befinner jag mig i en situation jag måste överleva.”

Är denna soldat i krig? Om denna svenska soldat inte befinner sig i krig, varför är han då inbegripen i stridshandlingar?

Som tidigare framlagts i tråden kan vi definiera krig enligt akademiska begrepp för att göra fenomenet mätbart, men kommer vi åt att förklara fenomenet? Om jag får återkoppla till att krig är ett juridiskt begrepp så blir det lätthanterligare. Om krig råder är det en soldats plikt att utföra handlingar som i fred skulle dömmas som; mord, dråp, dråpförsök, allmänfarlig ödeläggelse, m.m. Dessutom finns det konventioner som reglerar vad som räknas som acceptabla handlingar i krig, Jus in Bello.

Clausewitz definierade kriget som: "Kriget är en våldsakt för att tvinga på motståndaren vår vilja” (Clausewitz, Carl von Om kriget (Stockholm: Bonnier Fakta Bokförlag AB, 1991) Sid. 29). Vilket återknyter till Wallenseens konfliktbegrepp. Dock ställer Clausewitz kravet på att det är staten som skall föra kriget som en fortsättning på politiken fastän med andra medel. (Clausewitz, aa. Sid. 42, 35) Problemet är att Clausewitz inte är tydlig med vare sig begreppet stat eller politik. Jag vill då mena att Krig är det dödliga våldet som följer av krigets växelverkan (Clausewitz, aa, Sid. 31f)

Clausewitz berör hur krig kan uppstå ur konflikt, nämligen den fientliga känslan eller mer påtagligt; den fientliga avsikten (Clausewitz, aa, Sid. 30).

Alltså:

Konflikt = strävanden att förvärva en begränsad tillgång.

Mellansteget, fientlig känsla och fientlig avsikt.

Krig= Våldet för att tvinga till sig den begränsade tillgången.

Vad tycks? Är det ett meningsfullt resonemang? Jag känner gärna för en liten fördjupan diskussion om fenomenet. Ta gärna upp Keegan Krig eller kultur eller Martin van Creveld

Väldigt bra grund för diskussion har faktiskt legat ute på internätet och har publicerats av FM med M-nr: M7740-774023: Widén, Jerker & Ångström Jan, Militärteorins grunder (Stockholm: Försvarsmakten, 2004) Läs kapitel 2: Vad är krig.

J.K Nilsson

Vilket begrepp anser du stämmer bäst? "Nya krig" (Mary Kaldór), "Tredje sortens krig" (Kalevi J. Holsti) eller "Lågintesniva Konflikter" (Martin v. Creveld)? och varför?

J.K Nilsson

Kan det inte bara vara så enkelt att:

Krig: En väpnad konflikt mellan två, eller fler, parter eller stater där man har som mål att genomföra en invasion för att ta terräng eller besätta sig makt. Alternativt skada infrastruktur och produktionskapacitet. Tex ww2, korea, vietnam, irak, afghanistan osv.

konflikt: En dispyt mellan två, eller fler, parter eller stater som kan leda till begränsat våld (tex israel palestina).

eller?

Vad menar du med makt?

J.K Nilsson

Konflikt: Uttalad oenighet mellan två sammanslutningar, normalt stater.

Krig: Omfattande konflikt med väpnat våld som (del-)metod och med uttalade målsättningar med våldet. För att det ska vara ett regelrätt krig så är sedvanerätten att krig ska deklareras, men det har urlakats på sistone.

Källa: Ingen, utan definitionen är en förenkling av den omfattande litteratur och de reportage som jag läst de senaste deciennierna.

/K

Krigsförklaringar har sin grund i fredstraktatet i Vestfalen 1648, så det har varit traktatsrät.

Eftersom internationell rätt sedan 1945 har varit hård på vad som är tillåtna krig så är det inte så konstigt. Den enda krigföring som tillåtits är krigföring i självförsvar. Normalt sett så inleder man krigshandlingar efter vad man menat varit krigshandlingar som riktats emot sig. Dock har vi sett tydliga krigsförklaringar i fall som t.ex. operation "Dessert storm" trots att det varit ett av FNs säkerhetsrådets sanktionerade krig. Operation "Allied Force" och operation "Iraqi Freedom" föregicks av tydliga varningar om att om inte vissa krav uppfyllts så skulle smockan komma, en de facto krigsförklaring. Krigsförklaringar de jure kan då bara FNs säkerhetsråd utge.

Det är bara en liten minoritet av stater som inte är med i FN och FN har funnits så pass länge nu att FN-stadgan kan ses både som traktaträtt och som sedvanderätt. FN-stadgan om vem som får förklara krig har ersatt det vestfaliska traktatet för de stater som anslutit sig till FN-stadgan. Man kan samtidigt se det som om att sedvanan, FN-stadgan, ersatt traktatet ifrån Vestfalen för de som icke anslutit sig till FN-stadgan.


Vad är omfattande? Som Wallensteen och Sollenberg med tusen döda per år, någorlunda jämt fördelade på bägge sidor?

Annars är du inte helt snett ute.

J.K Nilsson

När det gäller just krigsförklaringen så hävdar jag att traktaträtten utgått och ersatts i vissa avseenden av en sedvanerätt, en godtycklig sådan som bara följs av vissa länder. Det är min syn på det.

Det är svårt att sätta en numerär på antal döda eller insatt truppstorlek eller dylikt, men man kan ju dra en gräns vid att krigföringen omfattar mer än en operation och att för kriget strategiska mål styr de operativa och taktiska ditona. Med det menar jag att krigföringen har medfört ett omtag på den strategiska nivån, vilket inte kan sägas om Israels senaste belägring av Gaza exempelvis, där beägringen är en förlängning av redan uppsatta strategiska mål.
Omfattande anstränging av de ingående nationernas krigförande styrkor. Att dess högsta militära ledning har just det kriget som fokus.

Nja men krigsförklaringen har ju övergått till sådan att det är olagligt att förklara krig som fortsättningen på politiken. Alltså är det inte ens en sedvanerättslig åtgärd eftersom man då bryter traktaträtten. En krigsförklaring är så mycket mer såsom plombering av ambasader, m.m. så att säga att man förklarar krig blir föga mer än den berömda handsken i ansiktet innan en duell.

Det andra stycket är intressant, och jag menar det. Men du skulle inte vilja utveckla det lite mer du är något bra på spåren och jag vill gärna se det i ord. Snälla?

J.K Nilsson

Nu har ju länder kommit runt krigsförklaringen och därutöver i vissa fall förklarat krig mot skeenden, något som det inte finns stöd för. Exempel på det sistnämnda är kriget mot terrorismen, som ju är en omöjlighet egentligen. Traktaträtten har överspelats och ersatts av något som jag då definierar på sedvanerätt m/ny och som har tillkommit genom de senaste åren av diffentierad och assymetrisk krigföring. Jag håller med om handskexemplet.


När det gäller det andra stycket så har jag svårt att brodera ut det något mer. Huvudpunkterna är ändå:
1. Militärstrategiska mål uppsatta för kriget.
2. Den militära verksamheten omfattar mer än en enstaka operation. Det är således inte en enstaka händelse.
3. Nationens militära organisation fokuserar på aktuell stridighet.
4. Nationens militära resurser ansträngs till förmån för militär verkan i insatsen.

Spåna gärna själva.

Jag känner inte till de två första begreppen du relaterar till. Lågintensiva konflikter eller krig brukade man ju benämna de väpnade handlingarna på Balkan under första hälften av 1990-talet. Detta bör ses mot bakgrund av de färska erfarenheter Europa och världen då hade av hotet om ett förödande kärnvapenkrig (Kalla krigets yttersta konsekvens). Den etniska rensning, de massförflyttningar av människor samt det förtryck och grymheter folken på Balkan utsattes för under detta krig var just lågintensiva om man jämför med ett kärnvapenkrig, även om kriget i sig var lika förödande som alla "varma" konflikter under det Kalla kriget.

Det jag avsåg med mitt uttalande i det föregående inlägget var helt enkelt att begreppet [i]krig[i] kanske inte är tillräckligt, att vi måste specificera vilken typ av krig det rör sig om. Lågintensiva krig kan vara användbart som motsats till exempelvis globala kärnvapenkrig av kallakrigstyp, men även denna definition måste delas upp i flera underdefinitioner. Hur ska du exempelvis definiera en våldshandling som orsakar ca 4000 människors liv, tar några timmar i anspråk från "avmarsch" till massförstörelse, och inte har en tydlig anfallande part? (Attacken mot World Trade Center med flera amerikanska byggnader den 11 september 2001). Hur ska du definiera en stats krig mot terrorismen? (Det andra Irakkriget som inleddes för nästan precis fem år sen liknar allt mer detta, detta till trots att president Bush förklarat att kriget vunnits.)

Återigen, jag saknar svar men vill peka på problem att använda traditionella militära, politiska och juridiska termer i vår i många stycken kaotiska och oroliga tid.

Till och börja med kan man inte föra ett krig mot ett politiskt begrepp.

Om du säger att "andra" Irakkriget inleddes för fem år sedan, vad var då "mellankrigstiden" i från slutet av desert storm till för fem år sedan?

J.K Nilsson

Nej, man kan självfallet inte föra krig mot politiska begrepp, vilket jag kan medge att terrorism är.

Att jag lyfte fram president Bushs uttalande var endast för att visa vilken komplexitet dessa frågor innehåller i vår tid, naturligtvis inte för att jag på något sätt menar att Bushs krig mot terrorismen är ett krig i traditionell mening. USA:s agerande under den konflikt som inleddes 2003- i traditionell mening, med ett ultimatum och därefter verkställandet av noggrannt förberedda stridståtgärder- ville jag ange som belysande exempel på hur snårig och svårdefinierade konflikter i vår tid är. Att besgra en totalitär regim med traditionella armékårer, flygförband och marinstridskrafter är en sak, att vinna en varaktig fred med samma metoder har i detta fall visat sig av allt att döma vara ogörligt.

Den "mellankrigstid" du refererar till i Irak kan i motsats till många andra samtida konflikter i världen, under perioden 1991-2003, förstås som en traditionell inomstatlig konflikt, där en frihetsrörelse (alternativt terroriströrelse om regimen har tolkningsföreträde) kämpar mot en totalitär regim. Saddam Husseins regim utövade förtryck och terror mot bland annat kurder och andra oppositionella under denna period. De ekonomiska sanktioner som infördes av FN med USA i spetsen polariserade parterna i det spända läget snarare än att lösa den interna konflikt som rådde.

Jämfört med det första Irakkriget, eller Kuwaitkriget, så var krigsmålen där mer klara: att befria Kuwaits territorium från irakiska ockupationsstyrkor. Detta lyckades man med, och den första Bushregeringen avbröt fälttåget vid den irakiska gränsen. Irak var militärt besegrat, men Saddam satt kvar.

Det andra Irakkriget saknade dessa tydliga och enkla mål, konflikten i sig var mer komplex än det första Irakkriget vilket inomstatliga konflikter oftare är, och dessutom fick inte den anfallande parten samma stöd av världssamfundet som i början av 1990-talet. Detta kan ses som naturliga förklaringsmodeller till varför situationen är som den är i Irak idag, med tusentals både civila och militära dödsoffer, en fred som aldrig kan vinnas och en demokratisk utveckling som USA aldrig kan initiera hur mycket George W Bush än redan under senvåren 2003 förklarade att kriget var vunnet.

Mary Kaldór trycker på hur, främst, ekonomin och försörjningen av kombatanterna förändrats. Utvandrare skickar hem pengar till sin släktingar som då har en viss försörjning och kan ägna sig åt sidoverksamhet såsom våld. Smuggling och organiserad brottslighet är också viktiga försörjningsmetoder av konflikten.

Tredje sortens krig är Holstis begrepp som skall identifiera att Krig gått ifrån att vara ett fursternas nöje med legoknektar via statens våldsmonopo med värnpliktiga soldater och i viss mån kontrakterade soldater till ett sammanbrott av normer och upprätthållande av lagar så att våldet liknar storskalig huliganism i kölvattnet av att staten mist sin legitimitet eller fallerat.

J.K Nilsson

Krig säger man när man har något att vinna på det. När man vunnit säger man att kriget är slut, om man nu inte förlorat.

Med man menas vem eller vad det än må vara, stater, personer, grupper etc

Frågan om krig eller konflikt är fel ställd, när råder fred? är det "man" bör bry sig om.