Finns det planer för att uppgradera 122,ans L44 Kannon till den förlängda L55 Kannonen som dom Leo2A6 Använder?

Vad krävs isånnafall för en sådan uppgradering?

Är väl förberett redan vad jag har förstått MEN behovet tordes vara litet eftersom i skog/städer är det jobbigt med ett så långt eldrör. Sen ger det inte så mycket fördelar

Jag ser inte ett behov av L55. Visst, man får bättre precision på längre avstånd, men med den terräng som finns i Sverige så är sådana skjutavstånd sällan aktuella. L44:an är som Vinceres säger smidigare och bättre lämpad för vår terräng.

I utlandstjänst skulle det kanske kunna omvärderas, då kravet på precision bedömt höjs och skjutavstånden avsevärt förändras i ex. afghanistan kontra "det svenska kriget".


EDIT: Jag har inte sett något i REMO-planer av 122:an där ett byte till L55 förekommer som förslag.

Hur mycket är det som skiljer i längd på L44 och L55?

@Vesku
L44 = 5.28 meter
L55 = 6.6 meter

Differensen är alltså 1.32 meter

släng på L55 på alla Bertil vagnar och skicka en pluton till Afganistan

Mål, krav och syfte med detta frågas, kom.

F.ö. För att vi kan är inget bra svar...

Visst kan det tänkas vara schysst med en utgångshastighet som bättras på med 1700 m/s, högre precision und so weiter, men innebär detta att vi måste köpa in nya ammunition? Vad händer när vi har en dryga metern längre pipa när understödet behövs inne i en stad?
L44'an skjuter längre än det mesta som afghanerna kan tänkas kasta efter en leopard, förutom då enstaka katushja-raketer.

Bigger isn't always better.

Är du så dum att du menar allvar eller kunde du lika gärna låtit bli att skriva?

Danskarna har ju skickat några av sina Leoparder till A-stan, men de har ju L44 på sina. Kanadensarnas nya kattdjur är ju däremot A6-verionen med L55.
Skulle vi skicka Strv 122 till Afgaland skulle jag nog hellre se att man köpte in samma barracudapyjamas som danskarna och satte järnstaket på vagnarna, hellre än att man ökar längden på fallosen..

/E

Eller montera dit en Lemur, som laddaren kan nyttja.
Möjlighet att observera värme (kanske mindre nytta av det än i Svedala)
och att göra detta utan att exponera sig mot finkalibrigt och splitter.
Därtill möjligheten att kunna verka med något som är grövre än 7,62mm,
utan att behöva slå till med 12cm, med de risker som 12cm ger
i form av övertryck med egen trupp i närheten och större riskområde
(detta mot mål som har en elak tendens att gömma sig bland civila.

På de bilder som jag sett från Afganistan verkar det också vara ganska vanligt med murar i byarna,
som 12cm kanonen och koax kan få svårt att verka över,
vilket självfallet är ett mindre problem för en Lemur på torntaket.

Larsson:
"form av övertryck med egen trupp i närheten"

Vad syftar du på? Har inte riktigt häng på sånt..

När du skjuter med stridsvagnskanon bildas en stor eldboll och ett massivt tryck fortplantar sig ut från mynningen.
Om man agerar i trånga utrymmen med avsutten trupp i närheten kommer truppen att påverkas av trycket som bildas när man skjuter.

The Swede

Ser inte syftet i riktigt (men jag är ju sjöman ) med ett så långt eldrör(annat än att det kul när det smäller och gör riktigt ont på fi med högre utgångshastighet på granaten), som lämpar sig bäst för strid i öknen mot annat pansar.

Mer lämpligt vore utveckla bra skydd mot IED och RPG samt fler optiska sensorer och lättare vapen som 12,7mm ksp och granatspruta, gärna i lemur konfigration.

Då det är inom ramen för tråden så kan det ju vara läge att sprida lite kunskap mellan arenorna
L/55 eldröret, den längre fallosen, började projekteras när vagnarna på andra sidan häcken började få tjockare och tjockare frontpansar, samt mera potenta kanoner själva. Pansarets tjocklek mäts då i RHA, vilket inbegriper fysisk tjocklek och vinkeln på pansaret, för att defacto räkna ut hur mycket skydd som en verkansdel måste ta sig igenom.

Något ljushuvud med lämplig kunskap och rätt utrustning kom fram till det att den extra metern på eldröret ökade utgångshastigheten med 1750 m/s med underkalibrerad pilammunition. Jag är inte expert alls på pansarstrid, tekniker och fysiken bakom, men ökad utgångshastighet ger större penetration i målet. Kanonen blir betydligt tyngre, men det är beviseligen fullt möjligt att uppgradera befintliga L/44 kanoner till L/55, vilket ger större marginaler för själva pansarduellen.

Hur precisionen och utgångshastigheterna ökar med med pansarspräng- (RSV) och spränggranater är för mig okänt. Väst-vagnar har över lag använt slätborrade kanoner med pilammunition som stridsvagnsdödare. Undantaget är då britternas Challanger 2 (och säkert fler ändå) som är en lite udda fågel i det hänseendet att den har ett räfflat eldrör och kan skjuta HESH-granater. HESH-granaterna innehåller ett plastiskt sprängämne som enligt uppgift lägger sig utanpå målet och slår sönder inredning, innerväggar och personal inne i vagnen medelst chockvågen.

Nu får vi se hur detta står sig i en opponering av pansarprofeten The Swede .

RHA= Rolled Homogeneous Armour


Utgångshastigheten (Muzzle velocity) ökade inte MED 1750 m/S utan TILL 1750 m/s
Utgångshastigheten för spårljuspansarprojektil m/95 i eldrör L44 är enligt ammunitionskatalogen 1700 m/s vilket ger en ökning av 50 m/s.


HESH= High Explosive Squash Head, eller på svenska Sprängpansargranat, fungerar genom att granaten, precis som du säger, smetas ut mot målet och därefter antänds av tändröret som sitter i bakkant av granatkroppen.
Vid detonation slits stora bitar av pansaret samt inredningsdetaljer loss och åker runt inne i vagnen.
Nyttan av HESH har nergått iom införandet av tilläggsskydd i form av extra pansar och invändig liner.


Hyffsat

Mantackar för förklaringen. Hur pass stor tryckvåg är det från en 12,7 och 7,62?

L/55:an hade sitt ursprung i tre olika förslag på förbättringar av Leo 2
för att kunna möta framtida sovjetiska stridsvagnar med 13,5-15,2cm pjäser.

KWS I innebar att man bytte ut 12cm L/44 mot en 12cm L/55 (infördes från A6-versionen).
KWS II innebar att man monterade dit extra modulpansar på vagnen (infördes från A5-versionen)
KWS III innebar att man bytte ut 12cm kanonen mot en 14cm-pjäs.
Diametern hylsplanet ska ha varit detsamma som på 12cm-ammunitionen, så ammunitionen behövde "bara"
ett nytt torn (eller om det nu vaar ombyggt) med längre ammunitionslagring i tornets bakkant och automatladdare.

RHA avger skyddsnivån mot pil respektive RSV i hur mycket homogent valsat pansarstål som skulle gå åt för att ge samma skyddsnivå.
Så vagnar har normalt två uppsättningar RHA-värden, ett för pil och ett för RSV,
där RHA-värdena för RSV normalt är ungefär dubbelt så höga som RHA-värdena för pil.
Säg att tornfronten t.ex. har en skyddsnivå på 90cm RHA mot pil och 180cm RHA mot RSV.

Olika generationer av pil och RSV kan också ge olika RHA-värden.
Kompositpansar ger t.ex. i de fall jag sett olika värden för olika pilgenerationer
i allmänhet högre skyddsnivå mot äldre pil än mot ny pil,
säg t.ex. 40cm RHA mot 1970-tals pil och 30cm mot 1980-talspil.,
D.v.s. pansaret skyddar mot en 1970-talspil som kan slå igenom 40cm homogent valsad pansarstål
men mot 1980-talspil skyddar dden bara mot en pil som kan slå igenom 30cm homogent valsad pansarstål.

P.s.s. är den med RSV med tandemladdningar (eller hårdnos RSV som hos den sista RSV-granaten till IKV91).
IKV91:s hårdnosgranat ger då t.ex. ett genomslag på 50cm RHA mot pansar utan reaktiva moduler,
80cm RHA mot pansar täckt reaktivt pansar av den första generationen,
och troligen mellan 50 och 80cm RHA mot senare reaktivt pansar.



Petimeter: Ökade mynninghastigheten TILL 1750 m/s.
Annars hade det varit väldigt imponerande




Nja, HESH, var som jag förstått det alltid allmålsammuntion för britterna.
För renodlad hårdmålsbekämpning använde de först fullkalibrig pansarproj med ukal som specialammunition mot särskillt hårda mål.
När man sedan började få ordning på precisionen på ukal (ökad tillgång på volfram till penetratorerna kan också ha spelat in)
så gick man över till ukal som hårdmålsammunition, samtidigt som man bytte ut eldrören på Centurion
från 8,4cm till 10,5cm för att få ökad pistongarea och därmed högre mynningshastighet på en penetrator av en viss given massa.
Tidigt 1980-tal började britterna sedan få pilprojektiler för hårdmålsbekämpning.

HESH användes som sagt som allmålsgranat, t.ex. för att bekämpa pansar på extremt långa avstånd,
bekämpa pansarskyttefordon, infanteri, slå upp bräscher i bebuggelse o.s.v.
I de flesta andra västländer använder RSV i samma roller.

I Frankrike var däremot RSV huvudammunitionen mot stridsvagnar
och i sovjet gick man från tidigt 1960-tal över till RSV som huvudammunition mot stridsvagn
och pil som närstridsammuition**.
Västvärlden började gå över till pilprojektil 1978/1979 då Tyskland, USA och Israel (med hjälp av Tyskland) började införa pilproj.

Ang. det räfflade eldröret på Challenger så brukar det påstås att det valdes för att kunna skjuta HESH,
men det är en förklaring som jag inte köper.
Kalibern infördes redan under 1950-talet (med den tunga stridsvagnen M103 i USA och Conqueror i Storbrittanien)
och då var pil inget alternativ, utan man behövde någon som kunde skjuta APDS (krävde räffling),
HEP/HESH och spräng, och var räfflad pjäs det enda alternativet.

Britterna valde sedan att behålla 12cm i sin första MBT Cheiftain när USA och Tyskland gick över till den brittiska "nödlösningen" 10,5cm L7
och pjäsen behölls sedan även i Challenger.
(man bytte dock om jag minns saken rätt drivladdningssystem och pjäs mellan Conqueror och Chieftain.)

Prestandamässigt fanns det inte mycket att klaga på den räfflade 12cm-pjäsen jämfört med Rheinmetalls 12cm L/44.
Britternas första pil (L-23) till Challenger och Chieftain slog igenom 45cm RHA på 2km,
vilket ska jämföras med 47cm för tyskarnas samtida pil (DM-23).

Den soira fördelen med Rheinmetall 12cm-pjäser är i.s.f. enhetspatronen



[OT] (*) I.o.m. T-62, vars 11,5cm-pjäs var slätborrad f.f.a. för att skjuta RSV.
T-62 ska f.ö. ha varit en snabbt improviserad lösning för att få fram en vagn som kunde slå igenom tornfronten på M60.
Man tog därför en befintlig pjäs som var avsedd för T-64 och kombinerade detta med ett antal föreslagna förbättringar på T-55-chassit)
T-64 bestyckades sedan tidigt områn 11,5cm till 12,5cm för att kunna kontra Cheiftain.

(**) Sovjetiska pilprojektiler var således annorlunda konstruerade än västpilar som hade krav på att kunna träffa och penetrera på större avstånd.
I princip så innebar det att sovjeterna ville göra drivspeglarna så lätta som möjligt
för att maximera den kinetiska energin i pilen vid mynningen
(tyngre drivspegel innebar att mera rörelseenergi slösades bort på drivspeglarna).

Detta innebar att drivspegeln bara hade en (främre) kontaktpunkt med eldröret,
till skillnad från västpilar, där drivspegeln hade och har en främre och en bakre kontaktpunkt.
Bakre kontaktpunkt på de ryska pilprjektilerna blev därför fenorna, som låg an mot loppet
(piltypen kallas därför för bore-riders).

Denna lösning innebar att fenorna måste göras stora (11,5 resp 12,5cm i diameter)
vilket ökade pilens luftmotstånd och resulterade därmed i relativt snabbt avtagande hastighet
och därmed relativt snabbt avtagande penetration.
Valet av drivspegeltyp ska även ha ställt till det med drivspegelseparationen
(britterna hade liknande problem med APDS under vkII)
vilket gjorde precisionen undermålig på långa håll.

Så det faktum att man optimerade pilen för korthållstrid, innebar att man valde lösningar
som gjorde att pilen varken hade precision eller (i mindre omfattning)
pansargenomslag på längre håll.
Det blev s.a.s. en självuppfyllande profesia.[/OT]

Vi talar i alla fall i den förenklade teorin om en 180-graders sektor framför eldröret som är utsatt för kraftigt övertryck
på grovkalibriga vapen (och bakom på rekylfria vapen utan CS-system)
Jag kan dock inte tänka mig att 7,62mm och 12,7mm skulle ge några skadliga (bortsett från hörselskador) övertryck.

När det gäller SiB så ska riskzonen framför vapnen vara svåra att förutse,
då byggnader kan kanalisera eller reducera övertrycket.

Det enklaste torde helt enkelt vara att ha som tummregel att man inte ska ha trupp
inom en 180-graderssektor framför mynningen på en 40mm akan eller kanon när man skjuter.

@ Larsson


Intressant läsning
Har du någon länk där man kan läsa mer om denna utveckling av muniton.

Är lite intresserad av den ammunition som vi använde till Bradleys Bushmaster 25 mm kanonen
Den använder HE och AP muntion.

Visst som skytt visste man att man inte skulle irritera de stora pojkarna i stridsvagnarna i front och sido attityd, utan låta stora pojkar leka med stora pojkar och vi tog hand om de i vår storlek, möjligtvis kunde vi drista oss till att skicka en TOW när vi hade gynsamma lägen.

Charlie Spartan

Jag har sett stängda bildörrar flyga upp och vindrutor spricka på 11-bil som stått bakom stridsvagn vid skarpskjutning, i öppen terräng.

Hade jag varit skyttesoldat så hade jag inte vilja stå i stridsvagnens närhet ö.h.t vid skjutning med kanon, oavsett var, i förhållande till mynningen, man står.

Varsågod:

Vasiliy Fofanov's Modern Russian Armour Page
- Tar bl.a. utvecklingen av sovjetisk pilproj och valet av 12,5cm kanon för att kontra Chieftain.
The Search for High Velocity - Anthony G. Williams
- Tar upp en del om ammunitionsutvecklingen av KE-projektiler till strv och pvpj och ompipningen av Centurion.
Light AFV guns and the WLIP project
- Akan till PBV:er och stridsfordon.
25mm vapen och ammunition i USA:s krigsmakt

Danskarna har förvisso inte lemurer på sina vagnar i afghanistan, men de har bytt ut 7,62an mot 12,7mm ksp. De har även konstruerat ett slags bepansrat badkar till laddarens lucka så att laddaren kan vara uppluckad men ändå ganska så skyddad mot finkalibrig eld.

Beträffande tryckvågor från 7,62mm och 12,7mm ksp som någon undrade över så är den nog i det närmaste försumbar kontra den som kommer från en 120mm kanon. Nog för att man kan känna sig som Rambo när man bär en ksp 58, men så kraftfull är inte den bössan

/E

Jag har suttit under ksp94 när den avfyrades och det var inte det bästa jag gjort i uniform men det var långtifrån smärtsamt (jag klarade mig tom från varma hylsor på bar hud trots regnet). Jag har varit uppluckad när vi sköt pil med kanonen och det gjorde inte heller direkt ont, var dock inte snorig efteråt.

Dock verkar det som om dom lämnat dom badkaren hemma, iallafall på de bilder jag sett.
Kan ju iofs blivit monterade på plats.



Testa att ställa dig vinkelrätt ut från mynningen istället får du känna på tryck.
Var med på en skjutning med strv 103 på Rinkaby i slutet av 80-talet där dom förvandlade en tgb 13 till ballong.
Den stog parkerad ungefär 5 meter till vänster om vagnen, med röven mot och bakdörren öppen.
Den var rund efteråt.

The Swede

Vad jag förstod så skulle de monteras i efterhand. Annat som skulle tillkomma var rpg-staket. Jag antar att vi lär få se mer av de danska katterna i framtiden.

/E

Badkaret syns på denna film:
http://www.tvmidtvest.dk/sw29737.asp?vid=358906

Där ser man, jag har ju bara 9040, grg och pskott att gå på
och där skulle skyttet befinna sig bakom fronten på chassit
och skytten fick då bara skjuta i en snäv vinkel rakt fram, med 12cm är ju lite grövre.

Det där med att L55 ej skulle vara bra för Svensk terräng anser jag bara är båg. Stridsvagnar är alldeles för sårbara i skog. I urban miljö torde de bara användas i undestödsrollen och knappast till att vara spjutspets som skall skjuta till höger och vänster.

Om det nu skulle vara så att de skall användas i skog kan vi ju enkelt förbättra vagnens förmåga med en bågfil. Dock har jag alldrig hört detta förslag.

Naturligtvis skulle det vara önskvärt med L55. Det är dock en fråga om kostnader.

Är en ökning av utgångshastigheten med 50 m/s verkligen värt besväret för att byta eldrör?
Som jag förstått det har man även en hel del problem med L55 medan L44 fungerar bra.
Personligen ser jag inte nödvändigheten med ett byte.
Man har även från FM prioriterat ner L55 i kommande REMO.

The Swede

Glöm inte att den kinetiska energin ökar med kvadraten på hastigheten (E = (mv2/2) ), så rörelsenergin ökar med hela 6%, med hastighetsökningen på ca 3%.. om jag räknat rätt.. men..ehm.. det kanske inte är så mycket att bråka om

Tycker det är bättre att prioritera andra förbättringar, som t.ex lemur m ows och mer bränsleekonomisk/miljövänlig motor än längre eldrör, särskilt om nån stackars vpl med några bågfilsblad ska korta av det igen när de ska in i skogen. Å andra sidan skulle det nästan vara värt att betala lite för att se Stella-Polaris kapa av eldröret på en leopard med en bågfil.. Swede, vi har inget som måste kapas på 302H som Stella-Polaris kan få sätta bågfilen i? Kylluftlådan? Borde ju vara arbetsinsatsmässigt i paritet med ett härdat eldrör?

Men samtidigt så håller jag med Stela Polaris i det att en stridsvagn faktiskt inte främst ska kriga i den stora tjocka skogen, utan på de stora slätterna, där den kan få ströva fritt, och känna vinden mot sitt frontpansar. Där den kan känna lukten från en flock pansarskyttefordon på flera mils avstånd. Där den kan smyga fram i elefantgräset för att plötsligt ta ett språng framåt och med ett kraftigt bett runt antilopens nacke fälla denne.. oj, nu blev det visst fel leopard..

/E

Har du en källa på detta The Swede? Har alldrig tänk i de banorna att en 25 % ökning av eldrörslängden enbart skulle resultera i en runt 3 % ökning av utgångshastigheten. Då torde ju en kapning av eldröret ej heller innebära speciellt mycket.. och så kan dom köra i skogen bättre...

Nä, det verkar vara något fel med dina uppgifter. Rent rimligt borde det vara en större hastighetsökning dvs om man inte använder supersnabbt krut med dålig gasvolym..

@ Erik G

Du anar inte vilken förmåga en liten brottsanvisning har på ett stridsvagns Eldrör... Först lite bågfil sedan Kommer släggan och huggmejslen fram... Eldröret är konstruerat till gränsen till imploderingssammanbrott.

Fuska inte, du sade bågfil.. släggan kommer dessutom vara upptagen på annat håll. Vi ringer dig när det är dags att kapa kylluftslådan. Slingra dig inte nu!

För att återgå till eldröret på Leoparden så kollade jag runt lite. Uppgifterna på L55ans mynningshastighet varierar mellan 1750-1800m/s. Tyvärr hittade jag ingen siffra på L44ans mynningshastighet (annat än det som angivits i tråden) så jag letade upp en angivelse på mynningshastigheten hos en M1A1 som skjuter pilprojektil, och hittade 5500fps (Ospreys bok om M1 Abrams) vilket blir 1676,4 m/s, vilket bekräftar siffran på 1700 m/s vi hade tidigare. Men på flera olika ställen, bland annat Army Technology (eftersom det står precis likadant överallt så kommer det säkert från nån reklambroschyr ), står det att totalt sett så blir förbättringen på genomslagskraft ca 30%, vilket då inkluderar en ny projektil och kraftigare krutladdning. Så gissningsvis är det den tyngre penetratorn som ger den största vinsten i energi.

/E

mummel, Muttrar.....Får väl åka ner på biltema och köpa ett par blad

30% låter ju mer vad man kan förvänta sig. Jag hadde de gamla tyska 75 och 88mm kanonerna i tankarna men där var ju oxå kaliberökningen större då man gick upp i L70 rören.

Är det något fel på den info jag skrev i inlägg #15 på trådens förra sida?
1750 m/s är den siffra som Rheinmetall anger på sin hemsida (Eller egentligen över 1750 m/s)
1700 m/s är den siffra som anges i ammunitionskatalogen för spårljuspansarprojektil m/95, dvs den ammunition vi använder i strv 122 med eldrör L44.
Varför man först skulle köpa ett längre eldrör för att därefter kapa det med bågfil förstår jag inte heller.

The Swede

Tanken var att då torde en liten kapning av L44 röret ej innebära en större förlust och så kunde skogskrigarna svänga tornet lättare i skogen... En anmärkning åt det mindre seriösa hållet.

Jag läste dina inlägg men såg ingen rimlig förklaring. Om det är som Erik G föreslår och L55 tillsammans med ny tyngre penetrator oxå ger runt 1700m/s så torde en lättare penetrator ge en markant högre utgångshastighet.

Varför då inte en lättare penetrator till L55??? Slitaget kan här vara en viktig orsak. Med tanke på att en haubits håller 3000 skott eller mer och en stridsvagnskanon 150-400 skott kan ju en ökad utgångshastighet leda till ett sådant slitage, på eldröret, att man ej ser någon total nytta med en högre utgångshastighet.

Om min matte stämmer (vilket den inte gör, om du frågar min mattelärare) så ska vikten på projektilen ha ökat med strax över 20% (ca 22,7% om man vill ha lite mer exakta siffror), för att vikten och hastighetsökningen ska resultera i en ökning av röresleenergin på 30%.
Vad väger pilen som vi använder idag?

Usch.. all matte ger mig huvudvärk.. tror jag ska gå o lägga mig en stund

/E

Man vill kanske ha mer material i pilen för att få ökad effekt i målet? En lättare pil med högre hastighet kanske inte innehåller tillräckligt med materia för att tränga igenom tjockare pansar? Vad vet jag..

Jag antar att det är en delikat balansgång mellan många olika parametrar hur som helst.

/E

Vi kan nog alla sova gott. Det är en tysk ingenör som har räknat på alla parametrar.....

Penetratorn väger 5,6 kg och hela projektilen med drivspeglar väger 8 kg.
Krutslag: M-26
Krutvikt: 8 kg
V0: 1700 m/s
Pmax: 670 MPa

Källa:
Amkat 2 2001

The Swede

Problemet med lättare penetrator är dels att man redan liggen nära gränsen
för vad som är teoretiskt möjligt med konventionellt ut
och dels att reaktiva pansar ofta bygger på att man vill använda den kinetiska energin i pilen
för att destabilisera eller t.o.m. bryta av pilen.

Högre hastighet, precis som lägre vikt på pilen stärker bara dessa effekter.

Ser man t.ex. på de ryska pilprojektilerna så har t.ex. hastigheten närmast minskat något sedan 1962,
från 1800 m/s till 1700-1750 m/s, medan massan på pilen har ökat från 3,6 till 4,8-4,9kg.
Pilarna har samtidigt blivit längre
(vilket är viktigt då pilen eroderas ner av pansaret),
smalare och gjorts av tyngre material
(från stål, till Volfram eller Uran, via stål med volframspets).
Västpilar har däremot alltid varit av volfram eller uran.

Swede, du råkar inte veta vem som utvecklat spårljuspansarprojektil m/95? Jag antar att det är Bofors? Vilket matrial används i penetratorn och spegeln?

Fördel för L/55 är större penetrationsförmåga (100mm RHAe med DM63) samt bättre precision vid avstånd >2000m (Väldigt intressant när man skjuter DM22).

Challenger 2 omrustas nu med slätborrad kanon, inga mer HESH här inte...

DM53 och DM63 använder Tungsten istället för Wolfram i penetratorn.

Av egen erfarenhet kan jag säga att det inte är kul att vara framför en 120mm när det smäller! Som tur var hann jag hålla för öronen och öppna munnen...

Vetefan om jag skulle vara så nöjd att stå vinkelrätt med eldröret som knaster i vilket fall som helst, förmodligen skulle man vilja vara bakom eller i höjd med tornet som mest

Mig veterligen är pilen israelisk, så den är möjligen tysk från början.
(Tyskland och Israel har tydligen haft en hel del samarbete på området)
En vild gissning är DM-43.



Det har väl diskuterats i.a.f. eftersom det anses vara för dyrt att hålla pilammunitionen modern,
när det är så få länder som man kan sälja till (det är väl Storbrittanien, Jordanien och Indien)
Sedan har det även diskuterats om fenstabiliserad HESH till slätborrad pjäs (fungerade ju ypperligt i pvroboten Malkala).



Tungsten - engelsk stavning
Wolfram - tysk stavning
Volfram - svensk stavning

Sedan är det väl inte ren volfram
(även om jag vill minnas någon om att Sydkorea håller på med det, men det är inget som jag hittat något konkret om.)
utan snarare volframkarbid eller en dylik blandning som sintras ihop.

Om jag inte helt missminner mig är DM43 en tysk-amerikansk utveckling? Men ja, tyskland och israel har samarbetat en hel del när det gäller ammo. DM63 och flera 105mm bland annat.

Jo, den klassiska MZ/HEAT-MP-T har ju fått en del kritik för att den inte är tillräckligt effektiv mot avsutten trupp och dylikt. DM22 är tyskarnas svar på det problemet och det kikas, som jag har förstått det hela, en hel del på en HESH för 120mm. Vi får se vad som händer i framtiden helt enkelt.



Ah, där ser man. Då har jag outat mig som icke-fysiker Någon aning om varför det heter tung sten på engelska men inte på svenska?

Har du någon bra länk där man kan läsa mer om hur den reaktiva pansarn fungerar mot pil? Jag har aldrig riktigt fattat hur det går till. Har letat men hittar ingen riktigt bra text..

Engelskans "tungsten" kommer från det svenska ordet med samma stavning som är en mineral som innehåller mycket volfram, kallas även scheelit.

Jag hoppas du hann slänga på dig hjälmen och kroppsskyddet med, så du inte viker hädan av ev. drivspeglar!

det kanske var spräng som skjöts och inte pil ;)

http://russianarmor.info/Tanks/EQP/era.html#K5
http://russianarmor.info/Tanks/EQP/kontakt5.html