Du....de där va en ny idé! Frågan är om den inte är värd å spåna vidare på. Med lite justeringar å eftertanke kan det vara en del av ett nytt koncept.

Eller iallafall de två stora block som hela samhället är baserat på:

januari vecka 2 --> senast första veckan i juni, dvs runt skolavslutningen


september --> november (glöm december, julbord och jul)

Nu rullar den ena kloka tanken efter den andra fram på bordet. Att medvetet ta hänsyn till sådant som vi känner till bör snarare vara regel än undantag. Detta är ett utav många steg i rätt riktning. För hur välgenomtänkt är det att lägga en bataljonsövning helgen mårtensafton-farsdag. (För er som inte är så bevandrade i den skånska matkulturen, så "kan" mårtensafton(gås och svartsoppa med diverse stärkande drycker) vara precis lika viktig för en skåning, som t ex surströmingspremiären eller älgjakten kan vara för en upplänning)

Att många pappor ser till att vara hemma på fars dag beror nog snarare på att barnen förväntar sig en pappa att uppvakta, och inte så mycket på att pappan hellre får frukost på sängen, än skjuter skarpt med Hemvärnet.

Ju mer jag tänker tillbaka så inser jag vad urbota korkat övningsplanerarna agerat genom åren. Listan kan göras lång.
Pingsthelgen, Lucia, Skolavslutning, OS, HockeyVM, Midsommardag etc. Man behöver ju inte utmana ödet så att säga.
Vi vet att övningar vid liknande tillfällen innebär en markant påverkan på närvaron. Varför då envisas med att göra så här?

Återigen, oavsett vad vi tycker så är detta en realitet som vi måste anpassa oss efter.

En synpunkt på innehållet i utbildningscyklerna: Är det i dagsläget verkligen nödvändigt att betrakta CBRN som en så pass viktig grundläggande soldatfärdighet att man ska lägga en relativt stor andel av utbildningstiden på det? Till vilken nytta?

För det första: Som jag ser det är grundläggande CBRN i princip en ren "last ditch - överlevnadsfärdighet", i bästa fall i klass med att kunna överge fartyg, skjuta ut sig med katapultstol eller liknande. Det är inte som att ens insatshv trots visst UA-skydd har en realistisk möjlighet att kunna verka i ex. C-vätskemiljö. Hursomhelst kan nyttan i förhållande till effekt vid insats i vart fall statistiskt sett ifrågasättas. Ett förband som måste ta till grundskyddet har ju i princip lika mycket insatsvärde som ett förband vars medlemmar tvingas tillämpa enskild överlevnad utan ute i skogen. Alltså, soldaterna kanske överlever (och det är ju i så fall bra...) men det är allt.

För det andra, fråga: Uppnår man en relevant skillnad i utbildningsståndpunkt, jämfört med det som redan sitter i hos de flesta sen GU, på de få timmar som kan läggas på detta? Man hinner i bästa fall ha en rudimentär teoretisk genomgång, tillpassa skyddsmask, testa att dra på C-vätskeskyddet (som för övrigt borde brännas på många och stora bål, för det är så fullständigt värdelöst att den dagen det behöver användas är vi dödens pga. undermålig mtrl oavsett om vi har övat 4 h per år eller nåt) och kanske göra täthetsprov. - Spontant: NEJ. Det var fippligt och kvalitativt sett kasst (icke fältmässigt) under GU, är fippligt och kasst nu vid utbildning och kommer att vara det vid eventuell skarp "holy-shit"-användning också. "Holy shit" är vad grundskyddet är till för. För det är väl ändå inte som att man seriöst planerar en insats, drar på C-vätskeskydd och säger att nu ska vi gå in i en miljö där vem-vi-nu-ska-bekämpa kan tänkas ha sitta på elaka kemikalier eller liknande...?

För det tredje: Hotbilden är inte längre en stor röd invasion med mattor av gasgranater över Västeuropa. Fråga: Är den långsökta men potentiella hotbilden (ROTA eller terrorister/sabotörer med farliga substanser i sin ägo?) idag sådan att "bössa, mössa, mask" (?) gäller? Nej, knappast.

Som jag ser det borde CBRN idag betraktas som en specialisering mot särskilda förhållanden, för vilken man kan utbilda särskilt inför insats.

Exempel:

X. insatspluton ska sättas in på ytövervakning i skärgården varvid de får öva tjänst i och landstigning från stridsbåt m.m.
Y. insatspluton ska lösa uppgifter i Norrlands inland i februari, varvid de får extra utbildning på kallt väder och Vita Blixten™.
Z. insatspluton ska lösa uppgifter i en miljö där de kan utsättas för C-hot på grund av eventuell fientlig verkan mot anläggningar i insatsområdet, varvid de utrustas med kvalitativt (?) UA-skydd (C-stridsdräkt) och får särskild utbildning för detta. I det läget är man förmodligen marginellt hjälpt av att ha tragglat med mask och C-vätskeskydd någon gång då och då.

Vad jag menar är att "grundläggande soldatfärdigheter" är saker som är ungefär desamma i alla tänkbara insatsmiljöer, vapenhantering, basic strid, sjukvård, skyddsvaktstjänst. Visst är det så att CBRN i någon mening uppfyller det kriteriet men det har också, speciellt med beaktande av dagens förhållanden och hotbild, ett klart drag av "särskild miljö" där "basic"-grejerna ska tillämpas. Ordklyveri och definitionsfrågor egentligen men ändå...

Sammanfattningsvis anser jag att man bör ifrågasätta om det i förhållande till behovet är värt att bränna den tid som åtgår för "det-ABC-som-alla-soldater-måste-kunna-för-det-lärde-man-sig-minsann-under-första-världskriget". Jag tror iaf. att sannolikheten är mångfalt större att fler soldater dör vid skarp insats på grund av för dåliga sjukvårdsfärdigheter än på grund av bristande CBRN-förmåga.

@LeadHead

Du synes vara en klippa på "gasandet". Jag fick höra en sak idag... nämligen att Hv skyddsmasker inte klarar av industirellt kemiskt utsläpp. Kan du som är "Gas-guru" verifiera detta?

Ursäkta, var någon ironi i det där? Jag är allt annat än någon klippa på gasandet. Om det inte framgick tillräckligt tydligt vill jag framhålla att allt ovan är hyfsat lekmannamässiga åsikter, endast baserade på mina uppfattningar om dels främst C-stridsmedels verkan och om den skyddsnivå som kvalitativt uppnås i förhållande till tidsuttaget och den utrustning som används.

Men jag kan meddela att enligt SoldF så är vår skyddsutrustning inte konstruerad för att stoppa industrikemikalier under längre tid...

Det är filtret som är problemet inte masken i sig, man måste beroende på ämnet som man skall skydda sig ifrån välja rätt typ av filter för ändamålet.

Sedan förstås så har man de ämnen som kräver en ansluten lufttub för att kunna skydda sig från, antinger för att ämnet i fråga driver undan syret eller att ämnet är lika stor eller ännu mindre än syret vi behöver och helt enkelt passarerar rätt igenom alla filter som finns. Är själv ingen expert på området men här är en länk med lite mer information.

KemiGuiden


ämnet är lite off topic för tråden.

Charlie Spartan

Kontrollera på nästan CBRN-utbildning, bör väl vara minst en om året?
Den skyddsmask, eller snarare det filter som används som standard av FM idag ger inget bra/fullständigt skydd mot många "industrikemikalier". Däremot går det fint att sätta dit ett annat filter som skyddar mot mer, som då blir tyngre att andas genom.
Den utrustning som ligger i en komplett skyddsmaskväska ska nog ses som ett sätt att överleva, det är inte utrustning för att verka i kontaminerad miljö. Oavsett om det råkar vara VX eller ammoniak så mask på, bortfortsomfandärifrån. Öva skyddsmask på, och information om vad prylarna faktiskt klarar av är väl ungefär vad man hinner med på den tid som är avdelat för CBRN varje år. Tycker jag inte är orealistiskt, och med rätt instruktörer kan det bli intressant också.

@Lfskbat
Skyddsmask 90 är inte avsedd för industrikemikalier utan är konstruerad för stridsgaser (egentligen aerosoler). En som kan utveckla detta mycket mer är "HelgeIvar".

Sedan ska man vara medveten om att det kit som finns med hos varje soldat funkar alldeles ypperligt för det den är avsedd för nämligen att snabbt som attan ta sig ifrån ett kontaminerat område. Därefter så måste man sanera ut sig till klean zon villket inte är så där alldeles tvärenkelt, för handen på hjärtat hur många är det som genomfört fullständig sanering i närtid?

Detta måste övas likväl som allt annat då det inte spelar någon som hellst roll om man tagit sig ur området men inte sanerat sig ordentligt så är man lika fullt torsk. Ett sätt är att ta detta i en treårscykel med år ett tillpassningskontroll och att man övar sig att i ett stridsmoment dra sig ur området. (man måste nämligen kunna strida i sin mask och övrig utrustning vilket inte alls är lätt) År två genomför man fullständig sanering i banan med allt som det för med sig. fär att år tre sy ihop allt till ett fullt ut tillämpat moment. Utifrån erfarenheterna man drar kan man förändra/förbättra till nästa cykel. I detta kan man sedan väva in annat också som tex. orientering, förflyttning, poster, varnare, provtagning, sjukvårdsmoment etc. etc. listan kan göras lång.
II63

Vad vilket filter fixar till skyddsmasken eller inte kanske är en diskussion som bäst genomförs i en annan tråd. exmpelvis Fungerar skyddsmask 90 mot fågelinfluensan.

Så åter att prata runt "Och sen då?" samt olika infallsvinklar till den boken.

Fk Satan
Blågul

Och där var vi tillbaks på banan igen... det som Fk Satan efterlyste. Tillämpat ser ut att vara någon mirakelmedicin för Hv, man kan då undra varför komp kör så mycket förmedlad utb och inte tillämpade förbandsövningar?

Tackar för info ang skyddsmasken och dess beståndsdelar

Gällande överfulla enheter så har jag fått "förmånen" att på nära håll följa en Insatspluton i drygt två år nu.

Från att ha varit runt en 40 stycken i listorna, men endast cirka 20st döck upp på varje övning, sedan gick plutonen ned på runt 30 man, till att nu ha ökat rejält den sista tiden.

För att komma till rätta med det låga deltagandet prövades många olika trick, öva flera gånger per år (mer resultatet att övningarna fick färre deltagare, kärntruppen på cirka 13 st), öva "roliga" saker som kanske inte nödvändigtvis var kopplat till plutonens uppgifter etc.

Under det sista året så har en ambitiös rekryteringskampanj bedrivits, så plutonen består nu av ca 55 soldater, och runt tio stycken till skall in vid nästa intro under våren -08.
Slutresultatet kommer alltså bli en pluton på runt 65 man (detta i ett område där de flesta Kompanier snittar in på 60-75man).

Antalet som döck upp på de Tre sista övningarna?

Runt 20st, och då var även några inlånade från grann-plutonerna.

Mera folk är inte alltid lösningen.

Intressanta siffror, men det är inget man kan dra för stora växlar på. Vi vet inte alla ingångsvärden , så i det perspektivet säger det inte så mycket om övertalighetsprincipen fungerar eller inte. Dessutom menar jag att övertalighet inte är lösningen som sådan. Det måste kompletteras med en mängd andra åtgärder. Se det som en "grundprincip" och inte som en mirakelmedicin. Skulle vara kul å veta om något av övningstillfällena inföll under nån speciell helg, t ex fars dag, viktig fotbollsmatch etc. ?
Din redovisning ger vid handen att övertaligheten bör ligga något högre om det skall ge avsedd effekt, om man enbart tar hänsyn till antalet soldater.
Tillbaks till boken och matematiken. Skall vi arbeta seriöst med de här frågorna måste vi ta hänsyn till så många faktorer vi bara kan, och kalkylera med det. Att dra en slutsats av några lösryckta sammanhang är just det fel vi begår hela tiden.

En intressant fråga är om de 20 som dök upp har övat kontinuerligt, eller var hel eller halvnollor? Var de det förstnämnda så visar det att plutonen delvis består av relativt välövade soldater. I ett vanligt Hvkompani hade troligtvis hälften av de 20 mannarna utgjorts av folk som inte övat på ett bra tag.

Dessutom är det intressant att veta om det alltid är samma tjugo personer som kommer på övningen? Om alla i plutonen gör sina 60h under ett år fast vid olika tillfällen, så består ju plutonen i princip av välövade soldater rakt igenom, precis som önskat. Alla har ju då övat i ett 20 personers förband fast vid olika tillfällen. Lägg på ännu fler soldater i förbandet, och du har snart ett snitt på en hel pluton vid varje övningstillfälle. Dessa välövade(60h/år) soldater utgör basen för en skarp IP, eller två.

Ett fullbemannat krigsförband redo att sättas in Här och nu. Ja, men alla andra då? Vi vet att folk uteblir från verksamheten av olika skäl, så även vid en skarp insats. Då har man övertaliga som garanterar att en skarp IP alltid finns att tillgå. Måste vara mycket bättre att uppdragsgivaren kan garanteras en förmåga Här och nu, än vara osäker på om förbandet finns i verkligheten. Hemvärnet kan ju faktiskt få uppdrag utan att det råder Hvberedskap eller larm. Uppdrag att på "frivillig" basis sätta upp t ex en insatsberedd beredskapspluton.

De beredskapsförband ur Hv som satts upp tidigare har ju bestått av sammansatt personal. Är det bra? Och om man genomför en obl. KFÖ, och sedan skall sätta upp en beredskapspluton(frivilligt), vad händer då? Visserligen är det ordinarie förbandet samövat, men dem som skall utgöra den skarpa beredskapsplutonen kommer likväl att bestå av ett hopkok individer(har exempel ur verkligheten). Individer som skall utgöra ett skarpt förband Här och nu, utan att vara samövade. Hur skall det fungera? Vad tjänade KFÖ.n till? Den som var så viktig för samövningens skull.

Är det bara frågan om att öva i fulltaliga plutoner så duger övertalighetsmodellen. Personkemibiten faller bort med KFÖ:n då den övade personalen/plutonen inte kommer att utgöra den skarpa dito vid en ev. insats(enl. ovan). Jag tror att KFÖ:n kommer att orsaka onödiga avgångar samt föra med sig diverse andra oönskade effekter.

Om man övar det stora flertalet vid ett tillfälle om året(KFÖ) och de flesta därmed gjort sina 60h, så uppstår en klurig fråga.
Hur pass bra förmåga har detta förband veckorna innan nästa års KFÖ? Är detta förband så samövat och up to date som det var efter den senaste KFÖ:n. Är detta förband moget att sättas in Här och nu?
Alla som varit med i Hv några år kan säkerligen skriva under på att man ganska snabbt blir ringrostig. Är det då inte bättre att det alltid finns folk i förbandet som nyligen trampat runt i kängorna?

Det snackas om att Hv skall kunna sättas in vid terroristangrepp eller vad det nu kan vara. Händelser som kommer som blixtar från klar himmel. Skall vi hoppas på att ev. angrepp kommer ganska kort efter en obl. KFÖ, eller skall vi satsa på att ha en något lägre, men jämnare förmåga över tiden? Tycker alltför många glömmer bort innebörden av Här och nu. Insatsberedda krigsförband 365 dagar om året. Om Hemvärnet i stort har månader och år på sig att bygga förmåga, så bör inte INSATSORGANISATIONEN ha det i alla fall. Tycker nästan man hör det på namnet. Alltför ofta diskuteras det som under det (glada) kalla krigets tid. Vi skall bygga en jättearmé som skall stå och vänta på att ryssen knackar på.

Vi behöver reformera Hemvärnet till en organisation som klarar av att vidmakthålla, förbättra och omsätta förmåga i praktisk handling NU och i morgon bitti. Det kolossbyggandet vi håller på med är otidsenligt och bär drag av invasionsförsvaret.
Vad menar jag med detta då? Jo, vi ältar och ältar, utan att förmågan blir ett dugg bättre. Vi envisas med att bibehålla bataljoner, kompanier och plutoner trots att de inte är bemannade och fullt funktionsdugliga. Till vilken nytta kan man undra?
Vissa hävdar att det kommer att ta tid men vi jobbar på att bygga upp kompaniet. Jaha, och vilket årtionde kommer det att vara operativt då undrar jag? Av egen erfarenhet svarar jag själv, ALDRIG! Om man någon gång lyckas bygga upp ett fungerande kompani, så kommer det inte att ske inom rimlig tid i alla fall. Alltså! Samla de personella resurser vi har, och skapa insatsberedda förband av dem nu på stuberten.
En mindre, men mer aktuell organisation, med en personalbuffert som alltid garanterar att förbanden finns i verkligheten.

Om detta vore Bingolotto skulle dagens Hemvärn(i stort) motsvara en hemlig låda. Har du tur finns västindienresan bakom luckan, men störst sannolikhet är att lådan innehåller en brödrost och en spaweekend för två i Knäckebrödhult.
Om jag skulle satsa mina pengar så hade jag inte gjort det på bingo i alla fall. Tror jag skulle beställt en lyxkryssning på en resebyrå direkt, då jag är garanterad det jag beställer och betalar för. Visst vill man ha det man betalar för?

@Mordred

Detta verkar styrka min tes om övertaligheten, dock finns det fler variabler att ta hänsyn till. Så är det fler enheter som har övertalighet så skulle det vara kul att se hur stort närvarande ni har på övningarna. Det är några fler i tråden som har sagt att de har övertalighet. Skulle vara kul att få höra hur det fungerar på fler ställen.


En fundering jag har och som jag då direkt kan bolla med Mordred. Det avser detta med att öva in felaktiga beetenden. Har ni att grunden är 8manna grupper? och att ni planerar all er verksamhet på 8man? eller planerar ni verksamheten på 9, 10, 11 eller 12 manna grupper?

Jag har jobbat hårt med rekrytering under de två år jag varit Plutonchef, med utmärkt stöd från Gruppcheferna och soldaterna som korsrekryterat inom civila kompisgängen osv och från att ha varit nere på låga siffror ligger vi idag 10 man plus. Bland dessa finns några som är vilande, tagit timeout ett år mm, så kommer det jämt vara.
Jag har insett att dessa plussoldater är lätt att tappa bort i ständiga nollkontrakt om dom tillhör en förbandsreserv, så där föddes min tanke att alla, alltid måste ha en grupptillhörighet. Detta av det enkla skälet att Gruppchefen är deras närmsta chef, och den givna kontaktpersonen i alla lägen.
Iaf, mitt experiment blir alltså att varje soldat tillhör en grupp, även om det innebär att det kanske är 10-11 man i grupperna. Det finns bara 8 befattningar i KriOrgen, men dessa spelar ingen som helst roll. Alla är med på samma vilkor ändå. Man kan tom helt enkelt strunta i att överhuvud taget nämna befattningarna utöver chefernas. Ni är chefer, ni är soldater. Det räcker faktiskt så, istället för att mållåsa på en fast organisation i en verksamhet som är allt annat än fast personalmässigt.
Ledordet heter ENGAGEMANG och kan jag skapa engagemang genom att knyta soldaterna hårdare kring Gruppchefen, få igång inaktiva och tom skapa positiv konkurrens inom och mellan grupperna så anser jag experimentet som lyckat.
Som någon skrev tidigare, detta är bara EN del av dom förändringar som måste genomföras.
Det ena utesluter inte det andra, och för att någon gång i framtiden kunna ställa upp en komplett pluton, ett komplett kompani under en övning, så måste vi våga pröva andra lösningar än dom traditionella.

Denna tråden är den mest intressanta på länge. Att byta erfarenheter med andra i samma situation är oerhört nyttigt.

*edit: konstiga klartextskrivningar av mina förkortningar*

@ Fk Satan

På order av plutonchefen så skall en grupp bestå av Minst tio soldater, gärna fler (12-14st).
En grupp som har mindre än tio soldater anses inte vara "full" och fler soldater skall tillföras den.


Jag som i min enfald trodde att (P)TOEM/PLIS sa nåt annat....

Nu verkar det ta mig t.... som så att man redan infört ett visst mått av övertalighet på mer än ett ställe i riket . Vadan detta?
Det verkar inte fungera helt perfekt ännu, men kan möjligtvis vara en väg att gå med stöd av en mängd andra förändringar.

Bevakar inläggen med iver och väntar på att fler rapporterar om liknande tillvägagångssätt. Hur har ni resonerat, och vad är era erfarenheter så långt?

Angående TEOM å PLIS så visar ditt och andras inlägg på att skorna börjar springa i från lådan i sin bestämda uppfattning att vi måste framåt, framåt, framåt. Vi väntar inte på lådan(trög byråkrati) längre. Ta och behåll initiativet verkar ha fått en ny innebörd. För Hemvärnets väl!

Gammal sanning i krigföring, så varför skall det inte gälla även när man ska skapar och utvecklar förbanden.

Målsättningen är att få Hemvärnet till en slagkraftig fungerande enhet, hur man gör det är mindre viktigt, kan vara som HV vill genom KFÖ eller genom en rad olika åtgärder som görs lokalt, Ska man lyckas och få ett bra förband så måste man skapa en bra laganda, en miljö som stimulerar där alla vill vara med och tycker att det är roligt att komma men samtidigt inser att för att det roliga ska fungera så måste man göra en del mindre roliga saker som är nödvändigt för heltheten.

Skapa den här mixen som startar en positiv uppåtgående spiral.

En del av hindren ligger inom våra egena attityder som smittar av sig på de som runt om oss.
För att lyckas så behöver man en bra förbandsanda, en vilja att hitta de metoder som fungerar, och en förmåga att kunna utvärdera och ändra på det som fungerar sämre, och göra det med bibehållen energi.

Tycker om många inlägg och förslag, jäkligt bra jobbat!!!

Charlie Spartan

@Charlie Spartan

Klart jag kommenterar....du trodde väl inget annat?

Gammal sanning i krigföring, så varför skall det inte gälla även när man ska skapar och utvecklar förbanden. Har själv alltid ansett att det bör vara så, men Hemvärnet....ack!
Allt du skriver i ditt inlägg är så fruktansvärt rätt, men! Hur ändrar man attityder i en organisation som fortfarande lever kvar i invasionsförsvaret och den gamla tidens synsätt på sina underställda? Leta upp Lfskbat:s inlägg(eller mina) i demokratitråden så förstår du vad jag menar. Vi är ett antal som gjort oss obekväma därför att vi öppet sagt var knuten sitter. Fundera på detta ett tag och kommentera sedan. Det ligger alltså något inbyggt i systemet som gör att vi aldrig kommer att kunna förändra attityderna i organisationen, med mindre än att några av oss tar sin an rollen som martyrer, för att få en radikal förändring till stånd. Jag gör mitt bästa skall du veta, och har alltid haft min lojalitet hos Hv/FM/uppgiften, men aldrig hos en enskild individ. Tänker fortsätta med det trots att detta innebär en risk för att man gör sig obekväm. Organisationen och uppgiften går alltså före enskilda makthavare om du förstår vad jag menar.
Så länge mina chefer resonerar likadant så är allt i sin ordning. Men när personkulten tillåts styra verksamheten uppstår det konflikter. Som tur är så är man ju utbildad i stridens grunder, och de kunskaperna är mer än väl lämpade när man tampas med folk som ser mer till sin egen vinning, än Hemvärnets bästa. Allt enl. de principer som inlägget började med.

Styr in på huvudämnet igen. Du kommenterade inte mitt inlägg som ifrågasatte om inte poängen med obl. KFÖ föll bort om man ändå anser det gott nog att bilda sammansatta förband i ett skarpt läge. Hur ser du på detta...frågas....kom?

MVH/23:e komp

Är det så bra att på lägre nivå göra avsteg från TOEM? vad händer med det viktigaste styrdokumentet för verksamheten ifall alla gör avsteg ifrån det? Om vissa börjar göra lite avsteg ifrån hur många soldater en pluton ska vara. Andra kanske gör avsteg ifrån vilka uppgifter de skall ha osv. Vad inträffar då?

det finns ett TOEM, det skall följas. Direktiv om avsteg från TOEM för försöksversamhet går via utvecklings (eller är det utbildnings)avdelningen HvSS... Att lokala småpåvar iform av insatsplutonchefer anser sig kunna ställa sig över TOEM tycker jag är förkastligt och dessa skall avrustas omedelbart! Samma sak med andra chefer inom organisationen som gör godtyckliga avsteg från TEOM. Anser man att det är ett fel i TOEM får man föra detta vidare till sin utbildningsgrupp som för det vidare till arbetsgruppen som arbetar med TOEM. Att småpåvar tycker att TOEM inte är applicerbart på just deras enhet och hittar på egna lösningar är inte bra. De bryter mot givna ordrar och direktiv.

Vad händer ifall småpåvarnas underhuggare till chefer börjar bryta mot givna ordrar bara för att de inte tycker att högre chefs order är så bra just nu... Att börja bryta och fuska i systemet är bara ett litet steg mot förfall.

Här håller jag med dig i sak, men regler är till för att brytas, som man skämtsamt brukar säga.
Ibland har man räddat människoliv genom att bryta mot regler, å ibland har man hamnat på fisens mosse. Ingår väl i spelets regler att så att säga ha möjligheten att bryta de samma, om det gagnar verksamheten. Tror det kallas flexibilitet med ett finare ord. Om en chef genom sitt agerande(order) begränsar underställdas handlingsmöjligheter är det han som bryter mot hela grundprincipen i verksamheten(vem skall då avrustas kan man undra?). Det är därför förtroendefrågan är så viktig i våran verksamhet. Frågan här, är om ett TOEM är en "lag" eller en riktlinje?


Exempel ur (P)TOEM 2005
Syftet med att fastställa målsättningar för ny organisation för arméförbanden har varit att:
q skapa en grund för fortsatt utveckling,
q möjliggöra avveckling av icke behovsatt materiel,
q skapa en bättre grund för fortsatt grundutbildning och rekrytering,
q organisatoriskt omhänderta införandet av ny materiel.

För mig är innebörden av ovanstående att TOEM är just en målsättning(riktlinje). I min värld innebär det att förbandschefer ex. C SSK enl. uppdragstaktikens grunder strävar efter att nå detta mål efter egen förmåga och tycke(ramar), i nära samarbete med sina överordnade. Upptäcker han under resans gång att vissa delar i TOEM motverkar målsättningen är det näst intill tjänstefel att inte vidta nödvändiga åtgärder för att nå det övergripande målet. I denna process ingår det givetvis kontinuerliga dialoger med över, under och sidoordnade chefer.
Uppdragstaktiken går just ut på att chefer på alla nivåer gör det som många ondgör sig över.....hittar på egna lösningar. Så länge allt som vi gör för oss mot målet, så är det rätt agerat.(inom lagens, säkerhetens och det sunda förnuftets råmärken)


Har för mig att jag läst någonstans(FM anknutet) att man ibland måste gå utanför givna ramar i syfte att nå de uppsatta målen. ÄndaMÅLET helgar medlen passar ju fint här. Att slaviskt följa direktiv som är till men för effektivitet och utveckling är urbota korkat, så länge man inte riskerar liv, hälsa, egendom och rykte genom att gå utanför ramarna.

Men som sagt så är utgångspunkten alltid att man skall följa de direktiv som ges.

Kan man inte se en eventuell övertalighet som ett sätt att i realiteten (inte bara på pappret) uppfylla just TOEM?

Tänk vad enkelt man kan formulera det. Just så menar jag när jag förordar att vi åtminstone kalkylerar med konceptet. Det är ju verklig förmåga som räknas, och ingenting annat.

En viss övertalghet kan jag acceptera. Men när övertaligheten överstiger 50% nja... då har man iaf hos mig passerat en gräns. Att sedan börja ge order (i detta fall en plutonchef, och en plutonchef ligger ganska långt ifrån en chef vid en en utbildningsgrupp) om att gruppchefer skall planera verksamheten och genomföra verksamheten utifrån 10manna grupper. Då har man passerat gränsen. Att börja tillföra en massa utrustning som inte finns i RU, ja då har man passerat en gräns också. Även om det kan vara det mest oskyldiga i utrusningsväg.

Alla dessa små lokala avsteg olika chefer gör ger små små förändringar. Görs det hela tiden små små förändringar kommer varje enhetet på ett okontrollerbart sätt längre och längre ifrån dess uppgifter ch organisation. Och undra varför det finns de som arbetar för en högre och högre centalstyrning. Senaste exemplet som trillat ut är från "AG Insats" och "Försöksvis tillämpning av utbildningsplan insatsförband i hemvärnet" (HvSS beteckning 19170:50139). Denna skrivelse är bara ett första steg mot centralstyrning.

Att sedan "skylla" på uppdragstaktik etc så fort det görs avsteg blir bara fjantigt. TOEM är och förblir ett yttreramverk för vad som förband och enheter skall hålla sig inom. ATt hela tiden göra avsteg från den för att uppnå någon form av mål som beskrivs i TOEM. Tja det blir bara fjantigt. Men jag kanske också ska göra små små avsteg från TOEM. Hädanefter ska jag beställa RB56, Helikopter och mängder med mörkerutrustning som inte finns i RU. För jag ska uppfylla TOEM, med 1, kunna försvara terrängavsnitt mot mekaniserad fiende, 2 ha översnöförmåga, detta ska jag kunna göra under alla åretsdagar ovsett tid på dygnet. YEES! jag genomför uppdragstaktik. Genom små förändringar i min enhet jmf med TOEM har jag nu uppfyllt TOEM mål.

Vad har jag nu gjort? Det jag nu har gjort är att jag förändrat ett vapensystem från GRG till Rb56. Jag har bytt fordonstyp och tillfört lite extra utrustning. Så det är inte så stora förändringar utan ganska små förändringar. Allt i uppdragstaktikens namn.

Håller fortfarande med dig i sak, men håll med om att lite av det du nu skriver är, ja just det, fjantigt. GRG-Rb56. Du försöker säkerligen bara beskriva en princip, men det är lite överdrivet. Inget förband kan på eget bevåg byta ut sina vapensystem, helt enkelt därför att de inte får några utlämnade på något förråd. Uppdragstaktikens relevans i diskussionen handlar mer om ett principiellt tänkesätt, och är ingen motsats till den form av anarki som du beskriver.
Det framgår klart och tydligt att TOEM är en målsättning, och att vägen dit kan ta sig olika uttrycksformer.(inom de ramar som angivits)
Finner man lokalt lösningar som varken kostar extra pengar, risker liv och hälsa eller annars verkar menligt på verksamheten, ja då måste det ju anses handla om effektivitet och utveckling inom uppdragstaktikens ambitioner.

Det är inget nytt att Hemvärnsförband utnyttjar civila medel för att nå sina mål. Det har alltid varit en del av styrkan, och ingenting säger att det inte så bör vara. Egentligen är det "väl" FM som anger vad de vill ha, och Hemvärnet som rörelse(medinflytande/bestämmande) som säger hur vi bäst producerar det?
Alltså, hur vi organiserar oss för att uppfylla de krav som FM specificerar. Det är lätt att halka in på att Hemvärnet är en del av armén. Ja, så till vida att krigsförbanden "lyder" under FM, men i övrigt är vi alla frivilligt engagerade och kan inte jämställas med förband som produceras i FM "egen" produktionsapparat. Det råder en viss skillnad därför att förutsättnignarna är olika. TOEM är FM kravspecifikation(fastställda önskemål) om förmåga. Det anger vårat mål. Vägen dig är ett fall för allas vårat engagemang via medinflytande/bestämmande och uppdragstaktik i samråd med FM(RiksHvchefen).

Ett bevis för att FM uppifrån inte kan, vill eller får peta i våra personella angelägenheter är förljande. En Hvsoldat behandlas kränkande och godtyckligt i sitt förband. Efter hörande med HKV meddelar RiksHvchefen att de varken vill, får eller kan lägga sig i ett ärende av lokal karaktär0.
Med detta vill jag påvisa det synsätt som gäller. Nämligen, att FM "inte" är så toppstyrt som vissa försöker göra gällande. Nu är exemplet taget ur en annan frågeställning än den vi diskuterar. Syftet är att punktera villfarelsen att ÖB(eller annan toppchef) alltid har sista ordet och kan gå in och peka med hela handen. Allt arbete är delegerat och det innebär att beslut fattas på så låg nivå som möjligt. Har man en gång delegerat beslutsrätt nedåt så kan man inte efter eget tycke och smak gå in och peta i det. Då faller hela tanken med ett decentraliserat beslutsfattande och därmed hela uppdragstaktikens kärna. Förtroende är här ett nyckelord.

I det här perspektivet så ser i alla fall jag att det finns ett ganska stort handlingsutrymme för våra chefer på alla nivåer.
Omorganisationsförsöket i Skåne är så vitt jag vet en lokal idé från första början. C SSK eller C P7 vs RiksHvchefen. En idé som förankrats uppåt via den dialog som alltid skall föras mellan över och underordnade. Samma dialog och handlingsutrymme som råder mellan t ex C SSK och RiksHvchefen, måste ju råda mellan t ex Gruppchef-PC-KC-Bataljonchef osv. i principiell bemärkelse. Har PC fått klartecken att överbemanna av KC, som i sin tur fått Ok från Bataljonchef och vidare uppåt, så är det väl inget konstigt med det. Skulle det vara en "deal" mellan PC och KC så är det den sistnämnde som får ta smällen om hans överordnade ogillar initiativet.
Hemvärnets förhärskande tro på det toppstyrda är våran svaghet. Alltför många, har alltför många gånger stått passiva och "väntat" på att någon skall säga åt dem vad de skall göra i stället för att ta egna initiativ. Detta har resulterat i, och kommer alltjämt att göra det, i en tröghet och ineffektivitet utan dess like i FM. I min värld är mål och uppgift de nyckelord som gör att jag börjar arbeta. I alltför mångas värld är ordet order den enda utlösande faktorn. Vad som är rätt eller fel avgör inte jag, men jag vet definitivt vad som är effektivast och gagnar verksamheten bäst.

Men visst har du rätt i att någon dj....a ordning måste det ju vara. Men denna ordning får inte bli ett självändamål. Det är ju som sagt resultatet som räknas, eller?

Givitvis 23:e Komp
Först som svar på obligatorisk KFÖ kontra sammansatta förband. Sammansatta förband är och förblir en nödlösning som man får ställa i relation till hur viktigt det är att få uppgiften löst snabbast möjligt. Nackdelen med denna är att få fram material till förbandet, ordna logistik, kommunikation. Från vart tar man materialet och underhållet, vilka skall utföra detta. osv. Man måste organisera upp förbandet från noll för att det skall kunna hålla ut i längden.

Dessutom så har Hemvärnet alltid brukat denna lösningsmetod när man övat, för att senare inte omorganisera tillbaka till ordinarie förband, orsakerna vet vi, för få av ett förband kommer och nödlösning är bättre än inget alls.

Om man bortser från nyckelbefattningar så behövs ett förband komma upp i runt 75-80% av styrkan. 3/4 till 4/5 deltar då kan i princip alla uppgifter kunna övas och majoriteten av skarpa uppdrag kunna utföras.

Under denna nivå så får man tillgripa någon form av sammansatt förband, man Kanske splittrar en pluton och låter folket fylla upp de andra.

En obligatorisk KFÖ är vad jag ser ett försök från Högsta chef att kunna bättra på Hemvärnets förmåga att som helt förband klara uppställda uppgifter. Man har under flera år försökt höja deltagandet i Hemvärnet och höja förmågan med en rad olika metoder, men inte riktigt lyckats nå en radikal förbättring.

Är det en rätt metod, Nja man har genomfört försök, och vad jag förstår så anser man att dess utfall motivera en fortsättning, Sedan är det så att det tar ett tag innan en ny metod accepteras.

Oavsätt KFÖ eller inte KFÖ så måste det till mer åtgärder för att kunna bättra på deltagandet, och dessa måste vara lokala och variera från plats till plats, helt klart har en del väldigt bra ideér kommit fram i tråden.



Ett intressant faktum som jag många gånger tänker tillbaka på är att under min US Army tid stötte jag på samma attityder hos en del chefer. En del gånger resulterade i rätt skapliga konfrontationer.
Småpåvar finns över allt, i US Army och i Svenska Armén, Hemvärnet som organisation har i och för sig en inflation på befäl som gjort snabb karrier genom att gå många kurser, och alla är inte vidare lämpliga för sin position.

Det som gäller är att det är tillräckligt många som vill genomföra förändringar och förbättringar.
Att man hjälper till med att skapa bra förband, det innebär att man måste vara villig att ställa upp för sin t ex plutonschefs ideér, annan metod är att man söker sig till en position i förbandet där man kan påverka, och det behöver inte vara en chefsposition, en tredje är att man söker sig till ett annat förband som vill mer (Rösta med Fötterna).

Det finns många som vill ha ett bättre Hemvärn

Charlie Spartan

En MYCKET INTRESSANT IAKTAGELSE. I armen och Hemvärnet pratar man mycket om uppdragstaktik men tilllämpar den dåligt i organisationen. Vår tro på att överordnad skall ge direktiv är helt klart stark. Många är även rädd att göra bort sig.

Jag måste ta en parallel med US Army. Man uppmanade till initiativ inom ens område och man erkände fenomenet "Honest misstake", Genom att ta ett aktivt grepp om saker så blev uppgiften utförd snabbt och effektivt samtidigt individen byggde sin erfarenhet, givitvis så innebar det att man då och då gjorde misstag, men så länge dessa var uppriktiga misstag som man står för så var det helt ok, En del i läroprocessen.

För att applicera detta här i Hemvärnet, Så visst måste det finnas ett utrymme för lokala lösningar och om nu förbandet finner en metod att höja sin förmåga genom att t ex genomföra övningar som ligger lite utanför Toem s kravspecifikation så tycker jag det är helt ok, men så länge man tar med bitar som är TOEM krav. Eller man lyckas att rekrytera mer så förbandet är överfullt till 120-130% Why Not.

Såg någon Övning på Hemvärnet.se som blev rätt ifråga satt eftersom man övade mot "terrorister", i ett sådant moment så blev det indirekt en hel del småbitar som motsvarade TOEMs krav på förmåga.

Charlie Spartan

@Fk Satan:

Småpåvar i mitt fall är i sådana fall C UtbGrp som satt målsättning 125% uppfyllnad i förband. Det är inte något lokalt påfund av en så lågt stående varelse som en sketen plutonchef som du verkar påstå.
Där finns inget utrymme för misstolkning, och TOEM hit eller dit, det är fortfarande bara ett styrdokument och UtbGrp effektuerar utbildningen i den riktning man anser vara rätt.
Hur JAG väljer att internt utnyttja övertaligheten i plutonen visar snarare på ett engagemang och en vilja att göra något åt en annars negativ trend i Hv. Småpåve tar jag inte JAG åt mig av iaf...

För min del är det så enkelt som att ha bra instruktörer.. Bra instrukter gör bra övningar, bra övningar är kul, kul övningar är något man bär med sig och vill ha med sig... Det är en enorm skillnad på att t.e.x öva eskort och öva eskort, eller öva samband och öva samband, beroende på vem som är instruktör...
Det och övningar som kanske inte alltid har med TOEM att göra. Med den icke existerade ersättning som ges så måste det vara roligt att komma, det måste ge något, då kommer iaf jag tillbaka så länge jag har möjlighet.

23-komp, Charlie Spartan, cf112 mfl

En fundering, vad är TOEM? Vad är TOEM tänkt att styra? Vad finns definierat i TOEM?

Ja här är en del av svaret på Din fråga. Saxat ur mitt tidigare inlägg. Ett exempel på vad syftet med TOEM är. Visserligen från 2005, men principen är den samma. cf112 ger ju också en bra bild av TOEM:ens syfte.

Exempel ur (P)TOEM 2005
Syftet med att fastställa målsättningar för ny organisation för arméförbanden har varit att:
q skapa en grund för fortsatt utveckling,
q möjliggöra avveckling av icke behovsatt materiel,
q skapa en bättre grund för fortsatt grundutbildning och rekrytering,
q organisatoriskt omhänderta införandet av ny materiel.

Kursivt är mina noteringar. GRUND, GRUND etc. Om detta är en grund, vem står då för bygget? Dessutom undrar jag varför man poängterar att det är en grund om inget utrymme ges för lokala tolkningar?

Möjligtvis feltolkar jag alltsammans, men just nu är min uppfattning som den är.

Av FkN, ur CBRN tråden.

Finns XX antal uppgifter som skall övas varje år, men endast XX övningstimmar och XX antal kronor att öva för!

Finns det något bra mattesnille som kan beskriva detta som en ekvation?

Enl. mig är detta beviset för att uppgifter(TOEM) inte har någon förankring i verkligheten. Ambitionsnivån ligger inte i paritet med rådande potential(timmar,kronor). Är det då konstigt att vi har problem att få fram de förmågor som beställts?

Spontan fundering.....

@ FK Satan. Det finns mycket som är skrivet i TOEM, här nedan så tar jag bara upp de uppgifter som man vill att Hemvärnet skall kunna lösa, För att svara din fråga fullt ut så blir svaret helt enkelt för långt, det är bättre att läsa själv.

• Alla Hemvärnsplutoner har enligt (P)TOEM från 2004 följande uppgifter
  H 1 bevaka anläggning eller (skydds)objekt,
  H 2 skydda anläggning eller (skydds)objekt mot sabotageförband motsv,
  H 3 genomföra ytövervakning,
  H 4 stödja samhället.

• Tillläggs uppgifter för Marin Pluton 30 timmars
  Ö 1 (HvM) genomföra hamnminering,
  Ö 2 (HvM) medverka i sjötrafikövervakning/kontroll och därvid kunna samverka med marina förband,
  Ö 3 (HvM) starta upp och betjäna anläggning,
  Ö 4 (HvM) sjötransportera och sjötransportleda egna förband med tilldelade resurser.

• Tillläggsuppgift för 30 timmarspluton och 60 timmarspluton
  Ö 1 utföra fältarbetsuppgifter,
  Ö 2 gränsövervaka,
  Ö 3 starta upp och/eller betjäna anläggning,
  Ö 4 verka som eldobservatör alternativt utföra målutpekning.

• Och slutligen 60 timmarsplutons tillläggsuppgifter.
  Ö 5 försvara terrängavsnitt/knutpunkt,
  Ö 6 transportskydda materiel,
  Ö 7 eskortera personal.

Ett intressant faktum är att Hemvärnets grundkrav på 20 timmar har inte ändrats sedan tillkomsten av Hemvärnet. Men uppgifterna har blivit mer omfattande, så helt enkelt uppgifter kontra övningtid och system går inte ihop särskilt bra.

Man borde fördubbla all kontrakterad tid. 20 timmars till 40 timmars. 30 h till 60 h och 60 h till 120 h. Så borde man ligga närmare en realistisk nivå att öva.

Charlie Spartan

Nu med nya TOEM minskas dock huvuduppgifter och tilläggsuppgifter för 20 och 60-timmarsplutonerna. Kollade i nya TOEM för två veckor sedan.

Och 30-timmars försvinner om jag inte minns fel.

Så vi kan väl kalla det en anpassning till verkligheten.

Tycker att vi ska skrota alla 20 timmarsförband och att det nya minimunkravet bör vara runt 60 timmar per år i övningstid för sin uppgift. De som uppfyller sina kontrakt får en utbildningspremie på 3 000 kr det torde kosta med dagens uppfyllnadsnivå runt en 60 miljoner med en utbetalning till 20 000 soldater.
Tanken som jag har är att dessa pengar skall schablonsmässigt ersätta för minskad/förlorad inkomst samt en mindre klapp på axeln för alla som ställer upp. Samtidigt kan man ta bort dagpenningen eftersom de är så små summer det rör för den enskilda soldaten.
Givitvis när det är skarpa uppdrag som genomförs så ersätts man enligt deltidsbrandman nivå.

Satt och läste igenom en Amerikansk bok med titeln "Training the Force, Battle Focus Training" Jag gick en kort kurs sommaren år 2000 hur jag som Teamleader skulle använda denna instruktionsbok.

Man delar upp Träningen i tre huvudbitar/block som samtidigt hänger intimt ihopp.


För att Hemvärnet ska kunna bli effektivt så gäller principen äver oss. Men eftersom Hemvärnet delar en några saker med US Armys RC och AC vilket vi inte delar med GU förbanden.

• Alla har en genomgången Grundutbildning (viss utbildningsnivå (ska) finnas).
• Vi är ett krigsförband. (Vi träffas för övning år efter år) långsiktighet.

Till denna bild finns en målsättning för förbandschefer med underställda befäl som jag inte översätter.

• Develop and communicate a clear vision or intent. This vision is based on an understanding of following:
  
  - Units mission, doctrine, and history.
  - Units capabilities, to include strengths and weaknesses.
  - Supporting or supported units doctrine and capabilities.
  - Enemy capabilities. (projekted)
  - Training philosophy
  - Training environment (geographic despersion, location, or uniqie command strukture)
• Train the trainer. They must--
  - Develop junior leaders
  - Ensure subordinate leaders understand and use leader development programs.
• Establish a safe, realistic training program that is based on and enforce the Army´s standards of perfomance.
• Foster a command climate wich--
  - Promotes learning.
  - Allows honest mistakes.
  - Encourages open communications and disagrement without fear of retribution.
  - Instills discipline in units.
• Be personal involved in planning, executing, and assesing training.
• State their expectations of what the unit should achieve by the end of the training period (expecet level of proficiency on mission essential task list).
• Protect units from training distracters by ruthlessly enforcing the lock in of major events agreed upon during training briefings.
• Ensure subordinate commanders understand the importance of training meetings.
• Protect resources (ranges, ammunition, land, training aids, and time) for training.

Ta dessa punkter som en ide som man kan arbeta efter för att öka effekten av Hemvärnet, givitvis finns liknande punkter som man övar efter i KFÖ förbanden tid.

Enligt mitt tycke så är det inte möjligt att utveckla hemvärnet med enbart 20 timmars kontraktstid, 60 timmar är mer bättre för öka förmågan hos den enskilde.

20 timmar personlig färdighet, med diverse personbaserade färdighetsövningar, skytte, sjukvård, minor, handgranatskastning, mm.
10 timmar för understödsvapen.
30-40 timmar till uppgiftsträning i förband samt förbandsövning. som stridskjutning.

Charlie Spartan

Det är väl inte direkt någon hemlighet att jag tillhör ett (o-)vanligt 20h-komp.

Är trenden i hela riket den att 20h-komp avvecklas och ersätts med 60h Insats-komp?

Kommer 20h-kompanierna finnas kvar om 5 år?
Vad händer med de som ej är beredda att skriva kontrakt på 60h? Är det tack och adjö då?
Är man välkommen om man är 50+?
Har man gått ifrån tanken att HV skall vara en lokalt förankrad insats-styrka?

Jag har inte lyckats hitta någon tråd som tar upp detta. Rätta mig om jag har fel BG.

Personligen känns det som att 20 timmars kompani har spelat ut sin roll då de i flesta fall håller lägre klass än 60timmars o att 20h har inte samma mobiletet som 60h som har fordon o kan verka över ett större område
Om nu hemvärnet skall dras till 15000 man så är det ganska naturligt att de med minst timmar på kontrakten försvinner först

@ Joppe

Jag är lite inne på din bana. Enligt PTOEM så är ju den enda skillnaden som jag kan se, 20h-60h, att 60h har lite ytterligare uppgifter samt är mer rörliga. Finns det då egentligen något behov av 20h-soldaten? Eller är det som försigår bara ett lite finare och försiktigare sett att rensa bort "oönskade" ur organisationen och låta det gamla självdö?
Tycker faktiskt själv att det är konstigt att det finns två olika nivåer när antalet soldater är så få och kanske, enligt förslag, skall bli färre.

Till övriga: Observera att tråden ej är till för IP/IK-bashing utan snarare ett försök att se in i huvudet på de som styr HV-s utveckling.

Om man jämför 20,30,(40?) och 60 timmarsförbanden rakt av och ser dem som skytteförband med differentierad förmåga så kan man komma fram till en slutsats. Sålla agnarna....!
Om man istället ser dem som det ser ut i t ex våran försöksorganisation(har diskuterats i annan tråd) så kan slutsatsen bli en annan.
Hos oss är 20h ett renodlat logistikförband(mobilt,tillförs behövligt antal fordon av FM), 30h ett skyttekompani, 40/60? ett Hvund och 60h ett IK. Alla kompanierna utgör en helhet(bat) och är således inbördes helt beroende av varandra för att fungera. Om 20h(logistik) försvinner står bat utan försörjnings och transportresurser som måste ersättas med annat. Då bat skall kunna uppträda självständigt måste logistikkompaniets förmåga ersättas av annat om det läggs ner. Antingen genom utökad förmåga inom ramen för t ex 60h IK eller externt ur andra förband inom FM. Så som det ser ut hos oss just nu tror jag att man bibehåller nuvarande koncept men vidtar åtgärder såsom sammanslagning(bataljoner) och lite finputsning.
Tanken är att man på detta vis attraherar, och kan dra nytta av, dem som inte kan eller vill lägga ner 60h om året.
Ex. 20h Logistikkompani. Transport, förplägnad, vakt/eskort, sjv, m.m. Detta frigör resurser för övriga kompanier att specialisera/koncentrera sig på sina huvuduppgifter. Bra eller dåligt vet inte jag, men har svårt att se ett bättre alternativ. Möjligtvis skulle det vara att stryka 30h skyttekompaniet och satsa på HvUnd och IK, med bibehållet 20h logistikkompani. Vad tror ni?
Har hört att man möjligtvis byter namn på Logistikkompaniet som är ett UH förband i praktiken.

tror 20-timmars kommer läggas ner på ett eller annat sätt på både gott och ont.

det känns som att man försöker få folk att tappa intresset genom att inte tilldela ny matriel som 2000-systemet etc. folk tappar helt enklet sugen och lämnar in!

tror även att 20-timmar kommer "straffa" ut sig själv genom dålig kontraktsuppfyllnad, dåligt övningsdeltagande etc.
det finns i mina ögon ingen anledning för FM att lägga pengar på något som inte levererar något tillbaka som i detta fallet dugliga soldater, grupper, plutoner och kompanier!

under KFÖn i höstas var antalet deltagare från bataljonen ungefär ett kompani, vilket resulterade i att det kompani som jag följde på närmare håll hade 16 soldater.
alltså två tillfälligt sammansatta grupper. De enda som övades var i princip enskilda soldater och gruppchefer.
(målsättningen innan övningen var 85% närvaro)


nu talar jag bara om mina egna erfarenhet och vet inte hur det ser ut i resten av landet.

en sammanfattning:

Kommer 20h-kompanierna finnas kvar om 5 år? Nej

Vad händer med de som ej är beredda att skriva kontrakt på 60h? Är det tack och adjö då? Svårt att säga, synd att sparka ut någon som vill engagera sig.

Är man välkommen om man är 50+? I den IP jag tillhör är du hjärtligt välkommen, vi har en hundförare som är 60+ och han hänger med utan problem.

Har man gått ifrån tanken att HV skall vara en lokalt förankrad insats-styrka? Förhoppningsvis, behovet HV fyllde var att bevaka/skydda/försvara mob-förråd vid en ev mobilisering.
FM har lagt ner invasionsförsvaret och i mina ögon är HV med "det är vårt objekt"-tänk den sista delen av invasions-försvaret och måste således ändra sitt arbetssätt!

Jo. Det är just detta som jag tycker är så konstigt. Varför behålla dagens 20h komp med istort sett nada rörlighet. Även i det nya TOEM är ju tänket att lasta en stor buss med soldater, köra till objektet för att där förbli. Som det är nu så finns det inget transportmedel på vårt komp. Vi hade två bandvagnar som skickats för renovering och min gissning är att dem har vi sett för sista gången.
Verkar vara väldiga slitningar i tankegångarna på högre ort. Men så är ju hotbilden väldigt defus

Gått ifrån och gått ifrån. Det som har hänt, iallafall här i krokarna, är att man skaffat en särskild "beredskapspluton" (ej att förväxla med det tidigare namnet på IP) som existerar parallellt med resten av organisationen. Personalen till BP rekryteras på frivillig basis ur IK och har genom kontrakt en mer flexibel beredskap. Detta gör att man kan ha en befattning inom IK och en dito i BP. Detta fungerar eftersom BP avses användas i lägen där man inte kan kalla in IP och om man behöver kalla in IP så behövs inte BP.

Och vad gäller "det är vårt objekt"-tänket så har det väl i det närmaste försvunnit här. Istället över man mot "typobjekt" vilket får till följd att alla plutoner ska kunna fungera vid/på alla objekt. Jag tycker inte att inriktningen mot objekt är särskilt "invasionsförsvar" eftersom det de facto fortfarande finns objekt som behöver bevakas. Låt vara att mobförråden och värnkanonerna är borta.

Själv tycker jag inte att trenden (lokalt sett) är att 20-timmarsplutonerna ska försvinna. Däremot tycker jag mig ha uppfattat att det blivit ett betydligt ökat fokus på IK som permanent organisation. Konceptet med att IP i första hand skulle tillhöra respektive bataljon och först efter beslut organiseras i eget kompani verkar i praktiken ha utgått. Organisatoriskt kvarstår dock modellen så det ska bli intressant att se hur det kommer att bli på bataljonens KFÖ-vecka i april.

Jag tror inte att 20-timmars hv kommer att finnas kvar om fem år, av flera orsaker. Dels "måste" ett ökat fokus på IK ta sina resurser nånstans ifrån, givet att resursvolymen inte ökar, dels att 20h kommer att straffa ut sig själva som nån skrev innan och dels att det faktiska behovet av 20h kommer att minska drastiskt, både pga ekonomiska (förhållandevis lite pang för pengarna) såväl som behovsmässiga grunder (vi behöver kanske inte längre ett bredd-hemvärn).

Och om hemvärnet minskar i volym enligt ovan så minskar också behovet av att ha t ex 20h UH-plutoner/kompanier. T ex skulle man kunna tänka sig att Dalarna, som i dagsläget organiserar tre bataljoner, i framtiden kanske bara organiserar ett till två IK, men då med full kontrakts- och personaluppfyllnad. Då skulle det räcka med en till två St/Tr-plutoner samt en UH-tropp (möjligen pluton).

Vad ska man då göra med befintliga 20h-soldater? Min personliga uppfattning är att man borde erbjuda de som är intresserade ett nytt 60h-kontrakt och för de som inte vill/kan kan man antingen säga upp befintligt kontrakt eller hellre behålla dem som personalreserv tills deras kontrakt löper ut. Erbjud dem ett antal basövningar per år för att behålla grundläggande kompetens. Men inte teckna några nya 20/30h-kontrakt. På det sättet kan alla som engagerat sig i många år ändå få ett hedervärt avslut. Sedan bör man enligt mig införa hårdare krav på uppfyllnad av kontrakten men i gengäld vara lite frikostig med "tillfälliga" anstånd vad gäller uppfyllnaden. Dvs den som utan anledning inte uppfyller sitt kontrakt ska tämligen omgående avrustas men man ska kunna ansöka om t ex två års anstånd, där man inte övar alls, om man får barn i familjen eller dylikt.

Att blint fokusera på fysisk ålder känns lite onödigt kantigt men å andra sidan måste varje individ uppfylla kraven för tjänsten. Vilka dessa krav kommer att bli i framtiden återstår väl att se men det finns trots allt en anledning till att man utgår som värnpliktig vid 47 års ålder.

Hur som helst tror jag som sagt inte att vare sig 20- eller 30timmars hv kommer att finnas kvar om fem år även om jag inte sett några direkta trender till detta. Frågan är väl om ens 60h kommer att finnas i den form vi har idag? Jag tror det kommer att gå mer mot krav på deltagande vid givna tillfällen, just för att kunna öva hela förbandet.

@axial

jo då, vi har också beredskapsplutoner.

det jag menade att släppa "vårt-objekt"-tänket är mest på kompani-plutonsnivå.

pratade med en plutonchef, nu är det iofs rätt länge sedan men han var besviken på att deras objekt hade lagts ner. Ett objekt som dom kunde på sina fem fingrar, förberdda stridsställningar osv.
känslan man får när man pratar med "20-timmars" soldater och chefer är att deras objekt är deras allt som absolut inte får läggas ner. och att övningar vid objektet genomförs "som vi alltid har gjort" (lite raljerande)

det är detta synsättet som måste ändras på pluton och kompani-nivå.

IPn jag tillhör har ett par objekt men dom har jag knappt varit vid. däremot har jag övat vid andra övnings-objekt.
känslan jag har är att 20-timmars är lite för hemma-kära och gärna vill öva som dom "alltid" har gjort.

det är inte många som slår ett 20-timmars kompani på fingrarna vid deras "hemma-objekt" men som sagt så har jag känslan att de är lite hemma-kära.

Ja, det är där hemvärnet har kommit in, just för de över 47år

Tyvärr får jag nog sålla mig till alla som säger att 20h hemvärnet kommer försvinna inom x antal år. Vilket i sig är tråkigt då det finns folk som bara vill göra sina 20h, men som omorganiseringen ser ut i dagsläget så kommer de som ej vill eller kan uppfylla 60h försvinna på ett eller annat sätt. Och att de lokala kompanierna är hemma kära kan jag också hålla med om, de är allt för rädda att röra sig utanför sitt eget område - Vilket i sig är tragiskt.

Å andra sidan så hade jag inte varit hemmakär så hade jag skrivit på för US

edit. Lade till en smilie för att förtydliga skämtet

Det har varit så tidigare ja, just för att värnplikten upphör vid 47. Förr, när precis alla blev krigsplacerade, fanns det ingen under 47 års ålder att tillgå för hemvärnet (om man inte räknar de som ännu ej hade mönstrat, men det var riktigt länge sedan). Det var liksom en självdefinierande åldersgräns.

Men då var då och det förflutna är som bekant ett annat land. Den springande punkten är ju vad Hv behöver i morgon.

@stolpskottet: det man förlorar på att öva mot "typobjekt" är naturligtvis lokalkännedomen på mikronivå men detta handlar ganska mycket om att "göra en dygd av nödvändigheten". Det kan ju tyckas vara ganska modernt och god framförhållning att satsa på konceptet med typobjekt men den hårda verkligeheten är nog att man inte hade så mycket val. För länge sedan, när Axial var ung och rask, så hade varje pluton i Borlänge hvkomp ett eget objekt (förutom en pluton som hade ronderande bevakning av ett antal broar). Det fanns dessutom ett kompani i St Tuna som huvudsakligen bevakade Dala Airport och utöver detta ett företagshemvärnskompani för SSAB Tunnplåt.

I nuläget har allt detta smält samman till ett enda kompani och då är det ändå vakanser i en del plutoner. Så tänket med "en pluton per objekt" fick liksom utgå.

Hoppas inte din generalisering gäller hela Sveriges hemvärn?

Tänk vad mycket kompetens (de som bara gör 20h/år) som försvinner då hemvärnets nya 60h kontrakt börjar gälla. In med de nya och ut med de gamla som bara vill göra 20-30h. Bara att kasta bort..

Jag bland många skulle vilja göra mer än 30h om jag kunde det för mitt jobb. Men nu är detta svårt eftersom jag måste byta arbetspass för att kunna. Skulle det då vara bättre att "sparka" de som inte kan göra fler timmar än 30, än att behålla dem som då harvat tillsammans och känner varandra (och då inte bland de gamla hemma-kära objekten)? Kommer det att finnas underlag för att kunna rekrytera personal som gör 60h? Har lite svårt att se den möjligheten. För så bra går väl inte rekryteringen till hemvärnet, eller? /Gusten

Det är klart att 20h försvinner, förband med så låg kompetens har vi inte råd med (jag vet att enskilda och ibland även grupper kan vara dugliga men som förband räknat är kompetensen över lag mycket låg) det framtida nationalgardet kommer att vara deltidsanställda soldater där förbandet övar tillsammans, de rekryteras bland de soldater vars anställningskontrakt har gått ut.