Försvarsmakten blev 2006 Sveriges mest jämnställda arbetsplats i en undersökning, men hur tycker ni det ligger till i hemvärnet & frivilligorganisationerna?

Personligen tycker jag det ligger under all kritik.

Under min tid i Försvaret har jag sett hur befäl i hemvärnet klankar ned på HBT-personer, hur muslimer är ett stående skämt, Bög blir ett skällsord och hur kvinnor ses som mindre dugliga!

Hur ligger det till i ert förband/frivilligorganisation?

Personligen har jag ingen hudfärg (jag är faktiskt vit, och då menar jag att min hud är nästintill kritvit), men jag har sett hur hemvärnssoldater har tittat snett mot arabiska Försvarsutbildarungdomar. Instruktörer inom ungdomsverksamheten gnäller och tycker att kvinnor inte bör få vara soldater. Jag känner också flera homosexuella män som döljer sin läggning då de är rädda vad deras plutonskamrater ska tycka. Och sen kan man ju citera en stälf kvartersmästare: Transor är det äckligaste som finns, tillsammans med bögar!

Personligen tror jag att det är ganska viktigt att belysa dessa problem, då sånna här åsikter gör att vissa soldater tvingas ljuga om vilka de är och känner sig utanför, vilket skappar sämre grupper och ger förbanden en sämreförmåga att verka i strid.

jag ber om ursäkt om det redan finns en sådan här tråd, har sökt men inte funnit ngn

Tja, jag är personligen inte svensk utan Libanes och är den enda som inte är svensk i hela min FU-grupp. Jag har inte fått stå ut med några skämt om min nationalitet utan det hela hanteras proffsigt. Det skulle dock vara trevligt med fler icke-svenskar, men vad ska man göra :P

Finner det högst märkligt att man inte i frivillig organisationerna anammat det som man i övriga FM anammat. Tycker det är självklart att man ska ta del o faställa FM:s värdegrunder även i Hv/Friv organisationerna.

Men det känns som om att det är rena vilda western i friv org. alltför många gånger där man beter sig som om man lever på 1800 talet med värderingar som man inte kan acceptera.

Sådant som du beskriver känner jag inte har förekommit överhuvudtaget i min utbildningsgrupp. Tvärtom så välkomnas alla till gemenskapen oavsett kön, sexuelläggning eller hudfärg. Istället så är det flera kommentarer som istället har varit "Det är nice att ha lite tjejer i plutonen" sades vid en skyddsvisitation, det förenklar ju liksom.

Möter ni RiksHvChefen, fråga honom om när Hv ska genomgå värdegrundsutbildningen. Om det finns de brister som första inlägget i tråden uppmärksammat är det kanske läge att utbilda chefer inom Hv vad gäller värdegrunden.

Nu handlar inte värdegrunden enbart om kön eller sexuelläggning, utan även om mobbing. Något som chefer kan få igång ganska enkelt både medvetet och omedvetet. Nu är kanske inte värdegrundspaketet isig som är det viktiga utan de lagar som FM är satt att skydda som FM ska få utbildning i, och det handlar om arbetsmiljö för den enskilde.

Jag har faktiskt inte stött på sådana attityder inom min egna tid i Frivilligförsvaret. Jag har sett vissa tendenser åt det hållet från instruktörer som man rekryterat inom de egna leden vid enstaka tillfällen. Men från de stamanställda måste jag säga att de gör sitt yttersta för att respektera Försvarsmaktens värdegrund.

Möjligen beror ovanstående på, som Fk Satan säger, att Hv inte direkt har drillats på samma sätt inom värdegrunderna som övriga FM.

När började försvaret undervisa de värnpliktiga i värdegrund? Kanske bara är så enkelt att de flesta som sprider sådana åsikter själva är för gamla för att ha undervisats i värdegrunden, och därför inte sammankopplar det med att bära uniform.

Det är intressant med värdegrund. Speciellt när man själv har blivit särbehandlad åt det andra hållet.
Dvs tjejer blir prioriterade före män, bara för att de är just tjejer.
Tror att rädslan för att råka kränka kvinnliga soldater är stor så man hellre kränker manliga soldater. Har själv råkat ut för detta och tog upp det med ett brev till ÖB. Kunde tjejerna skriva och få saker tilldelade så borde även jag som kille få det eftersom vi hade samma problem med materielen. Svaret var inte vad jag hade räknat med och insåg då att jag som kille inte hade så mycket att komma med.
Men jag är inte bitter...

Jo det förekommer. Det är förkastligt och oförsvarligt. Men likt förbannat verkar det sitta i väggarna så att säga. Att man ska vara så förbaskat mesig att man inte säger ifrån...

Visst, det händer att vi vita priviligerade heterosexuella män också blir negativt särbehandlade. Men kom igen!
Detta är ett oerhört dåligt argument att slänga ur sig mot värdegrundsarbetet och försöket att skapa en Försvarsmakt som är jämställd mellan kön, sexualiteter och hudfärger.
Om jag som "Svensson" blir negativt särbehandlad, hur ofta blir då de lesbiska muslimska kvinnorna med afrikanskt ursprung det? (Ja, det är en raljering i viss mån.)
Jag och flera andra har säkert kommit på sig själva med att säga: "Kvinnor i FM? Jo de har det väl som vi andra."
Om det nu vore så, skulle kvinnor i FM då verkligen reagera? Eller tror ni att det bara råkat komma in riktiga "gnällkärringar" i vår så högt ärade FM?

Jag säger som jag skrev tidigare, se västerut! Visst, U.S. Army är inte perfekt, men deras jämställdhetsarbete ligger fan långt fram jämfört med vårat. Sedan kan man ju alltid kritisera att de inte tillåter kvinnor i stridande tjänster, men det handlar väl mer om männen än kvinnorna, eller?

Mycket trevligt att en debatt kommer upp!

Tittar på forumet som är Hv/Friv tittar på ämnet ifråga... Så prata om frågan ur ett Hv/Friv perspektiv och undvik politik då ökar trådens överlevnadsförmåga en hel del...

Fk Satan
Blågul

Jag har inte upplevt dessa problem det minsta under mina år inom LGG.
Under lumpen på LG 2003 hände det tydligt minst på veckovis basis.

Klart det händer. Men jag tycker inte detta var ett dåligt argument, inte bara för att jag var drabbad. Jag hade utrustningen och blev sedan fråntagen den med hänvisning av BOA. Men när det gällde det andra könet så blev det helt plötsligt ok. Då får man en annan syn och förståelse för särbehandling. Men vi lämnar det nu.

Hur man än vänder och vrider på värdegrunder så kommer det alltid vara någon som är kränkt eller förnedrad.
Ordet kränkt har i mina öron börjat bli urvattnat eftersom varenda människa som inte får som de vill i det här landet känner sig kränkta i dagens läge.

Tror det är fel att titta på ett annat lands lösningar (usa) och sedan jämföra dessa mot våra. Deras och vår syn på saker är i mina ögon inte jämförbara.
Tycker att boken "både och" där öb tar upp värdegrund skall läsas Både och
En annan viktigt del man måste se på är förståelse för olika religioner. Kommer olika religioners klädsel fungera med SÄKI. Jag har alldeles för dålig koll på detta och skulle gärna bli mer upplyst om detta. Kommutation är väl svaret.
Ska bli intressant att se hur den korta kolven till Ak4B kommer att fördelas när den väl kommer ut.

Bra att frågan lyfts i en egen tråd. Vi har tangerat ämnet i andra trådar tidigare. Personligen har jag ett antal gånger ifrågasatt varför Hemvärnet underlåter sig att lyfta frågan. Detta har jag gjort här, HvNS samt i fria medier.
Enl. FM skall värdegrundsarbetet ses som en precis lika viktig del som de s.k. hårda frågorna. Alltså inget man enbart sysslar med när man får lite tid över.
Värdegrundsarbetet skall bedrivas integrerat med övrig verksamhet.

Hur står det till ute på förbanden. Jo, det skall jag säga, det är rent förkastligt dåligt. -Lägg dig här bredvid mig, så skall jag ta dig bakifrån. -Kvinnan skall behaga mannen. etc. Ja ni har hört det förr. Jag undrar i mitt stilla sinne hur man kan tillsätta chefer med en sådan dålig attityd. På sätt och vis säger det mycket om dem som tillsatt vederbörande. Det säger att man inte arbetar aktivt med värdegrundsfrågan. Man har ingen som helst koll på vem man förordnar som chef. Det är just detta jag menar med att Hemvärnet måste bli duktigare på att sålla agnarna från vetet.Bättre på värdegrundsarbete. Bättre på att lyfta fram goda förebilder. Sluta premiera rövslickare. Värna dem som står upp för det goda ledarskapet. Visa i konkret handling vilken typ av människor organisationen behöver. Det spelar ingen roll hur duktiga de enskilda soldaterna är om man har en chef med dåliga attityder. Hur sjutton kan man inbilla sig att en sån här chef kommer att åtnjuta sina underställdas förtroende? Att chefen kränker olika individer i förbandet leder i slutänden till en allvarlig risk för alla i förbandet. I en skarp situation kommer ingen att lita på någon. I synnerhet inte chefen. Om chefen accepterar att underlydande kränker varandra så innebär det samma sak. Ingen, och i synnerhet chefer, får underlåta sig att reagera när någon kränks. Detta är ju fundamentet för en god förbandsanda och till syvende och sist framgång i verksamheten.

Ingen kan rå för vilka känslor de har. Vissa tycker helt enkelt inte om individer med den ena eller andra egenskapen. Har man förbandskamrater som man tycker mindre om pga den ena eller andra anledningen bör man faktiskt tänka över sin situation. Kan jag undertrycka mina egna känslor och behov för det gemensammas bästa? Om inte bör jag kanske överväga att sluta. Klarar jag inte av att umgås med individer som är olik mig själv, bör man fundera på vem som är malplacerad. För att kunna fungera i grupp måste man tolerera att vi alla är olika. Tror inte FM har behov eller vilja att anställa individer som har ett inneboende hat mot sina medmänniskor.

Jag vet att individer har slutat pga att de utsatts för mobbing, behandlats som luft, nedvärderats(andra klassens gruppmedlem) etc.
Samtidigt kliar alla sig i skallen och undrar hur vi skall lösa rekryteringsfrågan. Kan faktiskt vara en god idé att åtminstonde undanröja detta hinder.

Tyvärr är det så att dem som står upp för dem som kränks många gånger själva råkar illa ut. Om en heterosexuell man försvarar en homosexuell, så blir den förstnämnde per automatik också ansedd som bög. Detta primitiva betéende ligger på apnivå. Man måste förstå att det är individers rätt att vara dem de är som försvaras, och inte individens värderingar eller läggning. Att det fungerar så här säger mycket om vissa individers intellektuella förmåga.
Alltså, att försvara den enskildes rätt att ha vilken läggning, livsåskådning eller partipolitisk hemvist man vill utan att klandras för det, innebär INTE per automatik att man sympatiserar med det samma.

Personligen har jag aldrig förstått varför vissa hyser sådan skräck för t ex bögar,folk med utländsk härkomst, och kvinnor inom FM. Är de rädda att bli våldtagna, och religiöst omvända, eller vad är det frågan om? -Det är äckligt med folk som sätter på varandra i baken! Ja...just det, det kanske jag också tycker. Därför gillar jag inte de heterosexuella män som ägnar sig åt att sätta på frun i fel hål heller. Vill med detta belysa hur primitivt och okonsekvent vissa resonerar. Om man litar på statistiken så har jag gjort lumpen med ett antal homosexuella män(inkl.officerare). Jag har aldrig blivit antastad eller fått några skamliga förslag. Jag har inte ens märkt att någon skulle ha varit sämre soldat och då möjligtvis kunna misstänkas för att ha en avvikande sexuell läggning. Möjligtvis beror det på att jag inte befunnits tillräckligt attraktiv, men ändå. Jag har tjänstgjort med folk som har utländsk bakgrund utan att hamna i någon sorts konflikt. Kvinnor kommer jag i kontakt med varje gång jag övar i Hemvärnet. Inte någon gång har de förorsakat mig det minsta obehag. När jag tjänstgör är verksamheten av överordnat intresse. Alla faktorer som inte inverkar på resultatet är ovidkommande. Folks politiska hemvist, sexuella läggning, livsåskådning, färg på katten, storlek på kalsonger, antal fastrar, och om de gillar Kalle Anka eller inte, är exempel på ointressant vetande.
Så, vad gäller saken?

FM och värdegrunden i Hv/friv ur ett icke-normativtperspektiv:
Skiljer sig i min mening inte från övriga förband eller samhället i övrigt utan man har egentligen samma problem.
De äldre anspelar ibland på en tid med andra värderingar än de vi har idag och de yngre jagar spöket av dessa avlagda värderingar samtidigt som de finner sig själva. De vanligaste fridstörarna är gammeluvarna som växte upp i en helt annan värld än den vi känner idag och testosteron-tom som är för ung för att ha fått erfarenhet av både det ena och det andra än.
Båda alltså av okunskap och inte i syfte att kränka/skada, båda går att leda in på rätt spår igen. Direkt ångestfyllda människor som inte kan acceptera värdegrunderna har jag, mig veterligen, inte träffat inom försvarsmaktens ramar sedan värnplikten.

FM i stort verkar bättre på detta idag, förmodligen dels för att soldaterna idag oftare är av blandat kön, dels för att man kan ta ut svängarna mer i dagens samhälle som HBT what not och dels för att hela paketet med dagens värdegrunder oftast har manglats i skolsystemet redan, sen har vi måhända en bit kvar att vandra.


Matfrågan(grönpåse), olika korum(icke-troende) och andra individanpassningar upplever jag som de största friktionerna i dessa sammanhang. Alltså de praktiska lösningarna och inte diskussionen om vem som har rätt att leka gömma nyckel med vem.

EDIT: Och just i de praktiska lösningarna har vi ett problem i att alla förband gör olika, vilket leder till att en del soldater möter en annan verklighet än de är vana vid och upplever sig mer eller mindre kränkta, vilket det kanske är väl lätt att bli idag.

Det uttalandet kan du få komma att äta upp!

Kan du med säkerhet säga att INGEN på din utbildningsgrupp inte fällt nedlåtande kommentarer eller skämt som av andra uppfattas som kränkande?

Ett av de allra största hindren mot att få en bra psykosocial arbetsmiljö är att säga "hos oss finns inga problem".

Jag upplever läget inom eget kompani som överlag gott, men det finns alltid mer att göra. ÖRA gäller ju även för frivilligverksamheten, men är en jättebra grund även för annan verksamhet (eller som ett synsätt att anmma rent allmänt).

Ordet kränkt har på något sätt blivit ett modeord. Om vi går lite djupare och nämner saker vid dess rätta innebörd så syns det tydligare vad det är vi har att förhålla oss till.
Det vi i vardagstal kallar för kränkningar är rent ut sagt mobbing, diskriminering, särbehandling, hån och allmänt ohyfs. Det är näst intill ofattbart att det stora flertalet oftast sluter upp bakom dem som ägnar sig åt sånt här. Sluter upp??? Ja, tiga är att samtycka enl. vedertagen praxis. Alla dem som underlåter sig att opponera sig mot förbandskamrater som gör sig lustiga på sina kollegors bekostnad är i allra högsta grad delaktiga i det som sker. Allt vi gör går ut på att trygga människors rätt att vara. Vi lär oss att det viktigaste av allt i verksamheten är att skydda varandras liv och hälsa, och så håller vissa på med det rakt motsatta. För den som tror att ingen går runt och mår dåligt av att utsättas för kränkningar av allehanda slag är helt ute och cyklar. De individerna må vara världens bästa soldater i grund och botten, men på en punkt brister de. Detta gör dem högst olämpliga att vara en del av en helhet.

Någon undrar när FM började instruera i värdegrunden. Vad jag vet så får samtlig personal en introduktion i FM värdegrund och policys. Att skylla på att någon är en gammal räv håller inte. De senast årens omfattande informationskampanjer kan inte undgått någon. Fast anställd personal genomgår dessutom fortlöpande olika typer av utbildningar och informationsträffar. Jag vet även att det finns en trycksak(vet inte namnet på rak arm) som innehåller all information om vad som gäller inom FM med avseende på värdegrund etc. "Det här står FM för" kanske den heter förresten.
Det intressanta med denna broschyr är att den avslutas med en text som lyder ungerfär så här (taget ur minnet) Denna broschyr skall finnas tillgänglig på FM samtliga verksamhetsställen. Hv är en del av FM och bör således sortera under rubriken verksamhetsställen.
Är det någon inom Hv som upplysts om att den finns tillgänglig på förbandet? Detta mina vänner visar hur seriöst Hv arbetar med värdegrundsfrågan.

På SSK Hässleholm har jag sett brochyren tre gånger. Ett är det exemplar jag själv har i min uniform.
Ett annat är då den låg i en soptunna där och en tredje på bordet i stora lektionssalen.

Den finns dock tillgänglig för Hemvärnspersonal och jag tycker det är chefernas uppgift att förmedla detta till sina soldater, för det är ett problem. Även om folk gärna inte vill se det.

Jag tror dock att det är viktigt att angrippa detta problem redan inom ungdomsverksamheten, nu kommer de ju bli en ännu större rekryteringsresurs för Hemvärnet, och får de inte rätt bild från början blir det svårare att ge dem den senare.

Kan säga som ungdom inom FU att vad jag har märkt har det inte funnits några problem i min årskull. det fanns/finns några som inte är lika mycket med i hgänget som andra, men dessa brukar oftast bli inbjudna att delta i diskussioner, beslut och bara allmänt snacka om flickvän eller skola. Årskullen under är jag inte lika säker på. där finns mera smågrupper istället för en stor.

Och ang. tjejer inom ungdomsverksamheten så är det dom som är bland dom mest uppskattade. inte bara för att dom är tjejer, utan för att dom är dugliga (i många fall dugligare) än oss killar.

Men vissa saker sägs ju, duma och unga som vi är, men dessa personer blir oftast tillrättavisade av kamrater eller instruktörer.

det är min yttersta övertygelse att det inte handlar om vem som är duglig egentligen som hindrar oss, utan snarare tron på att dugligheten sitter i religionen, hudfärgen, sexualiteten eller mellan våra ben som hindrar verksamheten där dessa värderingar har fått fäste.

intressant vore egentligen att veta vad folk begrundar sina fördomar på. Finns det ngn här som anser att den transa, muslim, homosexuell ect är en sämre soldat? berätta iåsfall hur ni tänker!

Kan det möjligtvis vara lite ihopblandning av sak och person?
Soldat A är färgad
Soldat B är homo
Soldat C är transa
Soldat D är kvinnlig muslim
Soldat E är en vit hetero svensk normperson

Det syns att A är färgad, det är ingenting man kan ''komma ut'' med i sin egen takt.
B och C kan komma ut i egen takt.
Hur är man förresten transa i M90? En kille utklädd till tjej i killkläder?
D är ett mittimellanfall. Utan sjal kan hon ''komma ut'' i sin egen takt och på så sätt ''mjukstarta''. Med sjal blir det som A. Det syns.

Ingen av dessa personer utför ''tjänsten'' på något annorlunda sätt än någon annan. Eventuella invandrare kan ha kunskaper ''hemifrån'' som kan vara användbara men alla gräver samma skitgrop lika bra, reser tält lika bra och fryser bakpå en 20-bil lika bra :(

Det finns naturligtvis olika nivåer på det som avviker jämtemot E. A adopterades när han var ett år och är lika svensk som alla andra, B är bara homo på helgerna (på veckorna blir det ju inget sex ändå och då spelar det ju ingen roll vem man har sex med på helgen), detsamma för C (det finns ju inga högklackade kängor), D VET att GUD tycker om henne och bär därför inga symboler och då syns inte det heller. E låter som Skara-Bert, Och?

Den troligaste anledningen till att medelsvensson ser ner på avvikelser är okunskap, bara det. Om man då tar fram ''kunskapen'' i små bitar så är det lättare att acceptera. Jämför invandrarna på 50- och 60-talet. Det var nytt men eftersom de ''smälte in'' i samhället men ändå behöll sina särdrag så var det lättare att acceptera dem. Numera känns det som att det fokuseras på särarterna för att anpassa samhället efter dem. Medelsvensson reagerar då i ren självbevarelsedrift. En homo eller muslim eller moské eller så kanske vi klarar av i taget, men helt plötsligt är de överallt på en gång.

Vem bryr sig om du är en HBT-person. Det finns ingen verksamhet i försvaret som sker annorlunda om du är HBT eller vit hetero. Detsamma gäller religioner. Om verksamheten går före religionen spelar det heller ingen roll. Om religionen får inverka på tjänsten finns risken att det kärvar lite. Varför får den men inte jag?

I försvaret är alla lika. Alla är gröna eller blå, alla bäddar sängar och gräver värn osv. Om du läser Bamse eller går i tjejkläder eller tror på någon naturgud. Det får du göra när du är ledig. Det blir lättast så och minst gnissel i leden. Det blir inte mycket uniformt om alla skall ha eget. Då blir det som i storköken i skolan. 250 portioner det, 3 av typen X, 6 av Y, 1 Z osv tills hela storköksvinsten gått åt i småpill.

Fördomar är arv och miljö. Fördomar bildas när någon grupp behandlas annorlunda än de andra. Varför får X men inte jag. Om jag känner att jag har det bra så kan jag dela med mig. Om jag känner att jag har det dåligt så blir jag sur på folk som får mer, utan någon (enligt mig) rimlig orsak.

Mångfald är bra om den tas in på rätt sätt. Invandring kan vara bra för att det kommer högutbildade personer från andra länder med ny kunskap. Invandring kan vara dåligt då de som kommer inte får jobb. Varför i H-E sätter man en hjärtkirurg som kan sex språk och har motsvarande 500 högskolepoäng i samma SFI-klass som analfabetiska bondpojkar som aldrig ens sett en asfaltsväg på kort. Där är felet. Om det i landet finns nog med sjukvårdspersonal som talar språket X, sätt dem på samma plats och öppna en avdelning för de från X-land. Då får de rätt vård och sakta men säkert ''flyter'' de in i det svenska systemet på samma sätt som skedde för fyrtio år sedan.

Det finns också ett ''våra barn och andras ungar'' när det gäller fördomar. En person kan ha fördomar mot alla från utlandet eller med den läggningen... men den och den personen är bra. Lite som någon sade för många år sedan ''utvisa alla invandrare, utom Hassan och Dragan och Ludmila och.....''.

Förr var invandrarna som ''gäster'' i ditt hus. De fick följa de regler som fanns och göra som man gör här.
Numera känns det tvärtom. Lite som när svärmor hälsar på. Allt du gör är fel, ''kränkande'' och måste ändras eller tas bort.
På det sättet skapas irritationen. Inte sjunga nationalsång på skolavslutningen, inte vara i kyrkan, ta bort maten så och så i matsalen, ändra på ditt och datt bara för att det är PK. Irritationen beror också mycket på känslan av vanmakt och en sorts ''intrång'' i den trygga invanda vardagen och att ''regeländringarna'' bara funkar åt ena hållet (du får inte ha integralhjälm på dig i banken, men burka är OK. Du får ta av dig dina ringar i skolköket, men hon därborta får ha långärmat osv.). Att det sedan skylls på ''religionen'' gör ju inte saken bättre. I Sverige slutade vi skylla på ''religionen'' för länge sedan. Numera är det ''tradition''. I Sverige har ''religionen'' rationaliserats bort bland X-boxar och dagishämtning. Helt plötsligt står en person som kräver ditt och datt för så säger deras religion. VA!? Religion, vad är det? Sånt skall vi inte ha. Du får göra som alla andra, religion gills inte här. Jaså, Disko ringde, du får tydligen ändå :(
Då kommer reaktionen: varför skall vi anpassa vårt moderna samhälle till ett medeltida förtryckarsamhälle som styrs av ''religionen''. Nej tack.

Nu går jag och lägger mig och sover.
God natt.

...eller också inte. Den uppmaningen borgade bara till att starta pajkastning vilket inte ligger i linje med forumets regler. Om du funderar på vilken paragraf i regelverket det skulle kunna tänkas gå stick i stäv med så ta en titt här!
Det känns faktiskt som att vi inte behöver botanisera i folks fördomar här och nu.
Sgt Odh har sagt sitt och vi nöjer oss där och koncentrerar oss på efterlevnaden av FM policy i HV/Frivorg

/Krook
Blågul

Tre inlägg har försvunnit ur tråden, eftersom en total oförmåga att läsa detta inlägg, förstå detta inlägg och följa uppmaningar från detta inlägg.

Fk Satan
Blågul

Det är nog, som många har sägt här tidigare, en fråga om okunskap. Likaså sällar jag mig till den skaran som börjar se allt detta med "den ultimata jämställdheten" som en modenyck. Att allt detta tas upp tror jag beror på att de som är intolleranta ska bemötas i tid och otid, och i FM blir det då den extremt grabbige macho-kustjägar-Delta soldaten med hela Clas Ohlssons sortiment i stidsselen som blir någon form av norm för hur hemska vi kan vara mot medmänniskor som står lite vid sidan av... så att säga. Som 23:e komp skrev i sitt exempel "kryp närmare mig för fruntimmer ska tas bakifrån"... denna form av trakaserier förekommer i FM, och kommer nog alltid att förekomma, för det kommer alltid att finnas folk med svag självkänsla som måste hävda sig i tid och otid. Tror nog lite att folk som är intolleranta har svagheter som de inte vill ska komma upp till ytan och gapar då därför extra mycket för att flytta focus från sin egen person.

Jag har en arbetskamrat, rätt trevlig prick faktiskt, men han är jäkligt långt åt höger och gapar jäkligt mycket om det står något om invandrare, homo eller vänsterfolk i någon tidning. Börjar man nysta lite i hans liv så har han såklart väl bevarade hemligheter som absolut inte får komma upp till ytan. Jag vet vad det är men även om han är kaxig mot "minoriteter" så vill jag inte vara så tarvlig att jag i allas närvaro basunerar ut hans hemlighet, ofta är ju "avskyn" från hans sida kollektiv mot en speciell grupp.

Och nu till slutklämmen go vänner... Har det hjälpt med allt det här talet om att alla har rätt till ditt eller datt oavsett sexuell, religiös eller annan läggning? Jag tror det bara blivit värre. Allt ska lyftas upp och diskuteras hit och dit. Jag personligen vill inte veta Herr X sexuella läggning, jag tycker vidare att det är påträngande att X kräver att jag ska acceptera honom för hans sexuella läggning, faktum är att jag är fullständigt likgiltig var han doppar "tennsoldaten", hans sexliv är hans sak, mitt obefintliga sexliv (på egen hand) är min sak.

Nu kanske jag är lite bufflig men jag tror FM och andra statliga instanser kan skriva hyllmeter med "Värdegrunder" men det kommer alltid att finnas folk som uppför sig som svinpälsar mot andra som faller utanför "normsvensken". Vi som är normsvenskar borde reagera lite i stil med... här följer en liten dialog...

"-Har du hört att soldat X är bög-jude-invandrare-muslim-al-qaida... den jävenl!"

"-Det skiter väl jag i, håll käften och sköt ditt! Har du gjort vapenvård på ksp:n ännu?"

PS nu är jag lite efter... men jag ska erkänna en sak... garva inte... det var inte länge sedan jag inte hade en aaaaning om vad HBT stod för... i min värld är det Volvo HBT m/43 dvs halvbandtraktor (Volvos dåliga kopia på Demag D7)... DS

Då kan vi ju ta den allra mest grundläggande problematiken:

Rådande norm är att en svensk soldat är man, heterosexuell och vit. Såvida man inte är o-vit eller o-man kommer givetvis ingen att lägga märke till vem/vad man är, utan man kommer att anta att personen ifråga är vit, heterosexuell man. Den doktrinen sammanfattas i amerikanernas policy "Don't ask, don't tell". Vips har du alltså en krigsmakt bestående av vita, heterosexuella män + avvikare, som till exempel o-vita och o-män. Men det är i alla fall heterosexuella avvikare.

Nu har vi börjat luckra upp normen: o-vita, o-män och o-heteropersoner finns i förbanden. Vissa av dem kanske till och med vågar berätta om det!

Problemen med trakasserier och annan diskriminering kommer att kvarstå tills en tillräckligt stor del av personalen greppar att en svensk soldat inte per definition är vit, heterosexuell man, och inte förväntar sig att de är det tills annat sägs. Det är alltid enklare att tillhöra majoriteten, då slipper man i alla fall inte hävda den delen av sig själv.

I den här frågan tror jag att HV-förbanden har en fördel gentemot GU-förband: personalen är människor med litet bredare syn på livet och förhoppningsvis inte fullt lika stort genitaliemäteribehov.

Däremot kan jag tänka mig att chefer på olika nivåer inte har fått den värdegrundsutbildning som de flesta chefer på GU-förbanden fått (det är egentligen en gissning, men det verkar sannolikt), vilket kanske kan ge upphov till omedvetna dinosaurier.

Medvetna dinosaurier, som tagit del i FM värdegrund men vägrar ta till sig den gemensamma synen, hör inte hemma i organisationen, lika litet som om de skulle vägra tillämpa SäkI.

Kan bara instämma med Lfskbat:


Vill själv dela med mig av en tanke jag läst i min facktidning.

Under en bild av en mörkhyad man med bar överkropp, rosa tights och glitter på bröstet stog något liknande som:
Denna man gick under pride-festivalen och skrek ut att han var svart och homosexuell och att han var stolt över det.
Det var förvisso sant men hur tolkas det av omgivningen. Stolt???
Hur skulle det låta om jag gick ut på gatan och skrek att jag är vit och heterosexuell och att jag var stolt över det?

Nu råkar jag vara både vit och heterosexuell men jag tror samtliga på detta forum ger blanka F_N i det. Vem bryr sig.


Tycker personligen att mycket överanalyseras. Har personligen fått höra från bilkåristerna att män inte klarar av att tugga tuggummi och gå samtidigt men det är ju med glimten i ögat. Kan lova att de hört något om kvinnor och bilkörning också. En viss humor måste ju tillåtas. Men det är en fingertoppskänsla vad gäller när/var/vad och till vem.
Missförstå mig inte bara. Ett skämt som "kryp närmare mig för fruntimmer ska tas bakifrån"... är aldrig acceptabelt.

Som allt annat handlar det väl om samanhang?

Skillnaden är att ingen kräver att du ska skämmas för din hud och läggning, eller diskriminerar dig för den.

Mer träffsäkert har jag sällan hört det uttryckas, Sleipnir.

Jag hade det tvivelaktiga nöjet att leva som öppen HBT-person i FM under GU 2007. Och visst, större delen av tiden hade jag inga problem med kamraterna. Men det förekom slitningar, och det var inte mitt fel. Knappast heller var det FM:s fel, inte i stort. Däremot kan man kasta en heroisk massa skit på uppfattningen att "Vit, heterosexuell man är något att vara stolt över".

För att citera "Queer Manifest":

"Nästa gång någon heterosexuell hackar på dig för
att du är förbannad, be honom eller henne att dra
och komma tillbaka först när hon eller han gått
omkring på stan i en månads tid, hand i hand med
en annan människa av samma kön. Överlever de
det, kan du lyssna på vad de har att säga om queers
vrede. Be dem annars hålla käften och lyssna."


Den här diskussionen kan bli hur hetsig som helst. Men så finns det ju en anledning till det också.

Finns det någon här inne som varit tvungen att "komma ut" som hetero i FM?

Är det inte det den klassiska militära jargongen går ut på?

Njea! Vet i helvitta om jag håller med dig i det första resonemanget, inte för att det är direkt fel och så, men!!! Varför i helskotta ska det delas in i grupper hela tiden, varför är det så viktigt att bli tilldelad ett fack? Räcker det inte med att vara Homosapien, Svensk, Skåning mm... jag vill tamigtusan inte föras in i samma fack som andra heterosexuella män enl formulär 1A med inriktning på blondiner med kort hår och lagom stora tuttar... det är min ensak!!!!! Än mindre ska det gapas och skrikas om rättigheter bara för man har en viss sexuell läggning, vad som görs i sängkammaren ska stanna där. Att man sedan hänger den där "Pride-flaggan" på Rosenbad ser jag som ett tecken på att statsmakten är kappvändare efter nu rådande "tycka-synd-om-trend"... Rosenbad ska representera HELA folket och inte en viss grupp!

Det där med "normen" bara en statistikers våta dröm, det är något staten har för att mäta ditt eller datt. Om du, jag, 23:e komp, Fk Satan eller någon annan tillhör eller inte tillhör den norm som staten använder som "mall" är väl skit samma... det berör mig inte ett jota om jag tillhör normen eller inte... så det är väl inget att springa benen av sig och gapa och skrika om på en Pride-festival, sup till istället.

Både du, Ormtunga, och jag vill nog samma sak. Visst jag är också för att vi ska vara mer tolleranta mot varandra, ditt sätt att angripa problematiken skiljer sig dock från mitt. De som har gått ur garderoben (som det så populärt heter) KRÄVER acceptans... min modell är mer eller mindre vanligt jävla folkvett, finns det någon som är en skitstövel och ger sig på någon/några som av någon anledning är i underläge... ja då ska den lille kotten ha sig en åthutning!

Det där med befäl som har fördommar tror jag inte vi kan göra något åt, visst de kan visa en bild utåt men deras tankar ska vi nog inte försöka ändra, det är ens egen egendom... Sen kan ju alla inte gilla alla, that´s the top & bottom of it!

@Lfskbat

Tja, man kan ju ducka, hålla käften och inbilla kamraterna att man är precis som alla andra.

Typ vit, hetero och man.

Då delar man ju inte in någon i ett fack, eller hur?

Den här diskussionen kanske barkar åt fel håll i vilket fall, frågan var väl "Värdegrundsarbetet i HV", och inte "Värdegrundsarbete - Ja eller nej?".

Även om jag gladeligen hade gett mig in i den senare.

Diskussionen är hyggligt bra just nu eftersom ni diskuterar sakfrågan och inte kastar brun illaluktande massa kring er.

Det är ju diskussioner som denna som är värdegrundsarbete.

/K

@Ormtunga

Nej jag menar inte att man ska ducka eller titta åt ett annat håll. Det jag är inne på är väl mer i stil med vanligt hederligt civilkurrage utan en massa "pekafinger-mentalitet" från någon myndighet eller organisation.
Har flertalet en lätt inställning till sina medmänniskor så är jag övertygad om att om det kommer någon slasktratt och hackar på någon som är av annan religion, sexuell läggning eller etnicitet, så kommer denne lille gök inte att få något gehör för "spyan" fastnar liksom i halsen... no response så att säga. Det kanske kan kallas att tysta den som föraktar medels tystnad eller likgiltighet... det är dock mer eller mindre omöjligt att ändra på tankesättet, tycker nog inte vi har rätt till det heller... tanken ska vara fri oavsett.

Ännu har du inte lyckats övertyga mig om att den metod som brukas nu (dvs allt ska upp till ytan, vi ska prata om allt och konfrontera allt och alla) är den bästa modellen. Risken med denna metod är samma som var för något 10-tal år sedan, när flyktingförläggningarna brann i parti och minut... då försökte liberala lyfta upp allt till ytan men på fel sätt... medborgarna matades hela tiden med hur bra och positivt det var med invandring... säkert helt rätt men i detta fallet så utmålades extremhögern i svart och vitt medan "staten" och andra demokratiska krafter målade den heta frågan vit och svart, dvs det var bara dans på rosor, inga som helst problem... vilket inte var helt sant... det var dock ett vackert försök att dölja en misslyckad integration. Båda dessa krafter hade såklart både fel och rätt... vi vanliga dödliga fick påprackat olika bilder av samma sak.

Så det där med att "norm" och "-vi har också rätt" mm ser jag som en aningen vinklad debatt, allt är inte för andra att besluta och kräva... det är upp till var och en att bilda sig själv en uppfatting därom. Att det sedan behövs en "Värdegrund" i FM är väl en självklarhet, men börjar man specificera den allt för noga så blir det mer ett stort "Uppförande SäkI" istället för riktlinjer i folkvett och normal hyfs.

Edit: UppförandeSäkI

Och när pekpinnarna saknas får "avvikaren" problem.

Vi har arbetat utifrån "Vanligt sunt förnuft" i firman så länge den funnits till, eller hur?

Problemet med "vanligt sunt förnuft" är att det har ett bäst-före-datum, och just när det gäller normer (heteronorm, maskulinitetsnorm/hegemonisk maskulinitet/deltagande maskulinitet) så är själva poängen med dem att de är sunt förnuft: det alla verkar hålla med om är sunt bondförnuft.

Och det var inte länge sedan sunt förnuft sade att homosexualitet är en sjukdom, eller att kvinnor inte skulle göra lumpen.

Om vi inte arbetar för ett tillåtande klimat med utgångspunkt i normen kommer vi inte att uppnå den öppenhet vi behöver.

Fack eller ej, vem vi förälskar oss i är en viktig del i hur vi identifierar oss själva, och hur vi umgås med andra människor. Jag tvivlar på att Försvarsmakten kommer gå ut med ett förbud om att avslöja en heterosexuell läggning, men till dess så sker ska alla människor kunna berätta om sig själva och sitt o-heterosexuella liv utan att chefen meddelar "det som händer i sängkammaren ska stanna där".

Det är mörkt och trist i garderoben, jag har provat. Men det kan nästan bli värre att vara utanför, så länge man blir avvikaren, "den bisexuella killen på vaktpluton" (ja, citatet är autentiskt. Alltid smickrande att utgöra ett skvallerobjekt).

Och jag betvivlar inte en sekund att samma sak gäller i HV, "flatan på tredje" eller "fjollan på kokgruppen".

Till dess det är otänkbart att göra det uttalandet måste vi dra upp frågan om vem som uppfattas som normal/bestämmer vad som är normalt. Normförändringar sker inte spontant i en mansdominerad organisation med en förkärlek för att hålla liv i det gamla.

Jag kräver inte att alla chefer och soldater/sjömän i hela FM ska förstå vad jag menar när jag säger att "Normen skaver", inte ikväll, men jag är i min fulla rätt att kräva att man jobbar aktivt med frågan på alla plan.


Ett normförtryck börjar med en bild i huvudet och slutar i hatbrott. Däremellan har vi utanförskap, diskriminering och renodlade trakasserier.

Tycker jag.

sen är det ett helvete att byta kön när man e med i HV/friv just pga av fördomar hos soldater och chefer

Du har naturligtvis rätt i det du säger. Men, för det finns alltid ett men. Det finns en risk att sådana här saker slår över åt andra hållet, man får minoritetsstyre. Minoriteter som dikterar hur verkligheten skall vara för majoriteten, rädsla i organisationen för det som pågår så till den milde grad att man hittar på begrepp som "värdegrundstimeout" och "värdegrundsfria zoner" för att folk inte törs skämta längre. Var är världen på väg?
Missförstå mig rätt, Värdegrundsarbetet är bra, men det får inte gå för långt. Jag har sagt det förr och säger det igen; om alla följde den gyllene regeln så skulle detta inte behövas varken inom FM eller samhället i stort.
För övrigt går nog Värdegrunden samma väg som Q-verksamheten gjorde.

Som Imint säger så kan en organisation som får ögonen på sig för pga bristande hänsyn mot minoriteter nästan haverera i ren moralpanik där allt skall ställas till rätta med hjälp av konstlade arbetsgrupper och nätverk som egentligen inte efterfrågats av de "drabbade".

Minoriteterna vill ofta bara bli mottagna helt utan etikett, vilket lätt kan skjutas i sank genom överväldigande uppmärksamhet och särbehandling som bara stärker minoritetens särställning gentemot "den stora massan".


Det här är så klart bara min egen personliga reflektion och uppfattning.

Har det varit problem i min ungdavd har vi tagit tag i det direkt och så försvann det.

Du kan vara invandrare, transa, fruntimmer eller religiös, men när du får grön uniform är du ingen särskild och döms först efter hur du upträder gentemot andra. Efter ett tag (typ 3/4 utbildningsår in på min GK) tänkte jag inte på uniformerat folk som killar eller tjejer längre, utan som mina kamrater.

Sen sådana plumpheter som "kryp närmre..." och annan skit skall omedelbart slås ned! En som släpper sådana uttalanden, utan att be om ursäkt och för all framtid lägga av med detta beteende efter utskällning, ska slängas ut med sin urblåsta skalle före.

Lagom hygieniskt/praktiskt att pilla med hormonsprutor och tabletter i fält också .

Problemet med minoritetsstyre är inte okänt inom HBTQ*-rörelserna: den klassiska problematiken är att homosexuella män tar ledningen med grund i en traditionellt manlig maktstruktur. Vissa rörelser har märkt att de allra mest avvikande, i regel transpersoner, får ett inflytande bara för att man är den emst avvikande gruppen. I ingendera fallet är det kul att vara bisexuell/lesbisk. Så där förstår jag precis vad du menar.

Frågan jag vill ställa är väl närmast om vi kanske glömt att vi alltid uppvärderat en grupp på grund av deras läggning: de heterosexuella.

Det som skall angripas är inte enbart att "avvikare" osynliggörs, utan att det finns normer i organisationen som är skadliga. Att benämna, analysera och kritisera den norm och de fördomar som finns är inte att skapa en minoritetsstyre: något måste göras.

Agera för att ta initiativet och vinna striden. Ta de risker detta kräver.

*Homo- Bi- Trans- Queerrölser

så svårt är det faktiskt inte att ta piller när man går upp på morgonen, mer behövs inte, kan tom lösas när man sitter eldpost

... plus att könsbyte kvinna --> man innebär testosteronbehandling. Manligt, manligt... ;) Till och med de mest konservativa soldater borde uppskatta starka kamrater (här tänker jag närmast på en förstahandskälla som berättat om en transsexuell kvinna på Undbat, K3, som var litet biffigare än genomsnittet)

@ Tuppen & Ormen (Coq & Ormtunga)

Japp! Jag hör vad ni säger... No problems och allt det där men jag håller inte med... Varför detta attans stohej att bli accepterad som Queer (är inte det ett flygplan?), Transa och allt vad det nu kallas. Vi talar för jösse namn om Krigsmakten (jag väljer med all välvilja den offensiva termen av våra militära förband). Det spelar liksom ingen roll vem du älskar, vem du nannar kudde med eller var du stoppar syltlöken... det hör inte hit, det påverkar inte din befattning som soldat i FM. Varför då i jösse namn ska det krävas en massa? Byter ni kön så blir det väl inte hela världen för vi har ju kvinnor i försvarsmakten också... och det är väl ingen nyhet precis.

Så! Det spelar ingen roll (i mina ögon) om du är en enbent, afgansk, lesbisk fåraherde... är du en kompetent bataljonchef så räcker det... för jag hoppas verkligen inte att HBT & Q personer, invandrare och folk med annan religion vill kvoteras in på chefsposition i FM... då är vi ute på djupt vatten + moms.

En fundering... Vem sätter FM värderingar?

Ska FM förmedla samhällets värderingar eller sina egna värderingar?

Försvarsmakten är ju Kungariket Sveriges yttersta säkerhetspolitiska organ, de säkerhetspolistiska organen ska skydda Sverige & demokratin. I den svenska demokratin så innefattar det vissa värderingar, och dessa ska enligt min mening försvarsmakten skydda och förmedla

Hade förmånen (och ja, jag anser det var en förmån) att få lyssna på Brigadgeneral Bengt Axelsson (stf personalchef FM) prata om värdegrunden. Jag tyckte han var lysande. Poängen var i stort att när du står i en skarp situation (exemplet som användes var Caglavica) så struntatr du fullständigt om den som står bredvid dig är mörk, ljus, man, kvinna, bög, flata eller straight, jude, muslim, hindu, kristen eller ateist, så länge den värdegrund som odlats gör att dom är motiverade att stå kvar. Eftersom vi strävar efter mångfald (av effektivitetsskäl) så måste därmed värdegrunden vara inkluderande mot 'minoriteter'. Behandlar man alla med respekt och öppenhet, då står dom kvar...

Avseende blanding av erfarenheter, bakgrund etc. så påpekade han att alll vetenskapliga studier påvisade effektivitetsvinster, annars så skulle det saknas skäl för FM att agera för att rekrytera minoriteter.

@Sleipnir

Ett stort jäkla "GUD HÖR BÖÖÖÖN" på det inlägget... eller vilken gud man nu tillber. Precis så är det, och det ska ta mig tusan vara hugget i sten. Kompetens och lämplighet är A & O! Vem du klappar kisen på hör inte hit, likaså ska den/de inte kräva några favörer darutav. Jag avslutar med ett stort jäkla S! F? R! V! Bollen lämnas sakta över till "Tuppen & Ormen"!


Edit: Jag skrev "Precos... det skulle givetvis vara "Precis"...Daaaa!"

@Ormtunga

Okay jag sitter inte i samma sits som du tydligen... därför kanske jag tar det lite "hip som happ"... och jag hoppas du ursäktar mig för det.

Du talar om acceptans från FM när det gäller homo-bi-trans mfl (vet ej om det finns fler... informera mig gärna för jag hänger inte med i svängarna riktigt... bonnläpp som jag är). Varför ska det krävas acceptans av FM? Varför skyltar du med din sexualitet i militära samanhang? Det är lite som att bädda för konflikt och sedan komma till läraren för snyft och sympati.
Ja! Jag vet att det låter hårt men vissa saker behöver man inte basunera ut till höger och vänster, lite social kompetens eller något sådant.
Du, liksom jag, vet ju att det finns alltid folk som inte gillar avvikande personer, varför utmana ödet... speicellt i en sådan maskulin miljö som FM!!!! En rå jämförelse är som om att en invandrare skulle gå in i en hop med Skinheads och kräva rättigheter och acceptans, det hade bara blivit pankaka av allt. Vi är alla soldater i FM... så du bör nog förklara ditt argument bättre än att citera något "manifest" som jag aldrig har hört talas om...


När vi ändå är inne på ämnet citat... Ett roligt citat från en finsk film som jag flitigt använder på jobbet

Detta ska sägas på "finlands-svenska"

"-Vi veet aldrig naaar ryssen aar haaar, o då ska vaaapnen tamifaan vaaaara i schick! (Framom främsta linjen)