QUOTE (Erik_G @ Feb 3 2008, 20:10 )

QUOTE (dxl @ Feb 3 2008, 19:56 )

QUOTE (sportdykare @ Feb 3 2008, 14:00 )

Strf 9040 har en automatkanon med 40 mm kaliber, pbv 302 har en på 20.
Alltså 90:an skott är dubbelt så breda, dubbelts så höga och antagligen dubbelt så långa => åtta gånger större volym, vilket borde betyda åtta gånger mer aj för fienden.
Å andra sidan... 20mm = hälften av 40mm = dubbelt så mycket 20mm granater kan medföras = 20mm betyder dubbelt mer aj för fienden...
Finns antagligen bra argument för att inte ha 40mm kanon på strf90, eftersom Sverige är ganska ensamt om det.
Antagligen fins det bra argument för och emot både 20mm och 40mm eftersom nivån just nu internationellt verkar gå från 25mm mot 30mm.
Men man ska ta i beaktande att när det gäller underkalibrig pilprojektil så det ju bra ju större kaliber man har, och det spelar ingen roll hur många 20mm projektiler du har om det pansar du bekämpar står emot 20mm.

Sen finns det ju andra argument för 40mm, som att den har bättre effekt mot fortifikationer. Särskilt om vi snackar 3P. Ett argument emot är att den kanske är för effektiv, dvs man kan vara hindrad att använda kanonen vid insats i bebyggelse eftersom man vet att man dödar allt på andra sidan väggen. Jag vet inte hur ammunitionstillgången upplevs av er som använt maskinen i simulerad konventionell strid på hemmaplan. Men jag vet vad jag skulle känna mig tryggast med om jag vore utomlands på mission, och det är inte schweiziskt stål märkt HS..
En annan nackdel med 40mm akan är magasinet, som ju rymmer 3x8 skott, och som måste laddas om manuellt. Jag vet inte hur stor nackdel det är i praktiken, men bandmatning är ju bättre i teorin i alla fall. Herr Swede kan säkert upplysa er om hur väl pebbans magasin fungerar. Själv tycker jag de är ena tunga as, och då har jag bara hanterat tomma sådana magasin. Men så är jag en klenis också.
/E
Som skytt i båda vagnarna både internationellt och nationellt så kan jag bara bekräfta att det är helt skilda saker vi pratar om här.
302an är ett bepansrat och beväpnat trupptransportfordon som har viss självskyddsförmåga, 90an är ett stridsfordon som är till för att ta terräng med.
302an är i mina ögon bättre lämpad för den sortens utlandstjänst vi hittills haft, dvs vi kan på sin höjd möta lätt infanteri, den är enklare att hantera vid folksamlingar, lägre kalliber vilket gör den mer lämpad för "varningsskott", aningen större bollhav. Och utrymmen i facken är bättre tilltagna. Att den har mindre elektroniska gadgets är inte någon fördel, inte ens om man ser det ur en fältreparationsvinkel. 90an klarar sig bra i reservförfarande också.
90ans största fördelar är just den tyngre beväpningen, det högre skyddet, komforten, elektroniken, fältrepmöjligheterna och sekundärvapnet i form av 39an som är lämplig när det gäller att rensa runt vagnen (tex när skyttegrupp är nercabbad). En liten nackdel kan vara just 3X8 facken, ibland är man inte så sugen på att rulla ner i skyddsställning bara för att fylla på med Akan am. Men åandrasidan kan man bekämpa mål på betydligt större avstånd och med betydligt högre precision och med större skyddsgrad.
Så om vi ska gå tillbaka till stridens grunder, Eld, Rörelse, Skydd så vet iallafall jag vilken vagn jag skulle vilja hantera om det barkar åt helvete...