Iran har ju haft di där hankatterna ett tag nu och uppenbarligen har de en flygindustri (hur skrattretande än deras produkter må vara) som antagligen listat ut hur man gör reservdelar till katterna, visst man kan ju fråga sig hur bra grejerna är men de lyckas hålla merparten av katterna flygande vad det verkar.

vad dom än gör med katterna så har dom målat dom snyggt i alla fall .....får nog bygga mig ett par endera dan

Förresten tycker jag väl att grekerna kunnat göra utrymme för F-14 i sin organisation om inte bara för att komplettera samlingen

Tja, frånsett rykten om rysk assistans, 'specialoperationer' i USA och deras egen flygindustri så får man nog konstatera att en avgörande anledning att de kan hålla en stor del av parken flygvärdig har att göra med hur de använder dem. Flygetyget ifråga byggdes ju för att vara arbetshäst på hangarfartyg, med allt vad det innebär av slitage och avogt klimat. Iranierna förefaller vara minst sagt konservativa med flygtimmar, och de flyger från landbaser under torra och varma förhållanden.

Det förklarar enligt min mening en hel del generellt, men å andra sidan finns det stora frågetecken kring en del av elektroniksviten (/-sviterna) och kanske framför allt motorerna. Exakt hur de har löst det vete katten (ha...) men uppenbarligen tog de sig ur den svacka under senare delen av kriget mot Irak där antalet producerade flygtimmar var katastrofalt låga.

Sedan tycker jag att det i dessa diskussioner är väl mycket fokus på deras 'Alicats'. Visst, sexigt flygplan och de enda utom USN som flugit det, men i termer av underhåll är deras F-5 kanske ett ännu större "mysterium" -- av vad jag förstått tar de ut rejält med flygtimmar på dem och de har en ganska stor park. Av någon anledning har deras högst sporadiska flygande av F-14 blivit en jättefråga, medan deras uppenbarligen effektiva underhåll och stora timproduktion på F-5 helt fallit i skymundan.

Kan delvis hålla med men mycket av detta kommer sig nog delvis i F-14s unika position (som du nämner) och hotbild.

I och med Tomcat systemets två unika användare som därtill är två svart och vit målade antagonister blir det intressant. irans underrättelsetjänst är känd(ökänd) för dess metoder att skaffa materiel till sin försvarsmakts flygplan och helikopterflotta. De verkar över hela världen, åker ofta dit, men ger sig a-l-d-r-i-g utan prövar nya vägar och metoder och får ibland resultat. Inom industrin går många berättelser (i olika kryddad omfattning) om möten med denna/dessa organisationer och man behöver inte ens lämna det här landet för att finna deras operativa historia.

Nu skall man inte se ner på Irans inhemska industri, de är kapabla till en hel del, men att hålla en sådan exotisk och avancerad maskin som en F-14 i luften är imponerande. Ser man på F-5 så är det betydligt lättare, se bara på användarlistan och då menar jag inte enbart på de som flyger den nu utan även historiskt. Det blir en diger lista om man då går in på ingenjörer och tekniker i de länderna som haft viktiga positioner inom systemet så blir listan av telefonkatalogomfattning. Sätt dig med ett bra munläder och en hälsosam bunt dollar framför den telefonkatalogen och börja ring. Det finns många länder på den listan där den monetära boosten för en enskild individ är av den arten att hans familj framtid är tryggad. Jag tror inte att det är lika lätta att ringa till en fd tekniker eller flygingenjör på NAS Oceana, även om denne nu blivit lite bitter och nedsupen och morrar nåt om fula insekter. Att någon försökt är dock uppenbart, annars hade nog inte hela den här skrotningsprioriteringen kommit ifråga, folk sover dåligt över att de står ute på AMARG.

Vad gäller hotbilden så är det F-5 Vs F-14 och den kampen är inte helt jämn. F-5 var en billig maskin främst avsedd för "andra länder" medan F-14 var något helt annat. Det svider mer att det glider omkring hankatter över gulfen än att det gnisslar fram trimmade frihetskämpar.

Jag kan inte annat än hålla med, på samtliga punkter. Förhållandet med deras hankatter har en god dos spänning, om man får uttrycka sig så, vill man raljera lite kan man säga att historien om deras F-14 'dramaturgiskt' och i 'produktionsvärdena' är som 24 medan historien om deras femmor mera känns som ... tja ... Rederiet?

Hur som helst, medhåll i alla stycken.

Problemet, som jag ser det, och vad jag ville komma åt men inte utvecklade, är att det är en mycket västlig synpunkt. Det låter förmätet att säga något i stil med "ser man det å andra sidan från Irans synpunkt" -- för så persefil jag är kan jag orimligen ens snudda kring den typen av resonemang-- men ändå, jag antar att från deras synvinkel är detta endast en pusselbit i ett mycket större sammanhang. Och ska jag vara helt ärlig tror jag faktiskt att det är en ganska liten pusselbit, kanske särskilt jämfört med den roll F-5 intagit. Den stora katten är sex, ond bråd död och en spionroman allt sammanvävt och det är naturligt att den stjäl showen, men enligt min mening säger den oss ingenting om staten, republiken, Iran, om dess sår från det tioåriga slagfältet, dess kultur, ambitioner och vision. De har byggt en industri kring att upprätthålla plattformen, men det finns ingenting som pekar framåt.

Därav min lätta irritation kring att det alltid handlar om katten, att så mycket energi slösas (enligt min mening) på en fråga som i slutändan alltid handlar om att den inte borde vara där. För det är ju faktiskt det allt handlar om, det var konstigt att den blev deras, det är konstigt att de lyckades kriga med den (dessutom så bra som de enligt vissa utsagor gjorde), det är konstigt att den flyger alls nuförtiden, och så vidare. Den är den förbjudna frukten. Och den ruttnar tydligen aldrig.

Jag har dock svårt att se att något som blivit vad det är just därför att det är icke-Iran kan säga särskilt mycket om Iran. Det finns en väldigt stor dos självupptagenhet i det här. Det irriterar, eftersom jag vill veta mer om vad Perserna har för sig, en fråga som strängt taget är en av de grundläggande i hela den västliga civilisationen. Ständigt detta Persien. Redan de gamla grekerna, efter dem Rom, sedan befriade Araberna oss från att behöva tänka på dem i några hundra år, men nu är vi där igen. Alltid detta Persien.

Det är kanske lite som frågan om kärnvapenambitionen: frågan blir lätt så smal att den av nödvändighet medför tunnelseende. Vi har bestämt att detta är viktigt, därför läser vi med de här glasögonen, osv. Om vi inte gjorde det kanske vi skulle kunna ta in en mycket större och mer komplicerad bild, och undvika enkelspårighet som kan utmynna i scenarier liknande Irak.

Ok, det här snöade ut åt alla håll och kanter , men för att sammanfatta koncist: frågan F-14 är spännande men troligen parentetisk, medan (ex.) frågan F-5 enligt min mening rymmer en helt annan spännvidd avseende Irans ambitioner inom forskning, utveckling och industri. F-14 är sex och våld, F-5 (osv) kan påvisa vart regionens naturliga hegemon och enda icke-artificiella stat vänder näsan.

Eller säg så här, det allra största mysteriet kring Irans flygvapen, under senare år, är varför Iran inte knäböjt vid Sukhois altare, eller hur? Vill man veta varför tror jag inte modell fjorton är det nummer man ska titta närmast på. Och så vidare.

Tråden om stackars F-15 med bekymmer började barka av åt en intressant riktining, riktning Iran.
Iran, förutom Israel är väl det enda landet i mellanöstern regionen med en egen flygindustri. Den har, förutom att de lyckats hålla liv i hankatterna, även hållit liv i sina F-5:or å F-4:or och dessutom lyckats utveckla egna derivat av F-5:an, Azarakhsh och Saeqeh. Även om de flygplanen inte imponerade direkt på väst så tyder det ändå på en levande egen flygindustri. Någon som vill kommentera?

När jag kollade på Wiki ( http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_Repub..._Iran_Air_Force )om Iran slog det mig vilken salig blandning av flygtyg de har, franskt, amerikanskt och ryskt i en fin fin mix. Det man tänker då är att har de köpt vad de fått istället för att kunnat satsat på något lite mer enhetligt. Mycket av den västliga materielen kom väl, förmodar jag, från Shahens tid alltså från före 1979 och plus att de "omhändertog" Irakiska flygplan som flydde från irak under det första gulfkriget. De fick ju bland annat massa Mig-29:or att utöka sin park med.

Någon som vet hur många flygplan som Iran fick lägga vantarna på av alla sorter som lämnade Irak? Hur kommer Iran lösa sin framtida flyganskaffning? Upphottade F-5:or räcker väl bara så långt eller? Och de flygplan som kom på Shahens tid börjar väl bli riktigt, riktigt gamla; även om det är gynnsamt klimat å sparsamt fluget med dom så kan de ju inte räcka hur länge som helst hur mycket de än må kunna tillverka reservdelar.

Hur ser det ut på beväpningssidan? Är det egna produkter där också eller säljer ryssarna till dom?

Bra initiativ, och för att göra tråden lite intressantare flyttade jag iran-inläggen från F-15-tråden hit.

mvh
Erik G
BlåGul

Det verkar finnas en uttalad ovilja att göra sig allt för beroende av Ryssland i Iran. Och med tanke på hur ryssarna -trotts sin stöddiga retorik- har förhalat byggandet av kärnkraftverken I Busheer, vägrar låta Iran anrika sitt eget kärnbrännsle och inte velat sälja långräckviddiga SAM (S-300PMU) så är detta nog klokt.

Iranierna verkar vilja gå mer och mer mot internationellt oberoende genom utveckling av sin egen försvarsindustri, vilken även omfattar stridsvagnar, stridsfordon, rakrter PV-robbotar mm. Men det är uppenbart att Iran måste göra någonting drastiskt åt sitt flygvapen, -och snabbt. Bästa och kvickaste lösningen borde vara att ändå köpa utländskt (men samtidigt låta den inhemska flygindustrin utvecklas och mogna). Vissa källor (främst Israeliska) hävdar att Iran nyligen beställt Chendu J-10 från Kina, men detta har dementerats från kinesiskt håll.

Med tanke på den hotbild som Iran står inför och den nuvarande flygflottans ålder och kapacitet så är det bårottom med att finna en lösning...

Ja du, det där är en svår nöt. De har helt klart höga ambitioner, men hur det egentligen ser ut i realiteten är svårbedömt. Jag har inte kunskaper för att kunna kommentera initierat, det vore jätteintressant att höra vad någon som jobbar inom militär flygindustri kan se i de projekt som visats upp.

I stort sett antar jag att man kan dela upp det i ett par ytterlägen;

Enligt en 'snål' bedömning är det bara tjafs och munväder. Mycket handlar förmodligen om flyktig personlig prestige: den och den vill visa hur duktig just deras bit av industrin/IRGC/etc är så man skruvar ihop något från existerande flygkroppar, hittar på ett fräckt namn och en snitsig målning, och sedan är det dags att ösa ur sig bombastiska pressreleaser om hur stort och viktigt detta är. När chefen i fråga avancerat rinner det hela ut i sanden, och annat kan det inte göra för det är inte seriösa projekt utan potemkinkulisser som aldrig skulle kunna serieproduceras -- men detta är hur som helst inte poängen, prestige och intern maktkamp om medeltilldelning osv är vad det handlar om.

Är man å andra sidan mer 'generös' är de i ett experimentstadium. Den avgörande bristen i deras kapacitet är att de inte har tillgång till motorer och avancerad avionik: de kan inte producera det själva och har svårt att köpa det. Vad de sysslar med är att bygga upp en industriell grund, de tar fram ett myller av projekt där projektprocessen i sig är viktigare än en hypotetisk serieproduktion. Genom att till exempel bygga om en F-5 till en något annorlunda aerodynamisk konfiguration bygger de upp kunskap om inte bara teoretisk och praktisk aerodynamik utan även hur man kan validera teorin i praktiken, hur man rent praktiskt testar, och hur man koordinerar för maximal processekonomi, osv. Varje projekt i sig har antagligen ett eller ett par huvudspår, och sedan får andra R&D-projekt klämma in sig i mån av tid och resurser. När man lärt sig det som är viktigt lägger man det projektet åt sidan och fortsätter på ett nytt. Det är enligt min lekmannauppfattning just så man bygger en avancerad industriell kapacitet, man kan ju inte direkt bestämma sig för att lansera 'en iransk SU-27' och så att säga lära sig under resans gång. Om man ser pressreleaserna som politiskt tjafs som ingenjörer och forskare himlar med ögonen åt skulle man rent av kunna påstå att vad de sysslar med ser jäkligt gediget ut, just den typen av projekt man skulle förvänta sig från en aktör som nyktert och systematiskt vill bygga en högt kvalificerad kompetens, det får ta den tid det tar.

Ok, jag kan som sagt för lite om både Iran och flygindustri för att komma med initierade bedömningar, men jag gissar att ovanstående ytterlägen är någorlunda på plan, och att sanningen troligen ligger någonstans mitt i mellan. De är seriösa och har kommit en bra bit på väg, men samtidigt tror jag att industripolitiken och projektkoordinationen är minst sagt stökig. Jag har aldrig träffat en Iranier som arbetat inom dessa områden, men de ingenjörer/forskare jag anekdotiskt talat med var alla rörande eniga om att Iran är rent överjävligt bra på att ta fram bra yrkesfolk och bygga god knowhow och forskning, men så fort det blir politik av det hela kan vad som helst hända, sällan något bra dock. De avdelningar inom HESA som fått spela någorlunda fritt verkar väl vara de som faktiskt kunnat få fram projekt som till och med kan gå i serieproduktion. Tänker främst på helikoptersidan, där är de ju erkänt avancerade, men också på en del på rena civilsidan.

Vore väldigt intressant att höra vad andra tycker och tror, och tack för att du (helt riktigt) skapade en ny tråd. Tack också till Erik för medflytten av posterna från den gamla tråden.


Det är enligt min mening åtminstone till viss del resultatet av att Iran är den enda nation i världshistorien som tvingats försvara sig mot ett angreppskrig där samtliga världens supermakter horade ner sig som krigförande på angriparens sida, en angripare som dessutom antagligen var världshistoriens grövsta syndare i kategorin systematiskt användande av massförstörelsevapen. Ursäkta ordvalet, men vad de tvingats utstå är helt unikt nedrigt. Hur som helst, den rådande ordningen där nere är märkt av detta, det råder en befästningsmentalitet. Man behåller i stort sett allt man har som flyger, ibland bortom vett och reson. Katalogen är rörig, minst sagt, men det finns som sagt anledningar.


Ja, allt amerikanskt kom innan revolutionen (möjligen kom något igenom post-shahen innan Amerikanerna definitivt bröt), det franska och en del ryskt och kinesiskt från Irak, de har dessutom köpt ryskt och kinesiskt på egen hand. En del småplock från andra aktörer, bland annat Pakistan-ihopskruvade SAAB Safir, men jag har dålig koll på det.

Enligt Cooper/Bishop har "bara" 18 tjugonior av de som kom från Irak verifierats i IRIAFs färger. Jag har för mig att det kom betydligt fler, men vad det blev av dem vet jag inte.


ACIG har antagligen svaret. Av vad jag minns var det mesta skit, gammalt ryskt och kinesiskt, russinen i kakan var de nämnda tjugoniorna, en del Su-24 och -25, plus ett par antonovs eller ilyushins i någon typ av AWACS-utförande. De Franska f-ettorna (ursäkta) var väl bra och så, men tyvärr utan möjlighet till support eller ens beväpning, så det bidde till att flyga 'austrian' med dom.


Det enda rimliga är att de köper Sukhoi. Jag kan helt enkelt inte se något alternativ, utom möjligen Kina. Men de kommer inte stå där med mössan i hand, anledningen att de mot all gängse förståsigpåande inte gjort det är antagligen att de helt enkelt inte accepterar Rysslands villkor. De tänker inte sätta sig i beroendeförhållande gentemot Ryssland, då får det hellre vara. Något sådant.


Osäker. Verkar vara egenproducerat reverse-engineered på amerikaflyget, ryskt eller kinesiskt på östimporten (och 'västimporten' från goa nabon i väst).

En kul detalj är att de som nämnt ovan inte förefaller ha kunnat flygstridsbeväpna sina F-1 som kom över -91. Enligt rykten används dessa mycket flitigt, men i rollen som spaning och möjligen begränsad CAS för de gendarmerienheter (det heter något annat nuförtiden men det är gamla pahlaviska gendarmeriet) som bekämpar smugglingen längs östgränsen mot Afghanistan och Pakistan. Kul är kanske fel ord, men lite intressant är det allt: de enheter de supportar är så vitt jag kan förstå direkta arvtagare till de styrkor som byggdes och leddes av den svenska officers- och polisbefälskontingenten i Persien som gjorde ett rätt stort avtryck där nere under perioden innan, under och till en mindre del efter första världskriget. Det är inte utan att man undrar vad bitvargen Hjalmarsson tyckt om han vetat att 'hans' kår sedemera inte bara skulle ledas av en viss Norman 'Stormin Norman' Schwarzkopf utan även senare beväpnas med vad som nästan måste vara det mest avancerade stridsflyplan som någonsin dedikerats till uteslutande polistjänst.

Alltså en test period liknande det tyskarna hade under VKII, där de experimenterade med det mesta? Ganska logisk väg att ta om man är påväg att bygga upp kunskap. Sedan är det väl ganska ekonomiskt att utgå från F-5 skrov när man experimenterar och kanske måste bygga upp en industri från grunden utan att få bistånd av vare sig USA eller Ryssland...eller särskilt många andra länder alls.
Det är bara att inse att Iran inte har många vänner internationellt eller ens i området, samtidigt verkar de ha ambitioner i regionen...kanske inte att utöka sina gränser utan utöka sitt inflytande politiskt och ekonomiskt. För det krävs maktmedel som t.ex. i form av ett fungerande flygvapen kan avskräcka och lägga tyngd bakom orden.
Sedan om man ser till hur det ser ut i kringliggande flygvapen så verkar man kanske inte bhöva det absolut bästa inom ingenjörskonst och teknisk fulländning såvida inte man ska konkurera med Saudiarabien eller Israel. vilket antagligen inte är nyttigt.


Det kanske kan tänkas att de dels inte hade tillräckligt med piloter eller infrastruktur att ta emot alla och dels så kanske de tyckte att de gjorde sig bättre som reservdelar Sedan vet inte jag vilket skick planen var i när de kom.....antagligen inte blankpolerade.


Hur är Kinas relation till Iran? Vore väl annars inte helt otänkbart att de kunde samarbeta....Kina som dessutom byggde upp sin flygindustri på ett liknande sätt förutom att de hade goda relationer med Sovjet....till en början i alla fall. Visst så hade väl Kina ett annat utgångsläge då de licenstillverkade flygplan i stor utsträckning innan de gav sig på egna projekt....lite plagiering var väl inte heller bortom kineserna.

Tydligt är i alla fall att Iran vill vara en oberoende maktfaktor i regionen och att deras politiska ambitioner går i den riktningen. Det är nog lite annat gry i iranierna än vad det var i t.ex. irakierna så jag tror inte att USA ger sig på Iran militärt i första taget...inte bortom anfall med kryssningsmissiler i alla fall. Sedan har nog amrisarna tillräckliga problem på andra håll än att de sätter igång något extra kostsamt i Iran.

Lite fria spekulationer från min sida...håll till godo

Givet vem Irans största fiender är så är detta ironi av stora mått*.
/E

*J-10 är baserad på det nedlagda israelisk-amerikanska stridsflygplansprojektet Lavi.

Ska man tro informationen på ACIG om irans flygindustri så är det stora problemet faktiskt pengar! Det bedrivs många projekt, många prototyper tas fram, men att få dessa i serieproduktion är mycket svårt. Till stor del beroende på stora problem med korruption inom förvaltningen. Men också att det finns konkurrens mellan vanliga militärmakten, och revolutionsgardet.

Iranierna är mycket duktiga på att reparera och renovera flygplan, men att bygga egna stridsflygplan har de en bit kvar till.

När det gäller att köpa kinesiskt så är det väl kanske möjligt, men med tanke på hur brända iranierna blev i tidigare flygaffärer med kineserna (J6/J7)så är det kanske tveksamt.

När det gäller Mirage F-1 så kom de väl tillsammans med flera flygplanslaster (IL-76) med vapen och reservdelar 1991. Exakt vad de används till har jag inte sett så mycket info om, så det kanske stämmer att de mest används för spaning. Enligt uppgifter på ACIG så ska Frankrike ha erbjudit Iran 50 st Mirage F1CT runt 2002.

http://www.acig.org/artman/publish/article_378.shtml

Iran var den största kunden på F-4 Phantom utanför USA.
Iranska flygvapnet tog leverans av över 300st F4 Phantom innan år 1979.

Iran har en flygindusti av hög klass.
Kolla bara på landets statliga flygbolag...som flyger främst Boeing 747-100/200/SP som samtliga levererades nya till Iran Air innan år 1979.
Trots att Iran inte får köpa nya reservdelar till sina B747or med amerikanska P&W motorer lyckas man hålla dessa flygande efter snart 30 års reservdels embargo.

B 747 faller lite under samma kategori som F-5 som jag nämnde ovan fast ännu lättare. Det finns servicekunnig och typcertad personal över hela världen och motorerna finns det piratdelar till överallt (tyvärr, ur generellt flygsäkerhetstänkande). Detta skriver jag inte för att förta någon kunskap från IRIAF eller till dem knuten industri utan mer för att påskina att på Jurassic Park manér säga "Life finds a way". På mer passande språksätt så är Mohammed en j-vel på att finna en taxi som kan vägen till berget om berget inte kan komma till honom.


Tycker dock projekt som det här är intressant:

Man bygger ju inte upp en flygindustri över en natt precis. I fallet Iran tycker jag att det är klart förvirrande när man läser om fallet. Rykten, propaganda, överdrifter, underdrifter, önsketänkanden och lite sanning kommer från alla möjliga konstiga håll.

Att Iranierna är driftiga får man nog erkänna men exakt var dom står är nog inte så lätt att säga. Det är svårt att förstå deras prioriteringar och val i deras utveckling.

Att de kommit ganska långt på HKP sidan verkar alla vara överens om. Här har jag själv dock svårt att se logiken i tex deras produktion av Cobra. Visserligen verkar produktions takten vara ytterst låg men varför är de inte TOW kapabla??? Om man nu ändå tillverkar Tow system i landet skall det då vara så svårt att göra sina egentillverkade Cobras TOW kapabla??? Om någon vet mer om detta så ge en kommentar.

När det gäller stridsflyget har jag fått den uppfattningen att det rör sig om testplattformar och knappast produktionsprototyper. Om så är fallet så ligger tillverkning långt fram i tiden. Hur bra skall igentligen ett plan vara för att det skall vara lönt för Iran att börja tillverka det??? Att sätta igång en nyproduktion på en F 5 klon känns ju inte som ett logiskt beslut, förutom om man inte är ute efter just erfarenheten, att ta fram ett plan till pruduktion.
Jag ser lite likheter med Zulfigar vagnen som jag tror enbart består av testplattformar och ej finns i produktion. Det är ju meningslöst att producera vagnen om den inte är minst lika bra som T-72:an.

Tycker att Iran skulle ha valt att tex producera SU-25:an på licens, om man nu fick det, i stället för att ta fram en F 5 klon. Visst man har ett enormt kunnande på just F 5 men är systemet så användbart i dag och hur mycket kan man hotta upp det??

Sedan har jag svårt att förstå att man väljer att parkera Mig-23:or när man enligt min mening flyger värre skrot.. Det finns ju bra uppgraderingar för 23:an men det kanke var svårt att få tag på samt för mycket jobb för få plan.. I BVR rollen är ju 23:an inte helt bortkommen..

"Om jag vore Iran" så skulle jag vända mig till Kina. Köpa en konceptslösning bestående av en "hig-low" flygvapen med J-11 (kinesisk Su-27) och JF-17 samt AEW&C alla i samma nätverk och datalänk. Två plan som kan använda samma typer av robotar och bomber. En stor del av flygplanen och vapen skulle säkert dessutom kunna tillverkas i Iran. (kinesiska sjömålsrobotar m.m tillverkas redan i Iran IIRC)
För att hålla liv i sin egen flygplansindustri skulle jag göra om en av dessa F-5 varianter till ett avancerat jetträningsplan med viss jakt/attack kapacitet och sätta i produktion.

Ett framtida Iranskt flygvapen bestående av 200st J-11, 200st JF-17 samt 100st F-5 tränare skulle Iran säkert ha råd med...

J-11 (Su-27 variant)

JF-17

J-11 är licensskruvad/byggd i Ryssland i olika omfattning och har vattentäta skott vad gäller vidareförsäljning, så det är ur Irans synvinkel en omöjlig väg. High end får i ditt kinesiska fall antagligen falla på J-10.

Kineserna har ju kopierat ryska plan (främst MiG-19/21) och sålt över hela världen under flera decennium, så jag antar att det finns klausuler som gör det möjligt. Om inte annat så får väl iranierna vända sig direkt till källan och köpa Su-30 från Ryssland. Vad gäller J-10 så tror jag inte kineserna är så sugna på att exportera sitt nyaste och mest potenta stridsflyg, amerikanerna/israelerna skulle förmodligen morra en hel del då...

Ärligt talat tror inte jag att kineserna skulle ha några större skrupler att sälja det mesta till Iran.... även J-10. Kineserna har ambitioner dom med och att de redan är en av de största vapenexportörerna till tvivelaktiga nationer är inget nytt.

Kina gör som Kina vill så länge det inte stör amrisarna värst mycket. I och för sig så kan ju deras önskan att få lukrativa handelsavtal med USA medföra att de inte vill stöta sig allt för mycket. Kineserna tjänar mer pengar på USA än vad de någonsin skulle få in från Iran.

Men vad Iran har är olja.... de är fjärde största producenten och exportören av olja!
http://www.eia.doe.gov/emeu/cabs/topworldtables1_2.htm
Och vad behöver Kina mer än dollar? -kanske olja?

Så ett samarbete där verkar inte helt befängt vid närmare eftertanke....

Men åter till flygvapnet....

Ok, iranierna har börjat pilla på F-5:or.....hur ser det ut med deras geriatriska F-4:or då? Villka aerodynamiska experiment kan vi förvänta oss att de hittar på med dom? har dom redan gjort något eller?
Phantomerna är stabila vapenplattformar för attackroller men duger väl knappast som jaktmaskiner längre....egentligen så har de ju aldrig riktigt varit bra jaktkärror. Visst i händerna på bra piloter har de skjutit ner det ena och det andra men särskilt manöverdugliga är de ju inte. Läste om någon pilot som kallade dom för flygande bussar....
Känns som det inte skulle räcka att slänga på en stjärtfena till för att få något mer ut av dom

Problemet är att Iran har mycket dålig erfarenhet av att köpa kinesisk flygmateriel, vilket man gjorde under Iran-Irakkriget. De J-6/J-7 som man köpte då krävde enorma insatser för att få i tjänst, och motsvarade inte förväntningarna.

På samma sätt som iranierna blev rätt besvikna på de Mig-29:or man köpte från Sovjetunionen på sin tid.

Därför så kommer nog iranierna att kräva betydligt mer insyn i J-10 om de ska köpa det, och frågan är om kineserna är beredda att ge dem det.

De kommer nog också att kräva att få bygga allt som behövs för planen i landet, och det är också frågan om kineserna går med på.

Hur många aktiva F-4 Phantom divisioner finns det i Iran idag?

Nu när inte USA längre flyger Phantom...är Iran världens största Phantom operatör?

Landet tycks ju vara mkt bra på att hålla gamla kärror i luften..

Har inte landet också en hyfsat stor flygande C-130 Hercules flotta?

Vill bara hoppa in här och önska alla en riktigt god jul, samt säga att det är jättekul att den här tråden tog fart. Jag är som nämnt tidigare litet av en persefil och även om militaria inte är främsta intresset uppskattar jag all diskussion, hitintills har det enligt min mening varit hög kvalitet på den här tråden.

Mer i mellandagarna.

Jag vet inte, J-10 tror jag skulle störa USA/Israel allt för mycket, dessutom är jag osäker på att kineserna vill dela med sig av sin absoluta toppteknologi till någon. En annan känslig faktor är ju det faktum att J-10 till stor del verkar vara influerad/kopierad av det israeliska planet Lavi - vilken i sin tur till stor del bygger på amerikansk teknik. Vad Iran anser om Israel/USA och tvärtom vet vi ju alla. Att exportera det "enklare" JF-17 (som till hälften "tillhör" Pakistan) eller det till många länder sålda Su-27/30 anses nog som mindre känsligt.
Vad gäller export av olja/gas och Kina så har jag för mig att drygt 2/3 av den Iranska exporten går till Indien och Kina, varav huvuddelen till Kina. Så nog är de länderna till stor del beroende av varandra... (fotnot: Ang. siffrorna av Irans export är jag högst osäker)




Det var ju ändå över 20 år sedan, mycket vatten har runnit under den bron nu. Idag verkar Iran och Kina samarbeta om mycket, speciellt luftvärns/sjömålsrobotar, radar, fartyg till flottan osv. Eftersom länderna dessutom till stor del verkar ha ett ömsesidigt beroende gällande olja/gas export och det framtida Kinas dramtiskt växande behov av bränsle kan jag mycket väl tänka mig att dessa länder kommer utöka sitt samarbete. Kina lär knappast få sina behov av olja tillgodosedda av sina satsningar i Afrika.



Enligt Wikipedia verkar Iran ha ca 40-50 F-4:or aktiva. Hur många det är i verkligheten eller hur många divisioner det motsvarar har jag ingen aning om.

Flera länder har fler operativa F-4 än Iran. Ex Tyskland, Grekland, Japan, SydKorea och Turkiet. Säkert fler än så...

Wikipedia igen påstår att Iran har 10 Hercules.


Tilläggas ska att jag egentligen vet nada om vad som händer i Iran. Detta är bara uppfattningar jag fått genom att följa diskussioner på forum osv. Så källorna är under all kritik.

Nu sitter jag med lite insomnia och nattsuddar lite...så ha överseende med mitt svammel

Det är nog överlag ganska svårt som en lekman att få grepp om vad som händer i Iran, mycket som vi disskuterar är grundat på antaganden och den information vi kan tänkas få genom media är ofta kraftigt vinklat, från alla håll och kanter dessutom.

Iran ger sin bild, USA ger sin och svenska media ger sin bild (lite beroende på vädret tror jag ). Hur och vad som stämmer och vilka syften som tjänas är upp till oss själva att bedöma (trevligt va?). Men det verkar som vi hittills har en saklig diskussion som inter känns helt befängt och vi har ganska lite konkreta fakta att bygga på.

Iran har ju haft en ganska lång historia som "skurkstat", ibland känns det som alla kring medelhavet och mellanöstern tänker på perser ungefär på samma sätt som vi alltid sneglar på ryssarna med ett misstänksamt öga.

I moderntid, efter att de bröt samarbetet med USA i samband med att Shahen fick stryka på foten 1979 och ayatollerna kom in i bilden, så har Iran ofta varit på tapeten i samband med terrorism. Vad som är sant och vad som är propaganda kan vara lite marigt att skilja på ibland, i synnerhet allt som hände under 80-talet. Men tydligt är i alla fall att ett land som i praktiken är en teokrati ger en olustig känsla hos omvärlden i synnerhet oss i det hyfsat sekulariserade väst.
Men vad det verkar så är Iran påväg mot ett liberalare samhälle, det går kanske sakta och det underlättas inte av att USA håller ett "Damoklessvärd" över landet, men vad som kanske är svårt att tro är att den nuvarande presidenten antagligen är den liberalaste som landet haft. Dock känns prästerskapet lite mer bakåtsträvande. Visst låter det hemskt när han håller ett svavelosande tal till sitt eget folk men känslan jag har är att det är den accepterade retoriken i landet och inte alltid betyder fientlighet mot väst, utan att sända "rätt" signaler till ayatollorna som defacto styr landet.

Iran går mot en oviss framtid.....och man kan nästan säga att de drabbats av den gamla kinesiska förbannelsen : "-Må ni leva i intressanta tider!"


/slut svamlat för i natt

Fast hur mycket intresse har iranierna visat över att köpa kinesiska stridsflygplan under dessa 20 år? Inte mycket. Sedan är frågan om Kina vill och kan sälja J-10 till Iran. De har för närvarande full upp med att bygga till sig själva, och t o m den pakistanska orden fick väl vänta lite.

Håller med om mångt och mycket. Med mina högst begränsade kunskaper har jag dock aldrig sett Iran som en klassisk skurkstat. Snarare tvärtom i modern tid, som ett offer. Iraks lömska anfall mot landet, med användande av b.la kemiska stridsmedel mot både soldater och civila. Ett krig där Irak stöddes av både västvärlden och den arabiska som kostade hundratusentals iranska liv. Inte fick Saddam stå till svars för sina brott mot internationella konventioner eller fick Iran speciellt mycket sympati. När en amerikansk kryssare skjuter ned ett iranskt passagerarplan på slutet av 80-talet över gulfen med hundratals civila dödsoffer ryckte de flesta på axlarna. USA bad aldrig om ursäkt och om inte jag minns fel befordrades t.om den amerikanska kaptenen på skeppet. Sedan följer åratals av USA-ledda ekonomiska sanktioner. Vilka brott Iran hade gjort för att göra sig förtjänt av detta har jag ingen aning om.
När det gäller Irans statstödda terrorism ser jag inte direkt dom som värre skurkar än många andra länder som under årtionden har stött diverse diffusa gerillagrupper under parollen "min fiendes fiende är min vän". Om det finns olika grader av helvete vet jag inte på vilken plats Irans stöd till Hezbollah placerar dom.
Om det iranska präststyret (eller vad det nu heter) har en riktigt reell makt och verkligen har någonting att säga till om i viktiga frågor ang. inrikes/utrikes/säkerhetspolitik eller om dom bara får agera kuttersmycke, komma med flammande anti-väst tal och fastslå meningslösa lagar huruvida kvinnor ska klä sig eller om homosexualitet ska tillåtas vet jag inte. Känslan jag får är att Iran är ganska sekulariserat i jämnförelse med andra arabiska länder som SaudiArabien, Jemen, Kuwait eller t.om Pakistan.

Det var därför jag inledde mitt första inlägg med "om jag vore Iran". Dvs. om jag vore Iran så skulle jag satsat på importera/licensbygga kinesiska/ryska istället för att pumpa in miljarder i en egen flygindustri som enbart resulterat i att försöka hålla den nuvarande åldrande flygplansparken i hyfsat skick eller ta fram diverse F-5 varianter som jag aldrig tror kommer kunna konkurrera med andra länders moderna stridsflygplan. Jag ser det som en omöjlighet att Iran ska kunna ta fram ett Generation 4/5 stridsflygplan helt enkelt, då är det lika bra att köpa det utifrån...

Om du läst mina inlägg så ser du att jag från första början sagt att jag INTE tror att Kina vill sälja J-10, inte till Iran eller ngt land. Jag tänkte snarare på det enklare JF-17 eller det mer beprövade J-11/Su-27/30. JF-17 har aldrig besällts av Kina (tror jag) utan togs fram för Pakistan och en exportmarknad. Om Iran skulle få köpa JF-17 skulle man själv kunna licensproducera det utan att det skulle påverka leveranstakten till det pakistanska flygvapnet.

Summa summarum. Jag anser att Iran skulle satsa att få licensproducera utländska stridsflygplan, reservdelar och underhåll. Möjligtvis att man designar sin egen avancerad jettränare som man kan producera själv (ex en av dessa F-5 varianterna). Då har man en nationell symbol att skryta med som man stolt kan visa upp för det iranska folket under militärparader och försöka övertyga dom om att den är tio gånger bättre än ngt satansländerna från väst någonsin skulle kunna producera.
Med sådana åtgärder skulle man både kunna behålla både en stark inhemsk flygindustri som ett starkt flygvapen...

Ok, kanske missförstod dig. Kina har ju gått med på att sälja J-10 till Pakistan, men det får nog betecknas som specialfall, milt sagt.



Frågan är dock om Iran vill köpa de enklare stridsflygplanen, om man bedömer att de man redan har är mer kapabla? Nu börjar man ju i och för sig närma sig tidpunkten då man måste ersätta F-4 och F-14 med något, och då kanske de blir tvungna. Men det iranska flygvapnet lär inte vara så entusiastiska över att få något sämre än det de redan har. Su-27 varianter från Ryssland vore väl ett alternativ, men frågan är hur stort det iranska intresset verkligen är för det. Mig-29:orna var en besvikelse för iranierna, och gjorde att interesset minskade lite, men de var väl å andra sidan rätt nöjda med Su-24:orna de köpte...Det handlar väl helt enkelt om huruvida ryssarna kan eller är villiga att uppfylla de krav som iranierna ställer.


Här är nog det stora problemet att få fram pengarna till de investeringar i flygindustrin som skulle krävas för att man ska kunna bygga stridsflygplan. Det finns mycket kunskap och forskning, men det saknas strukturer för serieproduktion.
Förutom problemet med att hitta en leverantör då .

Med "enklare" menade enklare än J-10 helt enkelt.
Av det man kan läsa om JF-17 på nätet så verkar det vara ett rätt så potent plan. Ett plan som kan skräddarsys til kundens önskemål ang. vapen, radar, motor etc. Dessutom med en modern cockpit, datorer, datalänk, fly-by wire etc som nästan gör det till ett Generation 4 plan. Att det dessutom verkar bli oförskämt billigt (sett priser på 15-20 miljoner $) så ger det mkt "bang for the buck". Jag kan mycket väl tänka mig att JF-17 blir framtidens MiG-21 eller F-16 om det presterar lika bra i verkligheten som det verkar göra på papper. Dessutom är jag tämligen övertygad om att det som individuellt plan är mer kapabelt än de Mirage/F4/MiG29/F5 eller F5-bastarder Iran flyger idag, och som helhetslösning för det iranska flygvapnet är jag säker på att använda bara en eller två flygplanstyper istället för 7-8 olika sorter gör det mycket mer kapabelt.

Ett flygvapen bestående av det enklare och billigare JF-17 samt det dyrare och mer kapabla J-11 där bägge planen är integrerade i samma nätverk och datalänk samt delar många vapen med varandra skulle i mina ögon vara en ideal lösning för Iran. Visst lägger man alla ägg i samma korg och blir beroende av Kina, men skulle det av ngn anledning totalt skita och leveranserna från Kina upphör skulle åtminstone en licensproduktion av reservdelar och vapen kunna hålla planen i luften.

Jag är nämligen ett pedantiskt kontrollfreak och blir galen när jag ser krigsmakter som använder sig av 5-10 olika flygplanstyper, stridsvagnar, APCs, haubitsar, automatkarbiner osv. Ofta är dessa dessutom köpta från olika länder, med olika filosofier och totalt inkompatibla med varandra. Tanken på hur komplicerad och dyr underhållssidan, reservdels och ammunitionsinköp, utbildning och taktiken bakom det får mig att fundera hur smarta vissa beslutsfattare är...



Jag trodde att Iran hade en hyfsad kompetens då det gällde licenstillverkning av flygplan. Om inte annat så tror jag inte det skulle vara oöverkomliga problem att fixa. Visst kostar det pengar, men hur mycket kostar det då inte att enbart importera utländska flygplan och vilket pris skulle då den inhemska flygindustrin få betala?

Frågan är dock hur mycket av det som man kan läsa på nätet om JF-17 som är verklighetsbaserat .
Planets största konkurrensfördel tycks vara att det är billigt , vilket gör det intressant för länder som inte har råd med bättre. Det som väl då talar mot projektet är att det kinesiska flygvapnet inte verkar vara intresserade av det.

Det är ju onekeligen bättre än inget , men det lär vara betydligt underlägset F-4 och mycket, mycket underlägset F-14 (själv undrar jag verkligen om det är överlägset Mirage F1). Frågan är helt enkelt om det alls motsvarar det krav det iranska flygvapnet har på nya stridsflygplan. Personligen är jag nog tveksam till det. IIRAF är vana vid andra typer.
Och även om man givetvis kan modifiera det så har sådant en tendens att bli rätt struligt och dyrt. Se bara på exportproblemen man fick med JF-17, när man använde en rysk motor. Desstuom så lär väl radar- och motoralternativen för en order till Iran vara ännu färre.


Kineserna lär inte sälja J-11 till tredje part. Det blir nog helt enkelt för mycket strul med ryssarna för att de ska anse det värt besväret.


Iran licensbygger väl An-140, men det tog dem lång tid att komma igång med det. De är duktiga på att återställa plan i tjänst, och att renovera plan, men att bygga ett större antal plan på licens kräver mer infrastruktur och personal. Man undrar iofs varför de inte satsar på det, eftersom de av allt att döma faktiskt strävar efter att bli självförsörjande även inom flygsektorn. Men förutom testprototyper och en del uttalanden i pressen så verkar det inte hända så mycket.

(Tänk om Pakistan hade gått med på Shahens förslag på 1970-talet, då han ville sätta igång en gemensam licenstillverkning av MirgageIII i de båda länderna. Då hade läget varit annorlunda..)

Komplicerat är bara förnamnet, och det måste (som du säger) vara ett av de stora problemen för Iran. Och det är inte nog, utan de har ju både den vanliga militären, och revolutionsgardet, som också har marina och flygvapenenheter. Och konkurrerar om anslagen med den vanliga militären....
Detta ska tydligen vara en av anledningarna till att Iran fortsätter att jaga en del reservdelar till F-4 och F-14 på svarta marknaden. Det blir helt enkelt billigare än att försöka dra igång produktion själva, med all byråkrati och korruption...

Den uppfattning jag får är att Kinas vapenindustri, speciellt på flygsidan, de senaste 20-30 år sedan tagit elefantkliv. Särskillt med införandet av JF-17, J-10 och JH-7. Från att göra sämre kopior av sovjetiska plan, till att modifiera dom rejält (inte säkert att modifieringarna gjorde planen bättre men det byggde ändå upp en kinesisk know-how) till att börja söka kopiera materiel från väst till att slutligen blanda in västlösningar i sina egna, nu mer mogna, modifierade östmaskiner och t.om egendesignade. Detta märks speciellt inom flyg, helikopter och stridsvagnarna. Vissa produkter börjar nu t.om konkurrera med västs på marknader som traditionellt alltid köpt västmateriel, om inte jag minns fel har dom ex en 155mm SPH som gjort bra ifrån sig internationellt sett.
Att inte Kina är intresserad av JF-17 ser jag inte som ngn rejäl nackdel då planet ändå fått en stororder från Pakistan samt en del andra småordrar. Det borgar för en fortsatt utveckling. Den enda anledningen att kineserna inte vill ha det är väl att den inte passar in i deras flygvapen just nu. Det ska väl i framtiden till största del bestå av J-10 samt det tyngre J-11/Su-27/30 och långt i framtiden ngt ännu mer avancerat.
JF-17 må vara underlägset sydkorenska, tyska, japanska osv supermodifierade F-4:or men just den iranska versionen undrar jag hur kapabel den är. Har den verkligen förbättrats/modifierats så mkt sedan 70-talet eller har man bara kämpat på att hålla dom i luften? Detsamma gäller F1:orna, dessa är väl från Irak och var inte speciellt front-edge när Saddam köpte dom. Nu drygt 20 år efteråt tvivlar jag på att dom har ngt egentligt värde. F-14 i Iran t.ex är väl ytterst tveksamt om de kan bära några vapen, redan under Iran/Irak-kriget har jag för mig att iranierna började få problem med roboterna och till stor del använde dom som AEW&C.
När det gäller utrustningen i en ev. JF-17 till Iran tog jag för givet att det ska vara uteslutande kinesiskt. Att börja blanda in israeliska,brittiska eller franska motorer/radar osv skulle såklart komplicera allting rejält.


Det har jag ingen aning om. Jag vet inte hur avtalen med ryssarna ser ut, bara det faktum att Kina har och fortfarande säljer en hel del prylar som är mer eller mindre rysskopior. Om det dom gör är struligt och olagligt har jag ingen aning om. En annan lösning skulle då helt enkelt vara att köpa maskinen från Ryssland men göra den kompatibel med JF-17s datalänk och vissa gemensamma vapen.



Som sagt, vore jag Iran så skulle byråkrati, korruption och allt som hör med det försvinna och landet skulle kunna fördela sina försvaranslag på ett mer effektivt sett. Jag skulle faktiskt kopiera en stor del av sveriges kalla krigs invasionsförsvar och allt skulle bli så bra.

Här är en intrressant länk som beskriver luftvärnsläget i Iran,både med avseende på positioner och räckvidder. Överhuvudtaget är det intressant läsning angående situationen i Iran och ger även en liten hint om varför US troligtvis inte kommer att anfalla Iran hur mycket man än rycker i kjedjan.
För övrigt kan man få en inblick i vad man med kunskap och google earth kan få fram.

Håll till godo: http://geimint.blogspot.com/2007/09/iranian-sam-network.html

mvh

Imint

Intressant läsning, tack!
Men det ger mig ingen förklaring till varför USA inte skulle vilja attackera Iran från luften. Slutsatsen från den länken säger ju att Irans luftvärn är omodernt, ineffektivt och tämligen värdelöst mot dagens moderna flygkrig (såvida inte mina engelskakunskaper har försvunnit i en glöggdimma).

På tal om luftvärnsrobotar kom jag och tänka på RBS-70. Dessa smugglades ju från Singapore via Förenade arabemiraten till Iran under kriget om inte jag minns fel. Iran använde dessa robotar till att försvara nyckelpositioner som oljeplattformar i gulfen, viktiga presidentspalats/högkvarter i Teheran osv. Man har dock inte sett att Iran försökt/lyckats kopiera detta system efteråt. Var det för komplicerat eller tyckte dom att den sög?

Det var en liten förklaring i texten. Iran har makten och möjligheten att stänga Hormussundet för all ingående och utgående trafik. Bara utan för Kuwaits korta kuststräcka ligger det dagligen dags cirka 250 oljetankers som väntar på sin tur att få lasta. Alla dessa skall passera hormussundet. Om en enda av dessa skulle gå på en mina(no pun intended) eller skjutas i sank så kommer Lloyds att öka försäkringspremien till astronomiska belopp. Om Iran väljer att medvetet stänga sundet under aldrig så kort tid så kommer det att få vittgående konsekvenser för alla som driver sin tillvara med olja från gulfen.

Varför är US så intresserade av att träna mot HMS Gotland? Kan det finnas ett samband med de tre Kilobåtarna som är stationerade i området? Titta närmare på Abu Musa i Google Earth, det är troligtvis en av de mest fortifierade öar som finns i området och i princip låset i sundet.
Iran är en intressant stat som man nog inte skall vara alltför besvärlig med, dom kan ställa till det någonting alldeles fantastisk i området, även om dom säkert inte kan vinna över US så kan dom ställa till det för mycket innan dom är slagna.

mina 25 öre

Imint

Vi har varit off topic ett tag så det är väl bara att fortsätta
Jag läste igenom din länk ganska slarvigt men tyckte den bara handlade om Irans luftvärnsrobotar. Dock är det ju du säger ett gammalt känt faktum, att Iran med minor, ubåtar och kanske främst sjömålsrobotar kan ställa till med en hel del i Gulfen. Tänk bara vad dom gjorde med svenska plastbåtar som Ockelbo och Boghammar (det sistnämnda har ju f.ö blivit ett eget engelskt begrepp i ordlexikon) utrustade med raketer och RPG´s under tankerkriget på 80-talet.

Gulfen är dock inte ett idealt ställe för ubåtar, speciellt inte en sån pass stor och bullrig som ryska Kilon. Dock bidrar dom med ytterligare ett dödligt hot i regionen. Intressant är dock Irans senaste satsning på miniubåtar liknande den Nordkorea använder. Deras operativa värde kan ju diskuteras, speciellt deras korta räckvidd, men liggandes stilla på botten med passiv sonar och vänta på motståndaren kan ju vara en effektiv metod. Det Iran dock skulle satsa mest pengar på enligt mig är minvapnet samt mobila landbaserade sjömålsrobotar.

Edit: Jag har f.ö för mig att jag läste att Iran var intresserad i Kinas senaste konventionella ubåt (återigen en koppling till Kina)

?????????????????????????????????????????????
eeeehhhhhhh har jag missat något????

Skärpning!

Rokare BG

Jo, det är sant. JF-17 är ju främst framtagen för pakistansk del (de pröjsade väl halva kostnaden), och en av grundförutsättningarna var att det skulle vara billigt. Frågan är bara om det är vad Iran vill ha, jag tror det är tveksamt. Dock så är det ju som du säger att de använder en hel del andra kinesiska vapenssystem. Om JF-17 motsvarar deras krav så är de kanske intresserade, men hittils så verkar ju intresset rätt svalt från iransk sida. Det är ett billigt plan för länder som inte har råd med mer, och frågan är om det är vad iranierna letar efter.


Under Iran-irakkriget så visade sig F-14 vara ett formidabelt jaktplan, som ska ha skjutit ned 60-80 irakiska plan, och behandlades med den största respekt av irakiska piloter. Visst hade iranierna stora problem att hålla dem i luften, och även problem att serva AIM-54 robotarna. Men de värsta problemen var ju just under kriget, och de flyger ju än. (Enligt litteraturen jag har tillgång till så vann iranska Tomcats luftsergrar med AIM-54 så sent som i mars 1988, vilket ju indikerar att det fanns fungerande robotar i tjänst då, trots underhållsproblemen)

Vapen kan de bära, tror att bästa källan för det är trådarna om Tomcat i iransk tjänst på ACIG. Jag kan gräva i litteraturen som står till buds för min del ("Iran-Iraq war in the air", "Iranian F-14 Tomcat units in combat" och "Iranian F-4 Phantom II units in combat"), men det får vänta till efter helgerna.
Vad iranierna har gjort med sina F-4 är rätt dunkelt. Det pratas ju om att de har riggats till att även bära AA-11, och andra ryska och kinesiska vapensystem, men pålitliga data för det är svårt att hitta...

Det stora problemet är väl just det att planen börjar bli rejält till åren nu.



Så sant. Men inte ens pakistanierna var väl inställda på helt kinesiska system för JF-17, bl a så ville de väl ha en annan radar först. Hur det har utvecklats är jag dock inte uppdaterad på.


Jag föreställer mig att avtalen säger att kineserna inte får vidareexportera system utan ryskt godkännande. Vore nästan konstigt annars.


Det är nog lättare sagt än gjort.

Om du gett faen i att posta femtusen frågetecken kanske du hade fått ett seriöst svar. XXXXXXXXX XXXXXXXXXXX


Skärpning!!

Rokare BG

Ditt svar är svar nog...

@ I ena hörnan: Stella..

Då lugnar vi ner oss något. Du är snabb på bokstäverna och har varit med länge nog här till att föra en vettig debatt. Tag åt dig av denna kritiken nu och efterfölj detta vänligen i fortsättningen när du skriver.


@ I andra hörnan: Maskirovka

Även du har varit här så pass länge att du bör ha vett att använda god ton. Kvittar om du XXX:ar ord, andemeningen går ändå fram och den blir så mycket mer negativ. Ta åt dig och fortsätt enligt tidgare, utan kraftord alt. hintar om dem.


Slår slutligen ett slag för topic i denna tråd som är Irans Flygvapen och Flygindustri och INTE mineringar i Hormuz, dukar från Esfahan eller om ni skall käka Kobide eller Djoje..

Rokare BG

Hmm...JF-17 verkar ju inte direkt vara ett superflygplan, men ändå är det inte betydligt bättre än vad de redan har? Finns väl vissa anpassnings möjligheter även om det är made in China.
Iran är ju lite i den sitsen att de måste ta det de får, de kan ju inte välja och vraka bland det hottaste som finns som t.ex. Saudiarabien.
Som sagt JF-17 är ju dessutom billig så då kan väl kanske kvantiteten uppväga lite av förlust av kvalitet...dessutom få lite fördel rent logistiskt med att få ett lite enhetligare flygvapen?

Känns som det borde vara en bättre än tvestjärtade F-5:or, inget ont om F-5 för det. Det var en bra maskin på sin tid särskilt de upptrimmade F-5E som faktiskt höll par med F-15 i luftstrid!

Angående Phantomerna som Iran har, de skaffade sig ca 300 maskiner före 1979 och har 50 kvar?! förlorade dom så många under Irakkriget eller blev dom helt enkelt för gamla?

Vi har snöat in en hel del på Kina här...visst Iran verkar ha stort samarbete med kineserna och kineserna verkar oftast villiga att sälja till Iran, men kan det finnas andra aktörer som Iran kan vända sig till?

Fransmännen har en tendens att sälja till vem som helst som kan betala, så de vore väl en möjlighet. Men läget väst-Iran är nog lite väl tight för att fransmännen skulle våga sig på ett försäljningsförsök. Dessutom vet jag inte heller om Rafale motsvarar det iranska flygvapnets krav på ett nytt stridsflygplan.

Och JF-17 lär vara underlägset både F-4, F14 och möjligen de Mirgage F-1 som Iran redan har. Så det skulle förmodligen kännas som ett nedköp för IRIAF. Om revolutionsgardets flygavdelningar skulle vara intresserade av det kanske, dock...

Det har varit många rykten om nära förestående köp av stridsflygplan till Irans flygvapen. Det har handlat om plan från Ryssland, mestadels Mig, men jag tror att Su-30 har varit på tapeten också. Teheran skulle också varit på väg att köpa J-10 från Kina, enligt tidningsuppgifter. Hittills har det inte blivit någon affär och så vitt jag har sett verkar det som att alla de här ryktena kommer från Israel.

Jag tror att det finns ett intresse i Israel att blåsa upp irans kapacitet för att antingen få mer amerikanskt bistånd eller provocera fram någon aktion från USA mot Iran. Under tiden verkar det inte hända så mycket i Iran och om det är för att man är smarta och inser att några migplan inte gör så stor skillnad vet jag inte. Eller att de inte har så mycket att välja på för att det saknas intresserade säljare eller pengar.

Jo, precis, och dessa rykten började väl komma i början/mitten av 1990-talet. Det har varit Mig-31:or, Su-27:or, och t o m Tu-22M Backfires i omgångar.

Det senaste är att Iran ska köpa ryska S-300 luftvärnsrobotar. Det verkar komma direkt från Teheran, så jag tror att det är riktigt. Det är också ett logiskt val eftersom ett bra luftvärn har större chans att lyckas skjuta ner några plan om jänkarna vill slå till än med de stridsflygplan man kan köpa. Istället håller man sina gamla flygplan i luften för enklare uppgifter och vid ett amerikanskt anfall finns inga särskilt värdefulla plan att förlora. Dessutom är det svårt att se ett luftvärn som ett direkt hot mot omvärlden.

http://afp.google.com/article/ALeqM5iCsbd5...HqoyQDLcSqHT9mA

Vi tror gärna att Iran styrs av en samling bindgalna präster, men antingen är de smartare än de verkar, eller så är det mer sansade personer som har den verkliga makten.

Hur IRAF skall stylas om för att kunna möta en potentiell attack från världens största och starkaste flygvapen är givetvis ingen lätt nöt att knäcka. Kanske omöjlig. Men man måste ju ändå försöka, och i egenskap av skrivbordsgeneraler här på SoldF står det ju oss fritt att laborera lite åt dem

För att åtminstonne ha en liten liten möjlighet måste självklart variablerna kvalitét, kvantitet och pris vägas mot varandra. Iran är ett stort land och med ett stort luftrum som måste täckas så en order på 25-30 plan är inte meningsfullt. För kvantiteten och priset talar givetvis det Kinesiska alternativet. Men personligen tvivlar jag på JF-17/FC-1s förmåga. Återstår då J-10, men som redan har påpekats vet vi inget om Kinas vilja att sälja planet. Visserligen tror jag inte kineserna skulle ha någon större motvilja mot detta (Iran är mycket viktigt för Kina och står för drygt 20% av landets import av olja), men leveranstiden skulle nog bli mycket lång med tanke på att PLAFs beställningar givetvis är höre prioriterade. J-11 är helt uteslutet om inte Kineserna tycker det är värt att förstöra sina rellationer till Ryssland fullständigt. (Glöm att få köpa någonting mer avancerat än en sparkcykel i framtiden).

Själv har jag funderat på ett annat allternativ: Mirage-2000. Planet är kompetent (troligtvis överlägset allt Iran idag flyger), har hyffsad räckvidd och är inte överdrivet dyrt. Och Fransmännen har ju en minst sagt "liberal" syn på vapenexport. Det lilla problemet är ju att nyproduktionen av planet är avslutad och second-hand marknaden har (väl?) dammsugits ganska flitigt av Indien och Brazilien. Går alltså knappast att få tag på det antal plan som det iranska flygvapnet behöver... Rafalle vore givetvis trevligt, men är nog för dyr och mer politiskt känslig för Frankrike.

Återstår då det mest logiska allternativet: Köp ryskt. Flankern är en given favorit. Räckvid, vapenlast och radarkapacitet är suveräna. Försök få köpa den Su-30MKM version som Malaysia nyligen beställde (Den Indiska MKI varianten är tyvärr utesluten pga Israelisk avionik mm) och med den nya Ibris-E radarn. Ett hundratal MKM borde ge IRAF kapacitet att dela ut rejjäla smockor. I idealfallet fyller man sedan på med en lite billigare lillebror för att få upp numrären. 150-200 MiG-35 skulle inte sitta fel. JAS skulle givetvis vara ett intressant allternativ här, men något säger mig att Svenska exportrådet kommer att vara av annan uppfattning

Behåll kanske dom Tomcats som är i bäst skick samt eventuellt några F-5 eller fantomer för CAS men skrota ut resten av dyngan för att spara pengar. Grodfötterna kan förresten få vara kvar också.

Men detta allternativ blir givetvis mycket dyrt för Iran, och är väl därför heller inte realistiskt. Och, som sagt, Iranierna verkar inte vilja göra sig allt för beroende av Ryssland. Vilket säkerligen är klokt...

Det billigaste och mest rationella beslutet kanske till slut ändå vore att inte köpa några plan alls utan att utveckla dessa sägenomspunna kärnvapen och ofentligt deklarera att det från och med nu kommer svida rejjält för den/de som försöker sig på något elakt. Huruvida detta vore moraliskt eller ej är ju däremot en helt annan fråga...

Pust, en lång post och ingenting kom egentligen fram till heller!

Själv så tyckte jag att du täckte in det rätt bra . Att bygga upp IRIAF så att det seriöst skulle kunna utmana USA är ju inte realistiskt, vilket man inser när du påpekar att Iran är ett stort land, och att det är svårt att täcka luftrummet. Iran har väl också stora luckor i sin radartäckning av landet. Blir svårt att stoppa en angripare med USA:s resurser under dessa förhållanden. Eller att ens försöka stoppa flygräder.

Det är ju här man måste konstatera att det är svårt att alls hitta en ersättare till F-14 Tomcat, ett plan med oerhört kraftig radar, som verkligen är till enorm nytta för försvar av luftrummet. Vilken ren jaktkärra skulle ha liknande förmåga idag? Mig-31? F-22? När det gäller styrka på radar vet jag inte ens om Eurofighter eller Rafale är likvärdiga, men tekniken har ju gått framåt en del sedan Tomcat kom i tjänst.
AIM-54 finns det ju ingen ersättare till heller.

Också Phantom är svår att ersätta som jakt/attackplan. Stor last, bra räckvidd, iofs med åldrande elektronik, men planet spelar ändå i en helt annan division än JF-17. Det plan JF-17 skulle kunna ersätta fullt ut vore ju då (som väl redan har påpekats) F-5.
Su-24 är ju ett attackplan som de har varit nöjda med, men det kan ju inte ersätta F-4:orna i alla roller.

Inte så svårt att inse varför IRIAF behåller USA-kärrorna. De är helt enkelt bättre än vad man har kunnat köpa. Dessutom är man ju inkörd rent logistikmässigt på dessa system. Har man inte mycket pengar så är det billigare att behålla existerande system.

Ska man hårddra det så är det väl ryskt eller kinesiskt som är alternativen för Iran, om man inte tinar upp förhållandet med väst. Men det stora problemet är också just pengarna, vilket konstaterades av GrodanBoll. Shahen lade ut enorma summor på vapen, och det var under dessa förhållanden som man köpte all denna materiel från USA och Storbritannien. Man har knappast de summorna att spendera idag från iransk sida.

Iran verkar ju redan ha tittat på lite oortodoxa alternativ till att möta ett angrepp. Deras scud varianter med mutiple bomber kan ju faktiskt ha sina fördelar. Inte för att jag tror de funkar mot CV, som jag har läst om vid något tillfälle, men mot flygbaser kan de ju ha sin effekt.

Om man tittar på saken i ett lite annolunda perspektiv, ingen ny jakt, så kan man ju hitta en del intressanta varianter. Allt går ju inte utpå att skjuta ner Fiendens jakt. Hur kan man då minska närvaron av Fiendens jakt?? Ett sätt är ju att tvinga fi att avdela jakt till skydd av egna styrkor mer än attackflyget.

Tänk nu att Iran istället för ett nytt Jaktplan skulle gå och handla ett simpelt, effektivt och billigt plan som SU-39. Nu får man ju ganska många SU-39 för samma kostnad som ett modernt västplan. SU-39 har en hel rad med ypperliga missiler att tillgå. Viktigt är även att SU-39 kan opereras ifrån vilken plats som helst där det är hyfsat plant. De behöver inte ens en grusväg... Då sytemet är billigt har man även råd att handla tungt på missil sidan.. Kh-35 vore ju tex ett givet köp för Iran. Dessutom kan ju SU-39, vad jag förstått, beväpnas med medium AA missiler att ha i självskydd.

Vilka komponenter har då Iran till förfogande för att bromsa ett flygangrepp??

Balistiska missiler med mutiple vapen. Dessa kan sättas in mot flygbaser i området för att störa verksamheten dvs minska antalet möjliga uppstigningar. Ett riktigt spray and pray vapen...

Luftvärn både lång och kortdistans. Oavsett vad man tycker om luftvärnet Iran har så torde en angripare först behöva ta hand om detta. Om inte annat så vinner Iran lite tid på sitt LV.

Rag tag flygvapen.. Ja det här vet man ju inte riktigt vad det kan.. men man bör nog vara beredd på överaskningar.

Ponera nu att Iran väljer ett Offensivt försvar genom att direkt gå till motangrepp mot angriparens flygbaser, fartyg och landmål. Man har även införskaffat 100 SU-39 som främst är baserade i kustområdena i tillfälliga baser. Iran har då SU-39, SU-24 och Mirage att slå mot sjömål med. Detta vore en styrka som ingen skulle kunna negligera speciellt inte om den går upp i luften koordinerat i massanfall. F 5, F4 och resten av skrotet kan slå mot markmål, utmed landgräns, om möjligt mot angriparens flygbaser. Den Iranska jakten stannar hemma och fokuserar på angriparens attack.. Möjligtvis kan man låta en katt smita ut bland hermelinerna så det blir liv i luckan... Att hota med att slå ut sjömål är viktigt då angriparen ej kan överge Persiska viken och lämna den i Irans händer.

Alltså Iran väljer att öka ytan över vilken angriparen måste ha jaktskydd. Man slår även mot baser om möjligt. Angriparens fartyg i Persiska viken angrips hänsynslöst och CV grupper, utanför Persiska viken, om tillfälle ges. Man utlöser anfallen när angriparen kommer med sin attack
Genom kortare momentana angrepp tvingas angriparen att avsätta ett större jaktskydd som ej deltar i angreppet på Iran. Iran har fördelen att kunna välja när man sätter in sina angrepp. Målet är att mätta angriparens jakt, och på så sätt avstyra angriparen, samtidigt som man försöker slå mot hans baser för att minska aktiviteten på dessa.

En kostar mera än det smakar strategi, dock inget för den nervsvage....

Intressanta funderingar, men Su-39 (vilket väl är Su-25TM) slår mig som ett rätt udda val. Det är ju ett markattackplan, med högst sekundär luftförsvarsförmåga, med låg hastihet, och kort räckvidd. Är det verkligen ett bra val för en offensiv strategi? Det är väl främst ett plan för CAS.

Iran har väl ca 10 Frogfoots i tjänst, men det är ju inom revolutionsgardets flygkår.

http://en.wikipedia.org/wiki/Islamic_Revol...Corps_Air_Force